Annons

Månads arkivering oktober 2007

Hög dödlighet vid avbruten tamoxifenbehandling

0

Tamoxifen har använts i över 25 år för att
förebygga återfall i hormonberoende bröstcancer. På senare år har nyare
läkemedel som aromatashämmare visat sig kunna krympa tumörer bättre och med
färre biverkningar. Men tamoxifen har fortfarande en viktig roll vid
bröstcancer eftersom aromatashämmare bara kan ges till postmenopausala kvinnor. Nu visar en studie från Skottland, som presenterades vid en
bröstcancerkongress i San Francisco i början av september, att kvinnor som
hämtade ut mindre än 70 procent av sina recept på tamoxifen hade en signifikant
förhöjd risk på drygt 16 procent att dö jämfört med kvinnor som hämtade ut alla
sina recept.

I studien var det en på 10 kvinnor som hämtade ut mindre än
70 procent av recepten. Att inte hämta ut läkemedel är ett accepterat mått på
följsamhet eftersom det är ovanligt att köpa mer läkemedel innan de gamla tagit
slut, hävdar forskarna. I studien av professor Alastair Thompson vid University of
Dundee i Skottland och medarbetare ingick 2 080 kvinnor som behandlades för
bröstcancer mellan åren 1993 och 2002. Totalt 79 procent av kvinnorna fick
recept på tamoxifen för att minska risken för återfall efter operation. I
Skottland har alla patienter ett unikt tiosiffrigt avkodat hälsonummer. Det gör
det möjligt att koppla samman data för varje patient med uppgifter från ett
receptregister på apoteket.

Trots att standardbehandling med tamoxifen ska pågå i fem år
använde kvinnorna i studien läkemedlen i genomsnitt 2,42 år. Mindre än hälften
av kvinnorna använde tamoxifen i fem år. De kvinnor som inte hämtade ut några
läkemedel alls hade 50 procents ökad risk att dö jämfört med kvinnor som
använde tamoxifen i fem år.

Forskarna frågade inte efter orsaken till att kvinnorna
avbröt behandlingen, men det är känt att läkemedlen kan ge värmevallningar och
andra besvärande biverkningar som liknar symtom vid menopaus. Därför
rekommenderar forskarna kvinnor som har besvärande biverkningar att diskutera
det med sin läkare, det finns ofta något som kan lindra symtomen. De menar att
resultaten också har betydelse för kvinnor som behandlas med de nyare
aromatashämmarna. Studien visar klart att det är viktigt att fullfölja
behandlingen och allt tyder på att detta gäller båda typerna av läkemedel.

En amerikansk studie på aromatashämmare som presenterades
vid samma kongress visade att mer än tio procent av patienterna slutade att ta
läkemedlen beroende på led- och muskelsmärtor, en sedan tidigare känd biverkan. Det som var förvånande i studien var att så många avbröt
behandlingen på grund av dessa biverkningar. I studien ingick 100
postmenopausala kvinnor som fick antingen Aromasin (exemestan) eller Femar
(letrozol). De fick besvara ett frågeformulär om sin hälsa och biverkningar. De
som angav att de fått mer värk sedan studien startade remitterades till en
reumatolog. Studien visade att symtomen varierade mellan inflammation i
senfästen i skuldra eller handled, inflammation i knän eller artritliknande
symtom i händer eller höfter. Forskarna menar att för en del kvinnor kan
tamoxifen därför vara ett bättre alternativ.

Professor Göran Landberg vid universitetssjukhuset i Malmö
är inte förvånad över studiernas resultat. Man vet sedan tidigare att många
kvinnor avbryter behandlingen i förtid och det finns olika anledningar till
detta. Situationen i Sverige är dock inte helt klarlagd och det kan vara
viktigt att följa upp och uppmärksamma detta även här. Tamoxifen är ett
läkemedel som har funnits länge och det finns bra dokumentation om
biverkningar.
? Det är inte förvånande att det nu börjar komma rapporter
om olika biverkningar även för aromatashämmare eftersom den här typen av
läkemedel har använts under en kortare tid jämfört med tamoxifen, säger Göran
Landberg.

Tamoxifen är ett väl beprövat läkemedel och aromatashämmarna
har inte ersatt tamoxifen helt för postmenopausala kvinnor, påpekar han.
? Det kanske är så att de flesta fortfarande ska ha
tamoxifen och bara vissa begränsade grupper aromatashämmare.
? Det är alltid svårt med följsamheten för läkemedel med
besvärande biverkningar som sträcker sig över så många år, tillägger han.

Sveriges sjukvård inte längre i topp

0

Sverige petas från fjärde till sjätteplats när Euro Health Consumer Index för 2007 presenterades idag. Indexet är en årlig ranking av de nationella sjukvårdssystemen i Europa ur konsumentens perspektiv.
Sverige har bäst behandlingsresultat men samtidigt längst väntetider, vilket drar ned de sammanlagda poängen.

Bäst i år är Österrike med 806 poäng av 1000 möjliga, tvåa är Nederländerna och trea Frankrike. Därefter kommer Schweiz och Tyskland. Sverige får i år 740 poäng vilket räckte till en sjätte plats.
Sverige ligger bäst till när det gäller behandlingsresultat och är i topp även inom läkemedel och vårdens omfattning. Däremot ligger vi i Europa-botten när det gäller väntetiderna.
Indexet täcker fem områden; patienträttigheter och konsumentinformation, väntetider, behandlingsresultat, vårdens omfattning samt tillgång till läkemedel.

Sekretess hindrar offentlig databas om läkemedel

0

Av den dryga miljonen norrmän som förra året
använde ett läkemedel för nervsystemet var det 15 000 som fick Zyprexa
(olanzapin) förskrivet, 330 av dem var under 20 år. Den här statistiken går enkelt att hämta på norska
folkhälsoinstitutets hemsida, Statistikk fra Reseptregisteret.

I Sverige finns också sedan juli 2005 uppgifterna lagrade i
ett läkemedelsregister. Men ännu har inte Socialstyrelsen som ansvarar för
registret någon sökbar databas på sin hemsida med statistik över  läkemedelsanvändningen i Sverige. Anledningen är den svenska sekretesslagstiftningen.

Därför måste den som vill ha även enkla uppgifter ur
registret, som till exempel hur många personer i landet eller i ett landsting
som fått simvastatin förskrivet, begära att få ut uppgifterna. Rent formellt
gör då Socialstyrelsen en sekretessbedömning innan de lämnar ut statistiken.
Detta skiljes sig från Norge där uppgifterna är offentliga på en sökbar
databas.

Enligt den svenska statistiksekretessen får en myndighet
inte lämna ut uppgifter om enskilda. Och som enskild räknas också enskilda
företag, enligt den tolkning som Socialstyrelsens jurister gjort.

Så medan man på Folkhelseinstituttets databas också kan söka
på en substans, till exempel olanzapin, där det bara finns en tillverkare,
Lilly, lämnar det svenska läkemedelsregistret inte ut uppgiften om hur många
personer i Sverige som fått läkemedlet utskrivet på recept.
? När det bara finns en tillverkare av ett preparat anser
våra jurister att det bryter mot lagen eftersom vi röjer företagets identitet
och det kan anses vara till men för tillverkaren, suckar Örjan Ericsson på
Läkemedelsregistret.
? Sekretesslagen som den tolkas hindrar oss att fullt ut
använda registret som det var tänkt.

I början av det här året var allt klart för att i likhet med
Norge ha en offentlig databas, men sekretesslagen satte krokben. Örjan Ericsson
liksom de andra som arbetar med läkemedelsstatistiken känner sig bakbundna av
lagstiftningen.
? Det hade ju varit bra om den utredning som föregick att vi
fick ett läkemedelsregister också hade diskuterat
sekretessbestämmelserna, säger Petra Otterblad Olausson, chef för
Epidemiologiskt centrum på Socialstyrelsen.

Karin Nylén, den jurist på Socialstyrelsen som har frågan på
sitt bord konstaterar att statistiksekretessen är mycket stark i svensk
lagstiftning.
? I Norge har vi tillåtelse att lägga ut den här
statistiken,  säger Marit Rønning, chef
på avdelningen för epidemiologi vid det norska folkhälsoinstitutet.

I den norska databasen kan man som sagt också finna
uppgifter om hur många som använder en substans med bara en tillverkare.
Däremot går det inte att få uppgift om en enskild produkt när det finns flera tillverkare,
till exempel hur många av de norrmän som använt simvastatin som fått Zocord
förskrivet.
? Men det är mer en praxis än att det finns en lag som
hindrar oss från att också göra det, hävdar Marit Rønning.

I den databas som Örjan Ericsson och hans kollegor vill göra
offentlig finns statistik om substanser, antal brukare, åldrar, användningen i
landet och på landstings och kommunal nivå. Till skillnad mot Apotekets
statistik som har uppgifter om dygnsdoser och kostnader innehåller
Läkemedelsregistret uppgifter om antalet brukare vilket säger mer om
användningen än dygnsdoser. För många läkemedel, till exempel antibiotika som
används i hela befolkningen, men i olika doser, blir statistik om antalet doser
lätt missvisande.
? Det här är standarduppgifter som landsting, de som arbetar
med läkemedelsuppföljning, media och företag ofta frågar efter och som borde
vara tillgängliga, säger Örjan Ericsson.

Apotekaren Sten Ronge som arbetar med läkemedelsuppföljning
inom Stockholms läns landsting håller med.
? För uppföljningarna och för våra prevalenstabeller skulle
det förenkla om vi kunde söka uppgifterna direkt istället för att beställa dem.