Månads arkivering oktober 2007

Snabb ökning av förebyggande hjärtläkemedel till unga

1

En analys av det amerikanska storföretaget Medco bland 2,5 miljoner av sina kunder visar att förskrivningen av kolesterolsänkare och blodtrycksläkemedel ökar mycket snabbare hos personer mellan 20 och 44 år än i äldre åldersgrupper. Orsaken är den kraftiga ökningen av fetma och därmed högt blodtryck och höga kolesterolvärden hos allt yngre personer, menar analytikerna. Dessutom har läkare blivit mer aggressiva när det gäller att ordinera förebyggande behandling.

Den kraftiga ökningen borde glädja representanter för läkemedelindustrin eftersom dessa läkemedel oftast ska användas för resten av livet när man en gång har startat behandlingen, hävdar Medcos chefsanalytiker Robert Ebstein i ett pressmeddelande.

Analysen baseras på förskrivningsdata från 2,5 miljoner av Medcos 60 miljoner kunder. Mellan 2001 och 2006 ökade antalet personer i åldern 20 till 44 år som fick läkemedel för behandling av högt kolesterol med 68 procent och användningen av hypertoniläkemedel med 21 procent.
Robert Ebstein menar att patienter är generellt mindre tveksamma till att använda receptbelagda läkemedel idag än tidigare. Att förskrivningen inte ökar i samma takt bland äldre personer är inte förvånande eftersom de är både mer undersökta och ofta redan ordinerade läkemedlen.

Ökningen av kolesterolsänkare bland 20 till 44-åringar var 37 procent större än för personer i åldern 45 till 64 år och mer än dubbelt så stor som för personer över 65 år. Samma förhållande gällde för hypertoniläkemedel. Bland den yngsta åldersgruppen var det 52 procent större ökning än i åldern 45 till 64 år och mer än dubbelt så stor ökning som bland seniorer.
Epstein menar att statistiken understryker vikten av att uppmuntra till motion och livsstilsförändringar för att undvika att unga människor förutbestäms till livslång terapi. Det är en fråga som politiker bör ta itu med så snart som möjligt.

Samtidigt påpekar han att det inte är negativt att personer kontrollerar sin hälsa vid yngre åldrar eftersom det kan minska antalet komplikationer i ett längre perspektiv och möjligen generera lägre sjukvårdskostnader längre fram.

Daniel W Jones, president för American Heart Association, tycker att det är positivt att fler yngre personer använder dessa läkemedel eftersom det minskar risken för hjärtinfarkt och stroke. Även om förskrivningen ökat är den fortfarande för låg i åldersgruppen, menar han.

Statlig sjukvårdsstatistik från USA visar att medan andelen personer med högt kolesterol har minskat generellt på senare år så har det ökat bland yngre personer, särskilt i åldern 20 till 34 år. Under samma tid har andelen med högt blodtryck varit oförändrad eller gått upp något och bland kvinnor mellan 35 till 44 år har det ökat signifikant. 

Granskning av magsyraläkemedel sparade 56 miljoner

0

I Uppsala ökade landstingets kostnader för läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet med 9,4 procent. Ökningen för hela landet var 3,5 procent.

Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, som tagit fram siffrorna uppger att skillnaderna mellan landstingen bland annat beror på hur landstingen arbetar med att föra över kostnader från läkemedelsförmånen till slutenvård.

Ann-Christine Tauberman, generaldirektör för LFN, påpekar också att en kostnadsökning i sig inte säger om läkemedel används rätt eller inte.
? Om vi använder de effektivaste läkemedlen och får en kostnadsökning är det bra, men beror ökningen på att vi använder läkemedel ineffektivt är det förstås negativt. Vi kan se att ökningen bland annat beror på nya dyra läkemedel mot cancer och reumatism och det är naturligtvis angeläget att vi får nya mediciner mot de sjukdomarna, säger Ann-Christine Tauberman.

LFN arbetar med att gå igenom grupper av läkemedel för att bestämma vilka som ska subventioneras och vilka som inte längre ska ingå i högkostnadsskyddet. År 2006 granskades magsyraläkemedel av myndigheten och det har nu gett resultat. Enligt LFN har kostnaderna för magsyraläkemedel minskat med 13 procent vilket motsvarar 56 miljoner kronor.

Före generikareformen var det vanligt att läkemedelskostnaderna steg med ungefär tio procent om året och i det perspektivet är en ökning på 3,5 procent inte särskilt hög. Men 2006 steg kostnaderna enbart med en procent.
? Ökningen i år är lite större än vad vi varit vana vid de senaste åren, men det är ändå ingen stor ökning. Om man ser hittills i år har 14,8 miljarder kronor använts de första nio månaderna för landstingens läkemedelskostnader och det innebär att det finns en del kvar av det statsbidrag som avsattes för 2007, säger Ann-Christin Tauberman.

Statsbidraget till landstingen för subventionerade läkemedel 2007 är 21,5 miljarder kronor.

Målsökande läkemedel mot levercancer godkänt

0

I en studie som ligger till grund för godkännandet har överlevnaden förlängts med 44 procent för patienter som behandlats med Nexavar (sorafenib) jämfört med de patienter som fick placebo.

Nexavar är en så kallad målsökande behandling vilket innebär att det aktiva ämnet enbart söker sig till tumörceller och inte till friska celler. Läkemedlet syftar både till att hämma tumörens tillväxt och till att motverka nybildning av kärl som tumören är beroende av.
? Godkännandet innebär en milstolpe i behandlingen av patienter med levercancer och etablerar Nexavar som en ny standardbehandling. Studien visade att Nexavar förlänger medianöverlevnaden för denna patientgrupp – som har en mycket dålig prognos – med tre månader, säger Rolf Hultcrantz, professor vid kliniken för gastroenterologi och hepatologi vid Karolinska universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande från Bayer.
Nexavar är i Sverige och flera andra länder sen tidigare godkänt som behandling av njurcancer.

England inför HPV-vaccination

0

I Sverige pågår just nu diskussioner på Socialstyrelsen ifall HPV-vaccin ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet. De två vaccinen mot livmoderhalscancer är Sanofi Pasteur MSD:s Gardasil och Glaxosmithklines Cervarix. De vaccinerar båda mot stammar av humant papillomvirus, HPV, som kan orsaka cervixcancer.

Flera länder rekommenderar redan rutinmässig vaccination mot HPV. Senast ut är Storbritannien. Men pojkar ska inte vaccineras uppger det brittiska hälsodepartementet. Föräldrar ska också kunna välja att deras barn inte blir vaccinerade.

Brittiska hälsodepartementets beslut har föregåtts av en nyttokostnadsanalys. Kostnaden för vaccinationen beräknas kunna uppgå till 100 miljoner pund om året. Dessutom tillkommer 200 miljoner pund under 2009/10 och 2010/11 i kostnader för det ?catch-up?-program som är till för att alla flickor upp till 18 år i Storbritannien ska ha möjlighet att vaccinera sig.
Det är ännu inte beslutat ifall Cervarix eller Gardasil ska användas i Storbritannien.

Forskare kräver förändringar av EMEA

0

Det är läkemedelsföretagen som förbereder rapporter inför ett godkännande av ett nytt läkemedel. Företagen maximerar fördelarna och minimerar riskerna i rapporterna. Dessutom håller den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMEA, information hemlig som den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, är öppen med. Det skriver Silvio Garattini och Vittorio Bertele, chefer vid Mario Negri Institute for Pharmacological Research i Milano, i en artikel i British Medical Journal.

I artikeln beskriver de vad de anser behövs för att förbättra den europeiska myndigheten. Bland annat föreslår de att en del av forskningen inför ett godkännande bör utföras av icke-vinstdrivande organisationer. Till exempel bör EMEA kräva att minst en fas III-studie utförs av en oberoende institution istället för av läkemedelsföretaget som vill få sitt preparat godkänt. De påpekar att idag sker oberoende forskning endast efter godkännande.

De anser också att EMEA kan bli öppnare.
“Till skillnad från FDA håller EMEA nästan all sin information hemlig. Även om avslöjande av dokumentation som rör produktion och läkemedelsteknik kan hjälpa konkurrenter finns det ingen anledning att dölja toxikologiska data eller data om kliniska utvärderingar”, skriver Garattini och Bertele.
De anser också att EMEA bör offentliggöra hur stor majoritet som ställt sig bakom ett godkännande, skäl till att alla inte ställt sig bakom godkännande, intressekonflikter med mera.

Silvio Garattini och Vittorio Bertele föreslår även ett gemensamt europeisk system för att övervaka biverkningar. Som det nu är förlitar sig, enligt de två forskarna, sådan verksamhet på nationella system som ofta begränsar sig till spontana rapporter från läkare och patienter.
“Insamling av data om läkemedelstoxicitet kan förstärkas genom etablering av ett nätverk som täcker alla 25 europeiska länder som koordineras av EMEA”, skriver Garattini och Bertele.

Bengt Ljungberg, Svenska Läkemedelsverket, är en av tre svenska representanter i EMEA:s rådgivande nämnd CHMP.
Han håller inte med artikelförfattarna om att företagen kommer för enkelt undan.
? Studierna som läkemedelsföretagen utför är föremål för samvetsgrann granskning av de regulatoriska myndigheterna och kraven på företagen har blivit tuffare.

Han anser ändå att det delvis finns fog för den kritik som framförs i British Medical Journal.
? Visst kan man önska fler oberoende studier, men hur dessa studier ska finansieras är ofta oklart.

?Läkare bryter mot skyldigheten att informera om pneumokockvaccin?

I en anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, beskrivs hur en läkare bedömde en febersjuk 13 månader gammal pojkes svullna öga som en allergi och sände hem honom med allergimedicin. När pojken nästa dag inte gick att väcka fick han åka ambulans till sjukhuset och på IVA fick mamman beskedet att han hade bakteriell hjärnhinneinflammation och kanske inte skulle överleva. Han hade drabbats av en livshotande pneumokockinfektion.

Pojken överlevde tack vare intensiv antibiotikabehandling, men fallet visar tydligt hur svårt det är att ställa rätt diagnos vid hjärnhinneinflammation på grund av pneumokocker. Förloppet blir hastigt och dramatiskt efter en inledningsfas som är mycket svår att skilja från en vanlig feberperiod och beskedligare former av pneumokockinfektion.

Smittskyddsinstitutets årsrapport beskriver 98 allvarliga pneumokockinfektioner hos förskolebarn i fjol. Fem barn dog i denna infektion mot vilken det sedan flera år finns ett vaccin som skyddar mot hälften av de allvarliga pneumokockstammarna. Till bilden hör att flera barn som överlever får kvarstående skador efter hjärnhinneinflammation, till exempel grava hörselskador eller dövhet.

Vaccination mot pneumokocker behövs, ändå är det bara i Stockholms län som alla små barn blir vaccinerade utan kostnad inom ramen för barnvaccinationsprogrammet. Vaccinet är registrerat för användning på barn som skydd mot pneumokockinfektion men barnhälsovårdsöverläkarna har inte tagit sitt etiska ansvar gentemot barn och föräldrar. De har i stället sett som sin uppgift att undanhålla information för att skydda smittskyddsexperter och politiker från kritik.

Det är en ovan och inte alls lätt uppgift att informera föräldrar om ett ganska dyrt vaccin som samhället inte subventionerar men som kan skydda barn från död, lidande och handikapp. Länge informerade inga barnavårdscentraler, och på många håll informerar BVC om pneumokockvaccination enbart vid direkt förfrågan från föräldrarna. På direkt uppmaning hävdade för ett år sedan den läkare som var ansvarig för informationen om vaccination och dagissmitta att det kunde tolkas som marknadsföring om han informerade Stockholms föräldrar på internet om att det finns ett registrerat vaccin att använda i Sverige mot många av de farliga pneumokockerna.

Pneumokocker är den vanligaste orsaken till öroninflammation och hjärnhinneinflammation samt en av de vanligaste orsakerna till lunginflammation hos barn. Vaccinet skyddar mot flertalet av de invasiva infektioner som orsakas av de sju ingående typerna och totalt sett mot de flesta av de invasiva pneumokockinfektionerna.

Smittskyddsinstitutets expertgrupp för vaccinationer, Refvac, rekommenderade i fjol att alla barn skulle vaccineras med det konjugerade pneumokockvaccinet. Socialstyrelsen utreder sedan dess medan Danmark och Norge redan vaccinerar. I detta läge ska Sveriges barnhälsovårdsöverläkare begrunda Läkarförbundets etiska regler punkt 4 och 5 som säger att:

? Läkaren skall behandla patienten med empati, omsorg och respekt och får inte genom sin yrkesauktoritet inkräkta på vederbörandes rätt att bestämma över sig själv.

? Läkaren skall respektera patientens rätt till information om sitt hälsotillstånd och möjliga behandlingsalternativ och om möjligt i behandlingen utgå från informerat samtycke samt avstå från att lämna upplysningar som patienten inte önskar.

Tidigare var etik och Socialstyrelsens anvisningar samma sak men så kommer inte framtiden att se ut beträffande vaccinering. Det är därför angeläget att HSAN och etiska organ prövar om inte barnhälsovårdsläkare bryter mot yrkesetiken när de av slentrian undanhåller information om alla de i Sverige registrerade vaccinerna för barn.

Ann-Charlotte Gyllenram
Ordförande Barnplantorna

Hans Rosling
Professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet

.

Farmacevtförbundets vice ordförande hoppar av

0

För drygt en vecka sedan meddelade Faramcevtförbundet att de
byter ut sina fackliga representanter i Apotekets styrelse till två advokater.
På så sätt vill förbundet stärka sin kontroll över de förberedelser Apoteket
gör inför omregleringen av apoteksmarknaden. En av dem som byttes ut var
förbundets vice ordförande Inga-Lill Furberg, som var mycket kritisk till idén
att byta ut de fackliga representanterna. Därför meddelar hon nu att hon lämnar
sitt uppdrag i styrelsen, skriver Dagens Medicin.
? Jag har informerat om min önskan att avgå från förbundsstyrelsen, och kommer
att göra så vid förbundets fullmäktige den 16-17 november, säger hon till tidningen.

Annons om prostatabesvär går över gränsen

Sanofi-Aventis marknadsför Xatral OD för behandling av
prostatabesvär på grund av benign prostatahyperplasi (BPH). Läkemedlet är
receptbelagt och får därför inte marknadsföras mot allmänheten. Men i en annons
som bland annat införts i väntrumstidningen Doktorn finns texten: ?Svag stråle
och ständigt kissnödig. Det ska du absolut inte acceptera. Det finns enkel
behandling för män som du tar en gång om dagen så att strålen förbättras.? Även
om tabletten inte nämns vid namn eller generisk benämning är annonsen utformad
så att det är tydligt att Sanofi-Aventis tillhandahåller en tablett för detta
ändamål, och annonsen är i strid med artikel 102.

Sanofi-Aventis bestrider att annonsen utgör information om
receptbelagt läkemedel till allmänheten. Avsikten har varit att informera om
att det finns behandling att få inom ett visst område, vattenkastningsbesvär.
Patienten uppmanas att ta kontakt med sin läkare samt hänvisas till en hemsida
som ger balanserad information om flera olika behandlingsmöjligheter vid
vattenkastningsbesvär.

Företaget poängterar också att det finns flera läkemedel på
marknaden mot BPH som tas en gång om dagen, och att läkemedlet således inte
behöver vara Xatral OD. Annonsen är inte utformad som att det finns endast en
behandling, utan som om att det finns behandling, skriver de. Företaget skriver också att kampanjen är avslutad och inte
kommer att återkomma i detta format.

IGM bedömer att en annons med Sanofi-Aventis som avsändare,
med uppgiften att det finns enkel behandling för män som du tar en gång om
dagen så att strålen förbättras, uppfattas naturligen av läsaren som ett
påstående om att  företaget
tillhandahåller den behandlingen. Detta även om preparatet inte nämns vid namn
eller med generisk benämning.

Företaget har därmed handlat i strid med artikel 102 och
god  sed på läkemedelsinformationens
område. Förseelsen är varken ringa eller ursäktlig och företaget åläggs att
betala en IGM-avgift om 80 000 kr.

Nytt läkemedel mot HER2-tumörer

0

Under 80-talet visade forskare att kvinnor med
bröstcancer vars tumörer har ett uttryck av HER2-receptorn har en sämre prognos
än andra patienter med bröstcancer. År 1998 godkändes Roches läkemedel
Herceptin (trastuzumab) som binder till HER2-receptorer och på så vis hämmar
tillväxten av HER2-positiva tumörer. Herceptin är en monoklonal antikropp som
för målgruppen halverar risken för återfall.

Glaxosmithkline, GSK, har nu tagit fram ett nytt preparat
för kvinnor vars brösttumörer överuttrycker HER2. Läkemedlet lapatinib har i
USA blivit godkänt med produktnamnet Tykerb och en ansökan om europeiskt
godkännande är inlämnad till EMEA.

Till skillnad från Herceptin, som ges som infusion på
sjukhus, administreras lapatinib i tablettform. Godkännandet för lapatinib i
USA gäller som kombinationsbehandling med Xeloda (capecitabin) för avancerad
eller metastaserande bröstcancer hos kvinnor som upphört att svara på
Herceptin.
? Även capecitabin ges i tablettform, vilket gör att
patienten kan ta båda medicinerna i hemmet, säger Christer Svedman som är
medicinsk rådgivare på GSK.

Lapatinib blockerar förutom HER2-receptorn också
HER1-receptorn, som även benämns EGFR eller ErbB1, vilket ger läkemedlet en
något annorlunda profil än Herceptin både vad gäller effekt och biverkningar.

Henrik Lindman, överläkare på Akademiska sjukhuset i
Uppsala, var huvudprövare för den första studien av lapatinib i Sverige. Han
säger att av de studier som hittills genomförts verkar det som att lapatinib
har en relativt mild biverkningsprofil. Diarré och hudutslag förekommer och har
att göra med blockeringen av EGFR. EGFR uttrycks nämligen inte enbart i
tumörceller utan även på friska celler i GI-kanalen och huden. Jämfört med
cellgifter är det fråga om mildare biverkningar. Å andra sidan är Herceptin,
enligt Henrik Lindman, vanligen nästintill biverkningsfritt. 

En skillnad mellan lapatinib och Herceptin är att lapatinib
är betydligt mindre vilket gör att aktiv substans teoretiskt kan passera
blodhjärnbarriären och Henrik Lindman berättar att studier antyder att risken
för hjärnmetastaser hos patientgruppen kan minska med hjälp av
lapatinibbehandling.

Herceptin brukar ofta nämnas som exempel på ett nytt och
dyrt läkemedel. Exakt vad prislappen för lapatinib kommer att hamna på i
Sverige är ännu oklart, men en gissning är att det inte kommer att skilja sig
alltför mycket från priset på Herceptin.

Henrik Lindman säger att det som nu behövs är resultat från
studier som direkt jämför lapatinib och Herceptin ur effekt- och
biverkningsaspekter. Han berättar också att fler läkemedel med liknande
verkningsmekanism är under utveckling.
? HER2 är ett tacksamt mål för läkemedel eftersom man får en
väldigt kraftfull effekt, säger han.

Patenträttigheter ska inte gå före hivbekämpning

0

En klar majoritet i parlamentet röstade för en ändring som sätter kampen mot sjukdomarna före företagens patenträttigheter. Syftet är att utvecklingsländer ska få köpa eller producera kopior av patenterade läkemedel.

Tillägget i Världshandelsorganisationens avtal TRIPS om äganderätt har tidigare endast accepterats av elva länder, men nu tillkommer alltså de 27 medlemsländerna i EU.
Redan tidigare har utvecklingsländer haft rätt att köpa eller producera generiska kopior av patenterade läkemedel, men det har inte använts särskilt mycket. Tillägget till TRIPS som nu antagits innebär att den rättigheten permanentas. En person i Europaparlamentet säger till Läkemedelsvärlden att det här gör att möjligheten kommer att användas mer.

Den svenska europaparlamentarikern Anders Wijkman (kd) välkomnar beslutet.
? Det här är en gammal strid mellan vissa läkemedelsföretag på ena sidan och non-governmental organizations och u-landsregeringar på andra sidan. Nu har man kommit fram till en kompromiss och det kommer att öka tillgången på läkemedel i fattiga länder, säger Anders Wijkman.

Nya regler för brukarorganisationer

0

Det är de fyra myndigheterna Läkemedelsverket, Läkemedelsförmånsnämnden, SBU och Socialstyrelsen som nu vill ha tydligare information om eventuella kopplingar mellan brukarorganisationer, som patientföreningar, och läkemedelsföretag.

Organisationerna ska via sina representanter skriva på en jävsdeklaration där de uppger ekonomiskt samarbete med läkemedelsföretag och aktieinnehav eller personliga relationer som kan utgöra en intressekonflikt. En skrift som bland  annat beskriver olika grader av samarbete har också tagits fram.
? Läkemedelsförmånsnämnden, Läkemedelsverket, SBU och Socialstyrelsen har gått vidare i arbetet för att ytterligare öka uppmärksamheten kring frågor om objektivitet, saklighet och opartiskhet hos de utomstående organisationer och enskilda som anlitas i myndigheternas arbete, skriver myndigheterna i ett pressmeddelande.

Myndigheterna har tidigare tagit fram liknande regler för hur experter som anlitas ska redovisa eventuella intressekonflikter.

Analysgrupp ska ge klara besked till Apoteket

0

Apotekets försök att stärka sig inför omregleringen har tidigare fått massiv kritik, framförallt från Konkurrensverket och Farmacevtförbundet.
Tidigare i månaden beslutades att Göran Hägglund ska avgöra hur det blir med samarbetet mellan läkemedelsdistrubutören Medco och Apoteket.

Nu har Göran Hägglund också tillsatt en analysgrupp som ska ge tydliga besked till Apoteket om vad ägaren vill. Samtidigt avslutar Socialdepartementet samarbetet med Lars Jeding och Ulf Öberg som varit rådgivare i apoteksfrågor.

Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig på Socialdepartementet som ingår i analysgruppen, säger att det är viktigt att Näringsdepartementet nu blir delaktigt i apoteksfrågan.
? Näringsdepartementet har stor erfarenhet av att arbeta med statliga företag och är kunniga i finansiella frågor och bolagsfrågor i allmänhet. Genom att bilda den här analysgruppen tror jag att vi kan ta till vara på den kompetensen på ett bra sätt, säger Tobias Nilsson till Läkemedelsvärlden.

Att sätta prislapp på ett människoliv

1

Även om kostnaderna
för de nya cancerläkemedlen knappt börjat synas i budgetar och statistik ännu
så är de påtagliga i cancervårdens vardag.
? Ja absolut, jag tror att varje onkolog känner av det här
på något sätt. Det kommer hela tiden nya läkemedel men vi får knappt någon
utökad budget. Resultatet är att vi inte ger de läkemedel som vi är
rekommenderade att göra, säger Mef Nilbert, professor och överläkare på
onkologen i Lund.

Som exempel nämner hon behandling med Avastin (bevacizumab)
mot koloncancer. Läkemedlet är godkänt för första linjens behandling vid spridd
tarmcancer.
? Men det ger vi bara till en liten del av patienterna idag,
säger Mef Nilbert.
Frustrationen är tydlig.
? Jag ser att klinikbudgeten inte räcker och det förstår
jag. Men när jag försöker tänka ett steg längre så förstår jag inte längre. Jag
kan egentligen inte förstå varför vi inte får mer pengar, säger Mef Nilbert.

Frågan om de nya dyra cancerläkemedlen bubblar i hela
västvärlden just nu. I Sverige är cancerläkemedel en av de läkemedelsgrupper
där kostnaderna ökat mest de senaste åren. Men pengarna i sig är inte det
största problemet.

Grundproblematiken är att läkemedlen inte botar, utan
förlänger liv med i snitt ett par månader. För patienterna är de extra
månaderna självklart ovärderliga, men i sjukvårdens budgetar ställs kostnaderna
mot andra kroniskt sjuka patientgrupper som till exempel reumatiker. Enligt
hälsoekonomen Ulf Persson, vd på Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi,
IHE, håller sjukvården sakta på att vakna upp till ett obehagligt
ställningstagande.
? Klinikcheferna på onkologimottagningarna har haft halv
tillåtelse att år efter år dra över sin budget och så har man löst frågan genom
att smygande ta pengar från andra verksamheter. Men nu börjar kostnaderna bli
så stora att det inte går längre, och då vet man inte hur man ska göra för att
kunna fatta besluten kring hur mycket den här vården får kosta, säger Ulf Persson.

För hälsoekonomerna däremot, finns sedan länge ett verktyg.
De räknar ut kostnaden per QALY, Quality Adjusted Life Year, eller
kvalitetsjusterat levnadsår. QALY innebär att man inte enbart tar hänsyn till
hur lång tid ett läkemedel ökar överlevnaden utan också hur god livskvalitén är
under tiden.
? Det är inte ett bra mått, men det är det bästa vi har,
säger Ulf Persson.
? För ett par år sedan var det helt tabu att prata QALY i
sjukvården, men nu är det på var mans läppar.

Hur mycket man ska använda sig av QALY i beslutsfattandet är
en omstridd fråga. I England har NICE, som utvärderar läkemedel, slagit fast
att det ska finnas starka skäl att kalla ett läkemedel kostnadseffektivt om ett
QALY kostar mer än 30 000 pund, vilket motsvarar cirka 400 000 kronor. I
Sverige anser Socialstyrelsen att kostnaden per QALY är hög om den överskrider
500 000 kronor, men något exakt värde för vad ett QALY får kosta har man inte
bestämt.
? Debatten idag är väldigt frustrerande. Om nu
Socialstyrelsen satt 500 000 kronor som en gräns för vad de tycker är ett rimligt
pris så måste de våga säga det. Nu är det som om ett spöke styr det här, säger
Mef Nilbert.

Enligt henne skulle verksamheten på onkologikliniken
underlättas om beslutsfattandet var tydligare.
? Om man bestämt att ett läkemedel kostar för mycket per
QALY skulle jag kunna säga det till patienten. Idag är det istället tyvärr så
att det ibland blir de patienter som ligger på mest som får behandlingen.  

Men att sätta en entydig gräns för kostnad per QALY är inte
aktuellt enligt Torbjörn Malm på Socialstyrelsen.
? I våra bedömningar vill vi också ta hänsyn till sjukdomens
svårighetsgrad. Om svårighetsgraden är högre kan man vara beredd att ta en
högre kostnad. Alla som medverkat i vårt arbete är överens om att det inte
enbart går att räkna fram prioriteringsordningen. Dessutom finns det väldigt få
tillförlitliga kalkyler av QALY, säger han.
Kunskapsbristen som Torbjörn Malm hänvisar till beror
framförallt på att man inte ställt frågan tidigare menar Ulf Persson på IHE.

Eftersom det är först nu som man börjar resonera utifrån
QALY inom sjukvården så har man ingen som helst aning vad folk på gatan
egentligen tycker att ett QALY får kosta.
Här menar Ulf Persson att det finns mycket att lära av
trafikforskningen.
? Redan på 70-talet började man forska i hur mycket säkerhet
och räddade liv i trafiken kostar och så jämförde man med vad folk tycker att
det ska få kosta. Vården ligger 25 år efter på den punkten, säger han.

Att ta reda på vad folk egentligen vill betala för ett par
extra månader i livet är alltså möjligt enligt Ulf Persson.
? Trafikforskarna analyserade hur mycket pengar människor
spenderade på olika egna säkerhetslösningar i bilar och försäkringar. Sedan
skalade de upp de siffrorna till en nationell nivå och på så sätt kan man få en
uppfattning av hur högt människor värderar säkerhet.

När det gäller sjukvård är det inte lika enkelt, men det går
ändå att värdera människors betalningsvilja. Forskning av det slaget pågår
framförallt internationellt, men även här i Sverige.
? Vi har här i Lund gjort en första pilotstudie där vi
ställde 150 människor inför olika val liknande dem i sjukvården. Vi måste helt
enkelt börja fråga folk vad de tycker att vi i Sverige ska betala för ett extra
levnadsår, säger Ulf Persson.

Men problemet med de skenande kostnaderna för
cancerläkemedel angrips också från ett annat håll. Många av läkemedlen fungerar
idag bara på en del av patienterna, men ingen vet på förhand vilken patient som
kommer att bli hjälpt av vilket läkemedel. För att bättre kunna definiera
patientgruppen forskas det nu mycket för att hitta markörer som dels kan tala
om vilket läkemedel som lämpar sig bäst för en enskild patient, men också
tidigt kan analysera om patienten svarar på behandlingen.

Vid Uppsala universitet har Ola Söderberg tagit fram en ny
teknik som väckt mycket intresse internationellt. Tekniken, som kallas in situ
PLA, analyserar kommunikationen mellan olika protein.
? Tidigare tekniker tittar framförallt på hur mycket av en
viss receptor eller ett visst protein som finns i cellen, vår teknik är
istället inriktad på att analysera hur proteinerna binder till varandra. Det är
som om man ska analysera vad som händer på en fotbollsplan. Det är visserligen
intressant att se hur många spelare som finns i vardera laget, men det säger
betydligt mer om man kan se hur de interagerar med varandra, säger Ola
Söderberg.

Med den nya testmetoden går det alltså att undersöka om ett
läkemedel interagerar med sitt målprotein, med andra ord om patientens celler
kan förväntas svara på behandlingen. Företaget Olink har kommersialiserat
testet som kostar cirka hundra kronor per test, och Ola Söderberg har stora
förhoppningar.
? Vi hoppas nu att kliniskt verksamma läkare ska börja
använda det här så att vi snabbt kan börja bygga upp en databas om vilka
interaktioner som sker mellan olika läkemedel och tumörtyper.

Även inom industrin börjar det här forskningsområdet sprida
sig. Bristol-Myers Squibb har sedan ett par år tillbaka ett samarbete med
Karolinska institutet inom onkologisk farmakogenomik. Företagets medicinska
chef  Thomas Linné säger att det är
möjliga förbättringar för patienten som framförallt driver forskningen, men att
det även finns rent företagsekonomiska incitament.
? Värdet av ett läkemedel avgörs ju av balansen mellan
preparatets effekt och dess biverkningar. Om vi kan få fram vilka patienter som
svarar bättre på vår behandling så ökar det värdet på våra produkter, säger
han.

Och forskningen välkomnas ute på klinikerna.
? Om vi bättre kan välja vilket av de här nya dyra
läkemedlen som är bäst för varje patient så kommer  det vara värt oerhört mycket. Dels för
patienten som slipper jobbiga behandlingar i onödan, men också för ekonomin
eftersom man kommer att kunna använda pengarna mer effektivt, säger Mef
Nilbert.

Ibland bota, oftast lindra, alltid trösta

0

Sjuksköterskan Malin Backman går kvickt mellan rummen på avdelning P54. På nyckelbrickan fäst vid bröstet sitter gula post-it-lappar med anteckningar.
? Jag måste skriva ned för att komma ihåg vad som ska fixas. Det är så många som rycker i en hela tiden och det gäller att inte glömma patienternas önskemål, säger hon.
? Nu ska jag först hämta hostmedicin och sen vill damen på elvan få hjälp med att duscha och komma upp. Det är mycket spring!

P54 är Radiumhemmets största slutenvårdsavdelning med plats för 18 patienter. Här ligger man inne för planerad behandling med cytostatika och strålning eller kommer in akut på grund av komplikationer från behandlingen. Vårdtiden på avdelningen är i snitt fyra till fem dygn. Under helgen dras antalet patienter ned till tolv för att bereda plats för kommande veckas planerade behandlingar. Normalt inom sjukvården prioriteras akuta fall framför planerade eftersom planerade fall har en bättre diagnos. Med cancerpatienter är det annorlunda. Inga planerade åtgärder får skjutas upp, då kan tumören hinna växa till sig och behandlingseffekten försämras.  
? Det är alltid en hel del trixande inför helgen. Mycket logistik, man måste hela tiden kolla vilka som klarar att åka hem och vilka som ska placeras ut på sjukhem, säger Malin Backman.
Malin Backman levererar hostmedicinen till Barbro som har lungcancer och hostar så det rister i hela kroppen. Barbro är inlagd för att cytostatikabehandlingen har fått hennes njurar att svikta och hon måste återhämta sig innan nästa kur. Diuretika, vätskedropp och massor med dryck ska få igång njurfunktionen igen.
Barbro undrar om njurvärdena förbättrats något sen igår? Malin har inte hunnit se efter om provsvaren kommit ännu, men lovar att kolla upp det.
En städerska kommer in och moppar golvet. Med sig får hon stora tussar av Barbros silvergråa hår.
Malin Backman har jobbat som sjuksköterska på P54 i snart tre år. Tidigare var hon undersköterska i 15 år bland annat på Radiumhemmets allmänonkologiska mottagning. Som sjuksköterska ansvarar hon varje dag för tre patienter. För att skapa trygghet är målsättningen att de patienter som återkommer ska vårdas av samma sköterska varje gång de läggs in. Avdelningen är nyrenoverad och ljus. I fönstren står vita orkidéer som en skir kontrast mot de hårda tegelbyggnaderna utanför. Tavlorna i korridoren visar försommarblomster som skiftar i rosa.
 
Radiumhemmet vid Karolinska sjukhuset i Stockholm är Sveriges största och äldsta onkologiska klinik. Majoriteten av patienterna utreds och behandlas i samarbete med andra sjukhus. Kliniken grundades 1910 och var till en början helt specialiserad på radioterapi som då var en alldeles ny behandlingsmetod vid tumörsjukdom. Idag är Radiumhemmet en onkologisk klinik med ansvar för all icke-kirurgisk cancerterapi uppdelat på öppenvårdsmottagningar, medicinsk behandlingsavdelning, radioterapiavdelning, onkologisk rehabilitering och tre slutenvårdsavdelningar. De dominerande behandlingsmetoderna är strålterapi, cytostatikabehandling och hormonell terapi.
Cancervården är de små stegens revolution där positionerna hela tiden flyttas fram. Enkla vardagssaker som att kunna äta, dricka och sova ordentligt har förbättrats avsevärt. Idag finns näringsdropp och effektiva mediciner mot illamående som inte fanns för tio-tjugo år sedan. Patienterna är inte längre avmagrade och utmärglade utan hålls i form för att klara de påfrestningar som cellgifter och strålning utgör på kroppen.
? När 5HT3-blockerarna kom i slutet på 80-talet var det ett enormt framsteg för cancervården och patienternas livskvalitet. Plötsligt var man
av med illamåendet, den biverkan som för många var det allra värsta med behandlingen, säger Thomas Wahlgren, biträdande överläkare på avdelningen.

Målinriktade preparat som tyrosinkinashämmare och angiogeneshämmare har också inneburit stora förbättringar för patienterna.
? Glivec har gett fantastiska tillbakagångar på Gisttumörer, en typ av muskelcellstumör i magen. Och tilläggsbehandlingar som Avastin och tamoxifen minskar tumörtillväxten och spridningen. Nackdelen med preparaten är att de är så dyra, säger Thomas Wahlgren.
? Det som verkligen skulle förändra cancervården är om man i framtiden kan förebygga sjukdomen. Just nu pågår många vaccinationsstudier, där kroppens immunförsvar ska bekämpa tumörcellerna likt bakterier. Men eftersom den typen av vaccin är tekniskt svårt att framställa går forskningen trögt, säger Thomas Wahlgren.
Kombinationen av förbättrad symtomlindring och en utbyggnad av hemsjukvården har gjort att cancerpatienter inte längre tillbringar långa perioder på sjukhus. Små förbättringar i taget gör att man hela tiden vinner en dag här och där som blir till månader och år i levnadstid och idag finns en jättegrupp cancerpatienter som är kroniker.
? Cancer innebär inte längre död inom en snar framtid. Istället bör det allt mer ses som en kronisk sjukdom där patienterna kräver stora insatser och behandlingar men går hem från sjukhuset och mår relativt bra. De kommer att dö i sin sjukdom, men först om tio, kanske femton år, säger Mats Gudmundsson, medicinskt behandlingsansvarig överläkare på P54.
? Det problematiska är att politikerna inte hängt med i utvecklingen utan fortfarande är kvar i uppdelningen av cancervård som palliativ eller botande. Medlen läggs på att bygga ut hemsjukvård och hospiceverksamhet, vilket i sig är bra, men inte vad kronikerna behöver. De behöver rehabilitering för att komma tillbaka till arbetet och vardagen och den typen av resurser har inte hemsjukvården.
? Det är en svår ekvation. Cancerincidensen ökar med tre procent varje år samtidigt som förbättrade mediciner och ökade kunskaper ändrar sjukdomsbilden. Samtidigt får cancervården mindre resurser att möta patienterna som blir fler och lever längre. För att klara av det måste även politikerna tänka om och förändra sin syn på cancer, säger Mats Gudmundsson.

Periodvis är arbetet på avdelningen tungt. Sängbundna patienter behöver hjälp med allt och är det fullbelagt kan det ibland vara svårt att hinna ge patienterna tillräckligt med uppmärksamhet. Kanske hinner man inte hjälpa någon att duscha trots att man lovat.
? Svårast är att bemöta patienternas smärta och ångest. Att aldrig helt kunna trösta och säga att det här ordnar sig, du kommer att bli bra, säger Susanne Petrini, undersköterska som arbetat på Radiumhemmet i två år.
? Det viktigaste i jobbet är att vara lyhörd och ha blick för att prioritera när det är stressigt. I en god omvårdnad ingår så mycket mer än att lyfta och duscha. Är någon sugen på godis eller tidningar springer vi gärna ned till kiosken och fixar det, säger Susanne Petrini.
Detsamma gäller snus och cigaretter.
? Visserligen är Karolinska ett rökfritt sjukhus. Men vi som personal kan inte moralisera över att det inte är bra för patienterna att röka. Och att påpeka att tobak ger cancer är ju redan för sent. De som inte klarar att gå ned till rökrutan här utanför och rentav blir sämre av nikotinabstinensen får nikotinplåster, säger Susanne Petrini.
Hon läser alltid dödsannonserna i tidningen. Hon vill veta hur det går. Vilka som går vidare och vilka som stannar.
? Svårast är när unga dör. Det är så inmatat i huvudet att alla har rätt till ett långt och lyckligt liv, säger hon.

De patienter man inte kan göra mer för på avdelningen bereds plats på hospice för vård i livets slutskede. Men ibland försämras patienter mycket snabbt eller är så dåliga redan när de läggs in att det inte går att flytta dem. De flesta patienter har anhöriga här i dödsögonblicket. Hos dem som saknar närstående vakar någon ur personalen. Ingen ska dö ensam. Och ingen ska ha ont. Under dödskampen är smärtorna ofta så svåra att patienterna medicineras ned i ett sömnliknande tillstånd.
? Döden går i vågor. Det är nästan så att vi vet att sker ett dödsfall är det fler i antågande. Det kan gå veckor utan att någon går bort och sen plötsligt är det tre samma vecka. Vi har pratat mycket om det, att det är märkligt att dödsfall kommer tillsammans, säger Susanne Petrini.
Ingrid Orsholm är kurator på Radiumhemmets psykosociala mottagning. Hennes samtal med patienterna kretsar kring sjukdomen, livet och döden.
? I vårt samhälle håller vi döden ifrån oss, säger Ingrid Orsholm. Att tvingas inse att det bara är en skör hinna mellan livet och döden är för många djupt ångestframkallande.
? När man blir svårt sjuk är det lätt att ens sociala sammanhang slås sönder. Kuratorn är patientens bollplank i arbetet med att sätta ihop pusselbitarna igen. Det kanske inte blir som innan man blev sjuk men förhoppningsvis en fullt fungerande vardag.
Samtalen handlar även om konkreta frågor som om patienten ska vara sjukskriven mycket, lite eller inte alls. Tillsammans med kuratorn kan man lägga upp en plan för hur ens arbete ska gå att kombinera med cytostatika och strålbehandling. Genom kuratorn går det också att söka fondmedel för de ökade omkostnader som alla läkarbesök och mediciner kan innebära.

Många patienter har varit så hårt hållna i de medicinska rutinerna att den psykologiska reaktionen på det de varit med om kommer först efteråt, när cancern börjar gå tillbaka.
? När de anhöriga drar en lättnadens suck över att den svåraste tiden är förbi mår patienten många gånger istället som sämst. En stor och mycket viktig del i kuratorns arbete är att hjälpa patienter och anhöriga att förstå varandras reaktioner på det som hänt. Att inte vara i fas med varandra kan vara mycket tärande på en relation, säger Ingrid Orsholm.
Det händer ofta att patienter knyter an till personalen och delar med sig av tankar och känslor. Som sköterska gäller det att inte lämna ut sig själv för mycket, att ha en gräns för det personliga i yrket.
? Det gäller att lyssna och förstå utan att gråta med. Visst fäster jag mig vid patienter, särskilt dem som återkommer under flera år. Men jag måste inta en professionell roll inför dem och deras anhöriga. Det som tynger en får ventileras med kollegorna istället, säger Susanne Petrini.
Malin Backman anser att arbetskamraterna är A och O för att jobbet ska fungera.
? Har någon en besvärlig patient som kräver mycket omvårdnad rycker vi in och hjälper varandra. Vi är ett tight team och pratar mycket om det som händer på jobbet. Det behövs för att klara de tyngsta perioderna.
? Men det ger också en otrolig styrka att jobba här. Det är makalöst att se hur patienterna kämpar och väldigt många blir faktiskt friska, säger Malin Backman.

Även GSK lägger om kursen

0

Glaxosmithkline, GSK, föreslår stora förändringar i sin svenska
organisation. Resurser ska tas från läkemedelskonsulenter och läggas på
tjänster som arbetar närmare sjukvårdens beslutsfattare. Företaget skriver i
ett pressmeddelande att de gör omorganisationen för att bättre möta framtiden.
En framtid som enligt företaget innebär att faktorer som läkemedlens närvaro på
rekommendationslistor och behandlingsriktlinjer blir viktigare.

Samtidigt meddelar GSK internationellt att de står inför
stora besparingar. Nästa år ska företaget göra besparingar på 350 miljoner
pund, och fram till 2010 ska företaget ha dragit ned kostnaderna med 700
miljoner pund. Fyrtio procent av besparingarna ska tas från tillverkning, fyrtio
procent från sälj- och administration och tjugo procent från forskning och
utveckling. Men på GSK i Sverige säger man att den svenska omorganisationen
inte har något med företagets sparkrav att göra.
? Nej, den här omorganisationen hade vi gjort i Sverige under alla
omständigheter. Sverige ligger i framkant i Europa när det gäller hur man
organiserat sig kring läkemedelsanvändning. Att bara möta allmänläkare som man
gjort traditionellt är inte längre en metod som fungerar i Sverige. Det har blivit
viktigare och viktigare att säkerställa finansieringen av våra produkter, säger
Johan Thor, affärsutvecklingsdirektör på GSK.

Johan Thor säger också att den svenska delen av företaget
ännu inte fått några större sparkrav på sig uppifrån.
? Eftersom vi har mycket få säljare här jämfört med många andra länder, och vi
har inte har någon forskningen eller tillverkning här så tror jag inte att vi
kommer ta så stor del av besparingarna.

Meda köper Recip

0

Meda räknar med att förvärvet av Recip ska tillföra företaget en omsättning på 850 miljoner kronor under 2008. I avtalet ingår att Meda tar över Recips all befintlig försäljning, organisation, produkträttigheter och varumärken.

Recip har idag bland annat produkterna Kåvepenin, Heracillin, Kalcipos, TrioBe och Aminess. Under 2008 räknar Recip med ytterligare fem läkemedelsregistreringar.

Priset som Meda betalar för Recip är 2 650 miljoner kronor kontant och 5,7 miljoner nyemmiterade aktier i Meda.