De sex männen har sålt läkemedel via internet för sammanlagt 19 miljoner kronor. Produkterna har inte hanterats fysiskt i Sverige men hovrätten anser trots det att männen gjort sig skyldiga till brott mot lagen om handel med läkemedel. De åtalade har dessutom dömts i hovrätten för narkotikabrott och bokföringsbrott.
Flera av männen fick långa fängelsestraff, som mest utdömde Svea hovrätt åtta års fängelse.
Annons
Månads arkivering december 2008
Sex dömda för nätapotek
Lagförslaget om omregleringen klart
Socialminister Göran Hägglund presenterar huvuddragen i lagförslaget på DN debatt idag. Enligt debattinlägget planerar regeringen att Apoteket AB ska vara kvar i statlig ägo, men att vissa delar ska säljas till privata aktörer. För att säkra att det finns kvar apotek i glesbygden ska de privata aktörer som köper apotek också få ansvar för apotekstäckningen i landet, kontrakt som ska skrivas på tre år i taget. Under en övergångsperiod på tre år ska Apoteket AB behålla sina 890 apoteksombud.
Vissa av Apoteket AB:s apotek ska flyttas över till ett nyinrättat bolag som ska kunna ha enskilda entreprenörer som ägare. Målet med den verksamheten är enligt Göran Hägglund att varje enskild ägare ska kunna köpa ut sitt apotek.
När det gäller prissättningen skriver Göran Hägglund att apoteken ska få möjlighet att förhandla om inköpspriset på originalläkemedel, detta för att pressa priserna på dessa. Angående generika skriver Hägglund att ?den nuvarande modellen bör värnas?. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket ska också få se över prissättningen ytterligare.
Varje apotek ska vara godkänt av Läkemedelsverket och ha farmacevtiskt utbildad personal. Regeringen föreslår att minst en farmacevt måste vara närvarande i apoteket under öppettid och att varje apotek har en läkemedelsansvarig farmacevt. Alla apotek kommer också vara skyldiga att tillhandahålla samtliga läkemedel som är förordnade inom läkemedelsförmånen.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2009. Den receptfria försäljningen av läkemedel på andra platser än apotek ska vara igång senast den 1 november nästa år.
Mer om lagrådsremissen kommer under dagen.
Tvångsmedicinering av psykiskt sjuka ifrågasätts
Det är forskare från brittiska Institute of Psychiatry och City University i London som gått igenom 14 studier om tvångsmedicinering av psykiskt sjuka. Studierna är utförda i sju länder varav Sverige är ett. De flesta patienterna i studierna hade en diagnos för någon psykisk sjukdom, vanligast var schitzofreni eller bipolär sjukdom.
Resultaten publiceras i Journal of Advanced Nursing och författarna till artikeln menar att tvångsmedicinering ofta sker slentrianmässigt utan starkt vetenskapliga stöd för att det är till patienternas bästa. Bland annat kan risken för att tvingas till medicinering hindra människor att söka hjälp, menar de.
Hur vanligt det är med medicinering under tvång skiljer sig mycket mellan olika kliniker säger författarna. Manuela Jarret som lett studien säger till BBC att hon hade förväntat sig hitta mer bevis för att det fungerar med tvångsmedicinering och att hon efterlyser flera studier om detta.
Kristina Haglund är sjuksköterska och lektor vid institutionen för neurovetenskap vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon håller med om att det skulle behövas mer forskning om patienternas upplevelse av att tvångsmedicineras.
– Syftet med tvångsmedicinering är att patienter ska uppleva lindring i sitt sjukdomstillstånd. Men det innebär stor begränsning av patienters autonomi och därför måste patienters integritet värnas till det yttersta genom att medicineringen sker först när alla andra alternativ beaktats.
Experter på FDA vill stoppa astmapreparat till barn
Det är personer på FDA:s avdelning för läkemedelssäkerhet som ansvarar för att undersöka riskerna med redan godkända preparat som höjer ett varnande finger. De har gått igenom kliniska data för omkring 61 000 patienter och sett ett samband mellan långverkande beta-2-agonister och astmarelaterad död och sjukhusvistelse till följd av svåra astmaattacker. Riskerna är framför allt tydliga för barn under 18 år menar FDA-experterna.
De preparat som FDA tittat på är Astrazececas Symbicort (budesonid och formoterol), Novartis Foradil (formoterol) och Serevent (salmeterol) och Seretide (flutikason och salmeterol) från GSK. Enligt genomgången var risken för komplikationer större för preparat med enbart långverkande beta-2-agonister som salmeterol eller formetol än i kombination med en steroid.
Senare i veckan ska sakkunniga på FDA tillsammans med utomstående experter diskutera astmapreparaten och om det finns belägg för att dra tillbaka eller inskränka indikationerna för dem. Badrul CHowdhury som leder FDA:s avdelning för allergi- och lungmedicin skriver i en kommentar att det vore problematiskt om preparaten drogs tillbaka eftersom många patienter har en stor nytta av dem.
Örtbaserade potensmedel innehåller läkemedelssubstanser
Handeln med potenshöjande medel på internet är omfattande. Många av preparaten som säljs uppges vara örtbaserade medel och marknadsförs som kosttillskott. Vid en genomgång som Läkemedelsverket har gjort upptäcktes att var tredje potensmedel innehåller andra ämnen än vad som uppges på förpackningen. I tio av 28 analyserade preparat som köpts på internet fanns någon av substanserna sildenafil, tadalafil eller vardenafil.
Sildenafil som är den aktiva substansen i Viagra, återfanns i tre av produkterna. I två av dessa var tabletternas form, färg och prägling gjord så att den liknade läkemedlet Viagra. I en annan produkt påvisades också sildenafil vid analysen, men i en annan halt (69 mg/tablett) än i originalpreparatet.
En analys av preparatet ?Man potential? som marknadsförs som ett kraftfullt kosttillskott visar att det innehöll nästan fyra gånger så mycket av substansen tadalafil som en normaldostablett Cialis. Enligt instruktionen på en av förpackningarna står dessutom att användaren kan ta två tabletter per dag.
Tadalafil fanns också i ett av preparaten som riktade sig till kvinnor. Här var det en kapsel som innehöll något mer än maximal dygnsdos, jämfört med originalprodukten.
– Skulle någon ta två tabletter får han i sig åtta gånger den rekommenderade dagsdosen av taladafil, säger Bo Bergman, läkare på Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.
Örtpreparaten analyserades för att se om de innehöll någon av de tre aktiva substanserna sildenafil, tadalafil eller vardenafil. Det kan enligt Läkemedelsverket inte uteslutas att preparaten även innehåller andra substanser än de som söktes efter i just den här analysen.
Särläkemedel mot lungsjukdom subventioneras
Pulmonell arteriell hypertension, PAH, är en ovanlig sjukdom som drabbar lungans små blodkärl, vilket belastar hjärtat och minskar patientens fysiska funktionsförmåga. Genom att mäta hur långt en patient kan gå på sex minuter efter behandling med Volibris har en förbättring av funktionsförmågan kunnat observeras. En tablett med styrkan fem milligram resulterade i att patienterna orkade gå 45 meter längre än dem som fick placebo och med 10 milligram hamnade motsvarande siffra på 53 meter.
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,TLV, har jämfört Volibris med tre andra särläkemel mot PAH som redan ingår i högkostnadsskyddet, Tracleer, Thelin och Revatio. Med avseende på användning och effekt, utifrån gångtestet och ettårsöverlevnad, är Volibris och dessa tre preparat jämförbara, enligt TLV. Men direkta jämförande studier saknas.
Revatios verkningsmekanism skiljer sig dock från den hos de övriga tre och detta läkemedel är även jämförelsevis mest kostnadseffektivt. Därefter kommer Volibris. Utifrån dessa data bedömer därför TLV att Volibris är det mest kostnadseffektiva alternativet för patienter som inte kan behandlas med Revatio.
Volibris ingår i högkostnadsskyddet när Revatio inte är ett alternativ från och med den 4 november.
Läkemedelsgenomgång kan förbättra medicinering
Problem som uppstår i samband med läkemedelsanvändning är kostsamma för samhället och orsakar lidande hos patienterna. Äldre patienter är särskilt utsatta eftersom de ofta har en komplicerad sjukdomsbild och använder många läkemedel parallellt.
I Åsa Bondessons avhandling vid Lunds universitet ingår fem studier som genomförts i syfte att identifiera, förebygga och lösa läkemedelsrelaterade problem bland äldre.
– Studierna har visat att det finns många problem kring läkemedelshantering och läkemedelsanvändning i den här patientgruppen. Det beror främst på att ingen tar ett övergripande patientansvar och dokumentationen kring varför vissa läkemedel har ordinerats är dålig. Men det finns potential att förbättra situationen och en lösning är att arbeta multidisciplinärt ? det är samarbete som gäller, säger hon.
Hon har bland annat utvecklat och utvärderat tre typer av läkemedelsgenomgångar bland i snitt cirka 80 år gamla patienter. En form av läkemedelsgenomgång utfördes för patienter på särskilt boende av en specialistgrupp på distans, en utfördes av kliniska apotekare i samband med inskrivning på sjukhus och ytterligare en utfördes av multidisciplinära team under patienters sjukhusvistelse.
Resultaten visar att strukturerade läkemedelsgenomgångar via formulär vid inskrivning på sjukhus och under sjukhusvistelsen kan minska antalet läkemedelsrelaterade problem bland äldre patienter. Ingen förbättring i livskvalitet kunde däremot observeras efter distansgenomgångarna. Men å andra sidan var det få av dessa åtgärdsförslag som genomfördes ? 37 procent, att jämföra med omkring 90 procent vid de två andra metoderna.
Tillsammans med ytterligare en form av läkemedelsgenomgång i samband med utskrivning från sjukhus, som inte utvärderats i avhandlingen, utgör metoderna för genomgång vid inskrivning och under sjukhusvistelse den så kallade Lundamodellen. Denna modell används i sin helhet eller delvis på flera sjukhus i Sverige idag och de utarbetade frågeformulären utnyttjas även inom utbildningar i klinisk farmaci.
– Lundamodellen har varit i bruk inom sjukvården sedan 2006 och vi fortsätter att utvärdera den vidare, säger Åsa Bondesson.
Aud Sjökvist ny generaldirektör för HSAN
I samband med att förordnandet för Annika Marcus löper ut tar Aud Sjökvist vid som generaldirektör för HSAN från och med den första februari 2009. Uppdraget sträcker sig över sex år.
Aud Sjökvist har varit verksam vid Kammarrätten i Stockholm sedan 1996, där hon idag arbetar som kammarrättsråd och vice ordförande samt biträdande avdelningschef. Nyligen utsågs hon till ?Årets chef 2008? av fackförbundet ST inom Sveriges domstolar. Aud Sjökvist har även ett förflutet inom läkemedelsbranschen, där hon arbetade som sekreterare, konsulent och marknadsassistent för olika företag på 1980-talet.
Generika lika bra som originalet vid hjärt-kärlsjukdom
Generiska preparerat leder oftast till konkurrens på marknaden och gör att priset på läkemedel sänks. Trots det är det inte alltid de billigare kopiorna får den stora genomslagskraft man väntat.
Aaron S. Kesselheim, verksam vid bland annat Harvard Medical School i USA är en av dem som uppmärksammat en oro hos både förskrivare och patienter över att genrika inte skulle vara lika bra och säkra som originalen. En oro som kan vara en bidragande orsak till att de inte förskrivs billigare kopior i samma utsträckning som förväntat.
Tillsammans med några andra amerikanska forskare bestämde han sig för att gå igenom ett antal studier för att se om det gick att se någon skillnad mellan patenterade läkemedel och generika. De riktade in sig på preparat för behandling av hjärt-kärlsjukdom eftersom den gruppen står för den största delen av den amerikanska läkemedelsnotan.
De gick igenom sammanlagt 47 artiklar som täckte åtta grupper av hjärt-kärlpreparat – betablockerare, diuretika, kalciumkanalblockerare, statiner, blodförtunnande, trombocythämmare, alfablockerare och ACE-hämmare. 38 av studierna var kontrollerade randomiserade studier och alla hade ägt rum mellan januari 1984 och augusti 2008.
Slutsatsen forskarna kom fram till är att det i dessa studier inte finns någon skillnad i hur bra ett originalpreparat är jämfört med generika. Resultaten publiceras i decemberutgåvan av tidskriften JAMA. För alla grupper utom kalciumkanalblockerare och diuretika visade resultaten att effekterna var precis desamma. För diuretika var likheten 91procent och 71 procent för kalciumkanalsblockerarna, något som kan förklaras med ett litet studiematerial menar forskarna.
Forskarna gick också igenom kommentarer som gjorts i eller i anslutning till de publicerade studierna och upptäckte att i 23 av 47 fall framställdes den generiska produkten som säre än originalet. Trots att resultaten inte visade på någon skillnad.
Att det är så, tror forskarna kan ha sin förklaring i att de forskare som utför studierna inte sällan har kopplingar till de läkemedelsföretagen som innehar patent. Därför framställer de originalen, medvetet eller omedvetet, som ett bättre alternativ. Kesselheim och kollegor menar också att det råder en allmän uppfattning om att kopiorna ofta är sämre, en föreställning som de tror grundar sig i enstaka personliga fall som en läkare stött på eller berättelser och inte i vetenskapliga studier.
Artikelförfattarna uppmanar både forskare och journalister att vara försiktiga med vad de skriver för att inte sprida bilden av att generika skulle ha sämre effekt än orginalprodukter. ?På så sätt kan vi undvika höga kostnader som inte leder till bättre kliniska resultat?, skriver de i en kommentar.
Ny kombination av blodtrycksmedel effektfull
I studien ingick drygt 10 700 patienter från över 500 studiecentra i Norden och USA med högt blodtryck och med en hög risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Samtliga deltagare fick en ACE-hämmare, benazepril, som grundmedicin. Sedan lottades halva gruppen att dessutom få antingen kalciumhämmaren amplodipin eller det urindrivande hydroklortiazid.
Resultaten är en del av den så kallade Accomplish-studien och presenterades på den årliga vetenskapliga kongressen ACC (American College of Cardiology). Efter tre år avbröts studien i förtid eftersom kombinationen med amplodipin visade sig minskade risken för att drabbas av allvarliga hjärthändelser med 20 procent jämfört med kombinationen med hydroklortiazid.
I Sverige är kombinationen mellan ACE-hämmare och diuretika den gängse behandlingsformen och de nya resultaten kan komma att påverka rekommendationerna.
– Det är inga kontroversiella preparat eller kombinationer det handlar om så det är rimligt att resultaten kommer att påverka behandlingen av svenska patienter. Både ACE-hämmare, kalciumhämmare och diuretika är läkemedel som använts länge och som vi känner till väl, säger Per Tornvall vid Hjärtkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande i Svenska Cardiologföreningen.
Den ACE-hämmare som ingick i studien, benazepril, marknadsförs inte i Sverige men det finns flera preparat med liknande verkningsmekanismer. Här används ofta enalapril, lisinopril och ramipril. Per Tornvall menar att resultaten troligen är desamma med dessa preparat.
Patienterna i studien var alla 60 år eller äldre med ett systoliskt blodtryck på 160 mmHg eller över, eller som tidigare behandlats med en eller fler blodtrycksänkande läkemedel. Dessutom skulle alla patienter ha kardiovaskulära problem eller njursjukdom eller annan organskada.
Kliniska prövningar med läkemedel mot ALS
I november fick Neuronova ett ja från Svenska Läkemedelsverket om att inleda försök på människa med en läkemedelskandidat sNN0031 mot Parkinsons. Nu är det substansen sNN0029 som företaget fått klarttecken av den belgiska motsvarigheten att testa. Preparatet innehåller tillväxtfaktorn VEGF som har visat ge en ökad muskelstyrka och längre överlevnad i djurmodeller av ALS. Hos patienter med ALS är produktionen av VEGF störd vilket kan betyda att en tillsatts av ämnet bromsar sjukdomsförloppet.
Den första studien som nu inleds kommer att undersöka vilka eventuella biverkningar sNN0029 ger upphov till. Preparatet kommer att administreras till patienterna via en implanterad läkemedelspump och en kateter.
Båda Neuronovas kandidater bygger på läkemedelsinducerad nybildning av nervceller, terapeutisk neurogenes, i den vuxna hjärnan. sNN0031 innehåller proteinet PDGF-BB som i djurmodeller av Parkinsons sjukdom har visat kunna återställa nervceller när det getts till djurens hjärnor under två veckor.
I somras minskade företaget sin verksamhet och sade upp 12 personer för att kunna satsa på de två substanserna som nu går ut i klinisk prövning.
– Vi är glada att kunna inleda en klinisk utvärdering av vår läkemedelskandidat som vi på sikt hoppas kunna ge ökad överlevnad hos patienter med ALS, sade Markus Jerling, medicinsk chef på Neuronova i ett pressmeddelande från företaget.
SEN SIST veckan 43 till 48
24 oktober
RISKER MED BIOLOGISKA LÄKEMEDEL
Risker har rapporterats för omkring vart fjärde läkemedel som bygger på
en biologisk produkt de senaste 13 åren. Det visar en genomgång av 174
godkända preparat.
30 oktober
KNEP FÖR MARKNADSFÖRING
Förskrivning av läkemedel för behandling av sjukdomar utanför godkända
indikationer är vanligt. Ibland är det nödvändigt men det kräver en mer
noggrann uppföljning än vad som finns idag, skriver läkare i
nättidningen PLoS Medicine.
3 november
MÅNGA LIVSMEDELSHANDLARE VILL SÄLJA RECEPTFRITT
Det är många livsmedelshandlare som vill börja sälja receptfria
läkemedel efter omregleringen. I en enkätundersökning bland handlare i
landet svarade 95 procent att de kan tänka sig att börja med
läkemedelsförsäljning.
5 november
REGERINGEN HAR TILLSATT UTREDNING OM BARNVACCINATION
Regeringen ska tillsätta en utredning för att se
över det allmänna vaccinationsprogrammet. Anledningen är alla nya vaccin som de
senaste åren kommit ut på marknaden vars finansiering idag är oklar.
11 november
HÖGT FÖRTROENDE FÖR APOTEKSPERSONAL
De flesta svenskar tror att apotekspersonalen är kunnig och kan ge bra
information. Men bara några få förväntar sig att få någon extra hjälp
eller rådgivning vid sitt apoteksbesök. Det visar siffror från den
pågående Läkemedelskongressen.
13 november
STOR BRIST PÅ SUBUTEX
Sedan några veckor är det brist på opiatersättaren Subutex i Sverige.
Leverantören Schering-Plough har nu fått tillstånd av Läkemedelsverket
att leverera utländska förpackningar med preparatet.
24 november
JA TILL HPV-VACCIN
Socialstyrelsen säger nu ett slutgiltigt ja till att alla flickor i
årskurs fem och sex ska vaccineras mot HPV-virus. Men cellprovtagning
kommer att vara lika viktigt som nu för att kontrollera fall av
livmoderhalscancer.
25 november
DÅLIG INOFORMATION OM LÄKEMEDEL PÅ WIKIPEDIA
De som förlitar sig på informationsbasen Wikipedia när de ska
läsa på om läkemedel kan vara illa ute. Sidan lämnar ofta bristfällig
information visar en genomgång som amerikanska forskare har gjort.
25 november
VIAGRA KAN BLI DOPINGKLASSAT
Det potenshöjande läkemedlet Viagra kan bli förbjudet för idrottare.
Den internationella antidopingbyrån Wada utreder nu om preparatet ska
dopingklassas eller inte.
26 november
VD UTSEDD TILL APOTEKENS SERVICE AB
Styrelsen i Apotekens Service AB har utsett Ylva Hambraeus Björling till vd för bolaget. Hon tillträder den 1 januari 2009.
Danska apotek kvalitetssäkras
I Danmark har man infört “Den danska kvalitetsmodellen” som är tänkt att omfatta hela hälso- och sjukvården. Sjukhus liksom apotek ansöker om att bli ackrediterade. För att få kvalitetsstämpeln ska man uppfylla en mängd villkor.
Först ut att ansöka och få möjlighet att få kvalitetsstämpeln är apoteken. En tredjedel av landets 245 apotek har ansökt om att bli ackrediterade och arbetet med kvalitetssäkringen påbörjas idag.
För att få kvalitetsstämpeln ska apoteken uppfylla krav gällande hygien, säkerhet, läkemedelsrådgivning, lagerhållning, datasäkerhet med mera.
Apoteken som ansökt har nu ett halvår på sig att införa systemet, därefter får de besök av inspektörer från Institutet för kvalitets- och ackreditering av hälsa, IKAS, som kontrollerar att man uppfyller kraven.
Arbetet med att utveckla Den danska kvalitetsmodellen började 2005 och planen var att den först skulle introduceras på sjukhusen. Men på grund fjolårets konflikt har införandet på sjukhusen försenats.
Risker med effektiv marknadsföring
Marknadsföring av nya läkemedel är mycket effektiv. När Merck till exempel fick sitt nya diabetesläkemedel, sitagliptin, godkänt av FDA hösten 2006 tog det 14 dagar innan 188 miljoner amerikanska patienter tagit del av företagets marknadsföring av den nya behandlingen. En månad efter godkännandet skrev 14 procent av de amerikanska allmänläkarna ut preparatet vid behandling av typ 2-diabetes. Vid årsskiftet 2007/08 var sitagliptin det näst vanligaste orala läkemedlet vid behandling av sjukdomen.
I senaste BMJ varnar läkaren David Kao, vid University of Colorado, för riskerna med den effektiva marknadsföringen och patienters snabba exponering för nya behandlingar.
I de flesta fall är den snabba lanseringen inte farlig utan till nytta för patienter, påpekar artikelförfattaren. Men samtidigt ökar riskerna för att man kan utsätta ett stort antal patienter för fortfarande okända risker. När Mercks antiinflammatoriska läkemedel Vioxx drogs in av säkerhetsskäl hade 20 miljoner människor på fem år exponerats för drogen.
David Kao pekar också på att själva godkännandeproceduren är betydligt snabbare idag än på 1990-talet. FDA godkände sitagliptin knappt fyra år efter att substansen upptäckts. På 1990-talet tog det i medel 14 år mellan upptäckt och godkännande.
Läkemedelsmyndigheterna finansieras till större eller mindre del av avgifter från industrin. Den brittiska läkemedelsmyndigheten, MHRA, finansieras helt med industripengar, medan den europeiska, EMEA finansieras till 75 procent och FDA till 43 procent med avgifter som tas ut av bolagen som ansöker om godkännanden.
Företagen använder bara en procent av den summa man använder till marknadsföring till säkerhetsövervakningen, enligt David Kao. Han menar att systemet för biverkningsrapportering behöver effektiviseras och föreslår att samma effektiva tekniker som används för att göra nya produkter kända också ska användas för och uppmuntra till biverkningsrapportering. Till exempel med stora nationella kampanjer.
I Europa godkändes sitagliptin hösten 2007 under namnet Januvia.
Patentet för Efexor går ut på måndag
Nu på måndag den 8 december går patentet för Wyeths antidepressiva storsäljare, Efexor, ut. Preparatet var 2007 det sjätte största läkemedlet i Sverige, 299 miljoner kronor, sett i pengar.
De generiska tabletterna får fysiskt inte finnas i Sverige förrän efter patentutgången. Men generikaföretagen har laddat upp och ligger klara att direkt efter midnatt börja distributionen.
? Vi har vårt lager på flygplatsen i Köpenhamn, andra har det på Arlanda som också är internationellt område i väntan på att klockan är en minut över midnatt, berättar Henrik Björkqvist på Orifarm Generics.
? Klockan 00.01 dagen efter patentutgången går en lastbil från Köpenhamn direkt till vår distributör i Sverige.
Därefter tar det kanske en till två dagar innan det administrativa är klart och kopiorna finns till försäljning på Apoteket.
Rathiopharm, Krka, Orifarm Generics och Mylan är några företag som nu deltar i priskriget om billigaste venlafaxin. Enligt prislistan hos TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) är just idag Mylans kopia billigast, knappt fem kronor styck för 150 mg venlafaxin jämfört med Wyeths original 20 kronor styck.
Men de priser och förpackningsstorlekar som nu ligger hos TLV kommer att förändras en hel del den närmaste tiden.
? När patentet gått ut och produkten börjar säljas kollar alla generikaföretag vad konkurrenterna gör och så ändrar man förpackningsstorlekar och sätter samtidigt ett pris som är en 50-öring eller en tia lägre än konkurrenternas, berättar Henrik Björkqvist.
För varje generikaföretag är det viktigt att vara först på marknaden och att ha lägst pris så länge som möjligt.
? Det här är ett tjyv- och rackarspel av guds nåde, skulle man kunna säga. Och rent samhällsekonomiskt är ju det bra, säger Henrik Björkqvist.
Medan kostnadsbesparingarna av utgångna patent varit ganska begränsade under 2008, räknar Socialstyrelsen i sin utvärdering med att de ska bli större under nästa år. Förutom patentutgången för Efexor på måndag, går patentet för två storsäljare till ut relativt snart.
För psykosläkemedlet Risperdal, (risperidon) försvinner patentet redan den 29 december i år och för blodtrycksmedicinen Cozaar (losartan) i september nästa år. De tillhör båda de 25 mest kostsamma läkemedlen. Förutom dessa tre försvinner patentet för det immunsuppressiva medlet Prograf (takroliumus) i juni 2009.
Den totala kostnaden inom läkemedelsförmånen, alltså vad landstingen betalade för dessa fyra läkemedel var senaste året drygt 700 miljoner kronor.
Socialstyrelsen räknar med att de här patentutgångarna kommer att minska läkemedelskostnaderna med cirka en procent nästa år.
EMEA utser ansvarig för internationella relationer
Läkemedelsindustrin blir en allt mer global angelägenhet och det europeiska EMEA vill gärna vara med på den internationella arenan. För att ytterligare befästa vikten av det internationella samarbetet har myndigheten beslutat att inrätta en tjänst som har till huvuduppgift att arbeta med internationella kontakter.
Den första att tillträda tjänsten blir Emer Cooke, nuvarande chef för inspektionsenheten på EMEA. Hon tillträder sitt nya arbete den 1 januari 2009 och kommer att jobba med att skapa strategier för att utveckla relationerna med aktörer på läkemedelsområdet i hela världen