Sverige är porten till USA

Sverige är porten till USA

Medan Big Pharma talar sig varma om Kina som framtidens stora exportmarknad finns det andra som tänker tvärtom.Det kinesiska bolaget Dongbao har köpt Ferrings läkemedelsfabrik i Malmö med ett tydligt mål ? att etablera ett kinesiskt läkemedelsbolag i Europa.

8 sep 2008, kl 12:11
0

När Anders Ulfhielm kom till Ferrings läkemedelsfabrik i Malmö 2003 hade han det hemliga uppdraget att lägga ner verksamheten. Men med hjälp av sina tidigare kontakter i Kina lyckades han istället sy ihop ett avtal med det kinesiska storföretaget Dongbao.
? Jag tyckte det kändes som att kasta mycket värde i papperskorgen att bara lägga ner fabriken. Jag ringde en av mina gamla kontakter i Kina som visade sig just ha bytt jobb till Dongbao med uppdraget att hitta olika sätt att expandera utanför Kinas gränser, säger han.
Men det som på ytan låter som en rak motorväg till ett smidigt företagsköp var i själva verket en nästan två år lång process med flera intressenter, många bakslag och tillfälligheter innan affären till slut gick i lås.
Om det för Anders Ulfhielm handlade om att rädda en fabrik, så var affären av betydligt mer strategisk natur för Dongbao. De vill bli ett etablerat läkemedelsföretag i Europa och med köpet av läkemedelsfabriken i Malmö skaffade de sig den plattform som är nödvändig för att kunna expandera här.
? GMP-nivån i Kina, eller för den delen i Indien, är ännu inte tillräckligt hög. Det skulle inte vara möjligt att försöka registrera ett läkemedel inom EU idag helt tillverkat i Kina, säger Anders Ulfhielm.
Att den kinesiska erövringen av Europa går just via Sverige är inte särskilt konstigt, menar Anders Ulfhielm. Sverige har ett mycket gott rykte när det gäller kvalitet och har historiskt sett haft relativt goda relationer med Kina.
? Nobelpriset, den innovativa industrin och pingisstjärnan Jan-Ove Waldner är andra viktiga faktorer för Sverige i Kina. Nästan alla vet vem J-O Waldner är i Kina, han är en ikon där, säger han.

Ferrring läkemedelsfabrik heter numera Rechon Life Science och Anders Ulfhielm är dess verkställande direktör. Hans uppdrag är tydligt; etablera och expandera.
? Vi har tre strategier. Först ska vi bli en effektiv kontraktstillverkare åt andra, det är vår basverksamhet. Sedan ska vi ta in kinesiska preparat och få dem registrerade inom EU och sälja dem här. När vi är etablerade i Europa ska vi registrera och sälja dem i USA, säger han.
Till att börja med kommer det att handla om gamla välkända läkemedel som Dongbao producerar i Kina och som sedan vidareförädlas i Sverige. Rechon Life Science blir i princip en generikatillverkare som kan köpa de aktiva substanserna i Kina till väldigt låga priser eftersom de ingår i samma koncern. De låga råvarupriserna innebär att Rechon Life Science kan hålla konkurrenskraftiga priser på sina produkter och därför få en stor försäljning, menar Anders Ulfhielm.
? Vår målsättning är en årsomsättning på 100 miljoner euro så småningom.
Den stora produkten för Rechon Life Science inom överskådlig tid kommer att vara insulin.
? Den globala insulinmarknaden är på 60 miljarder kronor, det är tillräckligt för oss att ta en till två procent av den, säger Anders Ulfhielm.
Det kommer inte att förekomma någon klinisk forskning i Sverige, mer än det som krävs för att registrera produkterna. Men Anders Ulfhielm tror ändå inte att Rechon Life Science kommer att vara ett utpräglat generikaföretag för all framtid. Utvecklingen kommer att förändra det innovativa flödet i världen, menar han.
? Om 5 till 10 år kommer innovationerna från Kina också. Med den enorma mängd kunniga människor som nu finns i Kina kommer det självklart att poppa upp nya idéer där, säger han.
Däremot är han mera tveksam till Big Pharmas tilltro till Kina som marknaden som ska vända försäljningssiffrorna uppåt.
? Prisnivån där är ganska låg och de måste konkurrera med de inhemska kinesiska bolagen. Visst handlar det om ett stort totalt volymtillskott för läkemedelsföretagen, men jag tror inte att Kina kommer att rädda Big Pharmas framtid.

Istället måste västvärldens läkemedelsindustri tänka om för att överleva. Det gäller att inse att guldåldern från 70-, 80- och 90-talen är historia nu.
Läkemedelsindustrin har ett ansvar gentemot de användare och de regeringar som betalar läkemedlen att bli mer kostnadseffektiva, menar Anders Ulfhielm.
? Varför kan elektronikindustrin göra saker kostnadseffektivt, varför kan bilindustrin göra det? De har marginaler som vi inte tror att det går att leva på, säger han.
Och han lever som han lär.
? Vi minskade personalen ner till smärtgränsen och nu kan vi expandera utifrån det läget.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng