Annons

Månads arkivering januari 2013

Permanent stress en riskfaktor

Amina Manzoor
-
0

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har sedan 1970-talet följt hälsoutvecklingen hos män födda i Göteborg mellan 1915 och 1925. En ny studie visar att permanent stress kraftigt ökar risken att drabbas av diabetes typ II.

Totalt ingick 7494 män i studien, och av dem utvecklade 899 diabetes. Det jämfördes med en enkät som männen besvarat, där de graderade sin stressnivå utifrån faktorer som till exempel irritation, ångest och sömnsvårigheter kopplat till arbetet eller hemmet.

Resultaten visar att permanent stress var en tydlig riskfaktor för diabetes jämfört med män som inte känt sig stressade. Skillnaderna kvarstod även när forskarna justerat för ålder, socioekonomisk status, fysisk inaktivitet, BMI, systoliskt blodtryck och användning av blodtryckssänkande medicin. 
– Stress är idag inte erkänd som en faktor som kan orsaka diabetes. Vår studie bevisar att det verkligen finns ett oberoende samband mellan permanent stress och risken att insjukna i diabetes, vilket understryker behovet av förebyggande åtgärder, säger forskaren Masuma Novak, i ett pressmeddelande.

Männen som ingick i studien hade inte tidigare haft diabetes, kranskärlssjukdom eller stroke. De undersöktes första gången mellan januari 1970 och mars 1973 och har följts fram till 2008 eller tills de avled.

Studien har publicerats i Diabetic Medicine.

Acturum ska skapa ny forskningspark

Amina Manzoor
-
0
Acturum ska skapa ny forskningspark

För drygt ett år sedan meddelade Astrazeneca att man skulle avveckla forskningen i Södertälje och säga upp drygt 1 350 anställda. Företaget meddelade också att man letade efter en köpare till forskningsanläggningen.

Nu har Astrazeneca tecknat ett avtal om att sälja Snäckviken till Acturum, ett samägt bolag av FAM, Wallenbergsstiftelsernas förvaltningsbolag, och av Peab. Målet att skapa Biovation Park Telge. Det ska bli en utvecklingspark för forskning och företagande inom hela life scienceområdet.
– Vi är glada åt att vi har lyckats finna en lösning där våra lokaler kan skapa förutsättningar för fortsatt forskning inom life science, säger Anders Ekblom, global utvecklingschef vid Astrazeneca, i ett pressmeddelande.

Avtalet innebär att Biovation Park Telge etableras i de lokaler som Astrazeneca lämnar. Bland annat planerar forskningsinstitutet SP Process Development, Scania, Campus Telge som ägs av Södertälje kommun samt ett antal mindre forskningsbolag att etablera sig i området. Förutom att bidra med cirka 130 000 kvadratmeter kontor och utrustade laboratorier ska Astrazeneca överlåta drygt 15 forskningsprojekt inom neurovetenskap.

Vissa företag kommer att etablera sig snabbt. SPP Process Development, ett dotterbolag till SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, kommer att invigas redan den 4 februari.

Sämre kvalitet med dosläkemedel

Amina Manzoor
-
0

Dosdispenserade läkemedel används av cirka 185 000 personer i Sverige. Det är främst äldre som använder tjänsten. Apoteket AB har fram tills årsskiftet haft monopol på dostjänster. Dostjänsten kallas Apodos. Nu visar en avhandling från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, att patienter som använder Apodos oftare har en sämre kvalitet på sin läkemedelsbehandling, även om det tas hänsyn till att patienterna oftare är äldre, sjukare och oftare bor på äldreboenden.

I avhandlingen har forskaren undersökt läkemedelsbehandlingen hos 24 146 äldre personer i Västra Götalandsregionen. En förklaring till resultaten kan vara att läkarna tycker att det är mer komplicerat att ordinera i Apodos-systemet än genom vanliga recept.
– En annan orsak kan vara att patient, anhöriga och involverad vårdpersonal får ett minskat engagemang i läkemedelsbehandlingen. De får också mindre kunskap om hur läkemedlen verkar och om möjliga biverkningar, eftersom inga bipacksedlar med information skickas med från dosapoteket. Slutsatsen är att det behöver bli lättare att ordinera i Apodos-systemet, säger Christina Sjöberg, doktorand vid Sahlgrenska akademin, ett pressmeddelande.

Det kan kompenseras genom en systematisk uppföljning och genom att apoteket ger användarna bättre information, enligt doktoranden.

I avhandlingen finns också en metod som förbättrar läkemedelsanvändningen hos höftfrakturpatienter. 
– I studien lät vi en geriatriker ge patientanpassade råd till behandlande läkare på både sjukhus och vårdcentral. Efter ett år hade den metoden fördubblat användningen av läkemedel mot benskörhet. Det är ett viktigt resultat, eftersom de flesta äldre som drabbas av en höftfraktur lider av benskörhet, säger Christina Sjöberg.

Fram tills årsskiftet har Apoteket AB haft monopol på dostjänster. Nu är marknaden konkurrensutsatt och upphandlingarna är klara i de flesta län, men pågår fortfarande i det så kallade Sjuklövern-klustret.

Kontroversiell forskning återupptas

Amina Manzoor
-
0

För drygt ett år sedan avbröt två forskningsgrupper frivilligt sin forskning tillfälligt sedan en amerikansk myndighet för biosäkerhet uttryckte oro att informationen kunde utnyttjas av terrorister. Forskningen handlade om hur fågelinfluensaviruset H5N1 kunde mutera för att lättare spridas mellan däggdjur och sedan smitta människor.

Myndigheten bad tidskrifterna Nature och Science att censurera viktiga delar av studierna, vilket ledde till en debatt i forskarvärlden. De två forskargrupperna vid Erasmus University i Nederländerna och University of Wisconsin-Madison i USA beslöt efter diskussioner att frivilligt tillfälligt pausa sin forskning för att låta myndigheterna undersöka säkerheten i studierna.

Nu återupptar de forskningen efter ett år meddelas i ett brev signerat av ett 40-tal forskare som publicerats i Nature och Science. I brevet förklaras nyttan med forskningen. Eftersom viruset fortsätter att mutera ute i naturen är det viktigt att veta så mycket som möjligt i händelse av en ny pandemi. De skriver även att forskningen endast bör återupptas i länder där det tillsammans med myndigheterna tagits fram riktlinjer för hur forskningen kan ske på ett säkert sätt.

Fågelinfluensan är mycket smittsam mellan fåglar, men de allra flesta människor som infekterats har haft mycket nära kontakt med sjuka eller döda fåglar. Hittills har alltså inte viruset muterat så att det smittar från människa till människa. Forskargrupperna har kommit fram till att viruset behöver mellan fem och nio punktmutationer för att spridas mellan människor. Bakgrunden till studierna är att få fram nya antivirala läkemedel. 

Tilläggsbehandling gav ökad överlevnad

Läkemedelsvärlden
-
0

Bukspottkörtelcancer är en av de dödligaste cancerformerna och ett år efter diagnos lever bara 13 procent av patienterna. Nu visar en studie som presenteras på ASCO GI-konferensen att en tilläggsbehandling kan öka överlevnaden.

Studien, som finansierats av företaget Celgene, är enligt företaget den största fas III-studien inom avancerad bukspottkörtelcancer. De 800 patienter som ingick i studien behandlades antingen med enbart standardbehandlingen gemcitabin (cytostatika) eller Abraxane (paklitaxel albumin) tillsammans med gemcitabin. Ett-årsöverlevnaden för patienterna med tilläggsbehandling var 35 procent jämfört med 22 procent bland de patienter som bara fick standardbehandling. Efter två år var överlevnaden nio respektive fyra procent.

Totalt förlängdes överlevnaden med 1,8 månader för patienter som behandlades med paklitaxel albumin och gemcitabin. Medianöverlevnaden var 8,5 månader respektive 6,7 månader i grupperna.

Abraxane är idag godkänt för behandling av metastaserad bröstcancer.

Antibiotikaanvändningen minskar

Amina Manzoor
-
0

Användningen av antibiotika i landet fortsätter minska, enligt statistik från Smittskyddsinstitutet. 2012 var det 374 recept per tusen invånare. Det är en minskning med cirka tre procent från året innan då antalet recept per tusen invånare var 385. Den största minskningen skedde i åldersgrupperna 7-19 år och 20-59 år.
– Det är positivt att förbrukningen fortsätter minska. Det betyder att läkare blir allt bättre på att följa de behandlingsrekommendationer som finns, säger Anders Ternhag, överläkare vid Smittskyddsinstitutet, i ett pressmeddelande.

Användningen av antibiotika mot luftvägsinfektioner minskar mest av alla antibiotikagrupper. Störst procentuell minskning stod doxycyklin och erytromycin som används vid luftvägsinfektioner orsakade av mykoplasmabakterien. De minskade med 28 respektive 31 procent. Förklaringen är enligt myndigheten att epidemin med mykoplasmainfektioner som startade hösten 2011 troligen klingat av.

I åldersgruppen 80 år och äldre används det mest antibiotika i Sverige. Men det syns en minskning mot urinvägsinfektioner. Antalet recept minskade i gruppen från 326 till 312 per tusen invånare under förra året. Framför allt har bredspektrumantibiotika som trimetoprim och kinoloner minskar. Myndigheten konstaterar att det är positivt att allt fler läkare följer rekommendationerna att i första hand använda preparat med smalt spektrum, nitrofurantoin och pivmecillinam, mot urinvägsinfektion hos kvinnor.

Nytt vaccin mot meningokocker godkänt

Amina Manzoor
-
0

EU-kommissionen har godkänt Bexsero mot meningokocker grupp B. Vaccinet är godkänt för barn äldre än två månader och vuxna. Det är det första vaccinet mot grupp B-meningokocker. Godkännandet är baserat på fas II- och fas III-studier där 8 000 spädbarn, barn, ungdomar och vuxna ingick. 

Sjukdomen är ovanlig i Sverige, men ökade under förra året. Mellan 2009 och 2011 anmäldes drygt 65 fall per år till, 2012 anmäldes 106 fall. En fjärdedel av alla fall av meningokockinfektioner orsakas av grupp B, enligt Smittskyddsinstitutet. Bland barn orsakas hälften av fallen av grupp B. 

Oklar statistik över HPV-vaccinationer

Ingert Nilsson
-
0
Oklar statistik över HPV-vaccinationer

Egentligen vet man ganska lite om vaccinationstäckningen när det gäller HPV. Statistik från slutet av oktober förra året visar på en 55 procentig täckning bland flickor födda 1999. Men de uppgifterna är osäkra eftersom det bygger på frivillig inrapportering.
– Det är en minisiffra, men det är svårt att veta hur många fler som faktiskt är vaccinerade, säger Anders Tegnell, chef för avdelningen för analys och prevention vid Smittskyddsinstitutet.

Anders Tegnell lutar sig hellre mot en skolenkät som institutet gjorde i våras. Det var en liten enkät, 175 skolor i 85 kommuner ingick.
– Den gav en betydligt positivare bild. Enligt den ligger vi på en betydligt högre nivå, cirka 80 procent och det känns ganska betryggande med tanke på att det är ett nytt vaccin som kräver en betydande arbetsinsats. På en del skolor uppgav man samma fantastiska nivå som för mässling som ligger på 97-98 procents täckning.

Men vad säger att en skolenkät är mer tillförlitlig än den frivilliga rapporteringen?
– Enkäten är en fråga direkt till ett antal skolsköterskor och de har av hävd bra koll på andelen som vaccineras. Det finns inte någon anledning att de skulle ha fel, säger Anders Tegnell.

Den frivilliga registreringen bygger dels på att ungdomarna blir tillfrågade om det är ok att uppgift om vaccineringen läggs in och dels på ett positivt svar.
– Och vi vet att många vaccinationer genomförs utan att man blir tillfrågad och att en andel av de tillfrågade säger nej.

Att statistiken över HPV-vaccineringen är osäker beror på att vaccineringen började på allvar i våras och att det obligatoriska vaccinationsregistret kom igång nu till årsskiftet.
– Så vi har befunnit oss i ett stadium mellan två system. Tidigare har vi haft ett systematiskt insamlande av data från BVC- och skolsköterskor för barnvaccinationsprogrammet. Men eftersom HPV-vaccineringen kom igång så sent på grund av upphandlingsproblemen så påbörjade vi inte någon sådan systematisk inrapportering för HPV, förklarar Anders Tegnell.

Om täckningsgraden för HPV förefaller god om än osäker så är Anders Tegnell mer bekymrad när det gäller vaccinering mot årets säsonginfluensa. Inte heller här har man några säkra uppgifter ännu, insamlandet brukar ske mot slutet av säsongen.
– Men tyvärr tyder det mesta på att vi fortsätter att tappa där och inte alls kommer upp i den täckningsgrad vi hade innan pandemin.

Innan pandemin började man närma sig 70 procent vaccinerade bland de som är 65 år eller äldre. Ny visar preliminära siffror på att man kan komma upp i kanske 50-55 procent vaccinerade i samma grupp, tror Anders Tegnell.

Ranbaxy också med i försäkring

Ingert Nilsson
-
0

Generikaföretaget Ranbaxy har nu gått med i Läkemedelsförsäkringen. Dotterbolaget Basics Gmbh täcks också av försäkringen och har därmed strukits från listan över bolag som inte är med. Totalt är det idag 46 bolag som inte tecknat försäkring, men en del av dessa har idag inte någon försäljning i Sverige.

Ägarna till kontaminerat apotek tog pengarna

Ingert Nilsson
-
0

Den störste aktieägaren i det privata apoteksföretaget NECC, New England Compounding Pharmacy, fick enligt Reuters nyhetsbyrå ut närmare nio miljoner dollar från företaget.

Totalt rör det sig, enligt en advokat som företräder så kallade oprioriterade fordringsägare, om åtminstone 21 miljoner dollar som betalats ut till de fyra primära ägarna och andra insiders.
 
– Summan av kardemumman är att istället för att använda pengarna för att avhjälpa apotekets problem tog man pengarna, säger en av advokaterna som bland annat representerar personer som insjuknat.
 
NECC ansökte precis innan nyår om konkursskydd efter att amerikanska myndigheter stängt ned företagets apoteksverksamhet.
Totalt beräknar amerikanska myndigheter att NECC:s kontaminerade läkemedel orsakat 44 människors död i hjärnhinneinflammation och att närmare 700 insjuknat.

Läkemedelsbolag varslar 90

Ingert Nilsson
-
0

Medicinteknikföretaget Healthcare är Uppsalas största företag med sina 1300 anställda. Att företaget nu varslar har enligt företagets vd Bo Lundström ekonomiska orsaker.

– Vi har under hösten sett en instabil och svagare marknad och måste nu agera proaktivt, säger han till UNT.
Enligt UNT har ett trettiotal av de varslade erbjudits förtidspension.

Ännu ett nytt cancermedel

Ingert Nilsson
-
0

CHMP, det europeiska läkemedelsverkets vetenskapliga kommitté anser att Pfizers nya läkemedel för behandling av kronisk myeloisk leukemi, Bosulif, bör bli godkänt i Europa.

Den aktiva substansen i Bosulif är bosutinib, en proteinkinashämmare. Läkemedlet godkänns för så kallad andra linjens behandling, det vill säga när man misslyckats med andra tyrosinkinashämmare för den här ovanliga formen av leukemi.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten godkände Bosulif i september förra året. Den här typen av riktad behandling är ett hett område nu. Pfizer har till exempel förutom Bosulif fått två andra riktade cancerbehandlingar godkända i Europa nyligen, Inlyta för behandling av samt lungcancerläkemedlet Xalkori.

ASA kopplat till ögonsjukdom

Ingert Nilsson
-
0

Asetylsalicylsyra, ASA, tas ofta av patienter för att skydda mot hjärt- och kärlsjukdomar och är ett av de mest använda läkemedlen i världen.

 

Under senare tid har det publicerats studier med motstridiga resultat om aspirin ökar risken för åldersrelaterad makuladegeneration, AMD, den främsta orsaken till blindhet bland äldre.

Forskare vid University of Sydney har nu publicerat en studie i JAMA som bekräftar att i alla fall lång och regelbunden användning ökar risken för AMD.

De gjorde en prospektiv analys av information från en australiensisk studie med 2 389 deltagare under 15 år. Av dessa var närmare 11 procent, 257 personer, regelbundna användare av acetylsalicylsyra. En uppföljning efter 15 år visade att närmare en fjärdedel, 63 av de regelbundna användarna, hade utvecklat en form av AMD, vilket var signifikant fler än i gruppen som använde ASA ibland.

Regelbundenanvändning av aspirin var signifikant associerad med en ökad förekomst av neovaskulär AMD i den här studien.

Men forskarna och författarna till artikeln i JAMA menar att det trots det troliga sambandet måste göras en individuell bedömning om behandling med asetylsalicylsyra. Det finns idag inte tillräckliga kliniska bevis för att råda läkarna att ändra klinisk praxis, menar de.

Adhd-medel kan omprövas

Ingert Nilsson
-
0

Idag behandlas runt 27 000 vuxna med adhd-läkemedel. Ungefär hälften av dem är nyinsättningar, det vill säga de har inte fått behandling som barn eller ungdomar.

Den behandlingen finns det idag inte någon evidens för och kan därför beskrivas som off label. Men subventionen av läkemedlen är generell, så alla behandling av barn liksom vuxna ingår i läkemedelförmånerna. Det har fått subventionsmyndigheten TLV att reagera.
– Vi kan konstatera att det är en omfattande off label förskrivning av adhd-läkemedlen. Det gör att vi kan misstänka att behandlingen idag inte blir kostnadseffektiv, säger Jonas Lindblom, medicinsk utredare på TLV.
 
Adhd-läkemedlen finns därför med på myndighetens lista över tänkbara omprövningar.
– Det är sannolikt att vi kommer att göra det, men det kan förstås alltid dyka upp något som är viktigare och då får omprövningen av den här gruppen stå tillbaka.
Det är främst subventionen av adhd-läkemedel som nyinsätts på vuxna som TLV i så fall omprövar. Att fortsätta behandlingen i vuxen ålder om man påbörjat den som barn finns det idag viss evidens för.

Botox mot överaktiv blåsa

Ingert Nilsson
-
0

I dag används injektioner med Botox, botulinumtoxin typ A förutom till rynkbehandling, vid till exempel ihållande muskelspasmer, kronisk migrän och urinläckage i samband med ryggmärgsskada eller multipel skleros.

Nu har den amerikanska myndigheten godkänt Botox också för behandling av vuxna med överaktiv blåsa som inte tål eller blir hjälpta av andra läkemedel.
Godkännandet baseras på två studier med drygt 1000 patienter i en placebokontrollerad studie.
Genom att Botox injiceras i blåsmuskeln slappnar blåsan av och dess lagringskapacitet ökar. Behandlingen får upprepas var tolfte vecka.
Bland biverkningarna nämns bland andra urinvägsinfektioner.

Apotekare utsedd till docent

Amina Manzoor
-
0

Bengt Åstrand är legitimerad apotekare och doktor i biomedicinsk vetenskap med inriktningen hälsoinformatik. I slutet av 2012 utsågs han till docent i farmakoinformatik vid Linnéuniversitetet.
– Dels är titeln docent ett erkännande av den forskning som jag bedrivit och dels är det en möjlighet att fortsätta bedriva egen forskning i framtiden, säger Bengt Åstrand.

Hans forskning riktar in sig på gränslandet mellan IT inom läkemedelsområdet och användarna. Bland annat hur farmacevter, förskrivare och allmänhet använder e-recept och andra läkemedelsregister. Bengt Åstrand anser att det behövs forskande farmacevter.
– Vi är efterfrågade och vi kan också bidra i forskningsprojekten. Jag tycker att det är som roligast vid tvärprofessionella forskningsprojekt.

Bengt Åstrand har även varit apoteksdirektör i Kalmar län, har ansvarat Apoteket ABs utveckling av e-hälsotjänster och är medgrundare av Vårdapoteket.

123...5Sida 2 av 5