Annons

Sekretess hindrar offentlig databas om läkemedel

Sedan i början av året skulle det enligt planerna vara
möjligt att på Socialstyrelsens hemsida själv söka statistik över
läkemedelsanvändningen. Men sekretesslagen har satt käppar i hjulen. Personalen
känner sig bakbunden och kräver en förändring.

1 okt 2007, kl 09:10
0

Annons

Av den dryga miljonen norrmän som förra året
använde ett läkemedel för nervsystemet var det 15 000 som fick Zyprexa
(olanzapin) förskrivet, 330 av dem var under 20 år. Den här statistiken går enkelt att hämta på norska
folkhälsoinstitutets hemsida, Statistikk fra Reseptregisteret.

I Sverige finns också sedan juli 2005 uppgifterna lagrade i
ett läkemedelsregister. Men ännu har inte Socialstyrelsen som ansvarar för
registret någon sökbar databas på sin hemsida med statistik över  läkemedelsanvändningen i Sverige. Anledningen är den svenska sekretesslagstiftningen.

Därför måste den som vill ha även enkla uppgifter ur
registret, som till exempel hur många personer i landet eller i ett landsting
som fått simvastatin förskrivet, begära att få ut uppgifterna. Rent formellt
gör då Socialstyrelsen en sekretessbedömning innan de lämnar ut statistiken.
Detta skiljes sig från Norge där uppgifterna är offentliga på en sökbar
databas.

Enligt den svenska statistiksekretessen får en myndighet
inte lämna ut uppgifter om enskilda. Och som enskild räknas också enskilda
företag, enligt den tolkning som Socialstyrelsens jurister gjort.

Så medan man på Folkhelseinstituttets databas också kan söka
på en substans, till exempel olanzapin, där det bara finns en tillverkare,
Lilly, lämnar det svenska läkemedelsregistret inte ut uppgiften om hur många
personer i Sverige som fått läkemedlet utskrivet på recept.
? När det bara finns en tillverkare av ett preparat anser
våra jurister att det bryter mot lagen eftersom vi röjer företagets identitet
och det kan anses vara till men för tillverkaren, suckar Örjan Ericsson på
Läkemedelsregistret.
? Sekretesslagen som den tolkas hindrar oss att fullt ut
använda registret som det var tänkt.

I början av det här året var allt klart för att i likhet med
Norge ha en offentlig databas, men sekretesslagen satte krokben. Örjan Ericsson
liksom de andra som arbetar med läkemedelsstatistiken känner sig bakbundna av
lagstiftningen.
? Det hade ju varit bra om den utredning som föregick att vi
fick ett läkemedelsregister också hade diskuterat
sekretessbestämmelserna, säger Petra Otterblad Olausson, chef för
Epidemiologiskt centrum på Socialstyrelsen.

Karin Nylén, den jurist på Socialstyrelsen som har frågan på
sitt bord konstaterar att statistiksekretessen är mycket stark i svensk
lagstiftning.
? I Norge har vi tillåtelse att lägga ut den här
statistiken,  säger Marit Rønning, chef
på avdelningen för epidemiologi vid det norska folkhälsoinstitutet.

I den norska databasen kan man som sagt också finna
uppgifter om hur många som använder en substans med bara en tillverkare.
Däremot går det inte att få uppgift om en enskild produkt när det finns flera tillverkare,
till exempel hur många av de norrmän som använt simvastatin som fått Zocord
förskrivet.
? Men det är mer en praxis än att det finns en lag som
hindrar oss från att också göra det, hävdar Marit Rønning.

I den databas som Örjan Ericsson och hans kollegor vill göra
offentlig finns statistik om substanser, antal brukare, åldrar, användningen i
landet och på landstings och kommunal nivå. Till skillnad mot Apotekets
statistik som har uppgifter om dygnsdoser och kostnader innehåller
Läkemedelsregistret uppgifter om antalet brukare vilket säger mer om
användningen än dygnsdoser. För många läkemedel, till exempel antibiotika som
används i hela befolkningen, men i olika doser, blir statistik om antalet doser
lätt missvisande.
? Det här är standarduppgifter som landsting, de som arbetar
med läkemedelsuppföljning, media och företag ofta frågar efter och som borde
vara tillgängliga, säger Örjan Ericsson.

Apotekaren Sten Ronge som arbetar med läkemedelsuppföljning
inom Stockholms läns landsting håller med.
? För uppföljningarna och för våra prevalenstabeller skulle
det förenkla om vi kunde söka uppgifterna direkt istället för att beställa dem.