Annons

Månads arkivering augusti 2012

Antibiotika kan påverka barns vikt

0

Det visar en studie på 11 532 spädbarn födda i England mellan 1991 och 1992 som innan sex månaders ålder hade behandlats med antibiotika. När barnen var mellan 10 och 20 månader vägde de något mer än genomsnittet. Vid 38 månaders ålder hade barnen som behandlats med antibiotika en 22 procent högre risk att vara överviktiga.

Däremot såg forskarna ingen ökad risk för övervikt hos barn över mellan 6 och 14 månader som behandlats med antibiotika. Barn mellan 15 och 23 månader som behandlats med antibiotika vägde däremot mindre.

Forskarna tror att antibiotika kan påverka magbakterier, vilket kan leda till viktökning. Men de påpekar att det behövs fler studier för att bekräfta sambandet.
Studien har publicerats i tidskriften International Journal of Obesity.

Fler barn får sömnmedel för vuxna

0

Förskrivning av Cirkadin (melatonin) till barn har ökat med 594 procent på fem år, visar statistik från Socialstyrelsen, skriver TT. Det är dock bara godkänt för vuxna över 55 år. Trots det skrevs det ut till 19 004 personer under 55 år förra året.

– Det är framför allt oroande när det gäller barn och ungdomar. Kommer det att påverka den normala utvecklingen eller innebär det någon annan risk? Säger Mårten Gerle, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen, till TT.
 
En undersökning från Läkemedelsverket visade att nästan hälften av alla läkemedelsordinationer till barn på sjukhus var off label. 
 

Tre år för stöld av läkemedel

0

En man som arbetat som chaufför i renhållningsbranschen har stått åtalad i Umeå för att genom sitt arbete ha stulit stora mängder narkotikaklassade läkemedel. Läkemedlen som skulle transporteras till destruktion såldes istället vidare av mannen.

Tingsrätten dömde honom till två år och sex månaders fängelse. Men domen överklagades och hovrätten skärpte straffet med ytterligare sex månader till tre års fängelse.

Karolinska bland världens bästa

0

I årets värdering av världens universitet, som görs av Shanghai Jiao Tong University, ligger Karolinska Institutet fortsatt bra till, såväl när det gäller värderingen av universitet i stort, som när det gäller området klinisk medicin och farmaci.

Som universitet hamnar Karolinska institutet på plats 42 bakom universitet som Harvard, Stanford.

På området klinisk medicin och farmaci hamnar universitet på elfte plats globalt och på andra plats i Europa, efter universitet i Cambridge. Elfteplaceringen är dock en nedflyttning med ett par pinnhåll, förra året blev det en nionde plats. Göteborg och Uppsala hamnar bland de 51-75 bästa.

Placeringarna baseras på publikationsvolym, publicerade artiklar i speciellt betydelsefulla tidskrifter, citeringar och antal nobelpris.

Humanitär behandling

0

I flera europeiska länder har patienter sedan flera år kunnat få behandling med läkemedel som ännu inte finns registrerade eller godkända.

En sådan användning som sker av humanitära skäl, så kallad compassionate use, finns reglerad inom EU sedan 2004 och i USA sedan slutet på 1980-talet. I Sverige blev det möjligt den 1 juli i år, då Läkemedelsverket introducerade det här sättet att göra ännu inte godkända läkemedel tillgängliga för patienter.

-Det finns flera skäl till att vi nu introducerar compassionate use-programmet som ett komplement till möjligheten för patienter att delta i kliniska prövningar och licensförskrivning, säger Lisbeth Barkholt på Läkemedelsverket som lett projektet. Ett är att vi de senaste åren fått förfrågningar från i princip alla multinationella företag som undrat varför vi inte har en sådan process i Sverige.

Ett av företagen som visat intresse för programmet är Pfizer.

– För oss blev det aktuellt när vi för en tid sedan fick fram ett nytt läkemedel mot lungcancer, säger Johan Brun medicinsk direktör på Pfizer.

– Medlet fungerar så att man via DNA-analys kan definiera den lilla grupp patienter som kan ha nytta av behandlingen och där man misslyckats med all annan behandling.När det här blev känt kontaktades vi av svenska läkare som hoppades få använda behandlingen. Men vi var tvungna att säga nej, eftersom det inte pågick några studier i Sverige och det då saknades en legal väg att göra läkemedlet tillgängligt.

– Så vi har längtat efter den här möjligheten, säger Johan Brun.

Compassionate use-programmet introducerades mitt i sommaren så ännu har inte några ansökningar flutit in till Läkemedelsverket, men Johan Brun säger att det kan bli aktuellt för deras cancerläkemedel, som han hoppas kommer att registreras för den svenska marknaden mot slutet av det här året.

– Men vi vill först ha en förfrågan från sjukvården innan vi lägger in om ett compassionate use-program hos Läkemedelsverket, säger han.

Förutom propåer från företag räknar man från Läkemedelverkets sida att införandet av compassionate use ska minska antalet licensförskrivningar.

– Det har varit möjligt att ansöka om licens också för läkemedel under utveckling, även om de inte varit så många. För att inte undanhålla patienterna terapi har vi försökt att tillgodose behovet via licens säger Lisbeth Barkholt.

Skillnaden mellan licensförskrivning och compassionate use-program är att licenser gäller för enskilda individer och ansökan till Läkemedelsverket sker på läkarens initiativ. Compassionate programmet gäller alltid för en grupp patienter. Ansökan om att få använda ett läkemedel under utveckling av humanitära skäl ska göras av företagen och täcka en större patientgrupp som företaget definierar i sin ansökan.

Och till skillnad mot annan läkemedelsbehandling, förutom när det handlar om kliniska prövningar, ska läkemedelföretaget betala och ansvara för att patienterna får sina mediciner, enligt Lisbeth Barkholt.

I Norge där man sedan några år tillbaka har den här möjligheten har 249 cancerpatienter behandlats med tre cancerläkemedel till ett värde av 85 miljoner norska kronor enligt en uträkning från branschen.

Och en italiensk studie som följde användningen av compassionate use på ett italienskt universitetssjukhus antyder att, förutom att tillgodose patienters behov, så är compassionate use också en möjlighet för sjukhusen att spara pengar.

Två flugor alltså…?

Nja riktigt så enkelt är det inte.

Gunilla Thörnvall Bergendahl samordnare för läkemedelsfrågor på SKL är inte odelat positiv. Hon tycker att många frågor hänger i luften.

– Jag skulle säga att vi från landstingen blev tagna på sängen när vi mitt i sommaren fick information om att det här skulle implementeras. Den fråga vi ställer oss och som man behöver fundera över; är vem som betalar sen, säger hon.

Företagen ska, enligt EU-förordningen, se till att patienter som omfattas av compassionate use-program får tillgång till läkemedlet fram till att det släpps ut på marknaden. Och enligt Lisbeth Barkholt är det företagen som ska tillhandahålla medlet gratis, vilket inte branschen odelat applåderar.

Men sen då? undrar Gunilla Thörnblad Bergendahl.

– Att ett läkemedel blir godkänt innebär ju inte att TLV beslutar om subvention eller att det blir ett läkemedel som landstingen vill införa.

Hon beskriver det som att den här processen kommit in lite från sidan och att mycket är oklart.

– Visst är det vällovligt sett ur patientperspektivet, men som sagt, vi hyser en viss farhåga för den fortsatta finansieringen.

– Begreppet compassionate use, behandling av humanitära skäl, är ju väldigt svår att säga nej till utan att betraktas som en buse.

Apotekare lyfts fram

0

Från och med den 1 september måste alla svenska vårdgivare erbjuda patienter som är 75 år eller äldre och som är ordinerade minst fem läkemedel en enkel läkemedelsgenomgång minst en gång om året. Genomgången ska ske vid läkarbesök i öppenvården, vid inskrivning i sluten vård och hemsjukvård samt äldreboende som omfattas av hälso- och sjukvårdslagens §18. 

Under remissrundan reagerade Sveriges farmacevtförbund negativt på att farmacevterna inte nämndes i föreskriftens centrala formulering om vilka som bör medverka vid genomgångarna, skriver tidningen Svensk Farmaci.

Det har nu ändrats, och apotekare nämns i slutversionen: ”Läkaren ska vid behov samarbeta med andra läkare, apotekare, sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal.”

 

Med magen som vapen

0

Innan Shahram Lavasani fick barn i somras köpte han ett litet hus på landet. Inte bara för att själv få en avkopplande miljö utan för att nytillskottet ska få möjligheten att vistas mycket ute i naturen, i nära kontakt med djur och jord.

– Den miljö många av oss lever i nu är väldigt ren om man jämför med hur det har varit historiskt. Jag tror att kontakt med den bakteriefloran som finns i naturen ger bra förutsättningar för att vi ska må bra. Lite skit gör gott helt enkelt.

Shahram Lavasani är något av en bakteriofil. Han är immunolog och i sin forskning vid biologiska institutionen vid Lunds universitet tittar han på hur mag-tarmkanalens bakterieflora påverkar oss. Hans specialområde är hur bakteriearterna som finns där är kopplade till olika sjukdomstillstånd och framför allt autoimmuna sjukdomar. För ett par år sedan kom han och hans kollegor fram till att möss som var sjuka i multipel skleros, MS, blev bättre när de behandlades med en viss typ av probiotiska mjölksyrebakterier.- Vi såg att möss som tidigare haft svårt att röra sig kunde gå på alla fyra ben efter behandling, säger han.

Probiotika betyder ”för liv” och människans relation till dessa är minst sagt gammal, både för oss som individer och ur ett folkhälsoperspektiv.  Enligt WHOs definition är probiotika ett samlingsnamn för levande mikroorganismer som när de ges i adekvat dos medför positiva hälsoeffekter. Det är de här hälsoeffekterna som Shahram Lavasani och många andra runt om i världen försöker kartlägga och vetenskapligt bevisa. Ett av problemen med probiotika är just att det är svårt att visa på orsakssamband och ämnesområdet har länge varit förknippat med hokus pokus och oseriösa hälsopåståenden.  Men de senaste åren har det publicerats ett antal vetenskapliga studier där obalans i mag-tarmfloran kunnat kopplas till stora folksjukdomar som övervikt, MS, typ 2-diabetes och irritabel tarmsjukdom, IBS. Dessutom visar studier av bland andra Sven Pettersson vid Karolinska institutet som att möss som föds upp utan bakterier i mag-tarmkanalen är mer riskbenägna än de som har en normal flora.  Mikroorganismerna som huserar i oss tycks alltså ha en systempåverkan som sträcker sig långt bort från magen.

På Karolinska institutet finns även Elisabeth Norin, docent vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi som på ett väldigt handfast sätt använder bakterier i läkande syfte.  Hon och hennes kollegor har utifrån avföringen från en frisk donator odlat fram en bakteriekultur som används för att behandla patienter som fått sin tarmflora utslagen, ofta till följd av en antibiotikabehandling. Preparatet ges som lavemang eller via en sond direkt till övre tunntarmen och omkring 80 procent av de över hundra personer som behandlats har blivit av med kroniska diarrétillstånd.

– Vi jobbar nu på att kunna ge det i en tekniskt enklare preparation, drömmen är  kunna paketera innehållet i en kapsel. Bakteriekulturer har nackdelen att de ofta luktar väldigt illa, säger Elisabeth Norin.

I de kulturer som Elisabeth Norin arbetar med ingår en mängd olika stammar, det är vad hon själv beskriver en rejäl soppa. I samarbete med Lars Engstrand,  professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, också på Karolinska institutet, försöker de att ta reda på vilka bakterier som egentligen finns i kulturen.

– Utmaningen ligger i att kartlägga floran och förstå mekanismerna, hur är folksjukdomarna kopplade till den rubbade floran och inte minst att  ta reda på vad som är friskt? Det är tyvärr inte så enkelt att man ställer allt till rätta med en bakterie mot en sjukdom. Frågan är vad som är orsak och verkan. Är det dysbiosen alltså obalansen i floran som orsakar sjukdom eller uppstår den som en följd?

Det här är en av anledningarna till varför det är svårt för probiotikaforskare att få till samarbeten med läkemedelsindustrin.  För att göra en klinisk prövning av ett preparat krävs att man vet exakt vad man har att göra med, det blir annars för många variabler att ta hänsyn till och probiotikan har därför hamnat under Livsmedelsverket. Shahram Lavasani skulle gärna se att det gick att klassa vissa probiotiska preparat som läkemedel. I sin forskning jobbar han därför med att skingra en del av mystiken och är på god väg.

Tillsammans med kollegor publicerade han 2010 en artikel i PloS One, där de visar att en vissa typer av laktobaciller påverkar sjukdomsförloppet vid MS i möss. De konstaterade att en blandning av tre utvalda mjölksyrabakterier påverkade aktiviteten hos regulatoriska T-lymfocyter. De regulatoriska T-cellerna, som har en dämpande effekt på immunförsvaret, ofta fungerar sämre hos MS-patienter än hos friska personer, är hypotesen att en aktivering av dessa celler skulle kunna fungera som en form av immunterapi mot sjukdomen. De såg även att behandlingen ökade aktiviteten hos interleukin 10, ett protein med antiinflammatoriska egenskaper.
– Det här är något av den heliga gralen för immunterapi, att kunna aktivera de här cellerna och dämpa den  autoimmuna processen.

Sedan studierna publicerades har Shahram Lavasani tillsammans med sin hustru Mehrnaz Nouri, också forskare på området, tagit fram nya bakteriestammar och en ny, som de hoppas, mer potent blandning av bakteriestammar som också har testats på möss. De har också gått vidare och undersökt hur de påverkar diabetes och reumatiod artrit. Resultaten kommer att publiceras i höst och Shahram Lavasani är mycket positiv.

– Nästa steg är att testa på människa och vi har etablerat kontakt med forskare på bland annat Karolinska i Stockholm.  Förhoppningen är att kunna börja inom fem år, säger han.

Shahram Lavasani hoppas också på att kunna få Läkemedelsverket att tänka om i frågan om probiotika när kartläggningen av bakterierna och dess mekanismer blir allt bättre. Han för regelbundet diskussioner med dem parallellt med interaktionerna med Livsmedelsverket. Fördelen med att få det klassat som läkemedel menar han är möjligheterna att testa preparatet under kontrollerade former på patienter med en viss sjukdom. För att driva sin forskning vidare och väcka industrins och näringslivets intresse har han grundat företaget Immune Biotech, beläget i Medicon Village i Lund. Och han säger sig ha börjat märka ett ökat intresse från industrin när han är på kongresser och berättar om sin forskning.  Även Lars Engstrand tror att det är en ändring på gång från företagens sida.

– Mag-tarmkanalen är ett viktigt organ med två kilo bakterier så jag tror det kommer att bli ett intresse från läkemedelsföretagen. Men det finns svårigheter, till exempel hur det blir med patent, det kan vara en knäckfråga. Men i andra länder ibland annat Asien är detta med probiotika som alternativ behandling med patentstöd mycket större än i Sverige, så det går ju.  

Och studierna som visar på probiotikans effekter blir allt fler. I en studie publicerad i BMJ har Caroline Karlsson från Lunds tekniska högskola visat att råttor som fick mjölksyrabakterien Lactobacillus plantarum HEAL 19 från fostertid gick upp betydligt mindre i vikt än andra råttor, trots att de fick samma kost. Hon har också sett att barn med allergiskt eksem vid ett och ett halvt års ålder hade en lägre mångfald i sin tarmflora när de var en vecka gamla jämfört med icke-allergiska barn. Holländska forskare har också sett att bakteriefloran hos feta barn och ungdomar skiljer sig från normalviktiga något som skulle kunna leda till viktreglerande behandlingar

– Jag tror inte att probiotika kommer att kunna bli en mirakelkur mot några sjukdomar. Däremot ett komplement till dagens behandlingar vid till exempel kroniska inflammatoriska sjukdomar. Många av de läkemedel som används ger kraftiga biverkningar och alla patienter svarar inte på behandling, säger Shahram Lavasani.

Att bara hälla i sig yogurt eller hälsokost med probiotika gör inga underverk enligt de flesta av experterna på området. Många av de produkter som finns på marknaden håller inte vad de lovar vad gäller antal bakterier och inte alla klara av att överleva i de förpackningar som finns eftersom de kräver en relativt syrefattig miljö.  Många innehåller också bara en stam när vi i själva verket behöver en mängd olika.
 – Var inte enfaldig som jag brukar jag säga. Olika producenter använder sig av olika probiotiska stammar, byter man fabrikat bidrar man till att öka mångfalden av nyttiga bakterier i magen,säger Elisabeth Nordin.

Konferens i Åre kan inte sponsras

0

Läkargruppen på Kvinnokliniken i Östersund menade att Åre, trots sitt rykte som populär skidort, borde godkännas som mötesplats för ett nordiskt möte riktat till obstetriker och gynekologer under utbildning. Läkargruppen påpekar också i sin förfrågan att Compliance Officer tidigare lämnat positivt besked till ett sponsrat möte på skidorten.

Men den här gången blir det kalla handen. Vid det tidigare mötet var deltagarna främst från orter i näraliggande regioner. Den här gången är de inbjudna deltagarna från hela Sverige och Norden, varför närheten till Trondheims flygplats som åberopades vid förra mötet, inte håller den här gången, menar Compliance Officer.

Så om kvinnokliniken vill ha sponsorpengar från läkemedelsföretag får man söka sig till en annan ort för arrangemanget i mitten av april nästa år.

Apoteket AB kan öppna nya butiker

0

Under andra kvartalet i år hamnade Apoteket AB:s marknadsandel under magiska 36 procent. Enligt revisionsbyrån KPMG: s rapport ligger företagets marknadsandel nu på 35,6 procent. Enligt ägaravtalet som beslutades vid bolagsstämman i våras får Apoteket AB inte starta nya apotek så länge marknadsandelen är över 36 procent. Men nu är det alltså fritt fram att göra det igen.

Något som konkurrenter motsätter sig. Fredrik Söderberg, Medstops VD, utgår till exempel i en presskommentar från att etableringsstoppet fortsatt ska gälla och Apotek Hjärtat med drygt 21 procent av marknaden kräver fortsatt stopp för Apoteket AB.
– Det är ju staten som i ägardirektivet satt gränsen vid 36 procent av försäljningen och det har vi egentligen inte några åsikter om, säger Jonas Mjöbäck kommunikationschef på för Apotek Hjärtat.

Det apotekskedjan har synpunkter på är att det finns en osäkerhet i den rapporterade marknadsandelen.
– 0,4 procent under maxtalet är försvinnande lite, på årsbasis kanske tre apotek. Och samtidigt påpekar revisionsbyrån att det finns osäkerheter i mätningen, bland annat för bytet av receptsystem, även om de inte anser att det påverkat utfallet.
Det är Jonas Mjöbäck dock inte helt säker på.
– Vi vill i alla fall veta vilka storheter det rör sig om för att se om det har betydelse.

Från ägarens sida ser man dock inte några skäl att ifrågasätta utfallet. Enligt departementsrådet Leif Lindqvist på finansdepartementet har rapporten gjorts helt enligt ägaranvisningen vilket innebär att det nu finns ett visst utrymme för Apoteket AB att etablera nya butiker.

Kristina Niemi om apoteksanställdas försämrade arbetssituation

0
Har ni märkt att era apoteksanställda medlemmar har problem med försämrad arbetsmiljö efter omregleringen?
– Ja, det har vi. Det finns naturligtvis en hel del apotek där man inte upplever någon förändring. Men det är absolut så att fler apoteksanställda medlemmar hör av sig och vi har också en bild av att det är samstämmigt hos alla apoteksaktörer.
 
Vad anmärker de på?
– På vissa orter och vissa apotek så har stressen ökat. Man har naturligtvis påverkats av byte av receptexpedieringssystem, vilket inte varit smärtfritt. Vissa orter har drabbats kraftigt av ökade etableringar, men har däremot inte per automatik haft tillgång till fler att anställa, vilket lett till personalresursbrist framför allt på farmacevtsidan. De som jobbar, tvingas att jobba mer, längre och det är svårare att få ut ledighet. Marknaden är i princip dammsugen på farmacevter. 
 
Varför är det ett problem?
– Dels får det konsekvenser för rekrytering till branschen. De bästa rekryterarna är de goda ambassadörerna som pratar om sina fantastiska yrken och sin fantastiska arbetsplats. Det får naturligtvis negativa konsekvenser om personal inte längre orkar prata om sin arbetsplats eller arbetssituation. Farmacevter ska arbeta med kvalitet och patientsäkerhet. De ska orka med och hinna ta ställning till varje receptexpedition och förvissa sig om att varje kund använder sina läkemedel på rätt sätt. En arbetsmiljö som inte är optimal ger inte de möjligheter som personalen behöver. Statskontorets delrapport vittnar om precis den bild vi får av våra medlemmar. De får inte kompetensutbilda sig inom sin profession. Det är bekymmersamt eftersom apoteksanställda farmacevter många gånger är första länken i vårdkedjan och i princip alltid sista länken i vårdkedjan. Det innebär att apotekspersonalen måste få utrymme att ständigt vara uppdaterad inom läkemedelsområdet.
 
Vad tror du att försämringarna beror på?
– Stora pensionsavgångar, en väldigt kraftig nyetablering av apotek och en personalpåfyllnad som inte motsvarar tappet är förmodligen huvudorsakerna till problemen.
– Marginalen på receptexpeditionen är väldigt låg, så det räcker inte att jobba med det som egentligen är apotekens kärnverksamhet för att ha lönsamhet. Det gör att det blivit stort fokus på sälj. Medlemmar berättar att man fortsatt har informationsmöten och olika utbildningsaktiviteter men att väldigt mycket av den tiden är kopplat till att sälja mer. Det gör att möjligheten att få tid och utrymme att få sätta sig in i lagar, författningsändringar, rutiner för kvalitetsarbete, nya terapier och nya läkemedel blir lidande. Sådant får man göra på sin fritid. 
 
Hur tror du man kan komma tillrätta med problemen?
– Det är inte helt enkelt, men genom att på den lokala arbetsplatsen säkra att man har tillgång till rätt antal anställda med rätt kompetens kommer man långt. Har man vakanser som man inte lyckas fylla, så måste man agera, det är ju inga beslut som är lätta att fatta. Tvingas du dra ned på öppethållandet så påverkar det kundströmmarna, som påverkar lönsamheten, som påverkar apotekets överlevnad på sikt. Dessutom måste vi inom Sveriges farmacevtförbund tillsammans med apoteksföreningen och apoteksaktörerna på olika sätt påverka ungdomar att verkligen söka de här utbildningarna. 
 
Vad gör ni som fackförbund?
– I det mer generella arbetet så har vi bland annat haft stort fokus på utbildning av våra skyddsombud, att säkra att de vet vad de har för rättigheter och skyldigheter och vad de kan göra. De finns där ute på fältet och måste reagera på situationer. Under våren har vi också haft ett antal regionala möten där vi träffat våra medlemmar och diskuterat farmacevtens roll. Det har varit jättepopulärt, med många kreativa idéer och konstruktiva diskussioner.
 
Ni som fackförbund var ju tydligt för omregleringen av apoteksmarknaden. Hur ser ni nu på de förändringar det medfört för era apoteksanställda medlemmar?
– De problem vi ser är egentligen inte kopplade till monopol eller inte, utan till vad man har skapat för förutsättningar på den omreglerade marknaden. Idag har vi en omreglerad marknad till exempel för att ge möjlighet till apotekare att driva sina egna apotek samtidigt som man gör en finansieringslösning som innebär att det lager du köper in till ditt apotek ska betalas innan du får betalningen från landstingen för det du har sålt. Stora aktörer kan hantera detta, men en enskild individ som ska utveckla sitt lokala apotek har inte en chans att sitta på de pengarna. Man måste gynna och finansiera det som bidrar till att läkemedelsanvändningen i Sverige blir förbättrad. Om man därtill vill kunna sälja ett stort utbud av andra produkter på apotek, den typen av differentiering är bra. Men du måste fortfarande kunna ha en lönsamhet på det som är apotekens kärnverksamhet.

Avastin ska inte vara rutin vid ögonbruk

0

Socialstyrelsen synpunkter är ett svar på en propå från Diabetesförbundet, som i början av året gjorde en anmäla enligt patientsäkerhetslagen. Något tillsynsärende har det dock inte blivit av att vissa landsting valt att behandla sina patienter med Avastin istället för Lucentis. Socialstyrelsen nöjer sig med att ansluta sig till Läkemedelsverkets synpunkter som kom tidigare i år. Myndigheten avrådde från användning av Avastin och ett av skälen är  att Avastin, som är godkänt som cancerläkemedel, inte finns i beredningar anpassade för behandling av ögonsjukdom. Läkemedelsverket påpekar också att säkerhetsdata för Avastin vid behandling av gula fläcken är bristfälliga men tyder på att det finns en ökad risk för ögoninflammationer.

Om Avastin används kräver Läkemedelsverket noggrann och strukturerad uppföljning. Men man kräver inte att det sker inom ramen för en nationell klinisk prövning, något gruppen för nya Läkemedelsterapier förordat.

– Vi hade tidigare gått ut med en förfrågan till landstingen om att delta i en sådan prövning, men i och med Läkemedelsverkets position så föll det projektet, säger Anders Hallberg, ordförande i NLT-gruppen.
– Så Lucentis är första handsalternativet. Men i de fall Avastin används har det inte utgått något förbud, utan det är upp till användande klinik att se till att uppföljningen är sådan att den duger för att följa upp säkerhet och effekt, säger Anders Hallberg.

Kräm mot könsvårtor tar snart slut

0

Skälet är att företaget GlaxoSmithKline har problem med tillverkningen av medlet. Sedan tidigare är Wartec som lösning slut på apoteken och kommer enligt Läkemedelsverket inte att finnas på apoteken förrän tidigast i början av nästa år.

Det finns ett annat godkänt läkemedel med samma substans, podofyllotoxin, som lösning. Däremot finns inte någon motsvarande kräm godkänd i Sverige. Om tillgången på läkemedel med podofyllotoxin blir otillräcklig finns möjligheten att söka licens för läkemedel som är godkända i andra länder.

Förra året behandlades närmare 14 000 patienter med podofyllotoxin i Sverige, varav drygt 8.400 var män.

Brister i försäljning nonchaleras

0

I november 2009 tilläts försäljning av vissa receptfria läkemedel på andra ställen än apotek. För att bedriva försäljningen måste butikerna följa ett antal regler och det är kommunerna som har på sitt bord att kontrollera att regelverket följs. Men kontrollprogrammen har gått trögt och det är först i år som de kommit i gång ordenligt enligt Läkemedelsverket. Hittills har 175 rapporter om allvarliga brister nått myndigheten.

Många av de brister som uppstår rapporteras inte ens, enligt Sveriges radios Ekoredaktion. När inspektören i Luleås besökte kommunens försäljningsställen, konstaterades att ingen av de 42 skötte sig helt.

De brister som förekommer är bland annat dålig kontroll av 18-årsgräns, att varorna inte hålls inlåsta eller under uppsikt och dålig skyltning att det är läkemedel. Totalt finns det omkring 5500 försäljningsställen av receptfria läkemedel i landet som inte är apotek.

Ny influensa sprids mellan gris och människa

0

Den nya varianten dök för första gången upp hos människor under hösten 2011, då 13 personer smittats. Nu ökar smittspridningen igen, enligt Smittskyddsinstitutet. I slutet av juli rapporterades de första fallen, och den 10 augusti hade det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC bekräftat 153 fall. 

H3N2v påminner om vanlig säsongsinfluensa och majoriteten av de som drabbats har varit yngre än 18 år. Än så länge har inga fall av influensan hittats utanför USA och smittspridningen mellan människor tycks vara mycket begränsad.

Under 2011 hade bara hälften de smittade haft kontakt med grisar, men den här sommaren har alla smittade haft direkt eller indirekt kontakt med grisar. Att antalet fall har ökat kan dels bero på att det pågår många jordbruksmässor i USA under sommaren, dels förbättrad diagnostik och förändrade rapporteringsrutiner.

Många med prostatacancer behandlas i onödan

0

Forskare vid Umeå universitet har under 15 års tid följt fler än 76 000 svenska män med prostatacancer och jämfört deras risk att dö med friska män. Studien visar att hos män med lågrisktumörer var risken att dö inte större än hos kontrollgruppen. Däremot var dödsrisken hos män med högrisktumörer mycket högre än för dem i kontrollgruppen.

Trots det behandlas 52 procent av männen med lågrisktumör genom operation eller strålbehandling, men bara 32 procent av männen med högrisktumörer. Forskarna efterlyser nu bättre metoder för att kunna identifiera vilka män som behöver behandling och vilka som inte behöver det.

– Våra resultat visar behovet av att bättre anpassa behandlingen efter risken samt av att minimera biverkningarna av behandling eftersom så stor del av de behandlade männen har en låg risk för att dö i prostatacancer och lever länge efter behandlingen, säger Pär Stattin, professor vid Umeå universitet och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.

Studien har publicerats i European Urology.

FDA godkänner elektroniskt piller

0

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten har nyligen godkänt en ansökan om att få sälja små smältbara mikrochipp som kan läggas i tabletter.

Chippet som är stort som ett sandkorn är tillverkat av koppar, magnesium och kisel. Chippet reagerar på magsaften och skickar en signal till ett plåster på huden som i sin tur vidarebefordrar information till en smartphone. Efteråt upplöses chippet och passerar normalt genom matsmältningssystemet.

Chippet är tänkt att främst användas för att följa upp behandlingen av kroniska sjukdomar.

Men chippet ger inte några svar på hur väl läkemedlet tas upp eller om det är effektivt. Det är enbart en metod för att kolla följsamheten.