Annons
Home 2015

Årlig arkivering 2015

Testosteron gav inte mer ateroskleros

Jonas Sandstedt
-
0

Män som hade låga nivåer testosteron och som fick substitutionsbehandling följdes upp under tre år och jämfördes med placebobehandlade kontroller. I studien som publicerats i Jama undersöktes hur behandlingen påverkade ateroskleros vilket inte är helt klarlagt.

Resultaten visade att testosteronterapi inte gav någon ökad hastighet på utvecklandet av ateroskleros när man jämförde med männen som fick placebo. Däremot var studien inte upplagd så att det gick att fastställa ifall hormonbehandlingen gav andra symtom på kardiovaskulär sjukdom.

Forskarna undersökte även om testosteron påverkade sexuella funktioner men fann inga bevis för det. Vare sig sexuell lust eller erektil förmåga ökade. Inte heller sågs någon förbättring på hälsorelaterad livskvalitet.

En annan mycket större studie med 83 000 deltagare som publicerats i European Heart Journal visade att testosteron gjorde nytta. De män som återfick normala nivåer av hormonet genom behandling hade färre hjärtinfarkter, mer sällan drabbades de av stroke och de hade en lägre risk för att dö. De positiva effekterna uteblev hos dem som behandlades men inte nådde upp i hormonnivåer inom det naturliga intervallet. Uppföljningstiden låg på mellan 4,6 till 6,2 år.

Möjligt att vaccinera mot RS-virus

Jonas Sandstedt
-
0

Efter flera misslyckade försök kan det nu bli möjligt att vaccinera mot respiratoriskt syncytievirus, RSV. Viruset, som är mycket vanligt, ger en oftast ofarlig luftvägsinfektion bland de som smittats, men vissa riskgrupper kan få en mycket allvarlig sjukdom. Framförallt är det människor med nedsatt immunförsvar, äldre, samt de allra yngsta barnen som kan råka ut för livshotande symtom.

Vaccinkandidaten, RSV F, är framtagen av Novavax som nu offentliggjort fas II-studier där 1600 personer över 60 år ingick. Vaccinet gav en 44 procents effekt i att förebygga alla former av symtomatiska RSV sjukdomar, 46 procents effekt mot RSV-infektion med symtom från nedre luftvägarna, enligt bolagets pressmeddelande. Ad hoc analyser kunde också visa på ett 64 procentigt skydd mot att få mer allvarlig RS-sjukdom med flertalet symtom och andningssvårigheter.

Läkemedelsbolaget planerar nu för en större klinisk studie innan årets slut bland äldre försökspersoner och hoppas på att kunna få godkännanden genom en snabbutredning. Dessutom ska man snart offentliggöra studieresultat från en fas II-studie som undersökt vilken skyddseffekt nyfödda får när gravida mödrar blivit vaccinerade,enligt FirstWord.

Astrazeneca startar tre nya samarbeten

Jonas Sandstedt
-
0

Astrazenecas dotterbolag Medimmune tecknade i början av veckan ett samarbetsavtal med Inovio Pharmaceuticals. Avtalet som direkt ger 241 miljoner kronor gäller utvecklingen av ett cancervaccin INO-3112 som är verksamt mot HPV-virus. Projektet befinner sig i kliniska fas I och II-stadier för behandling mot livmoderhals- och huvud-halscancer. Vaccinkandidaten verkar genom att aktivera T-celler så att dessa förstör tumörer som uppkommit från HPV-virus av typen 16 och 18. Vaccinet undersöks i kombination med andra immunoterapimolekyler. Om alla steg i avtalet faller ut positivt är den totala avtalssumman 6.1 miljarder kronor.

I förra veckan inledde Astrazeneca ett samarbete med det amerikanska bolaget Heptares för utvecklingen av immunmolekylen HTL-1071 för behandling av flera typer av cancer. Läkemedelskandidaten är en A2A-receptorhämmare och ska testas i kombination med andra substanser ur Astrazenecas produkter inom cancerterapiområdet. Även detta samarbete kan ge Heptares en stor summa pengar om alla mål uppnås, 4,3, miljarder.

Under samma vecka påbörjades även ett samarbete för att göra kliniska tester tillsammans med läkemedelsbolaget Miratir Therapeutics. Man ska undersöka effekten av Medimmunes anti-PDL1-hämmare i kombination med Miratis mocetinostat som är en HDAC-hämmare. De första kliniska testerna ska finansieras av Mirati och Medimmune tillhandla håller sin läkemedelskandidat och ifall studierna visar på positiva resultat kommer bolagen ett teckna gemensamma licensavtal för behandlingen.

Första 3D-printade läkemedlet godkänt

Jonas Sandstedt
-
0
Första 3D-printade läkemedlet godkänt

Nu blir det möjligt att behandla epilepsi med ett läkemedel som är framställt genom en tredimensionell printer. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, har gett klartecken till Aprecia Pharmaceuticals för företagets orala tablett Spritam. Godkännandet gäller för behandling av epilepsi med substansen levetiracetam och tekniken gör det möjligt att ge höga doser i en enda tablett som direkt löser upp sig i kontakt med vätska. Metoden gör det också möjligt att helt individanpassa styrkan i tabletterna efter vilken dos som är optimal för patienten.

Aprecia Pharmaceuticals har världsomfattande patent på sin 3D-printerteknik som kallat ZipDose och bolaget planerar att ta fram fler behandlingar för neurologiska tillstånd med samma metod.

Enligt bolagets pressmeddelande ska Spritam lanseras under den första delen av 2016.

Lovande för ebolavaccin

Ingert Nilsson
-
0

Vaccinet VSV-ZEBOV mot ebola har testats i Guinea och uppvisat mycket lovande resultat. En klinisk prövning påbörjades i våras där 4 000 personer som varit i kontakt med ebolasmittade vaccinerades. Enligt de första resultaten har inte någon insjuknat.

I de första försöken visade det sig ge ett hundraprocentigt skydd, enligt en studie i The Lancet. Men Världshälsoorganisationen WHO, som tillsammans med norska Folkhälsoinstitutet, Läkare utan gränser och guineanska myndigheter deltagit i studien, bedömer att skyddet kommer att visa sig vara mellan 75 och 100 procent.

Även om resultaten är preliminära så kan det här vaccinet bli det första som visat sig vara effektivt mot ebola. I Guinea fortsätter nu vaccineringen och kommer troligen också att utvidgas till att omfatta barn, enligt BBC.
Läkare utan gränser vill nu att vaccinet också ska börja användas i Liberia och Sierra Leone.

P-piller ger skydd mot cancer

Jonas Sandstedt
-
0

Ju längre tid man använder p-piller desto lägre är risken att utveckla endometrialcancer enligt en ny metastudie som publicerats i Lancet Oncology.

Forskarna undersökte resultaten från 36 stycken redan publicerade studier där fler än 143 000 kvinnor ingick. Analysen visade att för varje femårsperiod som kvinnorna använt p-piller minskade risken att utveckla endometrialcancer med 25 procent. Dessutom gick det att se att riskreduktionen fanns kvar en lång tid efter man slutat ta tabletterna och den skyddande effekten sågs ända upp till 30 år efteråt.

I analysen tog man hänsyn till kvinnornas ålder, hur många barn de fått, BMI och ifall de rökte eller använt hormonpreparat mot övergångsbesvär.

Den skyddande effekten var inte relaterad till hur mycket östrogen som funnits i p-pillren då riskminskningen var likadan för dagens tabletter som innehåller långt mycket mindre hormoner än vad den första generationens tabletter gjorde.

Det var framförallt tumörer av carcinomtypen som minskade i antal men även sarkomfallen minskade.
Författarna bedömer att p-piller har reducerat antalet fall av endometrialcancer i höginkomstländerna med 400 000 de senaste 50 åren inkluderande 200 000 fall det senaste decenniet.

Tidigare analyser har visat att p-piller också kan minska risken för att utveckla äggstockscancer. I en kommentar som publicerades i anslutning till studien menar författarna att kvinnor bör göras medvetna om att p-piller kan ha dessa positiva effekter som kan sättas i relation med de risker behandlingen också kan ha.

LmV har sommaruppehåll

Alexandra Selivanova
-
0

Vi på Läkemedelsvärlden.se tar ett uppehåll i nyhetsrapporteringen i juli. Under tiden kan du som läsare passa på att ta del av vårt arkiv av nyheter, fördjupande artiklar och bloggar. Passa även på att minnas årets första sex månader i vår halvårskrönika.

Vi är tillbaka igen vecka 33 och tills dess önskar vi alla våra läsare en riktigt skön sommar!

Kombinationsterapi botade alla heptatit C-patienter

Amina Manzoor
-
0
Kombinationsterapi botade alla heptatit C-patienter

Abbvie har presenterat resultat från den kliniska studien Turqoise-III, där 60 patienter med hepatit C av genotyp 1b med asymtomatisk levercirros, skrumplever, ingick. Både patienter som inte fått tidigare behandling och sådana som behandlats tidigare ingick i studien.

Efter 12 veckors behandling med Viekirax och Exviera hade samtliga patienter en varaktig virologisk respons, skriver företaget i ett pressmeddelande. Viekirax består av substanserna ombitasvir, paritaprevir samt ritonavir och Exviera består av dasabuvir.

Ingen patient avbröt sitt deltagande i studien på grund av biverkningar. De vanligaste biverkningarna var trötthet, diarré och huvudvärk. Ingen patient upplevde virologisk svikt under behandlingen och ingen fick heller återfall efter att behandlingen avslutats.

Viekirax och Exviera är godkända i EU och ingår i högkostnadsskyddet i Sverige för patienter med kronisk hepatit C i fibrosstadium 2, 3 och 4.

Tablettstopp och immunterapi

Amina Manzoor
-
0
Tablettstopp och immunterapi

Nej tack till gräddfil
Året inleddes med en intensiv debatt om de antroposofiska preparatens vara eller icke vara i svensk läkemedelslagstiftning. Många instanser var kritiska till att godkänna preparaten utan krav på effekt och säkerhet, vilket skulle ge dem en gräddfil. Läkemedelsverkets utredning skickades på remiss och i slutet av våren stod det klart att många remissinstanser helt förkastade utredningens fyra förslag.

Kräver ny utredning
Förra året fick TLV i uppdrag av regeringen att utreda konsekvenserna av att allt fler läkemedel inte längre ingår i förmånen. I mars presenterade myndigheten förslag på lösningar. Men eftersom TLV inte utredde apotekens fria prissättning på läkemedel utanför förmånen, menade många att roten till det onda finns kvar. Sju organisationer gick också ett steg längre och bad regeringen att snabbutreda apotekens fria prissättning.

Stopp för paracetamoltabletter
Från och med november får paracetamoltabletter enbart säljas på apotek, enligt ett beslut från Läkemedelsverket. Myndigheten hänvisar bland annat till en studie om förgiftningsfall. Läkemedelsföretaget GSK, som bland annat marknadsför Alvedon, har överklagat själva försäljningsstoppet, men också att myndigheten inte lämnat ut studien som ligger till grund för beslutet.

Hepatit C-läkemedel till fler
De nya hepatit C-medlens höga pris har lett till ökade läkemedelskostnader med en miljard för staten, och Socialstyrelsen tror även på ökade utgifter de kommande åren. Men efter nya förhandlingar mellan TLV, landstingen och företagen har priset kunnat sänkas och subventionen utökats så att fler får de nya behandlingarna.

Ännu en apoteksutredning
Det behövs en översyn av hur apoteksmarknaden fungerar, tycker sjukvårdsminister Gabriel Wikström och tänker därför tillsätta en ny apoteksutredning till hösten. Den ska bland annat titta på direktexpediering och tillgången på läkemedel i glesbygd.

Under våren har även Läkemedelsverket tvingat ett apotek att stänga på grund av brister, apotekens kvalitet mätts och Sveriges apoteksförening visat att de allra flesta faktiskt får sina läkemedel direkt.

Nej till generisk förskrivning
När Läkemedelsverket för tredje gången utredde möjligheten att införa generisk förskrivning i Sverige blev slutsatsen nej. Detta trots att 21 av 23 intressegrupper i ett förarbete var positiva till generisk förskrivning. Myndigheten vill hellre satsa på andra sätt att stärka patientsäkerheten, som en sammanhållen ordinations- och expeditionsprocess. Trots starkt kritiska remissvar ändrade myndigheten inte ståndpunkt i den rapport som skickades in till regeringen.

Röster för life science
När statsminister Stefan Löfven presenterade ledamöterna i sitt innovationsråd fick vände sig många emot att det saknades en stark life science-profil. Statsministern tog till sig av kritiken och presenterade några månader senare en utredare inom området. Därefter utsågs en ny expertgrupp som ska ge utredaren Anders Lönnberg stöd och råd.

Business as usual
Om det var Pfizer, Biogen eller något annat företag som var intresserade av Swedish Orphan Biovitrum, Sobi, vet vi inte. Men någon affär blev det inte. Sobi avböjde det preliminära uppköpsbudet.

Efter tidigare nedläggningar bestämde sig Astrazeneca för att satsa i Södertälje och investerar 285 miljoner dollar i en ny anläggning för tillverkning av biologiska läkemedel. Mylan har bråda dagar. Företaget var intresserat av svenska Meda, men fick nobben. Inte heller budet på 34,1 miljarder dollar på togs emot väl. Samtidigt vill Teva köpa Mylan, som värjer sig.

Lovar bättring
Ebolaepidemin ebbade långsamt ut under årets första månader, men är ännu inte över. Paradoxalt nog har de färre fallen lett till att läkemedelsutvecklingen försenats. WHO var självkritiskt och erkände att man till en början inte insåg allvaret.

Nya läkemedel
Det första läkemedlet i klassen IL17-hämmare mot psoriasis, Cosentyx, godkändes i EU och fick subvention i Sverige. Läkemedlen har visat sig mycket effektiva i kliniska studier. Men efter att Astrazenecas och Amgens läkemedelskandidat visat sig ge ökad risk för självmordstankar och sa Amgen tack och hej till samarbetet.

PD1-hämmarna har svarat upp mot de höga förhoppningarna och var en av höjdpunkterna på cancerkongressen Asco och visade bland annat effekt mot spritt malignt melanom och lungcancer. I mitten av juni fick den första PD1-hämmaren Opdivo godkänt mot malignt melanom i EU.

Dessutom har två nya läkemedel mot fetma, ett mot lungfibros och det första i en helt ny klass kolesterolsänkande medel, godkänts i EU under våren.

Vaccinationskampanj mot hjärnhinneinflammation

Jonas Sandstedt
-
0

Alla nyfödda barn i England och Skottland ska från och med september i år erbjudas vaccination mot meningit B. Spädbarnsprogrammet blir det första i världen och barnen kommer att få en inledande dos av GSKs vaccin Bexsero vid två månaders ålder. En andra dos ges två månader senare och följs upp med en boosterdos då barnet är ett år, enligt BBC.

Att det blev vaccinet Bexsero som skulle ingå i vaccinationsprogrammet bestämdes redan i mars 2014 men har fördröjts på grund av segdragna prisförhandlingar, enligt PharmaTimes. Vaccinförespråkare menar att fördröjningen indirekt har lett till dödsfall.

Varje år insjuknar cirka 1200 personer i hjärnhinneinflammation av typ B i Storbritannien. De flesta som smittas är barn, och en av tio dör, enligt siffror från National Health Service, NHS.

Från och med augusti ska även 17- och 18-åringar erbjudas ett kombinationsvaccin som skyddar mot meningokocker av stammarna A, C, W och Y. Speciellt skyddet mot W-meningokocker ses som extra viktigt då dessa bakterier fått en ökad spridning i bland annat studentbostäder. De som är mellan 19 och 25 år gamla och som ska börja på högskola under året ska också erbjudas vaccination.

I Nordirland pågår arbetet för att finna finansiering för de båda av vaccinationsprogrammen och i Wales har man frågan under betänkande, enligt BBC.

Viagra är inte en direkt orsak till melanom

Jonas Sandstedt
-
0

Förra året publicerades en studie där man funnit en fördubblad risk för melanom bland personer som tagit olika preparat som används mot erektil dysfunktion som Viagra, Levitra och Cialis. Man spekulerade då om att substanserna i läkemedlen påverkade cellulära mekanismer som ledde till melanomutveckling.

Nu har en ny mycket större undersökning gjorts bland män som använt potenshöjande läkemedel av Viagratypen. Studien utgick ifrån det svenska Läkemedelsregistret och från Melanomregistret där 4065 män med melanom registrerats. Dessa melanompatienter jämfördes med drygt 20 000 kontrollindivider.

Vad man kunde se var att melanom förekom mer ofta bland de som fått impotenshöjande läkemedel. Melanom sågs bland 12 procent män som fått minst ett recept utskrivet på någon av substanserna jämfört med 9 procent hos de som inte tagit några tabletter alls.

När forskarna analyserade samband visade det sig att det inte var potensmedlet självt som orsakat melanom. Dels såg man inte någon skillnad i risk bland de som bara fått ett recept på Viagra jämfört med de som fått medlen flera gånger. Om en substans orsakade cancer borde man se fler fall bland de som exponerats mest, menar forskarna.

Dels såg man skillnader mellan grupperna i socioekonomiska faktorer. Viagraanvändare hade en livsstil där de var friskare, hade en högre utbildning och en bättre ekonomi, vilket är faktorer som ökar melanomrisken, till exempel genom att de exponerar sig för sol mer ofta. Man kunde också se att det var mycket vanligare i melanomgruppen att patienterna hade en tidig tumör, vilket tyder på att dessa män oftare söker vård när de upptäcker hudförändringar.

Studien är ett samarbete mellan svenska forskare från Umeå universitet och regionalt cancercentrum i Uppsala tillsammans med amerikanska forskningsorganisationer.

Studien i Jama
 

Medicinsk marijuana hjälper bara ibland

Jonas Sandstedt
-
0

I 23 amerikanska delstater och i Washington DC får man använda medicinsk marijuana och delstatslagarna tillåter att preparaten får användas mot bland annat Alzheimers sjukdom, epilepsi, glaukom och njursjukdomar samt parkinson.

Nu har forskare gjort en stor litteraturgenomgång publicerad i Jama av gjorda kliniska studier för att se vilka evidens det finns för att produkterna fungerar.

Totalt tittade man på 79 studier med fler än 6 000 deltagare. I några studier kunde man se bevis för att marijuana kan hjälpa vid kronisk smärta, neuropatisk smärta och mot spasticitet orsakad av ms.

Däremot var evidensen svag för att preparaten skulle hjälpa mot symtom som ångest, sömnstörningar, illamående från kemoterapi och Tourettes syndrom. Behandlingen ledde också ofta till yrsel, muntorrhet och trötthet samt illamående och eufori.

En annan studie som samtidigt publicerades i tidskriften undersökte man innehållet i olika marijuanapreparat som köpts på amerikanska västkusten och mätte styrkan av substansen THC.
I 13 av 75 produkter var nivån på den aktiva substansen överensstämmande med vad som angavs på förpackningen. Nästan var fjärde hade en för hög nivå medan de allra flesta hade en för låg styrka.

I en kommentar i Jama menar författarna att tillstånden i flera amerikanska delstater grundar sig på i många fall alldeles för vaga grunder och att fler studier krävs.

Jama; Cannabinoids for Medical UseA Systematic Review and Meta-analysis

Jama; Cannabinoid Dose and Label Accuracy in Edible Medical Cannabis Products

Fel i recept ledde till farlig felexpediering

Jonas Sandstedt
-
0

En felexpediering vid ett apotek i södra Sverige ledde till att Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, nu utrett händelsen.
Enligt anmälan fanns en kommentar i receptet från förskrivande läkare där det framgick att ett läkemedel endast skulle expedieras till personalen på ett specifikt boende. Receptet var elektroniskt och vid expeditionen lämnade apoteket istället ut sömnmedlet zolpidem direkt till patienten som tog samtliga tabletter vid ett och samma tillfälle. Misstaget blev känt genom att patientens anhöriga kontaktade den ordinerande läkaren.

Händelsen ledde till att en Lex Maria-anmälan gjordes av apoteket och Ivo har nu behandlat ärendet. Enligt vårdgivarens internutredning missade farmaceuten förskrivarkommentaren och gjorde flera avsteg från gällande rutiner. Man konstaterar också att det rådde ett högt kundtryck vid händelsen och att farmaceuten jobbade ensam på grund av sjukdom. Dessutom konstaterar apoteket att systemet inte varnade och det berodde på att förskrivaren hade skrivit kommentaren på fel ställe i receptet. I det aktuella fallet skrevs instruktionen i doseringsfältet istället för ett annat fält.

Apoteket säger att samtliga felexpedieringar som sker analyseras och sammanställs innan de sedan används i patientsäkerhetsutbildningar som är obligatoriska för samtlig personal. Det aktuella fallet kommer alltså återkopplas till alla farmaceuter.

Apoteket vill även sprida information till vårdgivare om fördelen att använda rätt fält för förskrivarkommentaren.

Ivo bedömer att apoteket nu har fullgjort sina plikter och att vårdgivarens slutsatser är adekvata och beslutar därför att ärendet är avslutat.

Antidot effektiv mot Pradaxa

Jonas Sandstedt
-
0

I en ny studie fungerade idarucizumab som en effektiv antidot och kunde direkt häva den blodförtunnande effekten av Pradaxa, dabigatran.

Pradaxa tillhör den nya generationens blodförtunnare som kan tas oralt. Innan en verksam antidot finns på marknaden har användningen av läkemedlet i viss mån begränsats av att det inte funnits något sätt att häva den antikoagulerande effekten vid till exempel olyckor eller akuta operationer.

Nu har resultaten från en klinisk studie sammanställts där 90 patienter som medicinerade med Pradaxa ingick. Idarucizumab gavs till 51 individer på grund av akut blödning och 39 patienter fick läkemedlet för att de var tvungna att göra ett akut ingrepp. Behandlingen med antidoten hade full effekt inom några minuter och gav normaliserande koagulationstester bland 88 till 98 procent av patienterna.

Ansökningar om godkännande av antidoten behandlas med förtur i både USA som inom EU.

Resultaten är publicerade i New England Journal of Medicine och studien är finansierad av Boehringer Ingelheim som tagit fram antidoten liksom Pradaxa.

Även en antidot mot Equilis har visat bra resultat i en klinisk fas III-studie.

Andexanet alfa från Portola Pharmaceuticals nådde de uppsatta studiemålen och reverserade den blodförtunnande effekten av Eliquis, apixaban, med drygt 93 procent. Studieresultaten ska ligga till grund för en planerad ansökan under året om godkännande i USA tillsammans med data där samma antidot testats mot blodförtunnaren Xarelto, rivaroxaban.

FDA samlar uppgifter om patienter på nätet

Jonas Sandstedt
-
0
FDA samlar uppgifter om patienter på nätet

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, har inlett ett samarbete med patientnätverket ”Patients Like Me” för att få samla in uppgifter från sajten. På webbplatsen skrivs det om allt från biverkningar, hur patienterna klarar av följsamhet för sin medicinering samt även uppgifter om livskvalitet i samband med läkemedelsanvändning.

Nätverket har fler än 350 000 medlemmar och har hittills biverkningsrapporter för fler än 1000 olika läkemedel.

Genom samarbetet, där man får direkta uppgifter från patienterna, hoppas FDA att man ska få en snabbare väg för att samla in information om läkemedel än vad man har idag.

Sedan tidigare samarbetar sajten med läkemedelsbolagen Astrazeneca, Genentech och Biogen.

60 olagliga webbsidor stängda

Jonas Sandstedt
-
0

Polisen och Tullverket har tillsammans med Läkemedelsverket deltagit i ett stort internationellt samarbetsprojekt som verkar mot illegal försäljning på nätet av illegala läkemedel. Operation Pangea VIII genomfördes under den första delen av juni och är ett årligt återkommande projekt.

I Sverige har man gjort tullkontroller vid post och fraktterminaler och Läkemedelsverket har inriktat sig på bantningsprodukter.
Tullverket har gjort 700 insatser vilket resulterat i 26 000 beslag av framförallt narkotikaklassade läkemedel samt dopingpreparat. Under arbetet har också en person gripits för grovt smugglingsbrott.

Polisens arbete har fokuserat på att informera internetleverantörer samt ägare av domäner och webbhotell om att de haft kunder som sålt läkemedel illegalt. Resultatet är att ett 60-tal sidor stängts ned.

Läkemedelsverket ska under hösten analysera en del av de läkemedel man tagit i beslag för att fastställa vad tabletterna och kapslarna innehåller. Sedan tidigare vet man att en stor del av de läkemedel som säljs på nätet är förfalskningar och ibland antingen verkningslösa eller med ett innehåll som kan vara farligt.

I höst lanseras en för EU gemensam symbol som ska tala om för konsumenterna att en webbplats säljer läkemedel legalt.

1...171819...41Sida 18 av 41