Annons

Månads arkivering september 2008

Ibuprofen effektivast mot feber hos barn

Lisa Kvist Wadman
-
1

Brittiska forskare har studerat den febernedsättande förmågan hos paracetamol och ibuprofen tillsammans eller var för sig hos 156 barn i åldern sex månader till sex år. Barnen i de tre grupperna fick som mest fyra doser paracetamol och/eller tre doser ibuprofen per dygn under två dygn och ansågs vara feberfria när temperaturen hamnade under 37,2 grader. Inledningsvis hade barnen mellan 37,8  och 41,0 grader i feber till följd av en sjukdom som kunde skötas i hemmet.

Behandling med enbart ibuprofen visade sig vara ungefär lika effektivt som de båda substanserna tillsammans med avseende på febernedsättning, enligt resultaten som publicerats i BMJ. Men ibuprofen eller en kombinationsbehandling fick bort febern drygt 20 minuter snabbare än en behandling med endast paracetamol.

Under de fyra första timmarna efter inledd behandling var de barn som hade fått både paracetamol och ibuprofen feberfria i 55 minuter längre än dem som enbart fått paracetamol. Och de barn som bara fick ibuprofen var feberfria i 39 minuter längre än dem som fick paracetamol. Utslaget på ett helt dygn gav kombinationsbehandlingen 4,4 fler feberfria timmar än behandlingen med bara paracetamol och 2,5 fler timmar än enbart ibuprofen gav.

Av resultaten drar forskarna slutsatsen att ibuprofen bör vara förstavalet vid feber hos barn i den aktuella åldersgruppen och att man sedan ska väga fördelarna med en kombinationsbehandling mot den ökade risken för feldosering när två preparat används. Forskarna nämner också att ibuprofen inte bör användas av barn som är eller riskerar att bli uttorkade.

I Sverige har Läkemedelsverket inte tagit ställning i frågan:
– Vi har inte tagit fram någon behandlingsrekommendation för feber hos barn men det finns ingenting i produktinformationen som säger att man inte får blanda produkterna, säger Jane Ahlqvist Rastad på Läkemedelsverket.

Och i praktiken används ofta båda läkemedelstyperna, enligt Anders Forslund, barnläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
– Vi varvar med ibuprofen och paracetamol men ger dem inte samtidigt. Den kliniska erfarenheten är att ibuprofen ibland fungerar bättre än paracetamol för att få ner febern hos barn, säger han.

Många biverkningar hos barn rapporterade i USA

Petra Hedbom
-
0

När FDA i slutet av 90-talet beslöt att skärpa kontrollen för läkemedelsanvändning hos barn använde de sig av ett sorts belöningssystem. Läkemedelsföretagen fick en garanti på en sex månader förlängd ensamrätt av en viss produkt på marknaden, om de i gengäld lät läkemedlet ingå i en studie av hur läkemedlet verkade på barn.

Med hjälp av ett datasystem började vårdpersonal och föräldrar att rapportera in biverkningar och effekter av de läkemedel som ingått i avtalet med FDA. Rapporteringen har pågått sedan 2002.

Totalt handlade det om 67 olika läkemedel och nu har forskare vid Duke Children´s Hospital i Durham sammanställt de rapporter som kommit in. De flesta av läkemedlen, 65.7 procent, var så pass säkra för barn att de inte ansågs behöva ytterligare utredning. Men nästan vart femte läkemedel har fått lägga till varningstext och information i sin produktinformation på grund av biverkningar. I vissa fall handlade det om mycket allvarliga eller direkt livshotande effekter.

Några av läkemedlen som fått ny varningstext i USA till följd av rapporteringssystemet är fentanyl som visat sig kunna leda till dödsfall hos barn, metylfenidat som används för behandling av ADHD och som kan ge alvarliga psykiska biverkningar. I Sverige finns varningar på dessa läkemedel.

Enligt Danny Benjamin, barnläkare på Duke Children´s Hospital som varit med och gjort studien, är dessa typer av rapporteringssystem för biverkningar bland barn av största vikt.
– Det är först när ett läkemedel är ute på marknaden och börjar användas på bred front som sambanden blir tydliga. Det är jätteviktigt att både vårdpersonal och föräldrar hjälper till att rapporterna in biverkningar.

Studien publiceras i septembernumret av tidskriften Pediatrics.

Ingen prövning om utbytbarhet

Petra Hedbom
-
0

Det är läkemedelsföretagen Janssen-Cilag, Nycomed och Merck Sharp & Dohme som överklagat flera olika beslut från Läkemedelsverket från 2005 och framåt. Besluten gäller utbytbarhet för depotplåster med fentanyl som är en syntetisk opiat och tabletter med alendronat för behandling av osteoporos.

Läkemedelsverket har beslutat att dessa läkemedel är utbytbara. Kammarrätten biföll inte överklagandena från företagen och genom att Regeringsrätten nu beslutat att inte ta upp domarna till prövning, har Läkemedelsverkets beslut vunnit laga kraft.

Inte fler recept med dyra annonser

Petra Hedbom
-
0

Att en bra marknadsföring och lockande reklam påverkar våra val är ingen nyhet. Detta har läkemedelsindustrin tagit fasta på och bara i USA spenderade läkemedelsindustrin omkring 20 miljoner kronor på annonser för receptbelagda läkemedel år 2005.

Men en nyligen avslutad studie gjord av forskare i USA och Kanada pekar på att annonserna inte ger en ökad försäljning. I undersökningen jämförde personer i den engelsktalande delen av Quebec med de fransktalande. I Kanada är reklam för receptbelagda läkemedel inte tillåten men en stor del av annonserna från USA når dem ändå, genom radio, tv och tidningar. Forskarna utgick från att folk i den engelsktalande delen i mycket större utsträckning kom i kontakt med annonserna än de i den fransktalade. Personerna i den fransktalande delen betraktades därför som kontrollgrupp.

Forskarna tittade på tre olika läkemedel; reumatoidläkemedlet Enbrel (etanercept), allergimedicinen Nasonex (mometason) och den nu tillbakadragna magmedicinen Zelnorm (tegaserod). Alla tre hade funnits på marknaden minst ett år innan annonskampanjerna började.

Efter att gått igenom förskrivningsstatistik från 2 700 kanadensiska apotek syntes ingen skillnad i förskrivningen av vare sig Enbrel eller Nasonex i någon av grupperna. För Zelnorm steg förskrivningen med hela 40 procent när den amerikanska kampanjen drog i gång, men sjönk efter ett par år. En förklaring till det menar forskarna, kan vara att det var det enda läkemedlet av just den typen på marknaden då.

Stephen Soumerai vid Harvard Medical School är en av forskarna bakom studien som publiceras i dag på British Medical Journal:s hemsida. Han säger i en kommentar att receptbelagda läkemedel inte är några typiska konsumtionsvaror.
– En person måste se annonsen, bli motiverad, boka en läkartid, komma ihåg annonsen och övertala läkaren om att det är det bästa innan receptet skrivs ut. Det är en lång kedja av händelser som kan brista på många ställen, säger Stephen Soumerai.

Artikelförfattarna säger också att det verkar som att många läkemedelsföretag fortsätter att annonsera bara för att andra gör det utan att titta på vilka effekterna egentligen är.

Nytt förslag om generisk förskrivning

Petra Hedbom
-
0

När överenskommelsen blev klar mellan staten och landstingen om ersättning för kostnader för läkemedelsförmånerna i början av året, tillsattes också en särskild arbetsgrupp med representanter från både socialdepartementet och Sveriges kommuner och Landsting. Gruppens uppgift är att ta fram förslag för hur kostnadseffektiviteten och användningen av läkemedel i Sverige kan förbättras. 

Nu har gruppen kommit med sin första delrapport med förslag på åtgärder som de anser kan leda till förbättringar. Ett av förslagen är att det bör utredas om Tandsvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, ska ges i uppdrag att värdera alla läkemedel ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Som det är i dag analyserar TLV bara de läkemedel som tillverkaren vill ska hamna i förmånssystemet och inte läkemedel som avses för slutenvård. Arbetsgruppen föreslår också att hela förmånssystemet med vilka läkemedel som subventioneras bör ses över.

Ann-Christin Tauberman, generaldirektör för TLV, tycker att förslaget låter bra. Hon säger att uppdelningen av läkemedel till öppen och- slutenvård har blivit inaktuell eftersom alltfler läkemedel hamnar i gråzonen.
– Många läkemedel som är avsedda för behandling i slutenvård kan vara sådana som patienten får med sig hem på recept när den lämnar sjukhuset. Det gäller bland annat flera av cancerpreparatet. Det borde inte spela någon roll inom vilket område läkemedlen ska användas, den ekonomiska nyttan borde undersökas i alla fall, säger hon.

Ett annat förslag som arbetsgruppen lägger fram är att läkare ska kunna skriva substansnamnet och inte produktnamnet på receptet. Dagens system med Generisk förskrivning kan upplevas som förvirrande för patienten. Om läkaren kan ange substansnamnet direkt minskar risken för dubbelmedicinering och missförstånd, skriver arbetsgruppen i rapporten.

Högkostnadsskyddet bör också utredas på nytt anser arbetsgruppen. 

Biologiskt nedbrytbar stent ger lovande resultat

Petra Hedbom
-
0

Personer som genomgått ballongsprängning behandlas ofta med läkemedelsfrisättande stentar.  Dessa har visat sig ge mindre risk för att kranskärlen återigensätts jämfört med vanliga metallstenstar. Problemet med läkemedelsstentarna är dock att de oftare leder till stenttromboser och en fördröjd läkning än de vanliga, vilket lett till att de används med stor försiktighet.

Nu har ett europeiskt forskarlag undersökt hur bra och säker en biologiskt nedbrytbar stent är jämfört med en konventionell läkemedelsstent. Den nedbrytbara stenten består av polymeriserad mjölksyra och bryts ner av kroppen ungefär sex månader efter att de opererats in i ett kranskärl.  
 
Forskarna undersökte 1 707 patienter med stabil kranskärlssjukdom eller ett akut koronart syndrom. Hälften av dem fick en bionedbryttbar stent som avgav substansen biolimus och hälften en konventionell stent innehållande substansen sirolimus. Syftet med studien var att se hur många dödsfall, hjärtattacker, eller nya ingrepp i kärlen (revaskuleringar) som inträffade i de båda grupperna.

Resultaten presenterades i veckan vid den europeiska kardiologikongressen ESC i München och på tidskriften the Lancets hemsida.  Det forskarna såg var att efter  nio månader hade någon av ovanstående händelser inträffat hos 9 procent av de som fått en nedbrytbar stent och för 11 procent i kontrollgruppen. 427 av patienterna fick sina kranskärl röntgade för att mäta graden av reststenos i det behandlade kärlet. Resultatet var att i båda grupperna hade kärldiametern minskat med lika mycket.

Forskarna drar slutsatsen att den biologiskt nedbrytbara stenten är lika säker och effektiv som de konventionella. I en kommentar säger Ron Waksman, hjärtläkare vid Washington Hospital Center, att man ändå bör använda nedbrtytbara stentar med försiktighet och pekar på att 2,6 procent av dem som behandlats med dessa drabbades av stenttrombos efter nio månader vilket är en ganska hög siffra. Han beklagade också att studien inte innehöll en kontrollgrupp som fått metallstent. 

LFN blir TLV

Petra Hedbom
-
0

Från och med den 1 september heter Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, i stället Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Det är den nya tandvårdsreformen som ligger bakom namnbytet och som gjort att myndigheten nu också ska ta beslut om förmån för tandvård. Det gamla uppdraget om beslut av subvention av läkemedel ligger kvar.

TLV:s uppdrag blir bland annat att besluta om vilka tandvårdsbehandlingar som ska ingå i det statliga tandvårdsstödet. TLV ska också besluta om den referensprislista som utgör grunden för beräkningen av statens subvention.
 
I samband med tandvårdsreformen avsätter staten sex miljarder kr varje år till tandvård. Det är dubbelt så mycket som tidigare. Läkemedel subventionerades med nästan 20 miljarder kr 2007.

Monoklonala antikroppar blir storsäljare

Petra Hedbom
-
0

Läkemedel som bygger på små rena kemiska molekyler, oftast administrerade i tablettform, är fortfarande de som säljer allra bäst. Men det är de monoklonala antikropparna som växer snabbast på marknaden och de kommer att fortsätta i samma takt de kommande åren. Förra året landade den globala försäljningen av dessa preparat på 26 miljarder dollar och siffran kommer att vara den dubbla år 2013. Det skriver analysföretaget Datamonitor i en rapport om finansläget i läkemedelsbranschen.

De monoklonala antikropparna går alltså en blomstrande framtid till mötes och i toppen bland storsäljarna ligger Genetechs/Roche´s  Avastin (bevacizumab) och Herceptin (trastuzumab), Biogen Idec/ Genetechs/Roche´s  Rituxan (rituximab), Schering Plough´s Remicade (infliximab) och Abbott´s Humira (adalimumab) som står för dryga 80 procent av marknadsandelarna.

Den största skillnaden mellan de små kemiska molekylerna och monoklonala antikroppar är antalet kopior som finns på marknaden. Medan marknaden för generiska preparat för läkemedel med små molekyler är omfattande så är den nästan obefintlig för monoklonala antikroppar vilket gör att enskilda produkter snabbt kan bli stora på marknaden. Anledning är att det är svårt rent tekniskt och att det finns många regulatoriska hinder. Eftersom de monoklonala antikropparna är så stora och komplexa molekyler går det inte att göra rena generiska kopior av dem. Det går att framställa biologiska kopior, så kallade biosimilars, men den marknaden är fortfarande begränsad i Europa och inte ens tillåten i USA.

Det finns ytterligare några substanser som Datamonitor tror kommer lägga sig i toppskiktet vad gäller försäljning. Det är bland annat bapineuzamb från Elan/Wyeh, Tysabri (natalizumab) från Biogen Idec och Astra Zenecas Numax (motavizumab) som kommer att ta stora marknadsandelar.

Omega-3 bra vid hjärtsvikt

Petra Hedbom
-
0

Det är två studier som båda publicerades i går på tidskriften Lancets hemsida. I den ena studien har italienska forskare studerat nästan 7 000 personer över 18 år med hjärtsvik. Hälften av personerna lottades till att få en kapsel med 1 g fleromättade fettsyror (850-882 mg eicosapentaenoicsyra och docosahexaenoicsyra) och andra hälften fick placebo.

Personerna följdes under fyra år för att se hur många som avled eller vistades på sjukhus på grund av hjärtproblem. 94 procent av patienterna behandlades samtidigt med ACE, 65 procent med betablockerare och 39 procent med sprionolaktan.

Resultaten visade att risken att dö var nio procent lägre för personer som år omega-3 än placebo. Det var också något färre personer i omega-3 gruppen som hamnade på sjukhus på grund av hjärt-kärlproblem än i placebogruppen. Slutsatsen är att 56 personer måste behandlas med omega-3 under fyra år för att förhindra ett dödsfall.

Det är ett bättre resultat än vad forskarna som testade statiner i den andra studien i Lancet kom fram till. I den, också gjord i Italien studien fick 2 285 hjärtpatienter äta 10 mg rosuvastatin (Crestor) dagligen i fyra år och 2 289 fick placebo.  Forskarna kunde inte uppmäta någon skillnad mellan överlevnad och sjukhusvistelse mellan de båda grupperna.

I en kommenterande artikel skriver hjärtforskaren Gregg C Fonarow vid University of California att trots att mer forskning på doser och verkningsmekanismer av omega-3 behövs så bör de finnas med som ett alternativ vid behandling av hjärtpatienter. Men, säger han också, det är av största vikt att inte hjärtpatienter på eget bevåg äta omega-3 utan att läkare är inblandade i beslutet.

Ny chef på Läkemedelsverket

Petra Hedbom
-
0

Christina Rångemark Åkerman är läkare med specialistkompetens inom klinisk farmakologi och kommer närmast från uppdraget som styrelseordförande för Partners för Utvecklingsinvesteringar inom Life Sciences, PULS AB. Hon avlöser nu Gunnar Alvan som varit chef för verket sedan 1999.
– Det känns alldeles utmärkt. Det ska bli väldigt roligt och spännande att få arbeta med den kompetens som finns inom Läkemedelsverket, svarar Christina Rångemark Åkerman.

På frågan om vilka som blir de största utmaningarna vill hon inte svara än, utan säger att hon först ska ta sig tid att sätta sig in i arbetet.

Läkemedelsverkets står också inför andra peronalförändringar. Ställföreträdande generaldirektör Anders Broström slutar sin tjänst den 1 december i år för att gå i pension.

1...456Sida 6 av 6