Annons

Månads arkivering oktober 2010

Fortsatt positivt för Apoteket AB

0

Nettoomsättningen för Apoteket AB ökade med 1,9 procent för jämförbara apotek och totalt uppgick nettoomsättningen till 5 783 miljoner kronor enligt delårsrapporten. Rörelseresultatet uppgick till 121 miljoner kronor och justerat rörelseresultat till 189 miljoner.

I samband med utförsäljningen under första kvartalet gjorde apoteket en reavinst under på 4 427 miljoner kronor. Som en följd av utförsäljningen blir jämförelsen mellan tredje kvartalet i år och förra året något haltande. Rörelseresultatet för tredje kvartalet i år stannade på 121 miljoner kronor. Samma period förra året var rörelseresultatet 450 miljoner kronor under.

Industrin bör delfinansiera kvalitetsregister

0

Omkring 300 miljoner kronor bör satsas på de nationella kvalitetsregistren och kringliggande verksamheter. Det föreslår utredaren Måns Rosén i den översyn av kvalitetsregistren som idag överlämnas till regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Han lämnar en rad konkreta förslag på hur registren i vården kan förbättras.

Genom en överenskommelse mellan staten, landstingen och industrin menar utredaren att kvalitetsregistren kan stärkas. Översynen föreslår att parterna ingår en överenskommelse under nästa år som ska garanterar finansieringen och fastställer villkoren för samarbetet under fem år framåt. En del som lyfts fram är att de kan användas för att förbättra den kliniska forskningen i landet, bland annat skulle registren kunna användas för att hitta patienter till prövningar.

I översynen föreslås också att industrin, som i många avseenden är behjälpta av att ta del av registerdata för utveckling och uppföljning av läkemedel, bör vara med och finansiera registren. För att inte göra fördelningen snedvriden bör de delfinansiera samtliga register och inte bara de som kan vara till nytta för dem. Exakt hur en sådan lösning skulle se ut är svårt att säga enligt översynen men det är viktigt att upprätta nationella riktlinjer för hur samarbete mellan industri, forskning och registren utformas. I förslagen ingår att det inrättas en särskild styrelse för kvalitetsregistren, utsedd av regeringen, där industrin också ingår.
– Vi föreslår att industrin finansierar utvecklingen med 50 miljoner kr per år under en fyra- eller femårsperiod. Finansieringen kan ske genom en centralt bidrag som sedan fördelas via den styrelse som vi föreslår ska tillsättas till register och olika delar av infrastrukturen, säger Måns Rosen.

Kvalitetsregistren kan förbättras om de samordnas och använder gemensamma it-standarder och system föreslår översynen. Det är en fördel om dessa samlingar av register görs efter sjukdomsgrupper eller specialistområden, som hjärt-kärlsjukdomar,cancer, psykiatri och allmänmedicin.

Ytterligare ett förslag som Måns Rosén och medarbetare lyfter fram är att registerserviceenheten vid Socialstyrelsen tillsammans med industrin, Läkemedelsverket, TLV och registerorganisationerna skulle kunna utveckla analys- och statistikprodukter att använda för mer fortlöpande uppföljningar av till exempel läkemedels effekter och risker.

Effektivt med nytt poliovaccin

0

Det är en studie som publicerats i Lancet som visar på de positiva resultaten för det dubbelsträngade poliovaccinet. Studien utfördes i Indien under 2008 och har visat sig vara omkring 30 procent mer effektivt än tidigare enkelsträngade poliovaccin.

Forskarna bakom studien har samlat data från 830 nyfödda från ett antal center i Indien. Barnes fick antingen enkelsträngat monovalent, ett bivalent eller ett trivalent poliovaccin. Vaccinen gavs i två doser, en vid födseln och en efter 30 dagar. Blodprov samlades från spädbarnen, först innan vaccinering och efter de båda doserna och nivåerna av antikroppar mättes. Studieresultaten visade att det bivalenta vaccinet var mer effektivt än de andra två mot polio av typ 1 och 3.

Sedan 1988 har antalet poliodrabbade länder minskat från 125 till endast fyra 2005. Enligt Världshälsoorganisationen beror minskningen på massiva vaccinationskampanjer som genomförts under åren.

Astrazenecas vinst minskade

0

Den totala omsättningen för tredje kvartalet i år är enligt delårsrapporten 7 898 miljoner amerikanska dollar, jämfört med 8 200 samma period 2009. Rörelseresultatet uppgick till 3 204 miljoner dollar vilket motsvarar omkring 2 400 miljoner kronor. Resultatet före skatt uppgick till 3 032 miljoner amerikanska dollar.

Försäljningen av det kolesterolsänkande preparatet Crestor (rosuvastatin) ökade med 20 procent totalt. Andra storsäljare är astmapreparatet Symbicort (budesonid, formoterol), och det antipsykostiska Seroquel (quetiapin).

Företaget höjer försäljningsprognos för helåret till att försäljning i fast valuta väntas vara oförändrad. Tidigare uppskattning var en minskning med låga ensiffriga tal 2010.
– Vi är fortsatt på väg att nå våra finansiella mål för helåret. Resultatet för tredje kvartalet visade en tvåsiffrig försäljningsökning för tillväxtmarknaderna. Försäljningen ökade också i Västeuropa och på övriga etablerade marknader. Som väntat ledde generisk konkurrens för flera produkter och uteblivna intäkter från influensavaccin till ett utmanande kvartal i USA, sade Astrazenecas koncernchef David Brennan, i en kommentar.

Varierad tillgång på läkemedel i landet

0

På uppdrag av läkemedelsindustriföreningen Lif har företaget IMS Consulting tagit fram en rapport som undersökt skillnader i patienternas läkemedelsbehandling i olika landsting. Slutsatsen är att det finns stora regionala skillnader i alla de sex studerade områdena Alzheimers, KOL, osteoporos, reumatoid artrit, multipel skleros och bröstcancer.

Allra störst skillnader är behandlingen av Alzheimers sjukdom. I Västerbotten får till exempel 75 procent av de sjuka läkemedel jämfört med 25 procent i Örebro län.
– Det finns inga enkla förklaringar, att något landsting konsekvent skulle ha hög eller låg förbrukning. Vår analys av siffermaterialet och djupintervjuerna är att det mycket handlar om vilken kunskap och engagemang enskilda läkare har, samt om hur landstingen organiserar och styr vården, säger Bengt Anell på IMS Consulting i ett pressmeddelande.

Rapporten bygger på bearbetad försäljningsstatistik från Apoteket Service AB, en  kartläggning av gällande nationella och regionala behandlingsriktlinjer och djupintervjuer med ledande läkare, experter och beslutsfattare. Förutom slutsatsen att skillnaderna mellan landstingen är stor  konstaterar IMS också att det kan skilja inom landstingen.

I analysen framträder två faktorer som ligger bakom de regionala skillnaderna i läkemedelsförbrukning. Den ena är variation i klinisk praxis som handlar om kunskap och beteende hos enskilda läkare. Den andra orsaken är fragmenterad finansiell styrning.
– Rapporten pekar på flera saker som alla inblandade aktörer behöver ta tag i. Det behövs bättre underlag kring medicinska effekter av behandling för att man på nationellt ska kunna ange vilken nivå som är den rätta. Tydliga behandlingsmål bör föras in i nationella riktlinjer och sjukvården behöver bli bättre på att följa dessa, säger Anders Blanck, vice vd på Lif.

Riksrevisionen kritiserar omregleringen

0

Riksrevisionen har på eget initiativ granskat omregleringen av apoteksmarknaden. En granskning som resulterat i en rapport som innehåller en hel del kritik av hur processen genomfördes. Enligt rapporten, som presenterades på onsdagen, skapade regeringen osäkra spelregler som drabbat de nya aktörer som ger sig in i marknaden.

Framför allt har formen för hur omregleringen genomförts drabbat småföretagare, inte minst på grund av de dyra receptexpeditionssystemen.
– Regeringen hade kunnat arbeta mer för att uppnå målet med mångfald på apoteksmarknaden vad gäller just småföretagare som vill starta på egen hand, säger utredaren Monica Rupprecht Hjort.

I rapporten skriver Riksrevisionen att regeringen inte utrett vissa rättsliga frågor ordentligt innan marknaden utsattes för konkurrens. Det kan leda till att det uppstår ett antal juridiska tvister i efterhand. Som ett exempel nämner utredningen att det inte går att överklaga de beslut som Apotekens Service AB fattar om it-system som apoteken investerat i. Detta anser Riskrevisionen är allvarligt eftersom ett tillstånd att driva apotek är helt beroende av ett godkänt it-system. Regeringen rekommenderas att se över reglerna så att det blir möjligt att överklaga besluten.

Ytterligare kritik handlar om principerna som fastställer apotekens ersättning för sina tjänster som enligt rapporten varken är tydliga eller lämpliga i nuvarande form. Otydligheten minskar incitamentet att träda in på marknaden eller öppna fler apotek. Prissättningsmodellen kan på sikt också leda till för hög tillgänglighet och därmed höga kostnader för staten och skattebetalarna, eller för låg tillgänglighet så att målen med reformen inte uppfylls.

Riksrevisionen ser också att det finns risker att tillgängligheten på apotek i glesbygd kommer att försämras och har bett ett antal forskare att komma med förslag för hur detta kan undvikas.
– Man kan tänka sig en prisdifferentiering mellan tätort och glesbygd som skulle kunna byggas in i en förändrad prissättningsmodell, säger Monica Rupprecht Hjort.

Socialminister Göran Hägglund tonar i en kommentar till Dagens Nyheter ner kritiken.
– Det har varit många svåra avväganden men i ljuset av hur det nu ser ut på apoteksmarknaden anser jag att vi lyckats väl, säger Göran Hägglund.

Mjukvara för kliniska prövningar även på svenska

0

Företaget Pharma Vigilant gör mjukvara för kliniska prövningar, patientregister och uppföljningsstudier för den amerikanska marknaden. Nu har företaget presenterat en uppdaterad version av sitt system, InSpire Electronic Data Capture (EDC) som innefattar ett flertal språk.

Enligt Pharma Times finns nu EDC tillgängligt på italienska, spanska, portugisiska, tyska, holländska, danska, norska och svenska liksom ett antal afrikanska språk. Tekniken används redan idag i 14 länder ibland annat Europa, Nordamerika, Asien och Australien. Den nya tekniken ska göra det lättare att sätta upp studier där folk med flera olika språk ingår, säger företagets vd James DeSanti.

GSK betalar fem miljarder

0

Det brittiska företaget Glaxosmithkline, GSK, har nått en förlikning med det amerikanska justitiedepartementet. Företaget ska nu betala omkring fem miljarder svenska kronor på grund av dåliga säkerhetsförhållanden vid en av deras tillverkningsanläggningar. Anklagelsen om kontaminering gäller ett tjugotal av GSK:s läkemedel som sålts på den amerikanska marknaden, däribland ett antidepressivt preparat.

Anläggningen som alla förorenade preparaten tillverkats vid ligger i Puerto Rico. När den dåvarande säkerhetschefen, Cheryl D, Eckard, varnade om de usla säkerhetsförhållandena inne i fabriken. Hon får nu upprättelse och minst 646 miljoner kronor för att ha tipsat om bristerna.

Enligt ett utlåtande från GSK har fabriken varit stängd sedan år 2009. De säger även att de ångrar att de någonsin använde sig av fabriken. Ingen patient uppges ha blivit skadad av de kontaminerade läkemedlen.

Två apotek har sagt nej till etikavtal

1

Huvuddelen av apoteksmarknaden har skrivit på den gemensamma överenskommelsen mellan läkemedelsföretag och apotek. Men inte alla. Djurfarmacia, ett nyöppnat apotek i Trollhättan, har till exempel bestämt sig för att inte göra det.
? Jag är inte emot reglerna, men tycker det är lite knepigt att läkemedelsbranschen går ut med ett avtal om att vi ska lova att inte ta emot mutor från dem, säger Göran Molin som driver apoteket tillsammans med sin hustru.
? Det finns en mutlagstiftning och en lag som reglerar gåvors värde. Det följer vi. Och vi är dessutom med i Sveriges Apoteksförening som har etiska regler som vi följer. Så det här sköter Sveriges lagstiftning och Apoteksföreningen tycker jag.
? Personligen anser jag i så fall det vore rimligare att vi som apotek gick ihop och sa att vi inte ska ta emot något. Nu är det istället de som bjuder som vill att vi ska lova att inte göra det. Det är inte logiskt tycker jag.

Enligt Pär Tellner på Lif har förutom Djurfarmacia också ApoEx meddelat att man inte tänker skriva på avtalet. ApoEx har inte nåtts för en kommentar.

Sedan tidigare
är Apoteket, Apotek Hjärtat, Kronans Droghandel, Medstop, Vårdapoteket, Apoteksgruppen, Familjeapoteket, Foxfarmaci, Åhléns, DocMorris och Cura apoteket anslutna till överenskommelsen.
Enligt Pär Tellner ligger förfrågan om att gå med hos fyra mindre apotek i Falkenberg, Luleå, Uppsala och Löddeköpinge.

Smärtstillande gel ska inte subventioneras

0

Geler och sprayer som främst används i samband med led- och muskelskador bedöms av TLV vara av så låg svårighetsgrad att det inte finns skäl att subventionera användningen. Företagen har inte heller, anser myndigheten, visat att nyttan med medlen uppväger kostnaden.

Från den 1 februari
nästa år när TLV:s beslut börjar gälla ska även subventionen av Celebra och Arcoxia begränsas. Högkostnadsskyddet begränsas till behandling för patienter med hög risk för blödningar och magtarmbiverkningar. För det övriga sortimentet blir det inga skillnader mot tidigare. Redan i våras beslutade TLV att subventionen för hyaluronsyra och glukosamin skulle upphöra.

Granskningen har
gjorts i samverkan med bland annat Socialstyrelsen inom ramen för deras arbete med att ta fram Nationella riktlinjer för vård av rörelseorganens sjukdomar.

Avandia försvinner om några dagar

0

Den europeiska myndigheten har tidigare beslutat att försäljningstillståndet för rosiglitazon ska dras tillbaka. Och nu har tillverkaren meddelat att de två preparaten dras tillbaka från apoteken den 4 november.

GlaxoSmithKline får betala dyrt

0

Det är innehållet i en förlikning mellan läkemedelsjätten och det amerikanska justitiedepartementet.
Totalt anklagas företaget för att ha sålt cirka 20 olika läkemedel av sämre kvalitet tillverkade vid en stor fabrik i Puerto Rico.

Cheryl D Eckard
som arbetade som säkerhetsansvarig vid företaget varnade tidigt om missförhållandena vid fabriken. Hon avskedades istället för att företaget gjorde något åt missförhållandena. Ingen patient tros ha blivit skadad av läkemedlen.

Datainspektionen kollar apotek

0

Datainspektionen drar igång ett projekt för att undersöka hur personuppgifter hanteras på den omreglerade apoteksmarknaden. Inte för att myndigheten fått in klagomål utan för att det är ett nytt känsligt område, enligt Suzanne Isberg som leder projektet.

Inspektionerna ska
starta i början av november och pågå under två veckor. De kommer att genomföras hos Kronans Droghandel, Apotek Hjärtat och ApoEx.
? Vår målsättning är att vara klara till årsskiftet, säger Suzanne Isberg.

Överdomstolen gav uppehållstillstånd på grund av leukemi

0

Det ska till ytterligt starka skäl för att någon ska få uppehållstillstånd i Sverige av medicinska skäl. Att vården till exempel är väldigt dyr eller sämre i hemlandet är inte skäl nog.
Men nu har en kvinna med leukemi vars ansökan avgjorts i Migrationsöverdomstolen fått permanent uppehållstillstånd, med hänvisning till sin allvarliga sjukdom.

Överdomstolens skäl
är att hon i sitt hemland, Mongoliet, inte kan få den behandling hon behöver och att hon därför riskerar att dö. Kvinnan lider av blodcancersjukdomen kronisk myeloisk leukemi, utan behandling med Glivec, imatinib, riskerar hon att utveckla akut leukemi vilket kan leda till döden, skriver domstolen i sitt beslut som i strid med tidigare instansers beslut ger henne permanent uppehållstillstånd.
? I det här fallet menar vi att det inte handlar om kvalitetsskillnader utan om liv eller död, förklarar kammarrättsrådet Eva-Lotta Hedin beslutet.

I Mongoliet
finns inte Glivec på den officiella läkemedelslistan och enligt uppgifter är import och försäljning av sådana läkemedel förbjudet i landet. Kvinnan lyckades visserligen under en tid få fatt i medicinen på sådana illegala vägar. Migrationsöverdomstolen anser att det i princip betyder att behandlingen inte finns i hemlandet. Överdomstolen anser inte heller att det skulle ?medföra orimliga ekonomiska konsekvenser för Sverige om uppehållstillstånd beviljas i detta fall?.
? Man kan inte förvänta sig att någon ska skaffa sina mediciner på en illegal marknad. Det kan man inte kalla tillgång till vård, menar Eva-Lotta Hedin.
När Migrationsverket och Migrationsdomstolen nekade uppehållstillstånd menade man att kvinnan inte lyckats bevisa att medicinen inte fick föras in i landet.
Migrationsöverdomstolen gav Migrationsverket i uppgift att ordentligt utreda frågan om tillgången på Glivec i hemlandet, något verket inte brytt sig om att göra.
? Vi anser att man inte kan kräva mer bevisning av kvinnan än den hon kommit med, säger Eva-Lotta Hedin.

Migrationsöverdomstolen anser
att kvinnan lämnat trovärdiga uppgifter; utdrag från landets officiella medicinlista, utlåtande från ett transportföretag om att det är illegalt att ta in andra läkemedel än de som finns på listan samt ett uttalande från kvinnans läkare i Mongoliet att hennes sätt att skaffa läkemedlet troligen varit kriminellt. Eftersom Migrationsverket inte kommit in med någon motbevisning beslutar domstolen att köra över tidigare instanser och ge henne permanent uppehållstillstånd. 

Ju äldre desto nöjdare apotekskund

0

Efter omregleringen har apoteken blivit 110 fler och öppethållandet har ökat med nästan 8 000 timmar i veckan. Frågan är om kunderna märkt av förändringarna?

Att döma
av en kundundersökning som TNS SIFO gjort på uppdrag av Sverige Apoteksförening har förbättringarna gått majoriteten förbi.70 procent av de tillfrågade har inte märkt av de utökade öppettiderna eller har i alla fall ingen åsikt, detsamma gäller service, utbud av produkter och tjänster och priser. Den absoluta majoriteten, 69-80 procent har vare sig upplevt att det blivit bättre eller sämre sedan omregleringen.

Men 28 procent
tycker att öppettiderna förbättrats och 27 procent att servicen blivit bättre. Tio procent av de tillfrågade anser att utbudet av produkter försämrats efter omregleringen och tolv procent hävdar att priserna försämrats, vilket väl betyder att man anser att det blivit dyrare. Men sju procent anser tvärtom att priserna förbättrats, medan 80 procent inte märkt av några prisförändringar.

Att kunderna
inte märkt några direkta förändringar betyder samtidigt att de är fortsatt nöjda med sina besök på apotek. Apoteket hade det man behövde, butiken låg bra till kötiden var relativt kort, även om några procent uttrycker missnöje med kötiden. Minst nöjda är kunderna med miljön på apoteken och hur man organiserat utbudet av produkterna. Den absoluta majoriteten är också mycket positiv till apotekspersonalens insats. Av kunderna har två procent fått läkemedels- eller hälsorådgivning.
På samtliga frågor är de äldre nöjdast och de yngsta mellan 15-35 mest kritiska.

Undersökningen gjordes
under september månad 1000 personer ingår i materialet. Av dem hade 40 procent senast besökt Apoteket AB, 19 procent Apotek Hjärtat tätt följt av kronans Droghandel.
I materialet har kundernas nöjdhet inte kopplats till apotekskedja.

TLV föreslår förlängd dispens för utbyte

0

Apoteken ä skyldiga att expediera det för tillfället billigaste läkemedlet i en utbytesgrupp enligt reglerna för generiskt utbyte. Som det ser ut idag får apoteken dispens från kravet genom att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, föreslår tre stycken varor istället för en. Detta för att apoteken ska ha andra alternativ om det som kallas månadens vara inte finns tillgängligt.

TLV föreslår nu att den dispensen fortsätter att gälla även under 2011.?
? Apoteksmarknaden befinner sig fortfarande i en omställningsperiod. Samtidigt ser vi att dispensen inte har minskat andelen byten till billigaste läkemedel. Det finns alltså både ett behov och en möjlighet att förlänga den dispens som gör det möjligt för apoteken att beställa hem den näst billigaste varan om den billigaste inte är tillgänglig, säger Magnus Thyberg, chef för apoteksavdelningen på TLV, i ett pressmeddelande.

Förslagen om en förlängning av är nu ute på remiss och målet är att TLV ska fatta ett beslut den 15 november 2010, så att beslutet kan tillämpas vid de ansökningar som görs inför prisperioden januari 2011. Beslutet är tänkt att gälla längst till och med december 2011 men kan sluta att gälla i förtid om det behövs.