Månads arkivering september 2008

Boots börjar med drive-in- apotek

0

Senaste konkurrensmedlet i Storbritannien är drive-in- apotek. I en före detta fast food restaurang i Colchester har den brittiska apotekskedjan Boots öppnat landets första.

Företaget hoppas, i ett pressmeddelande, att kunderna ska uppskatta den tid och parkeringspengar de kan spara genom att inte behöva lämna bilen för att hämta ut sina mediciner. Om bilköerna börjar ringla runt detta första försök planerar företaget att öppna fler. 

Tre läkare varnas för dubbel dos cytostatika

0

Behandlingen skedde under hösten 2005 och har lett till en uttömmande utredning både hos Socialstyrelsen, polisen och HSAN. Förundersökningen lades ned och Socialstyrelsen har valt att enbart kritisera avdelningens rutiner. Men HSAN:s utredning har nu resulterat i att de tre läkare som var involverade i pojkens behandling får varsin varning.

Det cytostatikum som användes, karboplatin, omsätts och utsöndras via njurarna. Hur filteringen fungerar i njuren är därför avgörande när läkarna ska beräkna dosen av läkemedlet. På avdelningen fanns ett protokoll för hur beräkningen skulle gå till enligt Calverts formel. Men de läkare som gjorde beräkningarna tog inte hänsyn till pojkens kroppsstorlek eller njurfunktion, vilket gjorde att dosen blev dubbelt så hög som den borde varit.

I anmälan beskriver pojkens föräldrar ett par skräckfyllda dygn när pojken blev sämre och sämre efter behandlingen. Pojken kräktes och kissade stora mängder de första dygnen, sedan slutade han att kissa och började i stället samla på sig vätska. Föräldrarna ifrågasatte flera gånger om pojken skulle bli så dålig, men läkarna försäkrade att förloppet var normalt.  

I sina redovisningar till HSAN beklagar läkarna det inträffade, men framhåller att protokollet var mycket otydligt. Under behandlingen var alla läkarna inblandade i att kontrollera dosen eftersom den första läkaren, en ST-läkare, tyckte den verkade hög och kände sig osäker på hur beräkningarna skulle gå till. Men barnspecialisten bekräftade att dosen verkade korrekt uträknad och så gjorde även den tredje läkaren dagen efter. Läkarna skriver också att det inte är fastslaget att pojken dog av den för höga dosen, enligt dem säger flera experter att det troligtvis inte fanns något samband.

Ytterligare en läkare, som inte varit involverad i det aktuella fallet, har fått yttra sig i HSAN:s utredning. Enligt honom borde läkarna, eftersom de var osäkra på hur man beräknade dosen, mer aktivt ha sökt information, till exempel i den medicinska databasen PubMed. Hade läkarna gjort det hade de hittat artiklar som beskriver svårigheten med att beräkna dosen, och också kunnat läsa om liknande fall när just barn fått överdos på grund av felberäkningar. I sitt utlånde skriver han “På samma sätt kan man lätt genom att googla “glomerulär filtration” hitta detaljerade anvinsningar “.

Av HSAN får läkarna kritik dels för att de inte beräknat dosen rätt, kunskap som ingår i grundutbildningen, och dels för hur de hanterat situationen under de kritiska dygnen efter. I journalen finns det mycket få anteckningar, och nästan inga prover finns registrerade.    

Ny chef för säkerhetsavdelning

0

Peter Arlett har tidigare arbetat på UK Medicines
and Healthcare products Regulatory Agency, varit medlem i EMEA:s vetenskapliga
råd för humanläkemedel, CHMP och arbetat på kommissionen med farkamovigilans.
Han börjar på EMEA som chef över avdelningen Pharmacovigilance and risk
management den 16 september.  

Psykofarmaka till dementa under lupp

0

Problemet med att antipsykotiska läkemedel
förskrivs till dementa har varit känt länge, men trots starka bevis för att de
inte bör användas ser det annorlunda ut i praktiken. Därför hade
Läkemedelsverket i våras en workshop där experter gick igenom de aktuella
läkemedlen och analyserade hur de används och hur de bör användas.

Resultatet
av det
arbetet kommer att presenteras som ett vägledande dokument från
Läkemedelsverket inom kort.
? Det är i princip inga nyheter, mycket av de risker som finns med att
förskriva antipsykotiska läkemedel till dementa bör vara kända, men det verkar
som om det förskrivs felaktigt. I vägledningen kommer vi trycka extra på att
neuroleptika är förenat med risker, och att man bör ha en betydligt mer
restriktiv linje när det gäller förskrivningen, säger Bo Bergman på
Läkemedelsverket.

Sanofi jagar förfalskningar

0

Labbet i Frankrike har varit igång sedan januari i
år, men invigdes officiellt förra veckan. Åtta personer arbetar heltid med att
samla in och analysera kopior av företagets läkemedel som finns ute på
marknaden. Hittills i år har labbet tagit emot 300 misstänkta produkter från
sjukhus, läkemedelskonsulenter, patienter och tullen. Av dessa visade sig 30
procent vara förfalskade, rapporterar tidningen Pharmatimes.

Förutom att analysera prover som lämnas in till
labbet har företaget också gått ut och anonymt köpt tusentals av företagets
egna läkemedel på apotek runt om i världen. Förhoppningen är att labbet innan
året är slut ska ha analyserat 11 000 produkter.

Injektion en gång i veckan bra för diabetiker

0

Vuxna med typ 2-diabetes kan ordineras exenatid för att få en bättre kontroll på blodsockernivåerna. Läkemedel med exenatid ökar insulinfrisättningen och hämmar frisättningen av glukagon och ges som tilläggsmedicin till bland annat metformin och sulfonureider. Den vanliga dosen är en injektion två gånger dagligen. Men en ny kanadensisk studie som publicerats i the Lancet visar nu att injektioner en gång i veckan kan ge ett stabilare blodsocker.

Under 30 veckor följde forskarna 295 personer över 16 år med typ 2 diabetes. Hälften av dem fick 2 mg exenatid en gång i veckan och hälften fick 10µg injicerat två gånger dagligen. Som indikation på blodsockernivåerna mätte forskarna patienternas värde av hemoglobin A1c (HbA1c). Ett lågt värde är förknippat med ett stabilare blodsockervärde.

Studien visar att båda grupperna fick ett lägre HbA1c-värde men de personer som fick exenatid en gång i veckan hade lägre än de som fick två gånger om dagen. Det ledde inte heller till någon ökad risk för hypoglykemi eller viktökning att få en högre dos en gång i veckan. Forskarna som presenterade resultaten vid en diabeteskonferens i Rom nyligen menade att om ett bättre eller likvärdigt resultat kan uppnås med injektion en gång i veckan, skulle det förenkla livet för många diabetiker.

Ian Frame från Diabetes UK sade att resultaten var lovande men att han saknade en hel del detaljer i studien och att det krävs ytterligare forskning för att kunna ändra rekommendationerna.

Exenatid marknadsförs i Sverige av Eli Lilly under namnet Byetta.

Hemliga papper om Zyprexa blir offentliga

1

Det är en federal domare i Brooklyn som i fredags beslöt att offentliggöra hemligstämplade dokument om storsäljaren Zyprexa (olanzapin). Bakgrunden är att ett antal försäkringsbolag, pensionsfondsbolag och fackföreningar har krävt Eli Lilly på stora skadestånd på grund av biverkningar av Zyprexa som företaget dolt.

Zyprexa är ett neuroleptikum som ger till patienter med svåra psykiska problem som vanföreställningar och hallucinationer. Redan 2004 lämnade en grupp patienter in en stämningsansökan till Eli Lilly där de anklagade företaget för att inte ha varnat för biverkningar som kraftig viktuppgång och diabetes. Som svar på anklagelserna skrev Eli Lilly ett dokument som hemligstämplades.

Två år senare fick en reporter på New York Times, Alex Berenson, tag på dokumenten och skrev en avslöjande artikel om de dolda biverkningarna med Zyprex. Anklagelserna gällde bland annat att Eli Lilly uppmuntrat förskrivning till patientgrupper med indikationer som inte fått godkänt av FDA. Även i Sverige fördes en livlig debatt om de dolda biverkningarna och hur intensivt lobbyarbete gjorde att läkemedlet förblev en storsäljare trots allvarliga biverkningar.

Från början rörde det sig inte om ett större antal patienter bedömde juristerna att dokumenten fortfarande skulle klassas som hemliga. Men nu när flera stora organisationer gått samman och begärt ersättning för biverkningarna ansåg ansvarig domare att fallet är av ett sådant allmänintresse att de måste offentliggöras.

Hönsantikroppar hjälper patienter med cystisk fibros

0

Det är företaget Immunsystem i Uppsala som utvecklat ett läkemedel som ska användas av patienter med cystisk fibros som riskerar att drabbas av infektion med bakterien Pseudomonas aeruginosa. Infektionen är ofarlig för friska personer hos patienter med cystisk fibros leder den ofta till svår lunginflammation och kronisk infektion med andningssvikt och risk för tidig död som följd.

Läkemedlet, Anti-Pseudomonas IgY, består av en lösning med antikroppar mot bakterien som patienten ska gurgla i förebyggande syfte. Antikropparna utvinns från äggulan från höns som vaccinerats med avdöda bakterier. Hönorna kommer från bolagets egna hönsfarm i Morgongåva.

Pseudomonas aeruginosa behandlas vanligen med antibiotika men biverkningar som allergi och magproblem är väldigt vanliga. Om patienten, genom att använda gurgelvattnet,  kan undvika infektionen så slipper de äta antibiotika.

Antikroppslösningen har testats på patienter med cystisk fibros i klinisk fas II i Sverige sen 1995 med god effekt.  Nu har lösningen också fått status som särläkemedel av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA. Jonas Stålberg, ansvarig för affärsutveckling på Immunsystem, säger till Kemivärlden att bolaget nu letar efter finansiärer för att kunna börja fas-III studier.

Anti-Pseudomonas IgY görs på kontrakt av Fresenius Kabi.

Dags att börja ta bemötandet på allvar

0

I april i år kunde man ta del av en artikel i BMJ av Ted J Kaptchuk och hans forskargrupp vid Harvard Medical School. Artikeln ådrog sig stor uppmärksamhet, inte minst därför att forskarna på allvar studerat vilken betydelse mänskliga interaktioner har i kliniska sammanhang. Som antropolog blev jag inte förvånad över resultaten. Forskarna såg att hur patienter bemöts påverkar deras tillfrisknande. De studerade patienterna led av irritable bowel syndrome, IBS, och forskarna följde tre olika grupper av patienter.  I den första gruppen fanns patienter som väntade på att komma ifråga för behandling, i den andra behandlades de med låtsasakupunktur och hade minimal kontakt med läkare, i den tredje fick patienterna låtsasakupunktur och god tid för interaktion med en läkare. Resultaten visar hur personerna i alla tre situationerna upplevde förbättring. I den tredje gruppen var förbättringen signifikant.
Forskarnas slutsatser leder till en hel del intressanta funderingar. Behandling, vänlig uppmärksamhet och tid för samtal gav de flesta personerna symtomlindring.

I den andra situationen, där personerna fick påtaglig lindring, kan man undra över hur låtsasakupunktur kan tolkas av människor som inte vet hur akupunktur egentligen verkar. Denna urgamla kinesiska behandling används i sammanhang där mycket mer än att finna rätt plats för nålarna måste omge interventionen för att den ska fungera. Människor i västvärlden har mycket vaga begrepp om vad det är som sker vid denna form av behandling. Vad är det som verkar? Hur tänker människor kring behandlingens effektivitet? Studien ger inga svar på detta.

De patienter som förutom låtsasakupunkturen också fick mycket tid med sin läkare blev signifikant bättre. Det leder till den viktigaste frågan. Om man bevisar att mänsklig interaktion där läkaren tar sig tid, ägnar sig åt att lyssna till och tala med patienten, visar sig ge signifikanta effekter på IBS, hur ska man då gå vidare med denna kunskap? Vad innebär kunskapen ur etisk synvinkel?

Den indiske läkaren Deepak Chopra talar i sin bok kring läkarvetenskapens gränser om hur grundläggande det är med en läkares intresse för en patients personlighet, hans eller hennes omedvetna, attityder, tro, eller andra psykologiska frågor som man inte ännu kan förstå eller definiera. Han säger: »Det kan till och med vara så att de relevanta aspekterna på sinnet som påverkar hälsa och sjukdom inte ens är specifikt mänskliga.«

Som exempel redogör han för en studie där man gav giftig,
kolesterolrik kost till kaniner för att proppa igen kärlen, i syfte att
efterlikna den effekt samma diet hade på människor. Likartade resultat uppnåddes i alla grupper utom en, där kaninerna uppvisade 60 procents färre symtom. Man kunde inte se att något i kaninernas fysiologi kunde förklara detta. Vad gjorde just denna grupp kaniner mera okänsliga för den farliga kosten? Av en slump upptäckte man att just denna grupp kaniner blivit särbehandlad genom att den student som skötte dem hållit i var och en av dem och smekt dem kärleksfullt i några minuter innan han gav dem maten. Efter upprepade studier av samma slag drog man slutsatsen att just denna behandling gjorde att kaninerna fysiskt uthärdade den farliga kosten.
Kanin eller människa ? många frågor återstår att studera inom detta spännande fält. Vad vi redan vet genom en rad experiment och kliniska studier med människor är att krafter sätts igång vid förväntan att något positivt ska ske med det som man plågas av. Det som varje
läkare redan kan läsa ut av dessa studier än så länge är att värme, uppmärksamhet, empati och förtroende är ingredienser som gynnar hälsa och läkande hos alla levande varelser de möter.  

Facit Kunskapsakuten Hypertoni

0

1. Vad är målblodtrycket för en diabetiker?
Svar: Under 130/80 mmHg

2. Vad är förstahandsvalet vid behandling av okomplicerad hypertoni?
Svar: ACE-hämmare, tiaziddiuretika eller kalciumantagonist.

3. Para ihop läkemedelsgruppen med det årtionde den godkändes!
00-tal         Renin-hämmare
80-tal         Tiaziddiurektika
70-tal         ACE-hämmare
50-tal         Betablockerare

Svar:
00-tal        Renin-hämmare     
80-tal        ACE-hämmare
70-tal        Betablockerare
50-tal        Tiaziddiuretika           

4. Placera in substansnamnnen vid rätt verkningsmekanism: enalapril, atenolol, felodipin, hydroklorotiazid.
________drar ut vätska och minskar därmed blodvolymen.
________hämmar inflödet av kalcium till muskelceller.
________hindrar omvandlingen av angiotensin I till den aktiva formen                              angiotensin II.
________sänker hjärtats slaghastighet och slagens styrka.

Svar:
Hydroklorotiazid drar ut vätska och minskar därmed blodvolymen.
Felodipin hämmar inflödet av kalcium till muskelceller.
Enalapril hindrar omvandlingen av angiotensin I till den aktiva formen angiotensin II.
Atenolol sänker hjärtats slaghastighet och slagens styrka.

5. Para ihop studiens namn med rätt slutsatser!
    1.Hyvet
    2. Acomplish
    3. Ontarget
   
    A. Visade lika effekter av en ACE-hämmare och en                                             angiotensinreceptorblockerare, och att det inte är någon idé att                     kombinera dessa två.

    B. Visade att man kan nå hälsovinster genom att behandla högt blodtryck         hos personer över 80 år.

    C. Gav stöd för att kombinationen ACE-hämmare + kalciumantagonist är             bättre än kombinationen ACE-hämmare + tiazid.

Svar:
1B
2C
3A

SEN SIST vecka 33-35

0

11 augusti
REJES ÅLDERSGRÄNS FÅR KRITIK
Åldersgränsen och förbudet för kommuner och landsting att sälja läkemedel. Det är några av de frågor som flera remissinstanser reagerat mot när de tyckt till om betänkandet ?Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel?.

11 augusti
FÖRSLAG OM AMERIKANSKT NICE
Två demokratiska senatorer vill grunda ett amerikanskt institut som ska utvärdera vilka läkemedel och behandlingar som är mest kostnadseffektiva.

12 augusti
INTERNETAPOTEK TILL HD
Sex män som åtalats och dömts i Svea hovrätt för att ha drivit internetapotek har överklagat domen till Högsta domstolen.

13 augusti
CHEF FÖR ITALIENSKA LÄKEMEDELSVERKET AVSKEDAD
Chefen för det italienska läkemedelsverket AIFA har avskedats. Anledningen är att verket varit inblandat i en omfattande mutskandal.

13 augusti
OMREGLERINGEN AV RECEPTFRITT SKJUTS UPP
Omregleringen av receptfria läkemedel skjuts upp. Regeringen vill att marknaden först ska släppas fri för receptbelagda läkemedel. Men när det bil är ännu inte klart.

13 augusti
SCHERING-PLOUGH UTÖKAR I KINA
Läkemedelsbolaget Schering-Plough ska satsa mer på sin verksamhet i Kina. Bolaget har etablerat Shanghai Schering-Plough Pharmaceutical Co. Ltd i Shanghai i Shanghai.

14 augusti
EMEA ÖKAR KONTROLLEN AV TYSABRI
Användning av MS-läkemedlet Tysabri har kopplats till infektioner i hjärnan. Den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMEA, undersöker nu om det behövs nya riktlinjer för läkemedlet.

15 augusti
APOTEKET SÄLJER ALLTMER RECEPTFRITT
Apoteket stärker sitt rörelseresultat för första halvåret 2008. Förbättringen beror främst på en ökad försäljning. Mest ökade försäljningen av hälsoprodukter och läkemedel för egenvård.

18 augusti
TIO NYA CANCERLÄKEMEDEL PER ÅR
I juli 2007 bestämde regeringen att starta en utredning om en nationell cancerstrategi. Kerstin Wigzell utsågs till utredare och  i början av nästa år ska presentera sin plan.

21 augusti
TV4 DÖMT FÖR SMYGREKLAM
Det är TV4:s program Förkväll som var lite för positiva till Apotekets internetbutik. Nu får de böta 200 000 kronor.

25 augusti
AKTIVISTER STORMADE SMI
Ett 50-tal djurrättsaktivister slog på måndagsmorgonen sönder väggrinden in till Smittskyddsinstitutet i Solna.  Demonstrationer har också hållits utanför läkemedelsföretag.

26 augusti
VD UTSEDD FÖR APOKET OMSTRUKTURERING AB
Eva-Britt Gustafsson blir vd för Apoteket Omstrukturering AB. Hennes första uppgift blir att analysera den framtida marknaden.

Möjlig koppling mellan paracetamol och astma

1

Det är författarna till en artikel som publicerats i nätupplagan av European Respiratory Journal som studerat sambandet hos 1 000 personer i 12 europeiska länder. Av dessa hade hälften diagnosen astma och andra hälften ingen sådan diagnos. Alla deltagare genomgick en hälsoundersökning och fick svara på frågor i en omfattande enkät. Resultatet visade att var åttonde person som hade astma åt paracetamol minst en gång i veckan, men bara var 22:a utan sjukdomen.

Christer Janson, professor vid lung- och allergikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala är en av dem som var med och gjorde studien. Han säger att sambanden är intressanta men att de inte ger några bevis för att det finns en koppling.
– Astma är en mycket komplicerad sjukdom och det här är inte en typ av studie som kan fastställa att paracetamol ökar risken för astma. Men sambandet är tydligt och det är någonting som är värt att gå vidare med.

En tänkbar mekanism bakom kopplingen är att paracetamol sänker halten av antioxidanten glutation och på så sätt skulle kunna försämra skyddet mot inflammation i luftrören. En annan förklaring skulle kunna vara att många astmatiker använder paracetamol i högre utsträckning än andra eftersom NSAID-preparat kan framkalla astmareaktioner. Men enligt enkäten åt inte personerna med astma mindre av dessa preparat.
– Vi behöver göra ytterligare kontrollerade jämförande undersökningar om olika smärtstillande läkemedels verkan vid astma för att kunna avgöra om det finns ett samband, säger Christer Janson.

Orexo och Boehringer Ingelheim förlänger forskningsavtal

0

De både företagen har redan haft ett samarbetsavtal sedan 2005 och det förlängs nu med 12 månader. Forskningssamarbetethandlar om att utveckla och marknadsföra ett nytt läkemedel för behandling av smärta och inflammation.

Orexo skriver i ett pressmeddelande att syftet med överenskommelsen är att ta fram ett läkemedel som hämmar enzymet prostaglandin E syntas (mPGES), för att minska bildningen av PGE2, en kroppsegen substans som har betydelse vid flera inflammatoriska processer.  
– Behovet av ett läkemedel på detta område är betydande och vi är mycket nöjda med att vi nu förlänger samarbetsavtalet, säger Orexos vd Torbjörn Bjerke i pressmeddelandet.

Boehringer Ingelheim kommer att ha exklusiva rättigheter till all fortsatt utveckling och marknadsföring, med undantag för de nordiska länderna och Baltikum, där man gemensamt kommer att marknadsföra läkemedlet.

FDA publicerar lista på läkemedel med svåra biverkningar

0

Det är en lag som började gälla förra året som lett till att FDA nu lägger ut listan på sin hemsida. Lagen säger att myndigheten är skyldig att informera allmänheten om vilka läkemedel som de fått in rapporter om allvarliga biverkningar på.  På den första listan som lades ut i fredags finns 20 olika läkemedel upptagna. Bland dessa finns Cymbalta (duloxetin) från Eli Lilly som kopplas till urinretention, Tyverb från Glaxo Smith Kline (lapatinib) som lett till leverskador och BiogenIdec:s Tysabri (natalizumab) som kopplats till hudcancer.  

Företagen som tillverkar läkemedlen har blivit informerade om att de kommer att hamna på listan och FDA uppmanar både dem och allmänheten att vara noggranna med att rapportera in ytterligare fall av biverkningar på dessa läkemedel.

Men listan uppskattas inte av alla och den har redan fått kritik från flera håll. På läkemedelsindustrins branschorganisation PhRMA, varnar man för att listan kan väcka oro hos patienter som kanske vill sluta sin behandling när de hittat sitt läkemedel där.  Thomas Moore, forskare vid the Institute for Safe Medication Practice säger att den innehåller alltför knapphändig information.
– Om en sådan lista ska ha något säkerhetsvärde måste den innehålla mycket mer detaljer om läkemedlen och inte bara en kort mening om att de kan vara farliga, säger han till nyhetsbyrån First Word.

FDA uppger att de kommer att uppdatera listan fyra gånger om året.

Sverige är porten till USA

0

När Anders Ulfhielm kom till Ferrings läkemedelsfabrik i Malmö 2003 hade han det hemliga uppdraget att lägga ner verksamheten. Men med hjälp av sina tidigare kontakter i Kina lyckades han istället sy ihop ett avtal med det kinesiska storföretaget Dongbao.
? Jag tyckte det kändes som att kasta mycket värde i papperskorgen att bara lägga ner fabriken. Jag ringde en av mina gamla kontakter i Kina som visade sig just ha bytt jobb till Dongbao med uppdraget att hitta olika sätt att expandera utanför Kinas gränser, säger han.
Men det som på ytan låter som en rak motorväg till ett smidigt företagsköp var i själva verket en nästan två år lång process med flera intressenter, många bakslag och tillfälligheter innan affären till slut gick i lås.
Om det för Anders Ulfhielm handlade om att rädda en fabrik, så var affären av betydligt mer strategisk natur för Dongbao. De vill bli ett etablerat läkemedelsföretag i Europa och med köpet av läkemedelsfabriken i Malmö skaffade de sig den plattform som är nödvändig för att kunna expandera här.
? GMP-nivån i Kina, eller för den delen i Indien, är ännu inte tillräckligt hög. Det skulle inte vara möjligt att försöka registrera ett läkemedel inom EU idag helt tillverkat i Kina, säger Anders Ulfhielm.
Att den kinesiska erövringen av Europa går just via Sverige är inte särskilt konstigt, menar Anders Ulfhielm. Sverige har ett mycket gott rykte när det gäller kvalitet och har historiskt sett haft relativt goda relationer med Kina.
? Nobelpriset, den innovativa industrin och pingisstjärnan Jan-Ove Waldner är andra viktiga faktorer för Sverige i Kina. Nästan alla vet vem J-O Waldner är i Kina, han är en ikon där, säger han.

Ferrring läkemedelsfabrik heter numera Rechon Life Science och Anders Ulfhielm är dess verkställande direktör. Hans uppdrag är tydligt; etablera och expandera.
? Vi har tre strategier. Först ska vi bli en effektiv kontraktstillverkare åt andra, det är vår basverksamhet. Sedan ska vi ta in kinesiska preparat och få dem registrerade inom EU och sälja dem här. När vi är etablerade i Europa ska vi registrera och sälja dem i USA, säger han.
Till att börja med kommer det att handla om gamla välkända läkemedel som Dongbao producerar i Kina och som sedan vidareförädlas i Sverige. Rechon Life Science blir i princip en generikatillverkare som kan köpa de aktiva substanserna i Kina till väldigt låga priser eftersom de ingår i samma koncern. De låga råvarupriserna innebär att Rechon Life Science kan hålla konkurrenskraftiga priser på sina produkter och därför få en stor försäljning, menar Anders Ulfhielm.
? Vår målsättning är en årsomsättning på 100 miljoner euro så småningom.
Den stora produkten för Rechon Life Science inom överskådlig tid kommer att vara insulin.
? Den globala insulinmarknaden är på 60 miljarder kronor, det är tillräckligt för oss att ta en till två procent av den, säger Anders Ulfhielm.
Det kommer inte att förekomma någon klinisk forskning i Sverige, mer än det som krävs för att registrera produkterna. Men Anders Ulfhielm tror ändå inte att Rechon Life Science kommer att vara ett utpräglat generikaföretag för all framtid. Utvecklingen kommer att förändra det innovativa flödet i världen, menar han.
? Om 5 till 10 år kommer innovationerna från Kina också. Med den enorma mängd kunniga människor som nu finns i Kina kommer det självklart att poppa upp nya idéer där, säger han.
Däremot är han mera tveksam till Big Pharmas tilltro till Kina som marknaden som ska vända försäljningssiffrorna uppåt.
? Prisnivån där är ganska låg och de måste konkurrera med de inhemska kinesiska bolagen. Visst handlar det om ett stort totalt volymtillskott för läkemedelsföretagen, men jag tror inte att Kina kommer att rädda Big Pharmas framtid.

Istället måste västvärldens läkemedelsindustri tänka om för att överleva. Det gäller att inse att guldåldern från 70-, 80- och 90-talen är historia nu.
Läkemedelsindustrin har ett ansvar gentemot de användare och de regeringar som betalar läkemedlen att bli mer kostnadseffektiva, menar Anders Ulfhielm.
? Varför kan elektronikindustrin göra saker kostnadseffektivt, varför kan bilindustrin göra det? De har marginaler som vi inte tror att det går att leva på, säger han.
Och han lever som han lär.
? Vi minskade personalen ner till smärtgränsen och nu kan vi expandera utifrån det läget.

Dödligheten har minskat

0

Mödrar och barn samlas utanför mottagningen. Några vilar i skuggan under mangoträdens grönska. Hettan är redan tryckande. En kvinna i vacker grön kangas har sina tre barn med sig och deras skratt ekar mellan de låga sjukhusbyggnaderna på Kivungi Hospital på Zanzibar.
? Tidigare var nästan alla malariasjuka. Nu har vi inte ett enda malariafall, berättar läkaren Masoud Bam, som visar oss runt på sjukhuset.

Sedan 1999 har Karolinska Institutet haft ett samarbete med Zanzibar Malaria Control Program. Infektionsläkaren Anders Björkman kom till ön första gången 2001 och tre år senare startade han den lokala forskningsenheten Zamruki med tre anställda. Nyligen publicerade forskargruppen resultat som kan ge den mest tröstlösa hopp.
? Mellan 10 000 och 15 000 barns liv har räddats varje år. Nu återstår att visa att åtgärderna också ger en bestående effekt, säger Anders Björkman som leder forskargruppen från Karolinska institutet.
I projektet används den artemisin-baserade kombinationsbehanling, ACT, som WHO sedan ett par år rekommenderar. De klassiska behandlingarna med klorokin eller fansidar går knappt att använda längre i området på grund av resistensutveckling. Istället består behandlingen av en kombination av artemisinin och amodiaquin eller lumefatrin. Artemisininet slår till effektivt och snabbt. Den kompletterande substansen verkar långsamt men tar hand om de parasiter som artemisininet inte lyckats besegra.

Att kombinationsbehandlingen i sig är effektiv finns det gott om bevis för, desto svårare är det att övertyga ledare runt om i världen att det går att få människor att använda medicinerna, om man bara gör det på rätt sätt.
Projektet på Zanzibar har därför lika mycket fokuserat på logistiken kring behandlingen. Alla gravida kvinnor har fått impregnerade myggnät gratis. Hus har sprayats med insektsdödande medel. Och alla patienter med konstaterad malaria, de flesta barn, har fått ACT-preparat för tre
dagars behandling gratis.
? Vår forskning visar att gratis medicin och gratis myggnät kan medföra att malarian potentiellt utrotas. På Zanzibar når vi 90 procent av alla barn och mödrar, berättar Anders Björkman under ett av sina många besök på ön.

Det var när en undersökning på Zanzibar för åtta år sedan visade att 60 procent av behandlingarna med det äldre läkemedlet klorokin inte fungerade på grund av resistens som hälsomyndigheterna på ön bestämde sig för att göra något drastiskt. Tillsammans med forskarlaget från Karolinska institutet började man 2003 pröva ACT-behandlingar på malariasjuka barn. Och från och med 2004 delades medicinen ut till alla malariasjuka på Zanzibar. Efter två år visade de första resultaten att den totala barnadödligheten hade halverats.  
Siffror från öns vårdcentraler visade att antalet diagnosticerade malariafall minskade med 77 procent. Men fortfarande var det ett stort problem att endast 10 procent av barnen sov under impregnerade myggnät. 2006 delades det därför ut nät till alla barn och gravida kvinnor. Ett år senare sov 90 procent av alla barn och mödrar under nät. Antalet barn som hade parasiter i blodet hade nu minskat till cirka en procent.

Intill sjukhuset ligger byn Kibem Village, en samling enkla skjul utan vatten, avlopp eller el. Pili Mossi och Khamis Mambo bor i ett av husen med sina fyra barn. De har upplevt en dramatisk förändring under de senaste åren.
? Malarian gjorde barnen trötta och håglösa och de äldsta pojkarna var tvungna att stanna hemma från skolan. Nu är malarian borta och vi slipper också många andra sjukdomar, berättar Pilo Mossi när hon visar oss runt i skjulet där de små och mörka rummen upptas av sängar, alla med skyddande myggnät.
Anders Björkman är övertygad om att den modell som används på Zanzibar i stor utsträckning är direkt överförbar till andra drabbade områden i Afrika. En ACT-behandling kostar nu omkring en amerikansk dollar för vuxna och hälften så mycket för barn och ges i tablettform under tre dagar. Tjugotalet länder i Afrika har i dag gett klartecken för den här typen av malariabekämpning. Konceptet har även testats i flera andra länder med gott resultat.
En av de största utmaningarna inom malariabekämpningen att snabbt kunna ställa diagnos.
? Arbetet med malariakontroll handlar inte i första hand om att ge sig på myggan utan att snabbt ställa rätt diagnos och ge behandling, säger Anders Björkman. Problemet är att malaria ofta ger allmänna, ospecifika sjukdomssymtom och att olika individer reagerar olika.
Därför är en viktig del av forskningen att också utvärdera nya snabbtester som man kan göra från ett blodprov. Snabbtest är enkla att avläsa och kräver inga mikroskop eller laboratorier. Svaret kommer inom
15 minuter. Tekniken kan användas ute i byarna och är lika enkelt att använda som ett graviditetstest.
? Kombinationsbehandlingen är det ena benet i malariabekämpningen, snabbtestet det andra och de impregnerade myggnätet det tredje, förklarar Anders Björkman.

Forskningsarbetet på Zanzibar är mycket brett upplagt. Fältstudier, kliniska prövningar och befolkningsstudier kombineras med molekylärbiologiska analyser i laboratoriet på Karolinska institutet.
? Det gäller att kunna sätta fingret på vad som lett fram till de positiva resultaten, förklarar han. Är det hela paketet eller bara delar? Vår roll är att utvärdera resultaten från de tester och undersökningar som utförs här på Zanzibar.
För att kunna följa utvecklingen har forskarna byggt upp ett övervakningssystem på 13 hälsokliniker som omfattar cirka 85 000 invånare.
? Genom att mäta förekomsten av mala?riaparasiter i blodet hos barn har vi kunnat se effekterna av malariabekämpningen, berättar Anders Björkman. Den noggranna uppföljning på hälsocentralerna gör att vi ser hur effektiv medicinen är.

Under just det här besöket på Zanzibar drar Anders Björkman upp riktlinjerna för det fortsatta forskningsarbetet på ön. Med sig har han tre doktorander och en docent från Karolinska institutet som ska stanna ett par månader på Zanzibar och leda arbetet tillsammans med forskningsenheten ?ZAMRUKI?. Den nya behandlingsprincipen som Zanzibar är först med ses nu som ett föredöme för hela Afrika. Impregnerade myggnät har delats ut gratis på hela Zanzibar, 100 000 snabbtester har distribuerats till de olika hälsoklinikerna och dessutom har 200 000 hus har sprayats i tre olika omgångar. Nu återstår att visa att åtgärderna också ger en bestående effekt.
? Det är många faktorer som vi måste följa upp. Blir parasiterna resistenta även mot kombinationsbehandlingen? Sänker vi immuniteten hos befolkningen? Finns det risk för att vi får tillbaka allvarliga epidemier? Fortsätter barn att sova under näten?
Anders Björkman menar att det är oerhört viktigt att behålla kontrollmekanismerna ute i byarna och att noga följa upp malariabekämpningen även i ensligt belägna byar och områden.
? Men det största problemet är ekonomin. Orimligt mycket av min tid går år
till att skaffa pengar, säger Anders Björkman innan han hastar vidare till ännu ett möte.  

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng