Annons

Månads arkivering maj 2014

Stor skillnad mellan länen

Förra året fick Läkemedelsverket i uppdrag av regeringen att ta fram en årlig rapportering om läkemedelssäkerhet. Nu är den första rapporten klar. I den tas bland annat myndighetens arbete med läkemedelssäkerhet upp, rapporterade biverkningar, förväxlingsrisker, bristsituationer och olaglig läkemedelsanvändning.

I rapporten skriver Läkemedelsverket att det under 2013 förskrevs fler än 102 miljoner recept till 6,3 miljoner patienter och 511 miljoner dygnsdoser receptfria läkemedel såldes på apotek. Förutom några av årets händelser på lokal och EU-nivå, så innehåller den också Läkemedelsverkets biverkningsrapport.

Förra året fick Läkemedelsverket in drygt 6 000 biverkningsrapporter, vilket är i linje med tidigare år. Majoriteten av rapporterna kom från hälso- och sjukvården, 83 procent. Allmänheten stod för 17 procent av biverkningsrapporterna. 

Benägenheten att rapportera biverkningar varierar stort i landet. Till exempel rapporterade Södermanlands och Stockholms län knappt 0,3 biverkningar per 1 000 invånare, medan Hallands och Kronobergs län rapporterade mer än 1,6 biverkningar per 1 000 invånare. 

Ungefär hälften av de inrapporterade biverkningarna klassades som allvarliga. Det var vanligare med biverkningsrapporter för personer över 60 år. De drabbades också i högre grad av allvarliga biverkningar. Kvinnor stod för nästan två tredjedelar av rapporterna, enligt Läkemedelsverket. 

Liksom tidigare år toppar det blodförtunnande medlet Waran listan för allvarliga biverkningar som rapporterats in från hälso- och sjukvården. Läkemedelsverket skriver att de rapporterade allvarliga biverkningarna är kända. Influensavaccinet Pandemrix ligger fortsatt högt, på en andraplats. Framför allt rapporterades narkolepsi, men även ett fall av myalgisk encefalomyelit. Det utreds nu inom EU. Blodtrycksmedlet enalapril hamnar på en tredje plats över allvarliga biverkningsrapporter. När det gäller icke allvarliga reaktioner ligger vacciner i topp tre, Infanrix, Pandemrix och Gardasil.

Allmänheten har också rapporterat in biverkningar. Där hamnar Pandemrix, Mirena och Gardasil i topp för allvarliga reaktioner. När det gäller icke allvarliga biverkningar var simvastatin, enalapril och Mirena vanligast. För barn och unga under 18 år var biverkningar från vacciner vanligast, men de var sällan allvarliga enligt Läkemedelsverket.

Rekommenderar Kadcyla efter hemlig rabatt

NLT-gruppen vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har kommit med en ny rekommendation. Den här gången gäller det Kadcyla, trastuzumab emtansin, som används för att behandla patienter med spridd HER2-positiv bröstcancer som redan behandlats med trastuzumab och cytostatika. NLT konstaterat att Kadcyla ger en kliniskt relevant effekt men att behandlingskostnaden är hög, 950 000 kronor per kvalitetsjusterat levnadsår.

NLT har efter diskussioner med Roche fått ett erbjudande om ett lägre pris. Efter en sammanvägd bedömning och etisk värdering rekommenderar NLT landstingen att använda Kadcyla. 

Avtalen mellan landstingen och läkemedelsföretagen är hemliga, och därför är det nya priset på Kadcyla hemligt. 

EU undersöker misstänkt samarbete

Den italienska konkurrensmyndigheten bötfällde i mars i år läkemedelsföretagen Roche och Novartis för ett otillåtet samarbete. Företagen ska ha ingått ett samarbetsavtal för att förhindra att det billigare läkemedlet Avastin förskrevs off label mot våt makuladegeneration istället för Lucentis. Enligt myndigheten ska samarbetsavtalet ha gett landet ytterligare 400 miljoner kronor i hälso- och sjukvårdskostnader. Roche och Novartis överklagade böterna på nästan 1,6 miljarder kronor.

Sedan dess har även Frankrikes konkurrensmyndighet granskat ett eventuellt otillåtet samarbete och genomförde en räd mot Novartis och Roches lokala kontor i landet. Nu har även EU inlett en utredning mot företagen, skriver Fierce Pharma. Exakt vad utredningen innebär är inte känt, men EU samarbetar med franska och andra europeiska myndigheter.

Företagen har tidigare nekat och menar att det inte finns ett samarbetsavtal.

Färre våldsbrott med antipsykotisk behandling

Människor med schizofreni och bipolär sjukdom har högre risk att begå och drabbas av våld. Forskare vid Karolinska institutet och Oxford universitetet i Storbritannien, har undersökt om behandling med antipsykotiska och humörstabiliserande läkemedel kan minska risken.

Forskarna analyserade svenska registerdata för 40 937 män och 41 170 kvinnor som fått antipsykotiska eller humörstabiliserande läkemedel utskrivna mellan 2006 och 2009. De antipsykotiska läkemedlen var clozapin och risperidon och de humörstabiliserande var litium och karbamazepin. Under perioden dömdes 6,5 procent av männen och 1,4 procent av kvinnorna för våldsbrott.

Forskarna såg att under de perioder då patienterna hämtade ut sina antipsykotiska läkemedel minskade våldsbrotten med 45 procent. För humörstabiliserande läkemedel var siffran 24 procent.

Det är vanligt att en kombination av de två läkemedelstyperna förskrivs, men forskarna kunde inte hitta några belägg för att kombinationsbehandlingen ytterligare minskar risken för våldsbrott. 

Carl Schlyter om att påverka en koloss

Den 25 maj är det val till EU-parlamentet. I mångas ögon är det europeiska unionen idel byråkrati och långdragna beslutsprocesser. Men miljöpartisten Carl Schlyter, med stort fokus på läkemedelsfrågor, menar att det finns stora möjligheter att göra skillnad och att en enskild parlamentariker kan påverka på regelverk som påverkar hela Europa.

Inom vilka områden tycker du har det gjorts framsteg under din tid i parlamentet?
– EU har gjort flera satsningar på att minska användningen av antibiotika både inom humanmedicin och djurhållning som varit bra. Sverige ligger bra till men det skiljer fortfarande mycket mellan medlemsländerna.

– Ett annat färskt exempel är att parlamentet nyligen röstade igenom en reform för bland annat ökad öppenhet inom kliniska prövningar vilket är ett stort steg i rätt riktning. Men det finns fortfarande vissa kryphål. Ett företag som väljer anlita ett CRO-företag i tredje land till exempel kommer om de vill undan kraven på öppenhet.

Du ställer inte upp för omval och lämnar ditt uppdrag, men vilka frågor inom life science är de viktigaste som EU behöver ta tag i de kommande åren?
– En av de största utmaningarna är miljöeffekterna av läkemedel. Läkemedelsmyndigheten EMA under många år har lovat att de ska ta tag i frågan men det händer inte så mycket. Jag skulle vilja se att det ställdes högre krav på vilken miljöinformation som ska finnas med vid kliniska prövningar och ansökan om godkännande. Ett exempel är hormonstörande ämnen där lågdoseffekterna på miljön är ganska okända. Jag tror att det är en av de mest underskattade riskerna vi har framför oss.

– Jag tycker också att miljöpåverkan borde tas med i bedömningen när man avgör om ett läkemedel ska bli receptfritt eller inte. Ett exempel är diklofenak där det vetenskapliga underlaget visar att miljöeffekterna i vatten är stora. Ett läkemedel kan inte förbjudas helt på grund av sin miljöpåverkan men det borde tas med som en faktor vid bedömning. Substansen fanns med tillsammans med p-piller och ibuprofen som ett av tre som borde prioriteras inom EU med tanke på miljöpåverkan i vatten. Men läkemedelsindustrin bekämpar detta väldigt hårt.

I Sverige har Naturvårdsverket fått i uppdrag att undersöka hur det EU-direktiv som reglerar GMP skulle kunna anpassas för att reglera utsläpp av läkemedelssubstanser. Det skulle på så vis kunna få genomslag i tredje land. Hur ser du på det?
– Läkemedelsbolagen älskar att prata om tredje land, vilket dels flyttar problemen bort från Sverige och dels sänker trovärdigheten för generika. Visst, det finns jättestora problem med utsläpp i bland annat Indien men det fråntar inte oss ansvaret för vår vattenmiljö. Det räcker inte att få in detta i GMP, vi måste ta hänsyn till hur läkemedlen används av konsumenter, läkare och landsting.

– Här borde Läkemedelsverket kunna ta fram kunskapsunderlag om miljöeffekterna så att läkare, i valet mellan medicinskt likvärdiga preparat, kan ta hänsyn till detta. Men för att Läkemedelsverket ska kunna göra det krävs att de får tillgång till adekvat miljöinformation.

Det pratas mycket om att det behövs mer innovation inom bland annat antibiotika. Hur kan man jobba för att nå dit?
– Inom områden som antibiotika, tropiska sjukdomar och vissa sällsynta sjukdomar är det idag brist på finansiering och en brist på vilja att uppfinna, mycket beroenden på att det inte är lönsamt.  Mitt förslag är att EU, gärna tillsammans med USA, på försök testar ett helt nytt innovationssystem med prisfonder.

– Modellen går ut på att stater lägger pengar i gemensamma fonder och forskare som kommer med nya innovationer får betalt utifrån sina upptäckter, som en belöning. Det skulle finnas i olika nivåer, en mindre summa om man hittar en ny målmolekyl och riktigt stora summor för de som kan leverera en komplett fungerande behandling. Alla forskningsresultat skulle också bli offentliga och patenten skulle på sikt avskaffas. Alla nya läkemedel skulle bli generika på en gång vilket innebär att vi slipper vänta på patentutgångar för att få ner priserna. Det gynnar inte minst fattigare länder. Modellen premierar innovation rakt av och pengarna går till den eller de som står för innovationen, vare sig det är akademin eller företag.

Det låter som ett ganska drastiskt förslag. Kommer industrin att gå med på ett sådant system?
-När jag har pratat om det med forskare från läkemedelsindustrin är de positiva, de är nöjda så länge de får forska och det är mindre viktigt var pengarna kommer ifrån. Men deras finansavdelningar kommer självklart tycka att det är en dålig idé eftersom de inte kommer att tjäna samma pengar på sina blockbusters.

– Men systemet för hur läkemedel marknadsförs och säljs är redan idag genomreglerat. Och reglerna finns inte för att göda industrin utan för att medborgarna ska få tillgång till mediciner. Så staten har all möjlighet att ändra reglera för hur nya läkemedel tas fram och hur de finansieras. Vi lägger redan idag stora summor för att bekosta högkostnadsskyddet och sjukförsäkringar i Sverige, på sikt skulle en del av de pengarna istället läggas i gemensamma prisfonder på EU-nivå.

– I USA har senaten låtit General accounting office utreda vad ett system med prisfonder skulle innebära. Deras slutsats är att systemet skulle minska kosntaderna för läkemedel med två tredjedelar. För Sveriges del skulle det innebära omkring 18 miljoner i besparingar.

Är det något inom life science som blir en valfråga i EU-valet?
– Transatlantic Trade and Investment Partnership, eller TTIP-avtalet är en stor och viktig fråga. Det är ett förslag som går ut på att minska handelshindren mellan EU och USA. Om det skulle gå igenom blir konsekvenserna att industrin, däribland läkemedelsindustrin, får mycket större möjlighet att påverka saker som till exempel prissättning inom EU.

– Till exempel skulle det innebära att om myndigheterna beslutar att dra tillbaka ett läkemedel från marknaden har företaget rätt att stämma staterna på pengar för förlorad inkomst. Företagen kan också stämma stater om de anser att beslutsprocesser för marknadsgodkännande tar för lång tid. Om Sverige skulle få en vänsterregering som beslutade att förstatliga apoteken till exempel, då skulle TTIP göra det möjligt för utländska bolag som ägt apotek att stämma Sverige för förlorad inkomst. En sådan utveckling vore katastrofal.

Har du exempel på frågor som fastnat i beslutsprocessen?
– Under några år diskuterades frågan om vilken information som företag skulle få ge till patienter om sin produkter, det så kallade information-to-patient. Den kollapsade helt enkelt.  Anledningen var att det var en känslig fråga med väldiga konflikter. Både jag och Christoffer Fjellner var förhandlare och vi kom långt. Men det föll sen för att ministerrådet inte kunde enas.

Nu lämnar du Bryssel och siktar på en riksdagsplats till hösten. Vilka läkemedelsfrågor kommer du att ta med dig till Sverige?
– Prisfonderna är en av dem. Jag tycker att Sverige på försök skulle införa detta på prov för antibiotika. Miljökonsekvenser av läkemedel och en ökad kunskap om hur hormonstörande ämnen påverkar folkhälsan är en annan.

Lämnade ut direkt till missbrukare

En patient med blandmissbruk var placerad på ett behandlingshem. Hen ansågs inte kunna sköta sin medicinering och därför beslutades det att endast personalen på behandlingshemmet fick hämta ut patientens receptbelagda läkemedel. Läkaren hade skrivit längst ned på doseringen att endast behörig personal fick hämta ut medicinen. Trots det lämnade en farmaceut på ett apotek ut medicinen direkt till patienten, som överdoserade och var tvungen att uppsöka sjukhus. Patienten fick inga bestående skador.

Händelsen lex Maria-anmäldes av apoteket och nu konstaterar Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, att farmaceuten inte läste hela doseringen på grund av högt kundtryck. Längst ned i doseringen hade läkaren skrivit att läkemedlet endast fick lämnas ut till personalen vid behandlingshemmet, men doseringstexten var lång och farmaceuten följde inte receptprocessens rutin. Ivo konstaterar också att om läkaren skrivit i rutan ”leveransinformation” i expeditionsstödet Pharma Suite istället hade felexpedieringen kunnat förhindras.

Apoteket har gått igenom receptprocessen med personalen och diskuterat hur man ska arbeta under högt kunddtryck. Två gånger om året ska personalen även diskutera felexpedieringar. Apoteket har även kontaktat läkaren på behandlingshemmet om möjligheten att lägga in information i fältet ”leveransinformation”.

Ivo anser att apoteket vidtagit de åtgärder som krävs för att förhindra att liknande händelser uppstår och avslutar därför ärendet.

Astrazeneca förväntar sig en stark tillväxt

Efter Pfizers upprepade bud presenterade Astrazeneca på tisdagen en uppdatering kring företagets värdeskapande strategier. En anledning var att försäkra aktieägarna om att man förväntar sig en stark intäktstillväxt mellan 2017 och 2023. Man räknar med försäljningsnivåer på 45 miljarder dollar, nästan 300 miljarder kronor, i slutet av perioden. 

Astrazeneca menar att man har en stark pipeline inom bland annat onkologi, diabetes och luftvägssjukdomar, och menar att man på egen hand kan fortsätta att skapa värde för aktieägarna.
– Astrazeneca håller på att slutföra sin omvandling, och har nu rätt storlek, inriktning och team för att leverera en av de mest spännande pipelines inom läkemedelsindustrin, säger Astrazenecas vd Pascal Soriot, i ett pressmeddelande.

Många har uttryckt oro för den eventuella storaffären. Även om Pfizers vd försäkrat Storbritanniens premiärminister att man kommer att satsa i Storbritannien vill många parlamentsledamöter ha ytterligare garantier. Det planeras en utredning om vilka konsekvenser Pfizers uppköp kan få för brittisk life science och även en hearing i parlamentet, skriver the Guardian. 

Även finansminister Anders Borg har uttryckt oro över budet och varnat sin brittiske kollega för att lita på löften från Pfizer, skriver nyhetsbyrån Direkt. Han menar att Pfizer lovade att satsa på svensk forskning vid uppköpet av Pharmacia, men att det sedan blev stort fokus på kostnadsbesparingar.
– Fusioner blir ofta mer problematiska än man har räknat med. Och när denna fusion så tydligt motiveras av skatteskäl, ja då är det bekymrande, sade Anders Borg vid en presskonferens efter ekofinmötet, enligt nyhetsbyrån Direkt.

Pfizer publicerade på onsdagen en grafik där fördelarna med en sammanslagning presenterades. I grafiken visas det sammanslagna företagets forskningsansläggningar i USA och Storbritannien. Grafiken nämner inte Sverige, vilket Pfizers presstalesman i London förklarar med att grafiken är framtagen specifikt för Storbritannien, skriver Svensk Farmaci.

Texten uppdaterades 2014-05-07 kl 15:05

Försvinner ur förmånen

Tvisten mellan läkemedelsföretaget Medtronic och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har pågått sedan 2011. 

TLV beslutade efter en översyn under våren 2011 att Minilink sändare och testplugg för kontinuerlig glukosmätning inte längre skulle ingå i läkemedelsförmånerna. Beslutet motiverades med att produkterna inte kunde betraktas som förbrukningsartiklar. Medtronic överklagade till förvaltningsrätten, som ansåg att det rörde sig om förbrukningsartiklar. TLV överklagade till kammarrätten som också kom till slutsatsen att de två produkterna var förbrukningsartiklar enligt förmånslagen.

Nu har ärendet prövats av Högsta förvaltningsdomstolen, som dömer till förmån för TLV. Sändaren används för att trådlöst överföra information till en insulinpump. Den har ett batteri som har en beräknad livslängd på ett år. Priset är 5 200 kronor. Högsta förvaltningsdomstolen menar att livslängden i sig inte utesluter sändaren ur läkemedelsförmånen, men den är varken tillräckligt billig eller enkel för att räknas som förbrukningsartikel.

Testpluggen används för felsökning av systemet, har en livslängd på två år och kostar 395 kronor. Men rätten bedömer testpluggen på samma sätt som sändaren och kommer fram till att den inte omfattas av förmånslagen.

Från och med den 1 juli 2014 kommer Minilink sändare och testplugg därför inte subventioneras.

Ett justitieråd var av en annan åsikt.

Bayer ska bli stora inom receptfritt

Bayer blir näst störst i världen inom receptfria läkemedel när man köper Mercks (i Sverige MSD) OTC-verksamhet för 14,2 miljarder dollar, cirka 92 miljarder kronor. Det omfattar bland annat varumärket Clarityn, loratadin. 

Utöver det ska företagen samarbeta kring lösliga guanylatcyklasstimulerare, sGC, och har skrivit på ett samarbetsavtal värt upp till 2,1 miljarder dollar, knappt 14 miljarder kronor. Läkemedelsgruppen innefattar bland annat Bayers läkemedel Adempas, riociguat, som används för att behandla vissa former av pulmonell hypertension. Bayer kommer fortsätta att marknadsföra Adempas i Nord- och Sydamerika, medan Merck kommer att marknadsföra läkemedlet i resten av världen. De två företagen kommer att dela utvecklingskostnader och försäljningsvinster för alla andra läkemedelskandidater som omfattas av samarbetsavtalet.

Förgiftningarna följs upp

Till hösten hoppas Läkemedelsverket vara klar med en registerstudie som ska ge svar på hur vanligt det är med paracetamolförgiftningar och eventuella förändringar över tid.

Skälet är bland annat larmet förra året då Giftinformationscentralen rapporterade om att antalet samtal från sjukvården om förgiftningar av paracetamol ökat dramatiskt.
– Huvudskälet till studien är signalen om den ökade mängden samtal från sjukvården, säger Rolf Gedeborg på enheten för läkemedelsanvändning på Läkemedelsverket och den som leder studien.
– Det andra skälet är att vi idag har mycket svårt att klarlägga den faktiska förekomsten.

Därför ska nu Läkemedelsverket begära in information om provsvar med förhöjd nivå av paracetamol från samtliga landets sjukhuslaboratorier och sedan koppla det till Socialstyrelsens hälsodataregister. 
– Om möjligt vill vi få in data från år 2000 så att vi kan följa förändringar över tid. Det behövs en rimlig tid bakåt för att kunna förstå eventuella förändringar, säger Rolf Gedeborg.

Det är ett resurskrävande arbete att få in data från sjukvården. Men syftet är att man med det här insamlandet sedan kan värdera andra datakällor. 
– Till exempel kommer vi att se om samtalsfrekvensen till Giftinformationscentralen är en bra spegel av faktisk förekomst. I så fall har vi ett bra verktyg för att framöver snabbt och enkelt kunna följa förekomsten av paracetamolförgiftningar, säger Rolf Gedeborg.

Amerikanskt godkännande av Astrazenacas Epanova

Godkännandet av det nya läkemedlet mot hjärtsjukdom är ett avbrott i den övertagandestrategi från Pfizer av Astrazeneca. Behandlingen med Epanova, som läkemedlet heter, landar på en marknad med ett antal oljebaserade kardiovaskulära läkemedel, vilket begränsar den kommersiella potentialen.

Däremot är det viktigt, enligt branschanalytiker, att Astrazeneca säkrade godkännandet enligt plan. Det är ett tecken på att företaget levererar.
Astrazenecas globala chef för läkemedelsutveckling, Briggs Morrison, säger i ett pressmeddelande att godkännandet är viktigt eftersom det förstärker Astrazenecas portfölj med hjärtmediciner.

Det nya läkemedlet ska behandla patienter med svår hypertriglyceridemi. I förlängningen hoppas Astrazeneca kunna utveckla en kombination av Epanova och det kolesterolsänkande medlet Crestor, rosuvastatin. Om det lyckas förlängs patenten för Crestor i USA, som annars upphör 2016.

Utspel om rådgivning

I ett utspel, publicerat i en skrift ”Apoteksmiljarden” från kedjan Kronans apotek argumenterar vd Lars Birkeland och informationsdirektör Andreas Rosenlund för att apoteken ska få en större roll i vårdkedjan och få betalt för det. 

Idag har farmaceuterna på apotek bland annat ansvar för att kontrollera att recepten är korrekta, att hållbarheten är tillräcklig, att förpackningen är felfri, att patienten har rätt kombination av läkemedel och att patienten vet och kan använda läkemedlet som det är tänkt. De här arbetsuppgifterna får apoteken betalt för via den så kallade handelsmarginalen.

Att apoteken skulle kunna bli en viktigare del i vårdkedjan och få ersättning för utökat rådgivningsansvar är något som apoteksbranschen länge argumenterat för. Socialminister Göran Hägglund sade sig inför omregleringen inte heller vara främmande för tanken.

Lars Birkeland och Andreas Rosenlund föreslår att apoteken till exempel skulle få ersättning för läkemedelssamtal för kroniker som har flera läkemedel, göra uppföljningar av vissa behandlingar, förlänga recept och vaccinera.

Utbrott påverkade inte vaccinationsgraden

I alla fall inte amerikanska föräldrar. Det visar en studie som häromdagen presenterades vid ett pediatriskt möte i Vancouver i Kanada.

Det är amerikanska forskare som följt upp vaccinationsfrekvensen bland spädbarn före och efter ett utbrott av kikhosta i Washington. Resultatet överraskade forskarna då de inte såg någon skillnad i andelen vaccinerade.

Delstaten Washington upplevde en kikhostepidemi mellan oktober 2011 och december 2012. De som drabbades hårdast vara spädbarn.
Forskarna jämförde andelen barn som hade fått de rekommenderade doserna med kikhostevaccin innan och under epidemin.
– Vi tar för givet att en kikhostepidemi skulle leda till att fler föräldrar låter vaccinera sina barn. Men jämfört med tiden innan epidemins utbrott fann vi inte någon signifikant ökning under utbrottet i Washington, säger forskaren Elizabeth R Wolf i en presskommentar. 

Studien har finansierats med bidrag från NIH, National Institutes of Health.

Apotekens lager nu offentligt

På tre av de sju apoteken i Skellefteå finns Metformin Actavis 500mg i lager. På apoteket i Boliden har man idag inte Kåvepenin 1 gr i sitt lager.
Det framgår av den lagerstatusfunktion som nu gör det möjligt att via Fass.se eller Sveriges apoteksförening kontrollera om ett läkemedel finns på apoteket eller vilka som har det i lager på en ort med flera apotek.
– Men man ska komma ihåg att lagerinformationen är färskvara, säger Kristina von Sydow, chef för Fass.
– Om läkemedlet finns på apoteket på morgonen är det inte säkert att det finns i lager på eftermiddagen. 

Kristina von Sydow säger att man därför kanske ska se tjänsten främst som en indikator på om det finns eller om det är en beställningsvara.
– Finns det flera apotek på orten ser man ju om det är en vara som tycks finnas på flera apotek eller ovanligt.
För att få reda på om ett läkemedel finns i lager eller måste beställas, söker man på produktens namn eller varunummer, varpå lagerstatustjänsten visar om ett läkemedel finns i lager, om ett fåtal finns i lager eller om det inte finns i lager.
Om det finns generiskt utbyte finns också den informationen.

Vad ett fåtal i lager innebär, enligt Kristina von Sydow, skifta.
– På ett apotek på Götgatan i Stockholm innebär kanske tre förpackningar ett fåtal medan lika många i Gällivare räcker en vecka.

Att apoteken inte anger antalet förpackningar beror, säger Kristina von Sydow, på att Konkurrensverket i ett remissvar ansåg att apoteken av konkurrensskäl inte skulle uppge det exakta antalet.
Det finns av konkurrensskäl inte heller möjlighet att få en historisk insamling av informationen. Det går alltså inte att till exempel över tid se vilket apotek som är bäst eller sämst på en ort när det gäller lagerhållningen.  

På grund av rånrisk finns inte information om narkotikaklassade läkemedel eller tillväxthormoner.

Vaccin mot analcancer

EMAs vetenskapliga kommitté, CHMP, tycker det är en bra idé att godkänna HPV-vaccinet Gardasil som förebyggande behandling av analcancer och förstadier av cancerformen.

I Sverige drabbas cirka 150 personer varje år av den här sjukdomen, en tredjedel av dem är män. Totalt beräknas cirka 6 800 personer varje år drabbas av analcancer inom EU, sjukdomen är vanligare hos kvinnor.
Det positiva yttrandet från CHMP innebär att EU-kommissionen troligen godkänner utökningen av indikationen. Det brukar ta ett par månader från CHMPs utlåtande.

Bättre medicinering av äldre

Forskare vid eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet har analyserat utvecklingen av alla uthämtade läkemedel för alla från 65 år och äldre under 2006-2013 för åtta av Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för äldre.

2010 fastställdes Socialstyrelsens nationella riktlinjer för förskrivningen av äldre, men diskussionen var igång långt tidigare och i den här studien har forskarna följt läkemedelsutvecklingen också under den tid förskrivningen diskuterade liksom efter att indikatorerna fastställts. 
– Poängen som vi visat är att det sker saker under hela perioden och att man förstås kan fundera över vad som är drivande, säger Bo Hovstadius, fil doktor i biomedicin och huvudförfattare till artikeln. 
För hela gruppen äldre förbättrades sex av de åtta indikatorer forskarna följt.
– Vi visar att andelen olämpliga läkemedel minskat under perioden. Däremot har polyfarmacin inte gjort det.

Det mest extrema exemplet på minskning av ett olämpligt läkemedel är användningen av bensodiazepiner.
– Där är det väldigt tydligt, när det gäller den gruppen läkemedel har användningen minskat under lång tid, redan innan indikatorerna fastställdes, medan polyfarmacin inte minskat trots att de potentiella riskerna med många läkemedel diskuterats länge.

Varför inte?
– Läkemedelskonsumtionen ökar lite från år till år, vilket blir en motkraft. Det kommer nya läkemedel och allt fler som behandlas med mediciner, då blir det svårt att få ned antalet, säger Bo Hovstadius.

Men totalt sett menar forskarna att deras studie visar att förändringen är bättre än vad man antagit i till exempel den nationella läkemedelsstrategin eller i de öppna jämförelser som Socialstyrelsen och SKL publicerar.
– I till exempel öppna jämförelser har man ett år tittat på äldre äldre för att ett annat ha gått över till äldre äldre i särskilt boende och då har man inte kunnat följa utvecklingen på samma sätt som vi gjort här, det vill säga haft samma mätmetod under många år.