Månads arkivering januari 2013

KOL ökar risken för allvarliga infektioner

0

I en nyligen framlagd doktorsavhandling har infektionsläkaren Malin Inghammar bland annat visat att personer i Sverige med en KOL–diagnos löper tre gånger högre risk att drabbas av en aktiv tuberkulos jämfört med befolkningen i allmänhet.

Att KOL-patienter har betydligt högre risk för luftvägsinfektioner är känt. Men sjukdomen påverkar inte bara lungorna utan är också kopplad till en högre risk för till exempel diabetes och hjärtsvikt.
– Trots det så har man främst fokuserat på luftvägsinfektionernas koppling till KOL, infektioner i andra organ har man studerat betydligt mindre, säger Malin Inghammar.

I sin avhandling visar hon, förutom kopplingen till tuberkulos, att KOL-patienter också har en ökad risk för svår pneumokocksjukdom som till exempel kan orsaka hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. 

Att det finns en koppling mellan farliga infektionssjukdomar och KOL har Malin Inghammar visat men att undersöka kopplingen återstår. En förklaring kan vara kortisonbehandlingarna som KOL-patienter får.
– Sedan tidigare vet vi att kortison är förknippat med risk för svåra infektioner. Men de studierna säger ganska litet om hur mycket risken ökar och det varierar ju också beroende på hur sjuk man är. Och egentligen finns det i äldre randomiserade studier inte något belägg för att patienter med lungsjukdomar skulle löpa någon större risk av kortisonbehandling, säger Malin Inghammar.
– Men det är svårt att tro att kortison inte bidrar till en ökad risk, även om jag inte tillhör de som tror att hela effekten kan skyllas på kortisonbehandling.

Malin Inghammar radar upp en mängd orsaker till att KOL-patienter kan göra dem känsliga för infektioner; avmagring, muskelsvaghet och blodbrist till exempel.

Könsvårtor minskar bland yngre

0

 

Det visar en dansk studie som nyligen publicerats i tidskriften Sexually Transmitted Deseases. Tidigare studier från Sverige och Australien visar på liknande resultat; kondylom minskar i takt med att HPV-vaccineringen infördes.
 
I Danmark har HPV-vaccinering för alla 12-åriga flickor ingått i vaccinationsprogrammet sedan 2009 och bland flickor i 16-17 års ålder har kondylom nästan helt försvunnit. 
I den svenska studien  kan man inte belägga något orsakssamband mellan HPV-vaccinering och minskning av kondylom eftersom man till skillnad mot den danska inte samlat in uppgifter om HPV-vaccinering. Men eftersom sjukdomen minskat särskilt kraftigt i åldersgrupper där vaccinering införts, så förefaller ett samband troligt menar forskarna.
 

Läkemedel till äldre minskar

2

För att förbättre läkemedelsanvändningen av äldre. Det vill säga i praktiken minska den, öronmärkte regeringen 325 miljoner kronor att fördelas på län som under 2012 fick ned användningen på vissa områden med minst tio procent. En förutsättning för att hela summan skulle delas ut var att minst fem län lyckades klara målet. Så blev det inte, bara Västmanlands och Blekinge av landets 21 län uppnådde målet. De två länen får dela på 200 miljoner och 125 miljoner kronor fryser inne. 

Läkemedelsindikatorerna för att få del av miljonerna var att förskrivningen av olämpliga läkemedel, som till exempel långverkande bensodiazepiner skulle minska bland 65-plussarna liksom de olämpliga kombinationerna av läkemedel. Den tredje indikatorn var att minska neuroleptikaförskrivningen på särskilda boenden.
– Personligen är jag imponerad av hur väl länen lyckats, även om få nådde målet, säger Eva Nilsson Bågenholm som är regeringens äldresamordnare.
– Vartenda län har minskat på den olämpliga förskrivningen. Och det är ett trendbrott. Tidigare har den bara ökat. I snitt har länen minskat med drygt sex procent, men många nådde upp i 8-9 procents minskning. 

Även 2013 ska länen uppmuntras att minska på förskrivningen. Men man ändrar på beräkningsmodellen så att län som ligger sämst till har större krav på sig än län med en bättre förskrivning. Förutom en ny beräkningsmodell tas indikatorn olämpliga läkemedelskombinationer bort och ersätts med användning av antiinflammatoriska läkemedel.
– Man måste vara oerhört försiktig när det gäller dessa läkemedel till äldre. Det finns ökad risk för till exempel hjärtsvikt och njurproblem, säger Eva Nilsson Bågenholm.
Under det här året får länen 300 miljoner kronor att dela på.

Skåne överklagar TLVs förbud

0

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, ansåg i ett beslut den 14 januari att Region Skånes avtal med UCB Pharma strider mot lagen om läkemedelsförmåner. Beslutet innebär att landstingen inte får förhandla om rabatter på de läkemedel som tillhandahålls på öppenvårdsapotek och ingår i läkemedelsförmånen.

Regionen håller inte med om att sådana avtal ska förbjudas och kommer att överklagar beslutet till förvaltningsrätten. Enligt Region Skåne innebär avtalet att ytterligare 50 reumatiker i Skåne kunde behandlas med TNF-hämmare utan ökade kostnader. 
– Vi vill kunna teckna sådana här avtal i framtiden och vi håller inte med TLV om att det strider mot lagen. Vi tycker att det här är ett bra sätt att arbeta och det kommer även patienterna till godo, säger Maria Landgren, chef för läkemedelsenheten i Region Skåne.

Enligt Maria Landgren har man identifierat andra områden där liknande avtal skulle kunna träffas, men man avvaktarden juridiska processen.

Avtalet innebar att regionen skulle få en återbäring på 15 procent av all försäljning av läkemedlet Cimzia för reumatiker. Man uppmanade också läkarna att förhindra utbyte. I somras kom Kammarrätten i Göteborg fram till att rabattavtalet inte stred mot lagen om offentlig upphandling. Men TLV anser alltså att den strider mot lagen om läkemedelsförmåner.

Skyddar mot biverkningar av cellgifter

0

Mangafopidir används som kontratsmedel vid magnetkameraundersökningar. Men farmakologer vid Linköpings universitet upptäckte att substansen även skyddade friska celler i samband med cancerbehandling. Genom cell- och sedan djurförsök testade forskarna att ge cellgifter som mössen fick mangafodipir. Tumörbildningen minskade samtidigt som de vita blodkropparna skyddades. 

Men en stor del av manganet i substansen frisattes och den positiva effekten avtog.
– Vi gjorde då om substansen och ersatte en del av manganet med kalcium. Det gav ett stabilare komplex som visade sig vara ännu bättre på att skydda celler och dessutom öka anticancereffekten, säger professor Rolf G.G. Andersson, i ett pressmeddelande.

Resultaten av en mindre studie har publicerats i tidskriften Translational Oncology. Nu ska läkemedelsföretaget Pledpharma testa effekten i en internationell fas II-studie på patienter med tjocktarmscancer.

Mässlingsutbrott hotar framgång

0

Antalet nya fall av mässling har mellan 2000 och 2011 sjunkit med 58 procent, från 853 500 till 355 000, enligt nya siffror från Världshälsoorganisationen, WHO. Antalet dödsfall i sjukdomen har under samma period minskat med 71 procent, från 542 000 till 158 000. Minskningen av dödsfall beror främst på ökad vaccinering, enligt organisationen.

Trots att flera regioner utrotat eller är på väg att utrota mässling riskeras framgångarna av stora utbrott i de andra regionerna. Enligt statistiken har den globala täckningen av en dos mässlingsvaccin ökat från 72 procent år 2000 till 84 procent 2011. WHO rekommenderar att varje barn får två doser mässlingsvaccin. 

Trots att vaccineringen globalt sett ökar, så räknar organisationen med att 20 miljoner barn världen över inte fick den första dosen mässlingsvaccin under 2011. Mer än hälften av de barnen lever i den demokratiska republiken Kongo, Etiopien, Indien, Nigeria och Pakistan. De länderna hade också stora utbrott av sjukdomen under 2011. Det hade även Frankrike, Italien och Spanien.

Enligt WHO innebär utbrotten ett hot mot målet att utrota sjukdomen och är ett tecken på att många nationella vaccinationsprogram behöver förstärkas. Det är också ett tecken på att föräldrar inte helt förstår fördelarna med vaccinering och riskerna med att inte låta sitt barn vaccineras.

The Measles Initiative lanserades 2001 med målet att minska antalet dödsfall i mässling. I april förra året lanserade de en ny plan för att minska mässling och röda hund tillsammans. Det nya namnet är the Measles & Rubella Initiative. Målet är att minska antalet dödsfall i sjukdomarna med 95 procent mellan 2015 och 2020 och att utrota dem i fem av sex regioner under samma period.

Nytt influensavaccin godkänt i USA

0

Nu har amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkänt ett nytt vaccin mot säsongsinfluensa. Flublok är det första trivalenta influensavaccinet gjort med insektsvirus och hybrid DNA-teknik. Vid tillverkning av Flublok används inte ägg eller influensavirus, till skillnad från andra influensavacciner. 

Vaccinet har godkänts för åldersgruppen 18 till 49 år och skyddar mot två typer av säsongsinfluensa A (H1N1 och H3N2) och en typ av säsongsinfluensa B. I studien som låg till grund för godkännandet fick 2 300 personer vaccinet eller placebo. Vaccinet skyddade mot 44,6 procent av alla influensastammar, inte bara de som ingick i vaccinet.

Den nya tekniken ger möjlighet till en snabbare uppstart av tillverkningsprocessen av vaccin i händelse av en pandemi, eftersom det inte är beroende av utbud av ägg eller tillgänglighet av influensavirus, säger Karen Midthun, chef för FDAs Center for the Biologics Evaluation and Research, i ett pressmeddelande från myndigheten.

Rapporterade biverkningar är ömhet vid vaccinationsstället, huvudvärk, trötthet och muskelvärk. Ungefär samma som vid traditionella influensavaccin.

USA har drabbats hårt av säsongsinfluensan. Influensaaktiviteten är både intensiv och tidig, och i flera delstater nådde influensan sin maxnivå redan under årets första vecka, enligt Smittskyddsinstitutet. I New York, som drabbats av sin värsta influensasäsong på flera år, har farmacevter fått tillfälligt tillstånd att ge influensavaccin.

Vill ha recept på paracetamol

2

Det är nu tre år sedan omregleringen av receptfria läkemedel. Giftinformationscentralen har i en skrivelse till Läkemedelsverket uppmärksammat att problemet med paracetamolförgiftningar blivit så allvarligt att det är angeläget att ”tillgängligheten av paracetamol minskas på flera nivåer i samhället”, skriver Dagens Nyheter.

Förra året fick Giftinformationscentralen in 3 296 samtal om paracetamolförgiftningar. Det är en ökning med 28 procent sedan 2010, då man fick in 2 583 samtal. Som åtgärder föreslår man att det ska införas varningstext på förpackningarna samt att vissa styrkor och förpackningar av paracetamol ska receptbeläggas. 

Läkemedelsverket är däremot inte helt säkert på att försäljningen av värktabletter ökat mer än den allmänna ökningen av läkemedel och att de ökade samtalen innebär att förgiftningarna ökat. Myndigheten konstaterar att det behövs mer information innan man beslutar om åtgärder.

Läkemedelsföretaget Glaxosmithkline, GSK, har inte sett någon förändring i försäljningsstatistiken.
– Nej, vi har inte sett en ökning av försäljningen av Alvedon eller Panodil sedan omregleringen, säger Niclas Holmberg, presschef på GSK.
2008 såldes 286 758 580 tabletter av Alvedon och Panodil i Sverige. 2010 var siffran 228 590 480 och 2012 var den 219 060 340.

Sveriges apoteksförening menar att det är oroande signaler, men tycker inte att paracetamol ska receptbeläggas. Istället föreslår man att försäljningen av paracetamol bara ska ske på apoteken och inte i dagligvaruhandeln.
– På ett apotek kan utbildad personal ge råd om vilket läkemedel som passar bäst för varje individ och situation. Paracetamol är ett viktigt och bra läkemedel om det används på rätt sätt. Det är därför viktigt att tillgängligheten inte begränsas mer än nödvändigt, säger Johan Wallér, vd för föreningen, i en presskommentar.

Texten är ändrad 2013-01-17 kl 13:41

Avföringstransplantation bättre än vankomycin

1

Återkommande tarminfektion av bakterien Clostridium difficile är svårbehandlad och behandling med antibiotika är sällan framgångsrik. Forskare i Nederländerna har i en ny randomiserad studie undersökt hur avföringstransplantation står sig jämfört med den traditionella behandlingen med antibiotikumet vankomycin. 

Forskarna delade upp de 42 studiedeltagarna med någon form av återkommande tarminfektioner av Clostridium difficile i tre grupper. I gruppen som först fick lavemang och sedan avföringstransplantation hade 13 av 16 patienter blivit av med sina diarréer efter 10 veckor. Ytterligare 2 patienter botades då de fick ännu en transplantation, men av en annan donator.  Av de patienter som behandlades med vankomycin blev 4 av 13 patienter friska och bland de som behandlades med lavemang och vankomycin blev 3 av 13 friska. 

På grund av att avföringstransplantation var så pass mycket effektivare än antibiotikabehandling avbröt forskarna studien.

I studien användes avföring från frivilliga donatorer över 60 år. Deras avföring screenades för olika sjukdomar och parasiter. Forskarna använde avföring från samma dag som transplantationen som späddes ut med 500 milliliter sterilt vatten.

Hemliga avtal ska sänka priset

0

Förra året sade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, nej till det pris som Roche och Janssen begärde för sina cancerläkemedel Zelboraf och Zytiga. Det var visserligen bra och effektiva läkemedel konstaterade myndigheten, men till det priset kunde de inte ingå i förmånerna. Så istället för ett officiellt nationellt subventionerat pris tog NLT-gruppen, gruppen för nya läkemedelsterapier vid Sveriges Kommuner och landsting, SKL över. Och precis innan årsskiftet kom Roche och Janssen överens med NLT-gruppen om ett prisavtal, som enligt de inblandade är lägre än det företagen begärde hos TLV.

Hur ser de här avtalen ut och vad är det som gör att företagen erbjuder landstingen ett lägre pris än TLV? Enkelt uttryckt handlar det om transparens eller hemlighetsmakeri. Priset som fastställs hos TLV är offentligt. De priser man kommer överens om med landstingen är affärshemligheter.
– Företagen kommer till oss med ett begärt pris och ett underlag som ska styrka att det är kostnadseffektivt, säger Anna-Märta Stenberg tillförordnad generaldirektör på TLV.

Det begärda priset ligger ofta på ungefär samma nivå som i övriga Europa. Skälet till det är helt enkelt att företagen skulle råka ut för ännu mer parallellimport alternativt export om priserna skiljde sig markant åt mellan länderna.

Men det innebär också att företagen är beredda att förhandla om rabatter, bara priset inte blir offentligt. Och till skillnad mot TLV kan landstingen gå in i sådana förhandlingar. Då blir det verkliga läkemedelspriset en affärshemlighet och Sverige accepterar ett europeiskt allt vanligare system med ett offentligt listpris kombinerat med mer eller mindre institutionaliserade rabattsystem.

Sverige är faktiskt ett av få länder där det officiella listpriset på öppenvårdsläkemedel också är det som gäller i praktiken, konstaterar till exempel Sofia Wallström i sin utredning ”Fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden”. Hon förespråkar i utredningen en anpassning av det rådande transparenta systemet och menar att olika typer av samarbetsavtal mellan landsting och företag är en möjlighet att sänka läkemedelskostnaderna ytterligare för öppenvårdsläkemedel. Hon har också uttryckt att hon anser det lika bra att landstingen förhandlar direkt med företagen om de mer kliniknära läkemedlen.

Vilken kategori Zytiga och Zelboraf tillhör är oklart. Men båda företagen ansökte först hos TLV om att ingå i förmånssystemet för öppenvårdsläkemedel. När det blev avslag började samtalet med NLT-gruppen som så att säga lobbat fram utlovade prisavtal mellan företag och landsting.
– Vi har inte någon förhandlingsrätt, det vi gjort är att vi samtalat med företagen och hittat en lösning. Lite av ett skuggspel alltså; NLT ”pratar” med företagen sen sluter landsting och företag prisavtal, säger Anders Hallberg, ordförande i NLT-gruppen.

Prisavtalet med Janssen om Zytiga, för behandling av prostatacancer, innehåller två delar. Dels en rabatt och dels en riskdelning som innebär att företaget Janssen betalar tillbaka pengar till landstingen om Zytiga inte ger effekt efter tre månader.

Avtalet med Roche om Zelboraf, är utformat som en rabattstege, utifrån hur väl landstingen bemödar sig om att hitta de patienter som kan komma ifråga för behandling med Zelboraf. Zelboraf kommer enbart i fråga för patienter med hudcancer med en viss genförändring. De beräknas vara runt hälften av de knappt 3 000 som drabbas i Sverige varje år och identifieras med ett test.

Lars Franksson, som bland annat ansvarar för introduktion av nya läkemedel på Roche, beskriver avtalet som helt i linje med vårdens strategi för ordnade och kontrollerade införanden av nya behandlingar.
– Det handlar om att identifiera de patienter som kan ha nytta av behandlingen och behandla dem. En viktig del är också att samtliga patienter ska följas upp via kvalitetsregistren.

Landsting som lyckas väl med införandet av Zelboraf kommer att få tillbaka en del av pengarna. Hur mycket är dock en väl förborgad hemlighet.
– Det kan jag inte gå in på. Men visst blir den sammanlagda kostnaden för landstingen lägre än priset vi ansökte om hos TLV. Det är framför allt en överenskommelse som driver både den nationella cancerstrategin och hälso-och sjukvårdens strävanden att använda kvalitetsregistren för att följa utvecklingen av behandlingen, säger Lars Franksson.

Lars Franksson vill inte uttrycka det som att man med det här avtalet går runt TLV.
– Nej så skulle inte jag säga, men det är en ny väg som jag tror vi kommer att få se mer av. Den här typen av diskussioner som vi haft med NLT kan man inte föra med TLV som idag bara har mandat att ta ställning till ett pris och en modell. Istället kan man se NLT-gruppen som ett tillägg.

Anders Blanck, Läkemedelsindustriföreningens vd är betydligt mer tveksam och menar att TLV kan vara på väg att bli mer som SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, men på läkemedelsområdet.
– Det vill säga TLV gör en bedömning av läkemedlet, men sedan hänvisar man vidare till NLT som inte är lagligt reglerad. Så kan vi inte ha det om vi vill ha lite ordning. Då vore det bättre att man till exempel ändrade TLV:s möjligheter att ta ett större förhandlingsansvar.

Anders Hallberg tycks dela åsikt med Anders Blanck. Han är inte självklart positiv till utvecklingen även om han, liksom Lars Franksson, spår att de hemliga avtalen kommer att bli fler.
– Det är möjligt att vi befinner oss i något av en gråzon med de här avtalen. Samtidigt är det enda sättet vi har idag för att försäkra oss om att patienterna får tillgång till behandlingen.

SLL överklagar dom om rabattavtal

0

Det var i november som Förvaltningsrätten i Stockholm kom fram till att SLL inte följde lagen när landstinget ingick ett rabattavtal om TNF-hämmaren Simponi med företaget MSD. Enligt förvaltningsrätten skulle upphandlingen behöva göras om.

Nu överklagar landstinget domen till Kammarrätten i Stockholm. Anledningen är att förvaltningsrätten har bedömt att SLL köper varorna på apotek och därför borde göra en upphandling av läkemedel, medan landstinget anser att patienten köper läkemedlet på apotek och SLL subventionerar delar eller hela köpet.
– Vi tror ju också att avtalet skulle ge en bättre och mer kostnadseffektiv vård, och därför är det angeläget att pröva ärendet vidare, säger Magnus Thyberg, chef för läkemedelsenheten på hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting.

Avtalet gick ut på att läkare inom SLL i första hand skulle välja TNF-hämmaren Simponi vid nyinsättningar. Om läkarna valde just Simponi skulle landstingen få rabatt eller kostnadsåterbäring i utbyte. Det konkurrerande bolaget Abbott överklagade med motiveringen att avtalet strider mot lagen om offentlig upphandling.

Astrazeneca förändrar i toppen

0

Läkemedelsföretaget Astrazeneca kommer omedelbart att genomföra en rad förändringar i sin verkställande ledningsgrupp. Syftet är att få en ökad representation av företagets forskningsexpertis, nyckelprodukter och de viktigaste marknaderna i ledningsgruppen. 

Förändringarna innebär att Martin Macckay, President of Research and Development, och Tony Zook, Executive Vice Presedent, Global Commercial, lämnar ledningsgruppen. De kommer även att lämna företaget i slutet av januari.

Ändringarna innebär att det blir tre chefer för forskning och utveckling, som får olika ansvarsområden. De tre ansvarsområden är forskning och tidig utveckling av små molekyler, forskning och tidig utveckling av biologiska läkemedel samt utvecklingsarbete i sen fas.

Det blir även tre personer som ansvarar för marknadsregionerna Nordamerika, Europa och internationellt. En chef för global produktstrategi kommer att vara länken mellan Fou och försäljningsorganisationen.

– Den nya sammansättningen av ledningsgruppen, med starka ledare från olika delar av företaget, gör att ledningen kan fokusera ännu tydligare på de viktigaste läkemedelskandidaterna, våra nyckelprodukter och viktigaste marknader, och bidrar till snabbare beslutsprocesser, säger Pascal Soriot, koncernchef vid Astrazeneca, i ett pressmeddelande.

Läkemedelsfel berättas sällan

0

Studien, som är publicerad i tidskriften Critical Care Medicine, har undersökt hur vanligt det är med felaktig läkemedelsbehandling. Forskarna använde sig av en databas innehållandes 840 000 frivilligt inrapporterade fel i läkemedelsbehandlingen mellan 1999 och 2005 från 537 sjukhus i USA, skriver Reuters.

Forskarna fann att 56 000 fall, eller 6,6 procent, av den felaktiga läkemedelsbehandlingen skedde på intensivvårdsavdelningar. Majoriteten av alla fel, cirka 98 procent, ledde dock inte till att patienten skadades. Men de där patienten skadades skedde oftare på en intensivvårdsavdelning, vilket inte är oväntat då de patienterna oftare är svårt sjuka, enligt forskarna bakom studien. 

Det vanligaste felet var att glömma att ge patienten sina läkemedel. Bland de mer allvarliga felen var felaktig dosering av läkemedel vanligt. Enligt forskarna vidtogs ingen åtgärd efter att felet upptäckts vid ungefär hälften av tillfällena. Bara en tredjedel av sjukvårdspersonalen som begått felet fick veta det efteråt.  Inte heller blev de drabbade patienterna eller anhöriga underrättade om felen. Bara i två procent av fallen fick de veta. Enligt forskarna bakom studien är detta inget som behöver oroa patienterna då den ska ses som ett sätt att ta reda på hur det ser ut i verkligheten jämfört med hur man tror att det ser ut.

Fler tvångslicenser i Indien

0

Det är Roche bröstcancermedel Herceptin, Bristol-Myers Squibbs Sprycel för behandling av leukemi samt företagets bröstcancermedel Ixempra, som ej marknadsförs i Europa som den indiska regeringen tänker införa tvångslicenser på. Det innebär att billigare kopior kan tillverkas av indiska företag för den nationella marknaden.

I mars förra året beslutade den indiska regeringen om tvångslicens för Bayers läkemedel Nexavar för behandling av njurcancer. Sedan dess har ett företag producerat och säljer en version av Nexavar till ett betydligt lägre pris. 

Konflikten mellan indiska tjänstemän och de stora läkemedelsföretagen har pågått i flera år och många menar att införandet av tvångslicenser är enda möjligheten för att livräddande behandlingar ska vara möjliga för Indiens gigantiska befolkning. Generiskt Nexavar är enligt den indiska tidningen Indian Express 95 procent billigare än originalet, och Herceptin liksom de två andra nya cancerläkemedlen under lupp är alla tre betydligt dyrare än Nexavar.

Samtidigt har Roche som marknadsför Herceptin tagit egna steg för att bredda tillgången i Indien. I våras inledde företaget ett samarbete med ett indiskt företag för produktion av Herceptin och Mabthera för behandling av lymfom och reumatoid artrit för försäljning i Indien. 

Försäljningen av medlen kommer att ske under andra namn för att skydda prissättningen i USA och Europa och beräknas starta i år i Indien.

Inflammation kan utlösa depression

0

Inflammation orsakad av sjukdom eller som är livsstilsrelaterad skadar inte bara kroppen. Inflammation tycks också påverka sinnestillståndet. Vid ökade nivåer av inflammationsproteinet CRP är risken för depression två till tre gånger högre än vid lägre halter CRP. Det visar en ny studie från forskare vid Herlev sjukhus och Köpenhamns universitet.

Forskarnas resultat baseras på data från totalt 73 000 personer. De kartlade med hjälp av blodprover från två befolkningsstudier hur många av deltagarna som haft ett dolt inflammatoriskt tillstånd. Med blodproven fick de uppgift om deltagarnas nivåer av CRP från 1991. Forskarna följde också i personregistren de 73 000 danskarnas köp av antidepressiva läkemedel. I registren fick de även information om sjukhusinläggningar på grund av depression.
I studien fann de att personer med CPR-nivåer på mer än tre mg per liter utgjorde ungefär 21 procent av deltagarna i studien. De hade större tendens till stress och ett ökat bruk av antidepressiv medicin samt fler inläggningar för depression jämfört med deltagare med en CPR-nivå under 1 mg per liter.
– Det här ger mer kunskap om depression. Det visar på ett samspel mellan kropp och själ, och att sjukdom i det ena systemet kan skapa obalans i det andra, säger forskningsledaren Börge Nordestgaard, till webbsidan videnskab.dk.
 
Att det finns ett samspel mellan inflammation och depression är alltså tydligt i studien. Däremot är den bakomliggande orsaken till det fortfarande okänd.
Det tycks som att inflammationsmolekylerna påverkar vissa signalsubstanser och receptorer som reglerar humöret. Men forskarna har inte lyckats dokumentera det på något säkert sätt.
I princip kan förklaringen vara den omvända, det vill säga att depressionen utlöser inflammationen. En tredje förklaring kan vara att det finns en grundläggande sjukdom som utlöser såväl inflammation som depression.
 

Skåne får backa om prisavtal

0

TLV har nu satt ned foten när det gäller Region Skånes avtal med företaget UCB Pharma om att regionen skulle få en återbäring på 15 procent av all försäljning av läkemedlet Cimzia för reumatiker.

TLV anser att ett sådant avtal går på tvärs emot lagen om läkemedelsförmåner som säger att priset på läkemedel ska vara detsamma i hela landet. Myndigheten har också reagerat på regionens uppmaning till Skånes läkare att förhindra utbyte av Cimzia – UCB Pharma till parallellimporterat. Sådana generella ”kryssningar” strider mot intentionen om att läkare ska göra individuella medicinska bedömningar, menar TLV.
I somras kom Kammarrätten i Göteborg fram till att Region Skånes rabattavtal inte stred mot lagen om offentlig upphandling. Men TLV anser alltså att den strider mot lagen om läkemedelsförmåner. Samtidigt skriver TLV i sitt beslut att det kan finnas olika sätt att tolka lagen och att man gärna ser att lagstiftningen ses över eller att saken prövas rättsligt.