Glaciären fortsätter att långsamt smälta. Så beskriver Sören Holmberg och Lennart Weibull professorer i statsvetenskap respektive massmedieforskning den senaste undersökningen som omfattar 3 000 svenskar.
Förtroendet för forskning och yrkesgruppen forskare har minskat under många år, men det är inte de som har lågt förtroende som blir fler, utan främst de som svarar att de inte har någon uppfattning. 2007 hade 62 procent stort förtroende för forskare, nu är andelen 52 procent.
Bäst till ligger svensk forskning inom medicin där 77 procent svarar att man har mycket eller ganska stort förtroende. Men samtidigt är förtroendet för just medicinsk forskning det som minskat mest, med sex procentenheter, sedan mätningarna började 2002.
På frågan vilka områden som bör prioriteras ligger också just det medicinska området i topp. Satsningar på cancerforskning toppar, följt av hjärt-/lungsjukdomar.
I de flesta fall är förändringarna mycket små, en eller ett par procentenheter. Men tendensen är dock mycket tydlig, påpekar författarna Sören Holmberg och Lennart Weibull: Förtroendet för forskning och andelen som vill satsa på forskning minskar.
Samtidigt påpekar de två att det minskade förtroendet också kan tolkas som att forskning och universitet långsamt förlorar sin upphöjda och ogranskade status i samhället. Sett så kan det till en del tolkas som positivt.
Undersökningen är en del av 2010/2011 års SOM-undersökning ( Samhälle Opinion Massmedia) vid Göteborgs universitet.
- Läkemedel
Förtroendet för forskare dalar
Lite drygt hälften av svenskarna har idag stort förtroende för forskare, det är en minskning med tio procent sedan 2007. Störst tillit hyser allmänheten till forskning inom medicin.