Månads arkivering juni 2011

Kvinna får 85 000 för uteblivet chefsjobb

0

Kvinnan arbetade som apotekschef inom Apoteket AB när hon tidigare i år fick veta att hennes tjänst skulle försvinna. Hon meddelade då regionchefen att hon var intresserad av en chefstjänst på någon av två ny aapotek som skulle öppna i samma region.

Kvinnan fick beskedet att han inte var intresserad eftersom kvinnan väntade barn och skulle vara föräldraledig till våren. Kvinnan anmälde händelsen till diskrimineringsombudsmannen, DO som har utrett frågan. DO:s slutsats är att Apoteket har utsatt kvinnan för könsdiskriminering. Efter en förlikning ska företaget betala kvinnan en ersättning på 85 000 kronor.

Ny upphandling av HPV-vaccin inledd

0

Den nationella upphandlingen kommer även denna gång att ledas av Stockholms läns landsting, SLL. Den första upphandlingen som gjordes för 2010 vanns av Glaxosmithkline när landsting och regioner valde deras vaccin Cervarix. Beslutet överklagades av det konkurrerande företaget Sanofi Pasteur MSD och i mars i år ogiltigförklarade kammarrätten i Stockholm upphandlingen. Anledningen var en klausul om att avtalstidens längd i avtalet kunde förlängas vid särskilda skäl.

Tomas Lundberg är ansvarig för upphandlingen på SLL säger att den klausulen nu är borta.
– Vi har gjort de ändringar som domstolen anmärkte på annars är det marginella skillnader jämfört med det första underlaget, säger han.

Det som nu är annorlunda är bland annat att man tagit mer hänsyn till vilken skyddseffekt som vaccinen har och väger då in resultat från ny forskning som publicerats.
– En annan skillnad är at den catch-up vaccinering av flickor födda mellan 1993 och 1998 och som tidigare var en option för landstingen nu ingår i grundavtalet, säger Tomas Lundberg.

Senast den 15 augusti ska de som vill vara med i upphandlingen lämna sina anbud.

Astrazeneca säljer Astra Tech

0

Under våren har det varit budgivning mellan ett tiotal bolag so varit intresserade av att köpa Astrazenecas dotterbolag Astra Tech. Utgångspriset var 13,4 miljarder kronor men när affären nu är klar blir summan 11,5 miljarder. Köparen är det amerikanska Densplay.

Astra Tech har funnits sedan 1948 och har idag omkring 2000 anställda. Verksamheten är inriktad på utveckling, tillverkning och marknadsför av sjukvårdsprodukter för urologi och kirurgi och dentalimplantat. Huvudkontoret ligger  i Mölndal och det finns produktionsanläggningar i Sverige och Nordamerika.

Från Astrazeneca kan man inte säga idag hur den svenska verksamheten kommer att påverkas av försäljningen.

Höga doser statiner ökar risken för diabetes

0

Att statiner kan öka risken för diabetes har diskuterats en tid. Den nya studien är en analys av fem tidigare studier och bekräftar den misstanken. I den nya analysen använde sig forskarna av fem tidigare studier. Totalt ingick 32 759 personer utan diabetes som under minst ett år behandlats med en hög dos (80 mg) simvastatin eller atorvastatin eller en lägre dos (10-40 mg) per dag.

En uppföljning
på närmare fem år visade att 1 449 i högdosgruppen och 1 300 i den andra insjuknat i diabetes. Samtidigt hade färre i högdosgruppen drabbats av allvarlig hjärt-kärlsjukdom, 3 134 jämfört med 3 550.
I jämförelse med den måttliga dosen behövde 498 personer behandlas med 80 mg för ett extra fall av diabetes. För att undvika ett fall av hjärt-kärlsjukdom behövde 155 personer behandlas med hög dos.
? Vi fann att för varje extra fall av diabetes knutet till högdosbehandling med statiner undkom cirka tre personer en allvarlig hjärt-kärlhändelse, kommenterar den huvudansvarige forskaren David Press resultatet.

Forskarna konstaterar
att samtidigt som man visat att högdosbehandling med statiner ökar risken för diabetes så har man också tydligt sett att behandlingen minskar risken för hjärt-kärlsjukdom.

Långverkande diabetesmedicin godkänd

0

Bydureon (exenatid) är en långverkande variant av Eli Lillys Byetta som nu fått europeiskt godkännande.

Exenatid ökar
insulinfrisättningen och hämmar glukagonininsöndringen så att glukosproduktionen från levern minskar. Substansen bidrar också till att öka mättnadskänslan och en långsammare tömning av magsäcken, vilket har en gynnsam effekt på kroppsvikten.
Bydureon är en injektionsbehandling för vuxna med typ 2-diabetes och ges som tillägg till bland annat metformin och sulfonureider.
Till skillnad mot Byetta som tas två gånger per dag behöver den här varianten bara tas en gång per vecka.

För Eli Lilly är
det ett viktigt godkännande, eftersom patent på flera av företagets storsäljare är på väg ut och i oktober 2010 fick Bydureon nobben av amerikanska FDA. FDA har begärt in säkerhetsstudier som visar hur läkemedlet påverkar hjärtat.

Trevlig sommar!

Vi tar sommaruppehåll och gör paus i nyhetsrapporteringen under några veckor. Är du sugen på att läsa så hittar du en rad nyhetsartiklar under lakemedelsvarlden.se/nyhetslistan.

För fler artiklar, intervjuer och intressanta reportage från vår papperstidning är du välkommen att botanisera i vårt tidningsgalleri.

Här hittar du som är prenumerant reportage om varför Kina lockar så många företag, hur apotek och vårdcentraler utvecklat egna system för att  papperslösa ska få sina läkemedel, kartläggningen av människans proteiner och mycket, mycket mer.

Söker du nytt jobb? Nya platsannonser publiceras under hela sommaren så håll utkik på lakemedelsvarlden.se/ledigajobb.

Missa inte höstens första nummer av Läkemedelsvärlden! Passa på att bli prenumerant och få tillgång till exklusiva artiklar. Läs mer om våra prenumerationserbjudanden här, så får du ditt ex i brevlådan i september.

Att veta vad som väntar

Upplägget i boken är mycket enkelt. Rakt upp och ner, i jagform, berättar Maria och Erik om året då Maria bestämde sig för att testa om hon bär på genen för Huntingtons sjukdom. De är gifta och har en åttaårig dotter. Trots att sjukdomen varit närvarande i hela Marias liv, sin farmors sjukdom följde hon nära, var det först när hennes pappa i 60-årsåldern inte längre kunde förneka symtomen som hon på allvar började fundera över om hon själv skulle drabbas eller inte. Och när tankarna på ett andra barn började dyka upp ville först Erik, men sen även Maria, veta om hon skulle bli sjuk eller inte. Efter ett halvårs rådgivning bestämmer sig Maria tillslut för att testa sig och när svaret kommer är Marias första tanke »Vi som skulle bli gamla tillsammans«.

Huntingtons sjukdom dyker ofta upp när frågan om etik kring genetiska tester ska diskuteras i utbildningar och på seminarium. Fakta är enkla att begripa och de etiska frågeställningarna uppenbara. Vad för slags information ska man erbjuda en människa? Vad vill man veta? Och vad ska man göra med informationen?

Många gånger blir de här diskussionerna märkligt teoretiska och ibland snarare lustfyllda än allvarliga. Kanske för att det är triggande och spännande att fundera över gener och dess påverkan på oss människor. Just därför fyller Maria och Eriks berättelser en viktig funktion. Det här är inte hypotetiska frågor. De är högst verkliga. För Maria handlar det om att ta in att hon innan hon fyller 40 kommer tappa kontrollen över sig själv. Men lika krävande är det att förstå att hennes beteende, med städmani, kontrollbehov och raseriutbrott inte är normalt beteende, utan en del av hennes sjukdom.

Hennes berättelse sätter också ord på det som många med psykisk sjukdom försöker beskriva, våndan av att behöva medicinera bort en del av dig själv. Hon förstår att hon måste ta antidepressiva för att livet ska fungera och därmed också göra våld på sin önskan att ha kontroll. Men det är inget hon egentligen önskar. Att få det beslutet beskrivet är minst lika värdefullt som historien om Huntington. Eriks berättelse visar istället tydligt att ett besked som siar in i framtiden också drabbar den som ska följa med. Hans oro är stor och påtaglig inför de etiska övervägningar han kommer att ställas inför när Maria väl blir sjuk. En anhörigs tålamod, vad innebär det egentligen? 

Det är lätt att tänka att det här är en dramatisk berättelse som platsar i en mer allmän dokumentär genre. Men sysslar du med vetenskap, vare sig du forskar fram nya genetiska markörer eller diagnostiska metoder, eller om du erbjuder tester på ett apotek eller möter patienter och delger dem besked, så är det här en ovärderlig historia att ta till sig. Vetenskapen kan ibland vara drabbande på ett djupt mänskligt plan. Har man inte det med sig som representant för vetenskapen är risken överhängande att något fundamentalt tappas bort. Petra Lilja Andersson, som är den som intervjuat Maria och Erik och sen skrivit boken, har lyckats fånga just det.

I slutet av boken finns också ett kapitel av etikforskaren Niklas Juth som sätter berättelsen i ett mer filosofiteoretiskt sammanhang och ett kapitel som går igenom grunderna om sjukdomen. De här sista kapitlen känns pliktskyldiga, men faktum är att det är rätt skönt att läsa dem när väl Maria och Eriks historier är färdigberättade. Det är lite som att titta på eftertexterna efter en film som slagit till i magen. Det här är en bok som du läser på två timmar. Gör det.

Titel Vi som skulle bli gamla tillsammans
Författare Petra Lilja Andersson
Förlag Natur och Kultur,
ISBN 978-91-27-13015-9

Förtroendet för forskare dalar

0

Glaciären fortsätter att långsamt smälta. Så beskriver Sören Holmberg och Lennart Weibull professorer i statsvetenskap respektive massmedieforskning den senaste undersökningen som omfattar 3 000 svenskar.

Förtroendet för
forskning och yrkesgruppen forskare har minskat under många år, men det är inte de som har lågt förtroende som blir fler, utan främst de som svarar att de inte har någon uppfattning. 2007 hade 62 procent stort förtroende för forskare, nu är andelen 52 procent.
Bäst till ligger svensk forskning inom medicin där 77 procent svarar att man har mycket eller ganska stort förtroende. Men samtidigt är förtroendet för just medicinsk forskning det som minskat mest, med sex procentenheter, sedan mätningarna började 2002.

På frågan vilka
områden som bör prioriteras ligger också just det medicinska området i topp. Satsningar på cancerforskning toppar, följt av hjärt-/lungsjukdomar.
I de flesta fall är förändringarna mycket små, en eller ett par procentenheter. Men tendensen är dock mycket tydlig, påpekar författarna Sören Holmberg och Lennart Weibull: Förtroendet för forskning och andelen som vill satsa på forskning minskar.

Samtidigt påpekar
de två att det minskade förtroendet också kan tolkas som att forskning och universitet långsamt förlorar sin upphöjda och ogranskade status i samhället. Sett så kan det till en del tolkas som positivt.
Undersökningen är en del av 2010/2011 års SOM-undersökning ( Samhälle Opinion Massmedia) vid Göteborgs universitet.

Svårslaget Apoteket AB

0

Apoteket AB är fortfarande efter ett år av attitydundersökning den kedja som svenskar hyser störst förtroende för vad gäller såväl kunnighet som service.

45 procent av
de som känner till företaget anser att personalen är mycket kunnig och 42 procent att personalen är mycket serviceinriktad. För Apotek Hjärtat som ligger på andra plats är andelen betydligt lägre. Av de som känner till den kedjan anser 23 procent att personalen är kunnig och 28 procent att den också är serviceinriktad.

Betygsättningen
har i princip varit densamma under det år som den så kallade Apoteksradarn varje vecka intervjuar svenskar om deras uppfattning om apoteken. Den senaste bygger på cirka 600 webbintervjuer som gjordes under april-juni.
? Attityderna till de olika apoteken är anmärkningsvärt stabila över tiden, kommenterar Göran Erasmie på Marketing Research till tidningen Market.

 

Warfarin fortsatt förstahandsval

0

I kompletteringen av de nuvarande nationella riktlinjerna för hjärt- och strokesjukvården håller Socialstyrelsens expertgrupp fast vid warfarin som förstahandsval till patienter med förmaksflimmer och annan riskfaktor.

Det finns idag
inte skäl att byta behandling för personer där standardbehandlingen fungerar bra är expertgruppens åsikt. Samtidigt konstaterar den att det idag bara är cirka 80 000 patienter som behandlas med warfarin, det är ungefär hälften av alla som borde behandlas.
Samtidigt som expertgruppen förordar warfarinbehandling som fortsatt förstahandsval bedömer man att nya antikoagulantia som dabigatran (Pradaxa) i viss mån kommer att ersätta warfarin.
Warfarins fördel är att det är en etablerad behandlingsmetod som fungerar väl i Sverige. Dabigatran ger i dagsläget större direkta kostnader och kunskaperna om långtidseffekten är okända, sammanfattar expertgruppen sitt ställningstagande.

Socialstyrelsen beräknar
att kostnaderna för dabigatran kommer att öka sjukvårdens kostnader med runt 300 miljoner kronor per år. Å andra sidan kommer lidandet att minska och färre få stroke om fler får behandling.
Förutom att se dabigatran som andrahandsalternativ till warfarin för att förebygga stroke rekommenderar expertgruppen dronedaron (Multaq) för förebyggande och frekvensreglerande behandling av arytmier. När det gäller dronedaron ger Socialstyrelsen genomgående låg prioritet åt behandlingen.

Klopidogrel
(Plavix) bör också fortsatt vara standard vid behandling av kranskärlssjukdom, enligt rekommendationerna. De nya trombocythämmarna prasugrel (Efient) och ticagrelor (Brilique) får genomgående lägre prioritet. Skälet är att man anser kostnadseffektiviteten vara osäker jämfört med klopidogrel.
Riktlinjerna är nu ute för synpunkter. Under hösten förväntas en slutlig version av riktlinjerna kamma ut.

 

Kort avtal om pengar till läkemedel

0

Den korta avtalstiden beror på diskussionerna om det specialdestinerade statsbidraget för läkemedel ska bakas in i det generella statsbidraget. Något som regeringen vill medan SKL är mer tveksamt.
Enligt överenskommelsen i årets avtal får landstingen 22,9 miljarder kronor att jämföra med 23,2 miljarder förra året.

Men landsting
som ännu inte integrerat SIL (varuregister, landstingens rekommendationsinformation och TLV:s förmånsbegränsningar) i sina datasystem kommer inte att få full pott. För att öka incitamentet för att det ska ske kommer fyra kronor per invånare att avräknas ersättningen för 2011 för de landsting som inte hade integrerat informationsstödet den 31 mars 2010.
? Enligt den senaste uppföljningen handlar det om elva landsting som får avdrag, säger Birgitta Thörnvall Bergendahl på SKL:
Dit hör bland annat Stockholms läns landsting och Västra Götaland-regionen.
Landsting som integrerat systemet till sista december i år kommer dock att få pengarna utbetalda lite senare.

Vårdens SFINX bättre än apotekens EES

0

Den viktigaste fördelen med SFINX är den bättre täckningen av läkemedel som ingår i interaktionsmodulen. I SFINX  (Swedish Finish Interaction X-referencing) ingår alla substanser som är registrerade i Sverige, samt många licensläkemedel och en del naturläkemedel. I EES (Elektroniskt expertstöd) interaktionsmodul är de svenska läkemedlen länkade till motsvarande läkemedel på den amerikanska marknaden.

Även om de
flesta svenska läkemedel har en amerikansk motsvarighet så saknas en sådan för nästan 30 procent konstaterar Läkemedelsverket i sin jämförelse. Man konstaterar också att det inte är helt ovanligt att substanser som godkänts inom EU ännu inte är det i USA. Speciellt när det gäller nya substanser är det problematisk menar utredarna eftersom behovet av interaktionsstöd då är som störst. EES kan missa potentiellt viktiga interaktioner eftersom systemet inte täcker hela det svenska läkemedelssortimentet.
? Förutom den bättre sortimentstäckningen har SFINX interaktionsmodul använts betydligt längre i Sverige än EES, vilket också talar till SFINX fördel, säger Anders Carlsten som lett utredningen på Läkemedelsverket.
Jämförelsen gäller alltså enbart interaktionsstöden.
? EES är i grunden en genial tanke, tycker jag, med en funktion som jobbar direkt mot receptdepån så att man får en omedelbar genomgång av patientens läkemedelsanvändning. EES innehåller ju också en mängd andra funktioner som till exempel signaler om olämplig dos och könsskillnader. Men just för interaktioner fanns det redan ett svensk-finskt system  som har fördelar, säger Anders Carlsten.

Han understryker
att rapporten är ett kunskapsunderlag som det sedan är upp till aktörerna att dra slutsatser med hjälp av.
Men Läkemedelsverket förordar i sin bedömning att man på lite sikt bestämmer sig för samma interaktionsmodul inom sjukvården och på apoteken.
Läkemedelsverkets jämförelse är en teoretisk analys och grundar sig inte på någon jämförande studie mellan de två systemen. Men myndigheten öppnar för att göra en sådan, om socialdepartementet skulle vilja ha det.

Ny utredning om apoteksmarknaden tillsatt

0

Sofia Wallström ska på regeringens uppdrag bland annat undersöka hur marknaden för dosdispensering ser ut, vilka förutsättningar är för ägandet av Apoteket Farmaci AB. Hon ska dessutom utreda möjligheterna till att starta särskilda djurapotek.

De delar av utredningen, som rör maskinell dosdispensering ska redovisas senast 1 september 2012, och frågor kring handel av läkemedel för djur senast 1 april 2013. Sofia Wallström har tidigare varit ansvarig för omregleringen av apoteksmarknaden på socialdepartementet. För tillfället arbetar hon som länsråd vid länsstyrelsen i Västmanland.

Svensk satsning på läkemedelsinformation

0

I stiftelsen, Swedish Institute for Drug Informatics,  ingår experter från bland annat Karolinska institutet, Karolinska universitetssjukhuset och Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Förkortningen är  Sidi och på torsdagen lanserade de sin sajt som vänder sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Ordförande i stiftelsens styrelse är Lars L Gustafsson, professor i klinisk farmakologi. På hemsidan framgår att Sidi ska verka för fritt spridande av korrekt och oberoende information om läkemedel och farmakologi i ett icke-vinstdrivande syfte. Lars L Gustafsson säger till nyhetsbrevet Pharma Online att det finns en brist på enkelt åtkomlig och trovärdig information om läkemedel både i Sverige och globalt och att det finns många informationsgivare med varierande saklighet.

Den nystartade sajten är på engelska så att informationen fler ska kunna tillgodogöra sig informationen.

Ökad risk för hjärt-kärlhändelser med Champix

0

Pfizers preparat för rökavvänjning, Champix (vareniklin) har tidigare kopplats samman med psykiska biverkningar tycks också kunna öka risken för megativa hjärt-kärlhändelser hos patienter som redan haft hjärt-kärlsjukdom. Det är den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA som granskat en vetenskaplig studie med 700 patienter. Med bakgrund av studien kommer produktresumén för Champix att ändras i USA

I studien fick patienter som redan haft sjukdomar i hjärta eller kärl behandling med antingen Champix eller placebo. Resultatet visade att personer som fått Champix löpte en något högre risk att drabbas av ytterligare sådana sjukdomar. I Champixgruppen drabbades till exempel två procent ab icke-dödliga hjärtattacker jämfört med 0,9 procent i placebogruppen.

Samtidigt visade studien att Champix gav bra resultat med avseende på att sluta röka FD meddelar också att de fortsätter att granska Champix säkerhetsprofil och har bett Pfizer att genomföra en större analys av alla befintliga studier av preparatet.

Allmän HPV-vaccinering minskar cancerrisk

0

Studien som publicerats i Lancet är gjort i Australien av forskare vid Victorian
Cytology Service Registries i Melbourne. Där började man vaccinera flickor mellan 12 och 16 år mot humant papillomavirus, HPV, 2007. När forskare gått igenom data kunde de se att antalet unga kvinnor som utvecklat cellförändringar på livmoderhalsen halverats sedan dess.

Skillnaden var tydligast bland de flickor som vaccinerats före 18 års ålder. Den allmänna vaccineringen av flickor mellan 11 och 12 år som det beslutats om i Sverige har skjutits på framtiden efter att den nationella upphandlingen av vaccin måste göras om. Bakgrunden är att upphandlingen som gjordes för ett år sedan ogiltigförklarats av kammarrätten tidigare i år.