Månads arkivering augusti 2012

Glukosmätare ska ingå i förmånen

0

För ett år sedan meddelade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, att ett system för kontinuerlig glukosmätning, Minilink, inte skulle omfattas av läkemedelsförmånen. Deras motivering var att medicintekniska produkter bara ingår i förmånen om de kan anses vara förbrukningsartiklar. TLV menade att Minilink, som marknadsförs av företaget Medtronic, ha för lång hållbarhet för att vara förbrukningsartikel.

Medtronic överklagade beslutet till förvaltningsrätten där de fick rätt. Det beslutet överklagades i sin tur av TLV hos kammarrätten i Stockholm som alltså går på förvaltningsrättens linje. Av domen framgår att Minilink bör betrakta som en förbrukningsartikel och därför ska ingå i förmånen.
– Domen är en lättnad för många personer med diabetes. Att den ingår i förmånen är den bästa garanten för bra och lika vård oavsett var i landet man bor, säger Fredrik Löndahl, ordförande i Svenska Diabetesförbundet i en kommentar,

Protein kan påverka känsligheten för cellgifter

0

Azadeh Arabi och hennes kollegor vid Karolinska institutet har studerat hur proteiner som påverkar cancerceller regleras av enzymet FBW7. Enzymet kan förhindra cancerutveckling genom att bromsa cellernas tillväxt och delning. Celler som saknar FBW7 kan bli mindre känsliga för behandling med cellgifter. I sin forskning har de lyckats identifiera och kartlägga protein som kontrolleras av FBW7.
-Vi har använt en ny metod som kallas proteomik som gjort det möjligt för oss att titta på 100-tals proteiner i en cell istället för en åt gången, säger Azadeh Arabi, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi som tillsammans med docent Olle Sangfelt koordinerat projektet.

Syftet var att hitta nya proteiner som regleras av enzymet FBW7. Med den nya tekniken hittade de hela 89 stycken proteiner som troligen regleras av just FBW7 varav ett, NFkB, var extra intressant. Just NFkB har förknippats med flera typer av inflammatoriska sjukdomar och är också ett mål för flera olika typer av läkemedel. Ganska snart insåg de att arbetet skulle gå mycket bättre om det hittade samarbetsparter från andra discipliner och andra delar av världen.
– Vi kontaktade ett antal labb ibland annat USA, Skottland och Nederländerna som sysslar med just NFkB vilket gjorde att vi kom framåt i arbetet. Det har blivit en hel del Skypemöten. Vi har också jobbat tillsammans med Sci Life Lab här i Stockholm som har tekniken för att utföra analyser av proteomiken.

Azadeh Arabi menar att just samarbetet mellan de olika grupperna är det som gjort projektet lyckat.
– På Sci Life Lab är de väldigt tekniskt inriktade medan vi har den cellbiologiska kunskapen och vi har kompletterat varande väldigt bra. Samarbetet med de andra labben har gjort att vi fått kunskap och metoder men även rent praktiskt har vi fått hjälp med reagenser och liknande.

– Interaktionen är viktig och min erfarenhet är att det inte alltid är så lyckat att bara lämna en lista över vad man vill att protomikforskarna ska titta på utan att istället gemensamt komma fram till frågeställningar och metoder.

Forskarna kom fram till att enzymet FBW7 reglerar mängden NFkB i cancercellerna. Om det uppstår fel i den processen kan innebära en minskad känslighet mot cellgiftsbehandling. De upptäckte också att cancerceller som saknar FBW7 och därför har höga nivåer av NFkB kan bli mer känsliga för cellgifter om man sänker nivåerna av Nfkb. Nyligen publicerades forskarnas resultat i Nature Communications.

Nu står det på önskelistan att gå vidare för att titta på vilken roll det här proteinet spelar i olika typer av cancer. Hittills har de bland annat tittar på prover från patienter med ALL. Akut lymfatisk leukemi. Azadeh Arabi vill också gå vidare och undersöka de andra 88 proteinerna som regleras av FBW7.
– Människans proteom är väldigt dynamiskt och mer föränderligt än genomet. Vilka proteiner som bildas beror på många olika faktorer, till exempel vilken fas i cellcykeln cellen befinner sig i. Med i och med att tekniken utvecklas så ger det oss ökade möjligheter, säger Azadeh Arabi.

Regeringen vill satsa på elitforskare

0

Redan i februari skrev Jan Björklund om behovet av att satsa på elitforskning i en debattartikel i Dagens Nyheter. Nu, drygt en månad innan regeringen lägger fram forskningspropositionen, presenterar han en strategisk del av propositionen i en ny debattartikel.

Han skriver att svensk forskning har en god bredd, men att spetsen är för trubbig och att den svenska forskningspolitiken i högre grad måste inriktas på att "sålla fram en ännu mer framgångsrik svensk forskarelit".

I höstens forsknings- och innovationsproposition kommer därför tre miljarder kronor under tio år att satsas på:

1. Elitprogram för yngre forskare. Vetenskapsrådet får 50 miljoner kronor per år för detta men ska satsa lika mycket av befintliga anslag.

2. Rekrytering av internationella forskare. Landets rektorer får 250 miljoner kronor per år för att kunna handplocka de allra bästa internationella forskarna till sina lärosäten.

3. Minskad byråkrati för forskare. VR får i uppdrag att ta fram ett program som ska låta elitforskarna ägna sig åt forskningsprojekt med hög risk och stor potential under sju till tio år.

4. Fördela nya medel utifrån kvalitet. En större del av forskningsmedlen ska framöver omfördelas efter kvalitet. Dessutom ska nya medel till universitet och högskolor fördelas efter kvalitetskriterier. 

Rutiner för läkemedelshantering följdes inte

0

En patient fick ett troligt epileptiskt anfall när hen befann sig på en låst utredningsavdelning på behandlingshemmet. Den tjänstgörande sjuksköterskan behandlade patienten enligt rutiner med Diazepam, men sjuksköterskan fick upprepa doseringen för att få stopp på kramperna. Patienten blev tillfälligt bättre, men efter ett tag upphörde andningen. Hjärt- och lungräddning påbörjades och ambulans tillkallades. Patienten togs till sjukhus, där man efter en dryg timme konstaterade att patientens liv inte gick att rädda.

En analys från Rättsmedicinalverket visade att misstanken om att patienten fått i sig Xylocain stämde. Patienten hade toxiska doser i blodet. När ärendet granskades kunde man konstatera att det fanns ett flertal brister. Till exempel hade patienten hittats desorienterad med skador i ansiktet och huvudet en vecka tidigare, trots det fördes ärendet inte vidare till en läkare eller ledde till en läkarundersökning. Patienten hade även en historia av upprepade överdoser under pågående vård, och hade fått krampanfall i samband med överdoserna. Det konstaterades också att det saknades samordning mellan medicinska, sociala och psykologiska insatser på behandlingshemmet. Utredningen visade även att rutinerna för läkemedelshantering inte hade följts.

Behandlingshemmet har vidtagit en hel del åtgärder. Bland annat har Xylocain tagits bort ur läkemedelssortimentet, läkemedelshanteringen har stramats åt genom att man ändrat rutinerna kring läkemedelsutdelning, man har genomfört en utbildning i självmordsriskbedömning samt tagit fram en introduktionspärm för anställda om samtliga rutiner.

Socialstyrelsen har identifierat samma brister som behandlingshemmet och påpekar betydelsen av ett förbättrat informationsflöde i verksamheten. Förbättringarna som införts ska följas upp och utvärderas, och Socialstyrelsen kommer inte att vidta ytterligare åtgärder.

Läkemedelsverket samarbetar med Kanada

0

Avtalets syfte är att göra det lättare för de båda myndigheterna att samarbeta i säkerhetsfrågor som rör bland annat läkemedel. Det kan till exempel handla om uppgifter om produkters säkerhet som ännu inte gjorts offentlig men som berör både Europa och Kanada. I och med avtalet kan regulatoriska åtgärder göras samtidigt på flera håll.

Läkemedelsverket har sedan tidigare liknande avtal med amerikanska FDA och HSA i Singapore. Avtalet med Health Canada gäller tills vidare.

Vitamin effektivt mot bakterier

0

En studie i the Journal of Clinical Investigation visar att extremt höga doser av vitamin B3 (niacin) kan öka antalet och effektiviteten hos neutrofiler och stärka kroppens immunförsvar mot bland annat meticillinresistenta stafylokocker, MRSA, skriver BBC News. 

Forskarna använde extremt höga doser av B3 i försöken, som både innefattade djur och blod från människa. Även om vitamin B3 var effektivt mot stafylokockinfektioner i försöken, så påpekar forskarna att det behövs studier på människor innan det går att avgöra om man kommit på en ny behandling mot resistenta bakterier. En forskare bakom studien sade till BBC News att en möjlig behandling skulle kunna vara i kombination med antibiotika.

Doserna som användes i försöken var långt högre än vad man får i sig via mat eller kosttillskott. Forskarna påpekar att det inte finns något bevis för att högt intag av vitamin B3 via mat eller kosttillskott skulle ha någon påverkan på infektioner.

Satsar på egen varuförsörjning

1

Varuförsörjningen kommer att omfatta hela apotekskedjans sortiment – receptbelagda och receptfria läkemedel samt handelsvaror. Uppbyggnaden sker successivt och i slutet av nästa år kommer den egna varuförsörjningen att vara totalleverantör till alla Apotek hjärtats apotek.

Syftet är att se till att det som kunderna efterfrågar finns inne på kedjans apotek.
– Varuförsörjning i egen regi är ett strategiskt avgörande initiativ som ökar våra möjligheter att förbättra servicegraden gentemot kunderna, samtidigt som vi kan frigöra tid för kundmötet och samtidigt sänka våra kostnader, säger Jostein Lönberg, vice vd och chef för sortiment och inköp på Apotek hjärtat, i ett pressmeddelande.

Totalt ska cirka 12 000 artiklar finnas på apotekskedjans lager i Norrköping.

Region Skåne backar om TNF-hämmare

0

I ett meddelande till apoteken i Skåne uppmanade Region Skåne i våras apoteken att undvika parallellimporterad Cimzia.

”Mot bakgrund av det tecknade avtalet vill vi be er undvika att ta hem parallellimporterade varianter av Cimzia utan istället lagerhålla och expediera originalet”, skrev läkemedelsenheten.

Bakgrunden var att regionen tecknat ett avtal med UCB som ger regionen 15 procents rabatt.

Apoteken reagerade skarpt eftersom de har rätt att förhandla om priset på läkemedel som saknar generika och därmed göra en extra förtjänst. TLV har bett regionen förklara sig och svaret kan tolkas som att man nu backar från den ursprungliga uppmaningen. Den ska bara ses som en förhandsinformation för att underlätta så att patienter inte behöver besöka flera apotek för att få ut sina läkemedel.

Man konstaterar att det är upp till apoteken att självständigt avgöra vilka läkemedel man lagerhåller.

Nytt hiv-läkemedel godkänt i USA

0

Det är företaget Gilead Sciences som nu fått sitt tredje kombinationsläkemedel mot hiv godkänt.

Enligt analytiker är läkemedlet, som i USA ska marknadsföras under namnet Stribild, inte någon större nyhet medicinskt. Jämfört med tidigare kombinationspreparat tycks det dock ha färre psykiatriska biverkningar och en något bättre effekt på viruset.

Den stora skillnaden jämfört de tidigare av Gilead lanserade kombinationspreparaten är att alla substanser ägas av Gilead. I de tidigare läkemedlen har Gilead fått dela på vinsten med två andra läkemedelsföretag.

Kostnaden för ett års behandling med Stribild beräknas till knappt 200 000 kronor.

Ny vd för Astrazeneca

0

I våras slutade David Brennan som Astrazenecas vd. Efter honom har nu pascal Soriot utnämnts till ny vd. Den nye vd:n har bland annat arbetat på Roche där han bland annat varit chef för bolagets läkemedelsdivision. Sedan 1986 har företagets nye vd arbetat inom läkemedelsindustrin.

 

Dålig kvalitet på farmaciutbildningarna

1

I utvärderingen som gäller landets alla farmaciutbildningar, förutom apotekarutbildningen, är det få lärosäten som slipper kritik, bara Umeå och Kalmar. Göteborgs universitet liksom Uppsalas, Karlstads och Linneúniversitetet har alla brister.

Av de fem receptarieutbildningarna klarar sig Umeå universitet och Linnéuniversitetet utan anmärkningar. De tre andra, Göteborg, Karlstad och Uppsala håller inte måttet enligt utvärderingen.

Receptarieprogrammet i Uppsala kritiseras på sex av åtta punkter. Studenterna har kunskap om relevanta författningar och kan samarbeta, men när det gäller till exempel läkemedelsrådgivning, förmåga att bidra till rationell och optimal läkemedelsanvändning eller förmåga att informera om och diskutera nya fakta för att bidra till en utveckling av yrket får utbildningen i Uppsala inte godkänt.

Göteborg och Karlstad kommer undan med kritik på tre respektive två av de åtta kontrollerade punkterna.

Priset på TNF-hämmare förhandlas ned

0

Trots branschföreningen Lif:s kritik mot landstingens rabattförfrågningar på öppenvårdsläkemedel tycks företagen nappa på idén. De landsting som gått ut med förfrågningar har inte haft problem att hitta företag som är villiga att pruta på priset mot en försäkran om högre försäljningsvolym. I början av året gick Region Skåne ut med en rabattförfrågan till de företag som marknadsför de fem TNF-hämmarna, Enbrel, Humira, Remicade, Cimzia och Simponi. 
Med UCB som marknadsför Cimzia kom regionen överens om ett avtal som innebär att företaget betalar en återbäring på 15 procent på all försäljning som inte är parallellimporterat Cimzia.

Nu har Stockholms läns landsting tecknat ett avtal med företaget MSD som innebär att läkarna i första hand ska välja MSD:s Simponi vid nyinsättningar. Ett liknande avtal har MSD med Västra Götalandsregionen. Och fler landsting förhandlar nu om lägre pris.

Till skillnad mot Skånes som är ett rent rabattavtal bygger Stockholms på volym och effekt och rabatten utgår oavsett om den Simponi som expedieras är parallellimporterad eller inte:
– Det kan bli en betydande kostnadsminskning för landstinget. Hur stor beror på hur många nyinsatta patienter som kommer att använda Simponi och hur många som svarar på behandlingen, säger Magnus Thyberg, arkitekten bakom avtalet.

För att förändringen ska få genomslag, krävs att få förskrivarna med på tåget. Och det tror Magnus Thyberg att landstinget har. 
– Vi har gjort det här i samarbete med reumatologkliniken på Karolinska, så vi räknar med att förskrivarna ska vara beredda att ändra beteende.

Branschföreningen Lif gick tidigt ut och kritiserade Region Skåne och uppmanade regionen att dra tillbaka sin förfrågan, med hänvisning till att det pågår en utredning som ska analysera och komma med förslag på hur prissättningen för läkemedel utan generisk konkurrens ska se ut. Med sin förfrågan ansåg Lif att Skåne bröt mot de regler som gäller idag. Två företag, vinnaren UCB och MSD hörde av sig.

Enligt Magnus Thyberg har intresset från företagen varit betydligt större i Stockholm som enligt honom haft diskussioner med majoriteten av de fem bolag som marknadsför TNF-alfahämmare. Detsamma gäller för Västra Götalandsregionen.

Till skillnad mot Region Skåne som valde att gå ut med en formell förfrågan om rabatter valde Stockholm att mer informellt bjuda in till en diskussion om en prisjustering eller någon annan modell för att få ned kostnaderna.
Det var enligt Ulf Janzon informations- och affärsutvecklare på MSD skälet till att man gav sig in i förhandlingar.
– Vi vill gärna diskutera med sjukvården om hur vi kan vara med och bidra till bättre behandlingsresultat och till att fler får behandling. Vi har inte problem med att garantera att vår produkt lever upp till resultaten i våra kliniska prövningar. Däremot är vi inte intresserade av direkta rabattavtal liknande det i Region Skåne, så vi svarade på deras förfrågan, men vi gav ingen rabatt, säger Ulf Janzon. 

Att de avtal som nu skrivs mellan MSD och Stockholms läns landsting skulle strida mot några regler, som Lif hävdat, avfärdar Magnus Thyberg.
 – Vi anser att det är tillåtet och att det vi nu gör kan vara en komponent i den prissättningsmodell som Sofia Wallström funderar på. 

Den här gången har avtalen formen av lokala överenskommelser och gäller en preparatgrupp öppenvårdsmedel där TLV bedömt att de alla är likvärdiga och priset som fastställts av TLV är detsamma för alla fem. Men Magnus Thyberg håller inte för osannolikt att man framöver kan komma att ha nationella avtal för andra läkemedelsgrupper.
Idag vill han dock inte spekulera i vad som kan komma.

Cancerläkemedel dras in

0

Efter en inspektion av tillverkningen i USA har den europeiska läkemedelsmyndigheten beslutat att dra in läkemedlet DepoCyte (cytarabin). Skälet är att läkemedlets sterilitet inte kan garanteras.

Inga kontaminerade produkter har ännu påträffats men av säkerhetsskäl dras alla tillverkningssatser nu tillbaka. DepoCyte används vid behandling av lymfomatös meningit. I Sverige finns alternativ till den indragna produkten.

Kandidat mot hepatit C stoppas

0

Det var under en klinisk prövning i USA som en patient avled på grund av hjärtsvikt och ytterligare nio deltagare fick föras till sjukhus som försöken stoppades. Läkemedelskandidaten som, har arbetsnamnet BMS-986094, förvärvades av Bristol-Myers Squibb tidigare i år. Det rör sig om en ny typ av behandling mot hepatit C, nukleotid polymerashämmare, eller nucs.

De första tecknen på att patienterna drabbats av hjärtproblem kom redan i juli. Företaget säger till Reuters att de nu samarbetar med den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och försöksledare för att försöka förstå vad som orsakat hjärtproblemen. Två av patienterna ligger kvar på sjukhus med hjärt- och njurproblem.

Rein Piir EVP, corporate affairs på svenska Medivir som har flera kandidater på gång mot hepatit C, säger att det som hänt är mycket olyckligt och att det kastar en skugga över hela området. Medivir hade i våras planer på att testa sin kandidat TMC435 i kombination med BMS-986094, planer som är lagda på hyllan.
– Men nukleotider som grupp är fortfarande väldigt intressanta. Det finns kandidater med andra kemiska strukturer än den som nu har stoppats som bland annat innefattar de program som vi arbetar med.

Försök med ny antikropp mot reumatoid artrit

0

De båda företagen meddelade på torsdagen att de inleder kliniska fas III-studier i USA med sin kandidat sirukumab på patienter med reumatoid artrit. Sirukumab är en human anit-IL-& monoklonal antikropp som också gått under namnet CNTO 136.

I den kliniska prövningen ingår två dubbelblinda randimiserade studier. I den ena, Sirround-T, ingår patienter med en aktiv sjukdom trots behandling med TNF-hämmare. I den andra, Sirround-D, finns patienter med en aktiv reumatoid artrit trots behandling med andra läkemedel mot sjukdomen.

Vill utnyttja dagens system

0

Läkemedelsverket fick för knappt ett år sedan i uppdrag av regeringen att se över vad som skulle krävas för att införa frivillig generisk förskrivning utan att det påverkar dagens generiska utbyte på apoteken. Nu har myndighetens förslag skickats ut på remiss.

Enligt förslaget bör dagens system för generiskt utbyte, det som används för periodens vara, även användas för frivillig generisk förskrivning. Då finns ett antal substanser redan värderade.  

Myndigheten föreslår att generisk förskrivning enbart får ske elektroniskt, för att minska risken för fel samt förenkla förskrivningen. Men för att det ska vara möjligt krävs en del tekniska lösningar. Till exempel måste det nationella substansregistret vara på plats. Läkemedelsverket planerar att ha ett sådant i drift under hösten. Även andra journal- och expedieringssystem måste anpassas så att de kan hantera substansnamn istället för läkemedelsnamn.  Myndigheten ger även förslag bland annat på hur förpackningar kan märkas och vilka informationsinsatser som är nödvändiga.

Förslaget har nu skickats på remiss och den 28 september vill myndigheten få in synpunkterna. Därefter har Läkemedelsverket fram till den 30 november att bland annat räkna ut vad kostnader för införandet, sedan ska uppdraget rapporteras till regeringen.

Läkemedelsverket har inte analyserat för- och nackdelar med att införa frivillig generisk förskrivning, utan fokuserat på hur det skulle kunna ske på ett patientsäkert sätt.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng