Månads arkivering september 2011

Norrbotten vaccinerar mot hepatit B

0

Vid årsskiftet inför Norrbottens läns landsting gratis allmän barnvaccinering mot hepatit B, rapporterar Sveriges radio Norrbotten. Anledningen är att på grund av den ökade invandringen och svenskarnas ändrade resvanor har risken för att bli smittad av hepatit b ökat.

Norrbottens läns landsting blir först i Sverige med gratis hepatitvaccinering. Andra landsting erbjuder idag vaccinet till nyfödda, men mot betalning. Då det blir gratis innebär det en merkostnad på 700 000 kronor per år för landstinget. Men man räknar med att det ska vara lönsamt inom 10-20 år, på grund av minskade kostnader för hälso- och sjukvård.

I Sverige smittas ungefär 1 500 personer varje år med hepatit B. De flesta smittas utomlands.

Samarbete sätter fokus på risker med förfalskade läkemedel

0

Förfalskade läkemedel blir allt vanligare. Förra året såldes förfalskade läkemedel för 75 miljarder dollar världen över, en ökning på 90 procent sedan 2005. Den amerikanska apoteksföreningen NABP och läkemedelsföretaget Pfizer startar nu ett samarbete för att upplysa amerikanerna om riskerna med att handla läkemedel på nätet.

Förra året köpte var sjätte amerikan läkemedel via internet och riskerade då att istället få förfalskade läkemedel. Riskerna med förfalskade läkemedel är att de kan innehålla farliga substanser, att de inte innehåller rätt mängd aktiva substanser och att de tillverkas på ett osäkert sätt. Viagra är ett av de vanligaste läkemedel som köps på nätet. Men undersökningar från Pfizer visar att majoriteten av det som säljs är förfalskningar.

NABP:s och Pfizers samarbete ska utbilda amerikaner i hur man köper läkemedel på internet på ett säkert sätt. Bland annat har man startat en ny Youtube-kanal med videor som vägleder konsumenterna. På NABP:s webbplats får besökaren tips om hur man köper läkemedel säkert. På en webbsida om Viagra kan besökaren ta del av information samt lära sig hur man känner igen falska läkemedel. Vanliga sökord på internet som ?köp Viagra? och ?billig Viagra? ska leda till Youtube-kanalen. Pfizer kommer också att försöka stänga ner webbplatser som säljer falska Pfizer-läkemedel.

Genom samarbetet hoppas man kunna upplysa allmänheten om riskerna med att handla läkemedel på nätet och hjälpa dem att hitta godkända webbplatser som säljer riktiga läkemedel.

Ökad satsning på läkemedels miljöpåverkan

0

Forskningsprogrammet startade i januari 2008 och dess första fas avslutas i december i år. Nu kan man starta fas två efter att EU tilldelat programmet ytterligare anslag på 52 miljoner kronor under fyra år.

Målet för fas två är bland annat att identifiera läkemedelssubstanser med hög miljöpåverkan, utveckla reningsprocesser för restprodukter vid läkemedelstillverkning och riskhantering och styrning inom regulatoriska sektorn.

Forskningsprogrammet Mistrapharma är finansierat av stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra, och flera svenska universitet ingår i samarbetet.

Utvidgat utbyte möjligt enligt Läkemedelsverket

0

Myndigheten fick i uppdrag att se över möjligheten för utökat utbyte och utbyte vid nyinsättning. I rapporten som överlämnades till regeringen den 28 september konstaterar man att det är möjligt med upprepade utbyten för läkemedel med flera indikationer.

Till exempel kan antiepileptika användas även mot smärta. Det är inte lämpligt med utbyte för indikationen epilepsi, men däremot är det möjligt med utbyte för indikationen smärta. Detta kräver dock att förskrivningsorsaken måste anges på receptet. Det kräver också att Läkemedelsverket fattar beslut om vilka produkter som omfattas av utbyte på ordinationsorsak.

Myndigheten rekommenderar inte utvidgat utbyte för bland annat läkemedel med olika handhavande, snävt terapeutiskt index, biosimiliars eller smaksatta läkemedel för barn.

Det finns en större potential vid utbyte vid nyinsättning av läkemedel, bedömer Läkemedelsverket. Tanken är då att patienten bara behöver byta läkemedel en gång, vid första besöket på apoteket. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, tror att det skulle kunna ge besparingar på upp till 250 miljoner kronor per år och ännu mer vad gäller biosimilars. Men då krävs det stora förändringar i IT-systemen. Det skulle också krävas att förskrivaren tydligt anger att det handlar om nyinsättning.  Läkemedelsverket föreslår också att det sker en återrapportering av genomförda byten till vården inom ett dygn. Dessutom behöver berörd personal utbildas.

Vänliga människor följer oftare behandling

0

Det är ett problem inom sjukvården att patienter inte tar sina läkemedel. Enligt WHO följer bara häften av alla patienter med långvariga sjukdomar den behandling de är ordinerade. Det kan bland annat bero på hur krånglig behandlingen är och vilket bemötande patienten får av sjukvårdspersonalen.

Nu visar en avhandling från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet att även personligheten påverkar följsamheten. Noggranna och strukturerade patienter följer oftare den ordinerade behandlingen, eftersom de troligen har lättare att skaffa sig nya rutiner. Vänlighet är också gynnsamt för följsamheten.
– Jag tror det kan ha att göra med att man inte är så skeptisk eller motsträvig. Man är mer inställd på att samarbeta, säger avhandlingens författare Malin Axelsson i ett pressmeddelande.

Hon har undersökt hur patienter med astma tänker om sin medicinering. En del var framför allt inriktade på att förebygga symtom. Andra tänkte att behandlingen skulle låta dem göra vissa saker som de gärna ville. En tredje kategori ville främst lindra symtom som redan uppstått. Troligtvis är de två första kategorierna bättre på att följa sjukvårdens rekommendationer, enligt avhandlingen.

På grund av att människor hanterar sina sjukdomar olika behövs mer dialog och ett individanpassat bemötande inom sjukvården, menar Malin Axelsson.

Frivillig generisk förskrivning utreds

0

Läkemedelsverket ska utreda de nödvändiga förutsättningarna för ett införande av frivillig generisk förskrivning. Bland annat ska myndigheten titta på vilka författningsändringar som krävs, vilka nationella IT-stöd som behöver utvecklas och vad det skulle kosta att utbilda apotekspersonal och förskrivare.

Läkemedelsverket utredde under 2005 frågan om generisk förskrivning för regeringens räkning. Myndigheten tog inte ställning till om det borde införas, utan rekommenderade att det skulle göras genom ett kombinerat system med utbytbarhet på apotek och en möjlighet till frivillig generisk förskrivning.

?Ett eventuellt införande av frivillig generisk förskrivning skulle således ske utan påverkan på det generiska utbyte som sker på apoteken. Regeringen bedömer att ett införande av frivillig generisk förskrivning skulle vara värdefullt ur ett patientsäkerhetsperspektiv. De närmare förutsättningarna för att genomföra frivillig generisk förskrivning bör därför utredas.? skriver socialminister Göran Hägglund till Läkemedelsverket.

Utredningen ska delredovisas senast i april nästa år. Senast den sista oktober ska utredningen vara klar.

Mycket nytt på cancerfronten

0

I samband med kongressen lanserades ett nytt läkemedel för behandling av skelettrelaterade händelser hos vuxna med skelettmetastaser. Idag är standardbehandlingen bisfosfonater. Men nu har Denosumab (Xgeva) godkänts av EU. Denosumab har i kliniska studier visats hämma nedbrytningen av ben och därmed minska risken för frakturer, behovet av strålbehandling och smärtan hos patientgruppen. Xgeva marknadsförs av Amgen.

En internationell studie som presenterades visar att patienter med de vanligaste formerna av spridd lungcancer lever längre utan återfall om de behandlas med en antikropp i kombination med cellgifter. Av de patienter som behandlades med cellgifter och antikroppen Avastin försämrades sjukdomen i snitt efter 10,2 månader, jämfört med 6,6 månader i den patientgrupp som bara fick cellgifter. Läkemedelsföretaget Roche står bakom studien.

Det har också kommit nya behandlingar för prostatacancer. En fas III-studie om radium-223-klorid (Alpharadin) på patienter med kastrationsresistent prostatacancer med spridning till skelettet visade att läkemedlet ökade överlevnaden från 11,2 månader till 14 månader. Fas III-studien avbröts och alla erbjöds behandlingen. Bayer planerar att ansöka om godkännande för Alpharadin till sommaren 2012.

Nyligen godkände EU abirateronacetat (Zytiga) för behandling av kastrationsresistent prostatacancer med spridning till skelettet. Abirateronacetat ger tillsammans med prednisolon en förlängd överlevnad på 4,6 månader jämfört med placebo. Dessutom gav det en ökad smärtlindring. Zytiga marknadsförs av Janssen.

En ny studie visar att överlevnad med den ovanliga magtumören Gist (gastrointestinal stomacellstumör) ökar för patienter som får tre års behandling med imatinib efter operation jämfört med patienter som bara får ett års läkemedelsbehandling.

På kongressen presenterades även en fas II-studie om en ny behandling för HER2-positiv bröstcancer. Patienter som fick trastuzumab emtansin (T-DM1) levde längre utan att deras sjukdom försämrades och fick dessutom färre biverkningar.

Gardasil mest kostnadseffektivt

0

I Sverige pågår debatten om vilket HPV-vaccin som är mest effektivt efter att landstingen valde Gardasil i en statlig upphandling. Nu visar en jämförande studie från det brittiska smittskyddsinstitutet att Gardasil är mer kostnadseffektivt om vaccinerna skulle kosta lika mycket. Detta trots att Cervarix kan ge ett bättre skydd mot livmoderhalscancer, menar forskarna bakom studien.

Enligt forskarna behöver Cervarix vara mellan 200 till 350 kronor billigare per dos för att vara lika kostnadseffektivt. Även om Cervarix ger ett bättre skydd mot livmoderhalscancer, ger Gardasil också skydd mot vulva-, vaginal- och analcancer. Det som främst avgör att Gardasil är mer kostnadseffektivt är skyddet mot kondylom, vilket Cervarix saknar.

I en tidigare analys kom forskarna fram till att Cervarix behövde vara 150 till 230 kronor billigare per dos för att vara lika kostnadseffektivt som Gardasil. Sedan den analysen har nya bevis för effekten framkommit.

Forskarna påpekar dock att det fortfarande råder stor osäkerhet om de verkliga skillnaderna i vinst mellan de två vaccinerna.

Ny behandling mot hepatit C godkänd

0

Nästan tre procent av världens befolkning är smittade av hepatit C och i Sverige lever ungefär 50 000 personer med det. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har nu godkänt telaprivir för behandling av vuxna patienter med hepatit C genotyp 1 i kombination med pegylerat interferon och ribavarin.

Kliniska studier visar att kombinationsbehandling med telaprivir botar betydligt fler än dagens standardbehandling. Dessutom halverar läkemedlet behandlingstiden från 48 till 24 veckor för ungefär hälften av patienterna.   

Telaprivir är en proteashämmare som marknadsförs under namnet Incivo av läkemedelsföretaget Janssen. Det kan ges till patienter med kronisk hepatit C genotyp 1 som aldrig tidigare behandlats eller till patienter som inte svarat på tidigare behandling.

All behandling av hepatit C är förknippad med biverkningar. De vanligaste biverkningarna av telaprivir är anemi, hudutslag, kläda, illamående och diarré.

I slutet av augusti godkändes boceprivir för behandling av hepatit C.

Nytt läkemedel mot svår PMS i Sverige

0

PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom) drabbar mellan tre till fem procent av alla kvinnor i fertil ålder. Det är en svårare form av PMS-besvär som bland annat tar uttryck i irritation, nedstämdhet, oro och humörsvängningar.

Nu har escitalopram (Premalex) godkänts av Läkemedelsverket för behandling av PMDS. Det är det första läkemedlet i Sverige mot symtomen. Läkemedlet har utvecklats av Lundbeck, som i en klinisk studie på drygt 150 kvinnor kunde visa att läkemedlet minskar symtomen med mer än 80 procent.

Mellan 60 000 ? 90 000 kvinnor i Sverige beräknas lida av PMDS.

Dom kan öppna för homeopati i vården

2

En allmänläkare som förutom traditionell behandling även gav sina patienter homeopatiska medel, rapporterar Sveriges Radio Ekot. HSAN beslutade att läkaren skulle få en prövotid i upp till tre år, men nu har högsta förvaltningsdomstolen friat läkaren. Domstolen anser att läkaren inte utsatte patienterna för någon fara eftersom de även fick traditionella läkemedel och därmed slipper han prövotiden.

Domen, som är vägledande för hur andra fall bedöms, kan nu öppna upp för hur sjukvården ska förhålla sig till homeopati och annan alternativmedicin.

Värktabletter kan hjälpa vid cancer

0

Tre av fyra svenskar bär på cytomegalovirus (CMV) som misstänks vara inblandat i utvecklingen av flera cancerformer, till exempel hjärntumörer, bröst- och prostatacancer. Forskare vid Karolinska institutet har gjort en studie på cancersjuka möss som visar att cancern gick att bromsa.

Med hjälp av antivirusmedicin i kombination med antiinflammatoriska läkemedel hämmades tumörtillväxten med 72 procent hos mössen. Var för sig hämmade läkemedlen tillväxten med ungefär 40 procent. Forskarna misstänker att viruset spelar en viktig roll vid cancertillväxten, men vet inte om viruset i sig orsakar cancern. Resultaten publiceras i tidskriften The journal of clinical investigation.

Nu pågår en studie på ett 40-tal svenskar med aggressiva hjärntumörer. Forskarna hoppas att antivirusläkemedel och vanliga NSAID ska kunna användas för att behandla cancer.

Ny antibiotika godkänns

0

Den europiska läkemedelsmyndigheten, EMA rekommenderar EU-kommissionen att godkänna det nya läkemedlet, Dificlir (fidaxomicin) som är det första läkemedlet i en ny klass makrocykliska antibiotika. Dificlir har visat på goda resultat för behandling av inflammation i tarmen och svår diarré orsakad av Clostridium difficile.

Infektion av Clostridium difficile
är en vanlig infektion på sjukhus. Under de senaste 20 åren har fallen ökat, speciellt bland äldre. Idag finns få behandlingar. När vankomycin och metronidazol används kommer infektionen ofta tillbaka efter avslutad behandling. Det nya medlet har visat sig ha liknande biverkningar som de två andra antibiotikaläkemedlen. Men eftersom Dificlir verkar specifikt är dess effekt på andra, nyttiga bakterier i tarmen minimal. Dificlirs nya verkningsmekanism minskar också risken för resistens mot andra antibiotika, enligt EMA:s vetenskapliga kommitté CHMP.

Vaccinerna ger samma skydd mot cervixcancer enligt Läkemedelsverket

0

GSK har angett att det huvudsakliga skälet till att man överklagat landstingens beslut att upphandla Sanofi Pasteur MSD:s Gardasil istället för GSK:s Cervarix är att det egna är ett bättre vaccin mot livmoderhalscancer. I sin argumentation har man bland annat hänvisat till siffror i produktresuméerna.

I en artikel
i Dagens Nyheter sade Läkemedelsverkets nyligen att det två vaccinerna gav samma skydd och myndigheten har nu också gått ut med en mer ingående förklaring på sin hemsida:
De utvärderingsmått som ligger till grund för Läkemedelsverkets bedömning är antal fall av cellförändring orsakad av HPV 16 eller 18 hos vaccinerade jämfört med ovaccinerade. Skyddet mot sådana cellförändringar bland kvinnor som tidigare inte varit infekterade är över 90 procent för såväl Gardasil som Cervarix, skriver Läkemedelsverket.
Läkemedelsverket anser att det är just skyddet mot dessa två virustyper som är viktigt eftersom de orsakar 70 procent av alla fall av livmoderhalscancer.

Båda vaccinerna
har också visat visst skydd mot cellförändringar orsakade av andra HPV-typer som kan ge upphov till cancer och då har Cervarix i vissa fall haft högre skyddseffekt jämfört med Gardasil, skriver Läkemedelsverket i sitt ställningstagande. Samtidigt tillägger myndigheten att till skillnad från Cervarix har Gardasil även dokumenterad effekt mot kondylom.

Men debatten
går vidare. I Svenska Dagbladet i fredags ifrågasätter några läkare hur SKL kommit fram till sin slutsats och därmed också Läkemedelsverkets och menar att det sedan 2007 då HPV-vaccinerna senast granskades kommit flera nya viktiga effektstudier. Läkarna vill att beslutsunderlaget redovisas öppet.

Moncef Riahi får ägna sig åt kunderna

0

Moncef Riahi följde efter sina bröder från Tunisien till Sverige i slutet av 1970-talet. Och här stannade han. Efter lite olika arbeten hamnade han till slut på farmacevtutbildningen.
– Det var barnens mor, som är sjuksköterska, som väckte mitt intresse för medicin och vård.

Men efter 15 år som farmacevt på Apoteket AB och förtroendevald inom Sveriges Farmacevtförbund bestämde sig Moncef Riahi för att tillsammans med sin familj öppna ett apotek. Det blev ett oberoende apotek, eftersom det gav dem större frihet. Men det var också en större utmaning. De hade hoppats kunna öppna apoteket efter bara tre månader. Det tog nästan ett år eftersom de var tvungna att göra och lära sig allt själva.

I maj kunde man slutligen slå upp dörrarna för Apotek Björknäs på Björknäs torg i Nacka utanför Stockholm. Fördelen med att vara fristående är att Moncef kan fokusera på kundmötet och rådgivning, något som han tycker det blivit allt mindre av på de stora apoteken.
– Respekt, service och återkoppling är våra nyckelord. Jag är mån om kunderna, att de får rätt råd och hittar rätt produkter och läkemedel hos oss. 

På apoteket sköter alla var sin del. Pappa Moncef Riahi är apotekschef, äldste sonen Mourad Kraft Riahi är vd och sköter ekonomin, sonen Mounir Kraft Riahi är egenvårdsansvarig och barnens mamma, Mia Kraft, är hälsovårdsrådgivare. 
– Vi kompletterar varandra. Eftersom vi ofta fattar beslut själva inom våra egna områden, måste vi lita på varandra. Men det vi gör är för apotekets bästa, säger Moncef.

Även om det inte alltid är så lätt att driva ett fristående apotek så har han roligt på jobbet och ångrar ingenting.
– Vi har lärt oss att inte ge upp, även om vi stöter på svårigheter. Det är klart att vi bråkar ibland, men vi har också lärt oss mycket om varandra och utvecklats som familj. Utan min familj hade jag inte kommit så här långt.

Priset på original utreds

0

I det tidigare direktivet skulle utredaren bland annat undersöka marknaden för dosdispensering, möjligheterna att öppna speciella djurapotek och 24-timmarsregeln, det vill säga att apoteken inom ett dygn ska kunna expediera ett förskrivet läkemedel.

I tilläggsdirektivet
ingår att hon även ska se över prissättningen av originalläkemedel utan generisk konkurrens, fundera över om miljöaspekter ska ingå när TLV beslutar om subvention samt komma med förslag på en obligatorisk läkemedelsförsäkring.

Sofia Wallström
var tidigare ansvarig för omregleringen på socialdepartementet. Idag arbetar hon som länsråd vid länsstyrelsen i Västmanland.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng