Månads arkivering januari 2013

SSRI kan ge ökad hjärtrisk

0

Både Europa och USA sänkte för drygt ett år sedan de rekommenderade doserna för SSRI-preparaten citalopram och escitalopram. Anledningen var att man såg en ökad risk för QT-förlängning, som kan leda till allvarlig rubbning av hjärtrytmen.

Nu bekräftar en studie publicerad i BMJ den ökade risken. Amerikanska forskare undersökte 38 397 vuxna som genomgått en EKG-undersökning efter att ha fått antidepressiva läkemedel eller metadon utskrivet mellan februari 1990 och augusti 2011. Forskarna inkluderade metadon i studien eftersom det också ger en ökad risk för långt QT-intervall.

Forskarna fann en signifikant ökad risk för QT-förlängning vid användning av SSRI-medel även när de justerat för ålder, kön, tidigare depressioner, tidigare hjärtinfarkt, högt blodtryck och problem med hjärtrytmen. Studien visade att nästan 20 procent av personerna i studien hade ett långt QT-intervall, vilket de ansåg var onormalt. Inga andra typer av antidepressiva läkemedel kunde kopplas till en ökad risk.

Risken ökade med högre doser, vilket tyder på att den är dosberoende. 

Forskarna påpekade dock att även om deras studie kunde bekräfta en ökad risk för QT-förlängning så är dessa hjärtrytmrubbningar mycket ovanliga och nyttan med behandlingen överstiger riskerna för de flesta.

Ansöker om godkännande för Ritalin till vuxna med Adhd

0

Idag finns i Sverige eller Europa inte någon godkänd läkemedelsbehandling för vuxna med funktionsstörningen Adhd.  Samtidigt behandlas cirka 27 000 vuxna med centralstimulerande medel i Sverige. 

Till stöd för ansökan ligger en ny multicenterstudie som omfattar cirka 700 patienter, också från Sverige.
– Vi har under resans gång diskuterat vilken sorts dokumentation Läkemedelsverket vill se. Nu har vi dokumentation som vi gärna vill att myndigheterna bedömer, säger Jöns Lundmark, medicinsk rådgivare på Novartis.
Studien är ännu inte publicerad men kommer under våren att presenteras på vetenskapliga kongresser. Ansökan gäller såväl nyinsättningar som fortsatt behandling av patienter som börjat behandlingen som unga.
I Sverige är diagnosen för vuxna till skillnad mot flera andra europeiska länder erkänd även om det saknas godkänd medicinsk behandling.
– Att inte ha indikationen är begränsande. Med ett formellt godkännande kan vi bättre sköta övervakningen av användningen och gå ut med information till läkarna, säger Jöns Lundmark.
Cirka ett år tar det enligt Läkemedelsverket innan något beslut är klart.

Fälld för olaglig pillerförsäljning

2

Mannen dömdes av tingsrätten till villkorlig dom med 75 timmars samhällstjänst. Hans företag, genom vilket han sålt insmugglade potenspiller, ska betala 100 000 i företagsbot.

Att mannen överhuvudtaget hamnat i domstol och att mannen fällts är ovanligt, enligt enhetschef Per-Åke Sandvold vid Läkemedelsverket.
– Det är svårt att få en samlad uppgift om hur många brott mot läkemedelslagen som går till domstol, men det är inte många jämfört med alla som anmäls. Under senare år har det handlat om ett 10-tal, säger Per-Åke Sandvold.

Han är alltså nöjd med den fällande domen i Sundsvall.
– Men det har tagit många år, vi anmälde honom första gången 2002, då lades ärendet ned. Sedan återkom vi igen 2004.

Humira för små barn

0

Idag är Humira (adalimumab) godkänt för behandling av ledgångsreumatism för barn ned till fyra år. Den nedre gränsen föreslår nu Ema:s vetenskapliga kommitté kan sänkas till två år.

Kommittén är också positiv till att Pegasys (peginterferon alfa-2a) indikation utökas med att läkemedlet kan användas i kombination med ribavirin för behandling av kronisk hepatit C hos tidigare obehandlade barn fem år eller äldre.
 

Fortsatt delat ansvar för beroendevård

0

Huvudmannaskapet för beroendevården ska också i fortsättningen vara delat mellan landsting och kommuner enligt den lagrådsremiss som regeringen nu är klar med. Istället presenterar regeringen ett lagstadgat krav på att de två huvudmännen ska samarbeta.

– Det tror jag avsevärt kommer att förbättra förutsättningarna för en sammanhållen vård, sa barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) när hon igår onsdag presenterade lagrådsremissen.

Huvudmannaskapet har varit den stora splittrande frågan bland remissinstanserna. Till exempel Läkarförbundet, Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet var positiva till att landstingen skulle ta över, medan bland andra SKL, Sveriges Kommuner och landsting; SKL sa nej.

Bland det som Maria Larsson och regeringen välkomnar är att utredningen satt ljus på läkemedelsberoendet. För första gången ingår den här gruppen i en nationell plan för behandling av beroendetillstånd.

– Det är det näst största missbruket idag, med cirka 65 000 personer. De har samma rätt och samma behov som andra att få en god vård, kommenterade Maria Larsson.  

Regeringen föreslår i lagrådsremissen att Socialstyrelsen ska granska möjligheterna för den patientgruppen att få en god och sammanhållen vård.

Mouna Esmaeilzadeh om att kunna förhindra sjukdomar

0

Läkaren och forskaren Mouna Esmaeilzadeh är vd och grundare för Scilife Clinic, en privat klinik som kartlägger folks hälsa och potentiella riskzoner och därefter tar fram ett åtgärdsprogram. Kliniken har funnits sedan 2009, och allt började då Mouna Esmaeilzadeh, som nu är 32 år, arbetade inom vården.
– Det var frustrerande att se folk som var dödssjuka i sådant som kunde ha förhindrats. Jag ville se till att det inte hände någon i min familj. Så jag började leta efter en klinik som kunde tillgodose en mer djupgående hälsoundersökning, och tyckte inte att det jag hittade var tillfredsställande.

Varför startade du Scilife Clinic?
– Idag dör sju av tio i hjärt-kärlsjukdomar och cancer, sjukdomar som vi nu har teknologin och kunskapen att förhindra. Men ändå så tar vården i stort sett samma tester idag som man gjort de senaste 30 åren. Vi har gjort medicinska framsteg som borde användas mer. Det är precis det vi gör; vi minskar gapet mellan den framstående medicinska teknologin, alltså det som är möjligt att göra, och det som kommer till praktiskt användning för individen i den kliniska verkligheten.

– När man frågar någon hur länge de vill leva så svarar många att de vill leva i 70-80 år. Vi tycker att det är en alldeles för låg ålder och tror att svaret snarare är en försvarsmekanism och  beror på att många associerar ålderdom med sjukdom och inte tror att vi faktiskt kan leva längre. För ingen människa vill ju bli sjuk och dö, oavsett ålder. Idag lever vi i genomsnitt tills vi är drygt 80 år i Sverige, men vi har endast 67 friska levnadsår i snitt. Det är onödigt och oetiskt att det fortsätter vara så.  

– En person kan till exempel ha en tyst stroke, magsårsbakterier, hög genetisk risk för blodpropp, plack i kärlen eller en liten tumör som inte ger symptom. Om man upptäcker riskområdena i tid och sätter in livsstilsförändringar eller medicinsk behandling tidigt kan man undvika att personen blir sjuk. Det går att leva längre och få fler friska levnadsår.

Hur går det till?
– Vi har utvecklat en metod som vi kallar preventionstriaden. I den ingår genetiska tester, livsstilsanalyser och andra medicindiagnostiska tester som bland annat helkroppsscanning, samt andra djupgående analyser. Allt det resulterar i en individuell hälsoprofil.

– De här tjänsterna köper vi in. Teknologin utvecklas hela tiden och vi vill ligga i framkant. Vi vill inte heller sitta med en dyr utrustning och stå i det etiska dilemmat att vilja att så många som möjligt gör en viss behandling bara för att våra investeringar i den utrustningen ska löna sig. Utan vi är flexibla och kan skräddarsy undersökningarna och behandlingen efter individens reella behov.

Vilka kommer till er?
– Vi har klienter i alla åldrar – allt från ungdomar till 87-åringar som fortfarande går till jobbet varje dag. Vi har företagsledare och elitidrottare från världens alla hörn som kommer till våra kliniker i Stockholm och Köpenhamn. Så målgruppen är egentligen alla människor, men det är en ekonomisk fråga. Scilife Clinic här är en rent privat verksamhet och det kostar mellan 14 000 och 59 000 kronor att göra undersökningar, beroende på hur omfattande utredning vi gör. Men ingenting är ju mer värdefullt än vår hälsa, så det är också en prioriteringsfråga.

Är det samhällsekonomiskt försvarbart med de här testerna?
– Ja, det tycker jag. Vi ser ju hela tiden hur vi räddar våra klienter från allvarliga sjukdomar och säkrar deras hälsa, så att de kan fortsätta ha ett bra liv och vara yrkesverksamma. Politiker ser tyvärr ofta bara fyra år framåt, men det gäller att investera nu och se frukten av det om 10-20 år. Det finns också en nyligen avslutad studie som visar att det är ekonomiskt försvarbart att screena befolkningen för till exempel helicobacter pylori, som orsakar magsår och magcancer. Men det tar tyvärr lång tid innan man implementerar dessa undersökningar inom vården. I framtiden tror jag att man kommer att inse vilka stora samhällekonomiska vinster det kan ge om man satsar exempelvis en tiondel av det man lägger på terminal cancervård på att istället förhindra cancer. Det gäller att se sammanhanget och lite längre fram i tiden. Vår vision är att de undersökningar vi erbjuder ska bli det som alla människor gör i framtiden. 

Ska man gå till er istället för vårdcentralen?
– Nej, vi konkurrerar inte med vårdcentralen dit man går då man har symptom. Vi arbetar i preventivt syfte, och ser snarare till att personerna inte får sjukdomarna till att börja med. Vi vill minska gapet mellan det som går att göra forskningsmässigt och det som görs rent kliniskt idag. Många läkare gör ett fantastiskt bra jobb, men systemet är baserat på andra saker än prevention. Vi är ett komplement och gör att det blir ett mindre behov av den vanliga sjukvården.

Vad tar ni för ansvar för att man förstår resultaten?
– Vi går igenom alla resultat med klienten. De finns beskrivna i en rapport på över 100 sidor, och där ingår det ett kort individuellt program för allt från mat till träning och eventuell medicinering. Behövs insättandet av någon medicin gör vi det själva, men hittar vi till exempel en tumör ser vi till att klienten kommer till den relevanta kirurgen med kompetens inom området. Vi är alltså med hela vägen och är mer som en hälsopartner än en läkare man träffar någon enstaka gång. 

Finns det något som man inte får veta av era tester?
– Vi inkluderar inte sånt som idag är helt obotligt, till exempel Huntingtons sjukdom.

– Många ställer frågan om man verkligen vill veta om man har någon sjukdom eller riskfaktorer för något. Men efteråt har jag aldrig varit med om att någon av våra klienter har ångrat sig eller blivit mer orolig. 

Det finns studier som visar att folk inte ändrar beteende så lätt. Hur gör ni?
– Man ska inte underskatta belöningsfaktorn. Det är viktigt att hitta något som motiverar. Det går inte bara att säga till folk att de ska börja leva sunt och tro att de gör det. Vi tror att det är motiverande att se förändringar, att man svart på vitt kan se hur värdena förändras och risken för till exempel hjärtinfarkt minskar. Det är helt enkelt piska och morot som gäller.

Pascal fungerar nästan

0

2012 började ordinationsverktyget Pascal för elektronisk förskrivning av dosrecept användas. Men det var redan från starten problem. Det har handlat om driftstopp, långa svarstider och användarovänlighet. Så allvarliga att Socialstyrelsen engagerades och en speciell samordnare för anmälningar och klagomål för Pascal, Lars Asteborg, utsågs.

Till dags dato har det kommit in åtminstone ett 20-tal ärenden som rör just det nya ordinationsverktyget.
– För oss är ju inte ordinationsverktyget huvudfrågan utan patientsäkerheten, om patienter riskerar att få fel läkemedel, säger Lars Asteborg. 
Bland anmälningarna nämner han till exempel verksamheter som fick fler mediciner än de hade beställt från dosapoteket i Örebro, andra har hört av sig och sagt att man inte vågar använda Pascal.
Men nu tycks det som om det börjat lugna ned sig lite, enligt Lars Asteborg.
Det håller också Bernt Öberg, chefsläkare vid primärvårdsförvaltningen i Kalmar län, med om. Han var tillsammans med chefsläkarkollegor i länet bland de första som gjorde en lex Maria-anmälan.
– Ja det har skett en hel del förbättringar både när det gäller svarstid, omotiverade utloggningar och trögheten i systemet. 
Även på den funktionella sidan har förbättringar skett. Numer behöver läkare som vill ändra en dosering inte längre sätta ut läkemedlet för att sedan sätta in det med den nya doseringen.
– Jag har själv testat och ändrat på en patient och det gick alldeles utmärkt. Men vi är fortfarande en smula skeptiska och förhåller oss lite avvaktande till att sätta in nya patient på dos tills vi ser fler förbättringar och lärt känna systemet bättre, säger Bernt Öberg. 
Att man tar det försiktigt med nyinsättningar har han också fått bekräftat från kollegor i andra landsting. En viss skepticism tycks alltså dröja sig kvar.
Själva dosreceptets utformning är en del som fortfarande inte är löst. Många förskrivare har haft synpunkter på att det inte stämmer med verkligheten. Dosrecepten skrivs ofta ut på papper för att till exempel användas vid överlämningar. På Läkemedelsverket, som ansvarar för det, uppger man att man under det här året ska ta sig an problemet.

EMA backar och granskar p-piller

0

När debatten om kombipillrens säkerhet blossade upp i Frankrike hänvisade den europeiska läkemedelsmyndigheten till den tidigare informationen. Myndigheten menade att den räckte. Men nu har myndigheten ändrat sig och ska på begäran av Frankrike låta PRAC, EMA:s farmakovigilanskommitté, göra en utredning om riskerna för blodpropp.

Det är första gången ett medlemsland har bett EMA om en rekommendation för hela EU, sedan den nya lagstiftningen med en speciell säkerhetskommitté trädde i kraft i somras.

Butiker säljer receptfritt illegalt

1

Tidningens undersökning omfattar 18 småbutiker i centrala Stockholm. Hälften av dem hade receptfria läkemedel till försäljning, men utan att ha gjort en anmälan till Läkemedelsverket.

Enligt apoteksbranschen har svinnet av receptfria läkemedel ökat efter omregleringen och man misstänker att det till en del är dessa stulna läkemedel som nu säljs i andra butiker. En del av försäljarna uppger att de köpt sina varor från Swedish Match som då borde ha kontrollerat att återförsäljaren har tillstånd.

Läkemedelsverkets kommentar är att problemet tydligen är större än man trott.

Placebo lika bra som läkemedel mot barns migrän

0

Läkemedelsbehandlingarna som granskades hade alla visat sig vara effektiva för behandling av vuxna med migrän. Men resultatet för barn och ungdomar var betydligt sämre.

I analysen har forskarna gått igenom 21 placebokontrollerade studier. Bara två substanser, topiramat (Topamax) och trazodon som inte marknadsförs i Sverige, visade sig signifikant minska migränanfallen hos barn med regelbundna sådana. Men skillnaden var liten.  Andra läkemedel som till exempel propranolol och valproat var inte till någon hjälp för barnen.
 
Varför läkemedlen inte fungerade på barnen har forskarna inte någon förklaring på, men det tyder på att barnmigrän är något annat än migrän hos vuxna, konstaterar de.I analysen som publicerats i JAMAPediatrics ledde placebo till att barnens huvudvärk minskade från fem-sex anfall i månaden till i genomsnitt tre i månaden.

Farligt läkemedelsavfall utreds

0

Idag har apoteken skyldighet att ta emot överblivna läkemedel från allmänheten. Undantaget är det som klassas som farligt avfall och farliga läkemedel, det vill säga skärande och stickande avfall samt cytostatika och cytotoxiska läkemedel.

– Det har apoteken inte skyldighet att ta emot idag, säger Staffan Castensson, på Läkemedelsverket. Han kom i höstas med en utredning om hur man ytterligare ska kunna minska kassationen av läkemedel.

– Under monopoltiden lyckades vi få till stånd att även det som klassades som farligt avfall fick lämnas in på apoteken. Men det ingår inte i den förordning som nu reglerar apotekskedjornas ansvar.

Att minska läkemedels påverkan på miljön är också en av punkterna i den nationella läkemedelstrategin. I den är målet att höja insamlingsgraden till 80 procent, idag är den cirka 70 -75 procent.

– Och ska man uppnå det, då måste man göra insamlandet ännu enklare, konstaterar Staffan Castensson.

Idag ska en kommunmedborgare som uppträder miljöriktigt lämna in det farliga läkemedelsavfallet på kommunernas återvinningscentraler.

– Men det är inte otillåtet för en medborgare att lägga det i soporna, även om det miljömässigt och ur arbetsmiljösynpunkt är problematiskt, säger Staffan Castensson.

Utredningen om producentansvaret ska nu titta på konsekvenserna om man ålägger apotekskedjorna att också ta emot det farliga läkemedelsavfallet. Den ska vara klar senast den 21 oktober i år.

Läkemedel försvinner i Skåne

0

Under hösten har det försvunnit narkotikaklassade läkemedel från flera äldreboenden i Staffanstorp, rapporterar Skånskan.se. Först försökte kommunen hitta en naturlig förklaring till mängderna som försvunnit. 

Men efter att inte ha funnit någon godtagbar förklaring har man nu anmält det hela till polisen.

Folsyra ökar inte risken för cancer

0

Tidigare studier har visat på en ökad risk för cancer bland patienter som tar folsyra, bland annat en norsk studie i vilken närmare 7 000 patienter ingick.

Men den här internationella analysen, publicerad i Lancet, visar inte på någon högre risk att utveckla cancer hos de som använder folsyra. Tillskott av folsyra har visat sig minska risken för gravida att få barn med ryggmärgsbråck och i bland annat USA och Kanada finns sedan slutet av 1990-talet krav på att bland annat mjöl ska vara berikat med folsyra. I Sverige har det diskuterats men här liksom övriga Västeuropa har man avstått från berikningen just för cancerrisken.
 
Men folsyratillskott har alltså i den här analysen inte visat sig öka risken. Totalt följdes närmare 50 000 individer under i genomsnitt fem år. Under den perioden blev 7.7 procent i folsyragruppen och 7.3 procent i placebogruppen diagnosticerad för någon form av cancer. Skillnaden mellan de två grupperna är så liten att den kan bero på slumpen, menar forskarna som inte heller såg någon ökad risk för någon specifik cancersjukdom. I de flesta studier som ingick i metaanalysen användes dagliga doser mellan 0,5 och 5 milligram folsyra. Men inte heller i den studie som använde en mycket större dos, 40 milligram, såg man någon ökad cancerrisk.
Studiens svaghet är att studierna är relativt korta, de flesta cancerformer tar mellan 10-20 år att utveckla, påpekar forskarna själva.
 
– Slutsatsen man kan dra är att det under en relativt kort tidsperiod inte fanns vare sig någon signifikant nytta eller skada med folsyra, kommenterar John Baron som arbetet med översynen till nyhetsbyrån Reuters.
 
Å andra sida följdes patienterna i den norska analysen som visade på en ökad risk för cancer inte mycket längre – sex år.

EU storsatsar på hjärnforskning

0

EU satsar totalt två miljarder euro på två så kallade flaggskeppsprojekt. Det ena projektet är inom neurovetenskap och heter The Human Brain Project. Det leds delvis av forskare från Karolinska institutet. Projektet fokuserar på att bygga en simulering av människohjärnan genom att samla all information om hjärnan i en kraftfull dator. Förhoppningen är att forskningen ska leda till både bättre framtida datorer och en förståelse av neurologiska sjukdomar såsom alzheimer och parkinson. 

– Pengarna ger oss möjlighet att ta fram kunskap om hur hjärnan fungerar vad gäller allt från hur vi uppfattar vår omgivning, styr våra rörelser och minns vad som hände igår eller i vår barndom. Kunskapen kan leda till bättre förståelse av orsaken till olika hjärnsjukdomar, hur man diagnostiserar och behandlar dem samt lägre vårdkostnader för samhället, säger Sten Grillner, professor vid institutionen för neurovetenskap, som sitter i den internationella ledningsgruppen för The Human Brain Project och är en av dess koordinatorer, i ett pressmeddelande. 

Det andra projektet är The Graphene Flagship. Forskningsprojektet leds från Chalmers tekniska högskola och omfattar 120-talet forskargrupper i 17 länder. Forskningsprojekten får vardera 100 miljoner euro, cirka 900 miljoner svenska kronor, per år i tio år. EU står för ungefär hälften, resten ska andra aktörer bidra med.

Nyheten togs emot positivt av regeringen. 
– En glädjens dag för svensk forskning och ett stort erkännande för Chalmers och Karolinska institutet. Att Sverige kommer så här väl ut när EU fördelar sina forskningsmiljarder visar att vi står oss bra i den internationella konkurrensen, säger utbildningsminister Jan Björklund, i ett pressmeddelande.

P-piller gav ändrad hjärnaktivitet

0

P-piller har funnits i drygt 50 år, men det är inte helt klart varför vissa kvinnor drabbas av psykiska biverkningar och vad de beror på. Forskare vid Uppsala universitet har i en liten studie undersökt aktiviteten i hjärnan hos kvinnor som upplevt humörpåverkan av p-piller, skriver Upsala Nya Tidning.

Studien, som publicerats i tidskriften Psychoneuroendocrinology, omfattar 34 kvinnor som slutat använda p-piller på grund av att de upplevde negativ påverkan på humöret. Hälften av kvinnorna fick därefter äta på-piller på nytt medan resten fick placebo. Kvinnorna fick föra dagbok över olika psykiska symtom före och under den fyra veckor långa behandlingen. De genomgick även ett känslotest samtidigt som hjärnaktiviteten undersöktes med magnetkamera.

En tredjedel av kvinnorna som fick p-piller hade påtagligt fler negativa psykiska symtom jämfört med kvinnorna som fick placebo och jämfört med sig själva när de inte tog p-piller. Undersökningarna med magnetkamera visade också skillnader i aktiviteten på flera ställen i hjärnan som har betydelse för bearbetningen av känslor.
– Våra resultat talar för att undersökningar av hjärnans funktion kan vara ett bra hjälpmedel för att kartlägga risken för humörbiverkningar när nya p-piller provas ut, säger läkaren Malin Gingnell, till UNT.

Hon påpekar till tidningen att studien är liten och det behövs fler och större studier.

Första hjälpen vid psykisk ohälsa

0

Regeringen har gett Karolinska institutet i uppdrag att ta fram en utbildning i första hjälpen vid psykisk ohälsa, skriver Svenska Dagbladet. Anledningen är att många svenskar har gått en kurs i fysisk livräddning, men få har grundläggande kunskap om hur man bemöter personer med psykiska problem. 

Projektet riktar sig särskilt till personer som arbetar med ungdomar, till exempel i skolan, idrottsklubbar eller fritidsgårdar. Under 2013 ska 2 000 personer utbildas. Utbildningen ska först testas i Stockholms och Jönköpings län. I Stockholms län kommer man till att börja med utbilda 20 instruktörer som i sin tur ska sprida kunskaperna till 1 000 personer i länet. Dessutom ska 400 personer inom räddningstjänsten gå utbildningen och ytterligare 600 personer utbildas i Jönköpings län. 

Bland annat får kursdeltagarna lära sig hur man känner igen symtom på psykiska sjukdomar, hur man på bästa sätt tar kontakt och inleder den direkta första hjälpen samt hur man kan hjälpa personen att söka professionell behandling.
– Utbildningen är väldigt basal. Även en person som inte har någon som helst förkunskap om psykisk ohälsa ska kunna ta den till sig och den följer ungefär samma logik som vanlig första hjälpen, säger Gergö Hadlaczky, forskare på Nationellt centrum för suicidforskning vid Karolinska institutet, till SvD.

Forskarna på KI har bearbetat en australisk utbildning som finns i två versioner, en allmän och en med särskild inriktning på ungdomar. Den svenska utbildningen heter Första hjälpen till psykisk hälsa.

 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng