Annons

Månads arkivering oktober 2010

ASA skyddade mot tarmcancer

Petra Hedbom
-
0

Forskare från Storbritannien, Nederländerna och Sverige har tittat på långtidsdata för patienter i fem randomiserade studier där effekten av acetylsalicylsyra, ASA, mot hjärt-kärlsjukdom studerats. Att ta ASA i lågdos är en etablerad blodproppshämmande behandling men den nya studien visar att det också kan ha en skyddande effekt mot cancer i tjock- och ändtarm.

I studien, som publicerats i Lancet kommer forskarna fram till att de patienter som behandlades under lång tid med ASA fick ett ökat skydd mot cancer främst i proximala delen av tjocktarmen. Totalt studerades data från 14 000 patienter och efter 20-års uppföljning såg de att fem års behandling med 75-300 mg ASA, reducerade risken att drabbas av cancer i tjock- och ändtarm med 24 procent och risken att dö i sjukdomen med 35 procent. Den absoluta riskminskningen att dö i sjukdomen var 1,76 procentenheter.

Forskarna bakom studien påpekar att ingen bör börja ta ASA i förebyggande syfte på eget bevåg. De säger också att väl utbyggda screeningprogram är det bästa sättet att upptäcka fall av tjock- och ändtarmscancer. Nyttan med ASA i förebyggande syfte har varit föremål för diskussion eftersom behandlingen också ökar ger en ökad risk för blödningar.

Microsoft nätverk togs över av illegalt apotek

Ingert Nilsson
-
0

Två webbadresser som tillhör Microsoft togs över och styrde trafiken till över 1000 webbsidor som säljer illegala läkemedel. Webbplatserna tillhör ett illegalt onlineapotek känt som det kanadensiska Health & Care Mall. Bakom det ?apoteket? står ett känt ryskt kriminellt gäng.
Det tog tre veckor innan Microsoft upptäckte intrånget, men nu är attacken avbruten.

Placebo med innehåll

Petra Hedbom
-
0

När är placebo egentligen placebo? Den frågan försökte amerikanska forskare att svara på genom att granska detaljerna från 150 kliniska prövningar. Deras främsta slutsatts var att det i de flesta fall inte framgår vad placeboläkemedlen innehåller. I de fall där de kunde ta reda på vad kontrollgrupperna egentligen fått, visade det sig inte vara så okomplicerat. Placebopillren innehåller nämligen ämnen som både kan gynna och missgynna läkemedlet som det jämförs med.

I en studie, som studerade effekten av ett kolesterolsänkande preparat, fick placebogruppen preparat med oliv- och majsolja. Att fettsyrorna i dessa kan påverka kolesterolnivåerna är känt så resultatet för det testade läkemedlet har jämförts med ett annan aktivt preparat.

Ett annat exempel som forskarna hittade var en klinisk prövning av ett preparat för cancerpatienter som också lider av anorexi. Där innehåll placebobehandlingen laktos. Alla cancerpatienter löpte en ökad risk att vara laktosintoleranta och kan därför ha genererat biverkningar som fick den faktiska behandlingen att framstå som bättre än det var.

Författarna bakom studien som publicerats i Annals of Internal Medicine skriver i en kommentar att de inte är ute efter det perfekta placebopillret. Däremot menar de att et är viktigt att noggrant ange vad placebobehandlingen innehåller så att hänsyn tas när man värderar resultatet.
– Vi är vana att betrakta placebobehandling som något som lämnar oss opåverkade. Men det finns inga bevis för att det inte påverkar oss, säger Beatrice Golomb vid University of California och en av forskarna bakom studien till Reuters.

Sibutramin hittat i örtte

Petra Hedbom
-
0

Det är brittiska Medicines and Healthcare Regulatory Authority, MHRA, som analyserat ett antal naturpreparat som pastas hjälpa personer att gå ner i vikt.  Analyserna visade att det i två av produkterna Payouji tea och tabletterna Pai Yuo Guo Slim innehåller läkemedlet sibutramin utan att det framgår av innehållsförteckningen.

Sibutramin som ingick ibland annat viktreduceringsläkemedlet Reductil drogs in av det europeiska läkemedelsverket EMA i mars i år. Anledningen var att riskerna för att drabbas av negativa hjärt-kärlhändelser var för stor. I förra veckan följde USA och Australien efter och stoppade försäljningen.

Det brittiska MHRA blev därför oroad när de hittade den indragna substansen i egenvårdsprodukter eftersom den kan ge allvarliga biverkningar och har utfärdat en varning till allmänheten.

Ännu en direktör lämnar Läkemedelsverket

Petra Hedbom
-
25

Christian Ifvarsson rekryterades till Läkemedelsverket våren 2009 som planeringsdirektör. Han har arbetat i ledningsgruppen i nära samarbete med generaldirektören Christina Åkerman.

 Enligt uppgifter från Läkemedelsverket har han slutat på eget initiativ efter vad som uttrycks ha varit en tuff tid.
– Organisationen har förändrats mycket sedan Christian Ifvarsson började och även hans roll. Han har varit en viktig del i den förändringsprocess som verket genomgår, säger kommunikationschef Lars Dagerholt.

Den senaste tiden har varit turbulent för anställda vid Läkemedelsverket. Inom loppet av ett och ett halvt år har flera personer i ledningsgruppen och andra chefer och experter slutat eller flyttats internt. Byrådirektörerna Thomas Kühler, Lennart Philipsson, personaldirektören Monica Lindholm, tidigare kommunikationschefen Ursula Forner och ämnesområdeschefen Jan Liliemark har alla lämnat myndigheten. Charlotte Unger och Ulla Wändel-Liminga har flyttats internt och är därmed inte längre med i ledningsgruppen.

Just nu pågår en översyn av Läkemedelsverkets organisation. Föreslagna förändringar innebär bland annat att fler enheter ska bli direktrapporterande till generaldirektören. Förändringarna väntas vara på plats till årsskiftet.
– Vi har under en period fokuserat mycket på själva verksamheten och nu när den är på plats tittar vi på organisationen, det blir ett naturligt steg, säger Lars Dagerholt.

Senast sommaren 2009 genomgick verket en organisationsförändring då bland annat ledningsgruppen krympte från tolv till sju personer.

Pfizer tecknar licensavtal med indiskt insulinföretag

Petra Hedbom
-
0

 Biocon är ett av Asiens största bioteknik-företag och tillverkar biosimilar av insulin och ett antal insulinanaloger. Enligt licensavtalet kommer Pfizer att ha exklusiva rättigheter till att kommersialisera produkterna globalt med undantag från vissa marknader.

Pfizer kommer enligt ett pressmeddelande att ge Biocon 1,3 miljarder kronor i en förstagångsbetalning och sedan upp till ytterligare en miljard i milstolpsersättning. Pfizer får också intäkter från försäljningen av produkterna. Biocon fortsätter att vara ansvariga för utvecklingen och tillverkningen av sina produkter, samt för att söka tillstånd för att sälja dem i olika länder.

FDA vill ha varning på medicin mot prostatacancer

Petra Hedbom
-
0

Det var på onsdagen som amerikanska FDA gick ut med en rekommendation till ett antal företag som tillverkar läkemedel med agonister till gonadotropinfrisättande hormon, GnRH. Läkemedlen används bland annat för att behandla prostatacancer.

Bakgrunden är att FDA gått igenom studier och funnit att behandling med dessa preparat kan öka risken att drabbas av hjärt-kärlkomplikationer och diabetes. Några av de preparat som FDA vill ska få en varningstext är Zoladex (goserelin), Vantas (histerlin), Synarela (nafarelin) och Eligard (leuprorelin).

Information från industrin inte bra för läkare

Petra Hedbom
-
1

Forskare i Australien har gjort en metaanalys av 58 studier som undersöker hur information från läkemedelsföretagen påverkar förskrivare. Slutsatsen är att informationen inte gör läkarna till bättre förskrivare.

Tio av studierna undersökte hur informationen påverkade kvalitén på förskrivningen, till exempel hur väl förskrivningen överensstämde med gällande riktlinjer. Alla utom en visade att kvalitén försämrades efter att läkarna fått information från företagen. I 29 av studierna undersöktes hur besök av säljrepresentanter från läkemedelsföretag påverkade förskrivningen och i 17 av dessa framkom att förskrivningen av ett visst läkemedel ökade. Övriga visade på ingen förändring.

I sju av åtta studier som tittade på hur exponeringen av företagens information påverkade kostnaderna visade att om läkarna fick ta del av företagsinformation blev kostnaderna för de förskrivna läkemedlen högre eller förblev opåverkad. I en av studierna såg forskarna att de läkare som sällan eller aldrig tog del av mejl eller utskick från företagen hade lägre läkemedelskostnader än de som tog del av marknadsföring och information.

Studien är publicerad i Plos Medicine och i en kommentar skriver författarna att det i teorin finns fördelar med att läkemedelsföretagen informerar om sina läkemedel, eftersom de kan dem bäst, och att de säkert finns sådana tillfällen. Forskarna påpekar också att studierna var observationsstudier och inte bygger på att olika grupper av läkare slumpades till att få information eller inte. De skriver att det inte kan uteslutas att läkarna tar bättre beslut efter att ha fått information.

Men i brist på bevis på att det faktiskt förhåller sig så uppmanar de förskrivare att förhålla sig avvaktande till läkemedelsinformation direkt från företagen.

Omega 3 hjälpte inte mot förlossningsdepression

Petra Hedbom
-
0

Det är australienska forskare som låtit omkring 2 400 gravida antingen få dagliga fiskoljekapslar med dokosahexaensyra, DHA, en omega 3-fettsyra eller kapslar med vegetabilisk olja. De kvinnor som fick extra tillskott av DHA visade ingen minskad förekomst av depressionssymptom upp till sex månader efter förlossningen.

Tidigare epidemiologiska studier har kommit fram till att risken att drabbas av så kallad post partumdepression skulle vara lägre för de som tog tillskott omega 3 under graviditeten. Det har också publicerats resultat om att barn till dessa kvinnor skulle ha en bättre neurologisk utveckling än andra.

Den nya studien som publicerats i Jama kunde inte heller se några skillnader i barnens språkutveckling eller kognitiva funktioner vid 18 månaders ålder.

Amerikanska apotekare förbättrar vården

Petra Hedbom
-
0

I studien tittade forskarna på 179 patienter med högt blodtryck från fem öppenvårdsmottagningar i Iowa, USA. De slumpades till att antingen ingå i en interventionsgrupp med ett apotekar-läkarsamarbete eller till att få standardvård.

Patienterna i interventionsgruppen fick träffa kliniska apotekare för samtal minst varannan månad. Innan samtalet hade apotekarna fått information om patienternas läkemedelsbehandling och blodtrycksvärden. I samband med mötena utvärderade  dels hur patientens behandling motsvarade gällande riktlinje dels om det fanns någonting som hindrade patienten att uppnå målvärden. Därefter diskuterade apotekaren behandlingen med patientens läkare. Om apotekaren hade ändringsförslag kunde läkaren välja att lyssna på dem eller låta bli. Patienter i både kontroll och interventionsgrupper fick sitt blodtryck mätt kontinuerligt.

Resultatet av studien visar att efter nio månader hade de patienter som ingick i interventionsgruppen i snitt sänkte sitt systoliska blodtryck mer än kontrollgruppen. Vid studiens slut hade 75 procent i interventionsgruppen sitt ambulatoriska blodtryck under kontroll jämfört med 15 procent i kontrollgruppen.

Ändringar i behandlingen föreslogs 267 gånger för interventionspatienterna. De flesta handlade om att lägga till ytterligare ett blodtryckssänkande medel eller öka dosen av befintlig behandling. Läkarna godtog och accepterade apotekarnas föreslagna ändringar i 95,9 procent av fallen.

Nexium blir av med subventionen

Ingert Nilsson
-
2

Beslutet att dra in subventionen för Nexium kommer enligt TLV:s beräkning att frigöra cirka 150 miljoner kronor om året. Redan 2006 konstaterade TLV att Nexium inte var kostnadseffektivt och rekommenderade det som   andrahandsbehandling. Men användningen är i stort densamma idag som för fyra år sedan. Och nu dras subventionen in.

? Nexium är idag den enda protonpumpshämmaren som är original på den svenska marknaden. Priset är sex gånger högre än övriga protonpumpshämmare med samma effekt, säger överläkaren Daniel Schmidt, ledamot i Stockholms läns läkemedelskommitté.
? Eftersom läkemedlet inte har någon bättre effekt än de betydligt billigare finns det ingen anledning att Nexium rabatteras av samhället, anser han.

Att TLV nu drar in subventionen kan tyckas vara i sista minuten. Patentskyddet har försvagats. Och även om Astrazeneca lyckats skjuta upp generikaföretagens försäljning så förväntas kopiorna vara på väg in.
? Ja egentligen borde indragningen av subventionen gjorts tidigare tycker Daniel Schmidt.

Den indragna subventionen gäller från 15 januari nästa år.

 

Turbulent på ApoEx

Ingert Nilsson
-
0

Att farmacevter fått en ny arbetsmarknad märks inte minst på Läkemedelsverkets tillståndsavdelning, dit apoteken ska anmäla när man byter läkemedelsansvarig.
? Ja det händer något varje dag, säger Anna Beckman ? Gyllenstrand på myndighetens tillståndsavdelning.

Till avdelningen ska apoteken anmäla och få den nya läkemedelsansvariga godkänd. Om den läkemedelsansvariga är ledig under en period behöver apoteket inte anmäla vem som axlar ansvaret under den perioden.
? Men när den ansvariga slutar sin anställning ska apoteket så snart som möjligt meddela oss namnet på den nya. Ersättare i väntan på att en ny läkemedelsansvarig anställs behöver inte anmälas till Läkemedelsverket.
Exakt vad så snart som möjligt betyder är inte riktigt klart.

På ApoEx har man till exempel haft tjänsten vakant sedan mitten av augusti då den läkemedelsansvariga slutade. Efter det har ytterligare ett par farmacevter slutat,bland annat på grund av olika syn på kvalitetsarbetet. ApoEx är ett av totalt 28 apotek som har tillstånd att bedriva distanshandel med läkemedel. Något man enligt en av grundarna Johan Berlips arbetar hårt med att förverkliga.

Nyligen öppnade man också en butik i Stockholm.
? Vår affärsmodell är ju ny och det kan vara svårt att hitta de perfekta personerna. Så är det nästan alltid med nystartade bolag, att det inte alltid är folk som passar perfekt på positionen, förklarar han avhoppen.
? Vi har haft verksamheten flytande hela tiden och just nu har vi en tillförordnad ansvarig som är inne för tillfället. För övrigt tar vi in resurser vid behov men vi försöker hitta en långsiktig lösning.

Vem som är tillförordnad läkemedelsansvarig vill han inte uppge.
? Vi vill inte gå ut med namn just nu.

Nytt diabetesmedel fick FDA-nej

Ingert Nilsson
-
0

FDA godkänner inte Eli Lillys och Amylin Pharmaceuticals nya diabetesläkemedel förrän företagen presenterar en studie som visar om behandlingen påverkar hjärtat. Skälet är att man i studier sett högre nivåer än väntat av läkemedlet i blodet.
Enligt företagen kommer kravet på ytterligare en studie att försena godkännandet med ungefär två år.

Läkemedlet som ska marknadsföras under namnet Bydureon i USA är en långverkande version av företagens idag marknadsförda Byetta. Det nya läkemedlet behöver bara injiceras en gång om dagen, jämfört med Byettas två.

FDA:s begäran om hjärtstudien tycks, enligt The New York Times, ha tagit såväl de inblandade företagen som Wall Street på sängen.
För Eli Lilly innebär avslaget ett allvarligt bakslag då företaget är i behov av nya produkter eftersom patent på flera av företagets storsäljare är på väg ut under de närmaste åren.

Försäljningen av Byetta har också sjunkit sedan Novo Nordisk presenterade sitt diabetesmedel Victoza som injiceras en gång om dagen. Så för Novo Nordisk är förseningen av Bydureon ett lyft för försäljningen.

Apotekens Service bör administrera licenser

Ingert Nilsson
-
1

I takt med att de nya apoteken får egna IT-lösningar och expeditionssystem har hanteringen av licenser blivit krångligare. Den patient som vill kunna hämta sina licensmedel hos olika apotekskedjor behöver en beviljad ansökan för varje kedja.
? Ibland vill vi också ha en ny motivering för att säkerställa att läkaren känner till att det finns flera apotek som lämnar ut medicinen, säger Maria Jafner på Läkemedelsverkets licensavdelning.

Förutom att licensansökningarna kostar pengar för apoteken och det blivit en försämrad service för patienter som varit vana från tiden innan omregleringen att hämta ut sina läkemedel på alla apotek är också systemet med flera licenser på samma läkemedel för samma patient kopplat till vissa säkerhetsaspekter. Det är till exempel viktigt att alla uttag förs av på en gemensam lista.
? Men framförallt är det en administrativ vinst, säger Maria Jafner.
Redan i våras började patienter uppleva att det blivit besvärligare att hämta ut sina licensläkemedel. Rådet från Läkemedelsverket är i nuläget att förskrivare och patient redan vid förskrivningen kommer överens om på vilket apotek patienten vill hämta ut sitt läkemedel.

Idag används cirka 1300 läkemedel på licens och antalet licensansökningar beräknas i år bli ungefär 60 000, det är Läkemedelsverkets till volymen största ärendetyp. Och den kommer förstås att öka ännu mer om varje apoteksaktör behöver en licens.
Socialdepartementet har bett Läkemedelsverket komma med förslag på lösning vilket man nu gjort. Förslaget är att departementet snabbt ger Apotekens Service i uppgift att ta fram ett elektroniskt systemstöd som gör det möjligt för patienter att hämta ut förskrivet licensläkemedel på valfritt apotek.
Läkemedelsverket beräknar att kostnaden för det nya stödet till cirka 13 miljoner kronor under fyra år.

Teva vill bli störst i Sverige

Ingert Nilsson
-
0

I våras köpte den israeliska läkemedelsjätten Teva tyska Ratiopharm, en mångmiljardaffär som får konsekvenser också för arbetsmarknaden i Helsingborg.

I och med samordningen av de två företagen slås huvudkontoren i Helsingborg samman. Sex personer sägs upp de övriga 25 får fortsätta.
Teva tillverkar generikaprodukter men utvecklar också en del egna patentskyddade. I Sverige är Teva det tredje största generikabolaget, med enligt företaget ambitionen att bli störst.

Skellefteå först med att testa ny Waranvård

Ingert Nilsson
-
0

Läkemedlet Waran är fortfarande den vanligaste blodförtunnande behandlingen för att minska risken för blodpropp. Men den kräver regelbundna kontroller som oftast görs på medicinska kliniker. Nu startar forskningsenheten vid Skellefteå lasarett ett projekt för att, med hjälp av ny teknik på hälsocentraler, förbättra för både patienterna och vården. Det skriver Nycomed, som marknadsför Waran, och Roche Diagnostics i ett pressmeddelande.

Över 4 000 personer i Västerbottens län behandlas med Waran. Med den nya tekniken,tas provet på patientens hälsocentral. Värdena skickas över nätet till den medicinska kliniken och patienten får rätt ordination tillbaka omedelbart. Det finns 35 hälsocentraler i Västerbottens län, men bara tre medicinska kliniker och med det här arbetssättet ska de långa resorna kunna undvikas för många av patienterna.

123...6Sida 2 av 6