Annons
Home 2006

Årlig arkivering 2006

Påstådd lönediskriminering på Apoteket granskas

Ingert Nilsson
-
0

Att de förekom lönediskriminering på grund av etniciteterkände Apoteket i tio fall redan 2004.
Men även om det har blivit bättre finns den strukturella diskrimineringen kvar hävdar facket som nu hoppas att den granskning av bolaget som Diskrimineringsombudsmannen, DO påbörjat ska få igång de förhandlingar som enligt facket gått i stå.

DO ska under året granska ett antal statliga myndigheter och bolag, däribland Apoteket.

– Ett skäl till att vi valt Apoteket är att Farmacevtförbundet hört av sig, säger Guillermo Carbonari på DO.
Eftersom Apoteket är ett av de största statliga bolagen hade DO troligen granskat bolaget även om man inte fått in synpunkter från Farmacevtförbundet säger han. I direktivet till DO ingår att speciellt granska just statliga myndigheter och bolag.

Drygt 2000 kr mindre i månaden

– Vid vår enkät 2005 uppgav 159 av 448 obefordrade apotekare att de hade utländsk härkomst. I snitt har de en inkomst som ligger 2 500 kr lägre i månaden, säger Camilla Frankelius, biträdande förbundsdirektör på Farmacevtförbundet.

Just nu har man ett drygt tiotal medlemmar vars löner man vill diskutera med arbetsgivaren.

– Men ledningen hänvisar till att det här ska lösas på det lokala planet och vill inte diskutera med oss.

Enligt facket beror den skilda lönesättningen bland annat på att apotekare som flyttar till Sverige inte får tillgodoräkna sig sin erfarenhet.

– Personer som flyttar hit och kanske har lång erfarenhet i yrket anställs med ingångslön och där börjar ju problemet. De betraktas tydligen som ?nykläckta? när de beträder Apotekets mark.

Ett annat problem, som man i dagsläget inte vet storleken på, är att apotekare med utländsk apotekarexamen anställs som receptarier och därmed får en receptarielön.

Apoteket ska nu komma in med en första redovisning på hur man arbetar för att förhindra diskriminering och för mångfald inom bolaget.

Problem för Poteket

Ingert Nilsson
-
0

Den tidigare verkställande direktören för Apoteket, Arne Björnberg, har stött på patrull för sin affärsidé, Poteket.
Enligt Arne Bjönberg var grundidén att Poteket skulle köpa läkemedel av svenska marknadsbolag och att produkterna skulle expedieras av ett estniskt apotek och sedan levereras till kunder i Sverige.

– Men vi har nu fått besked från Astrazeneca att de bara säljer till Apoteket AB och landstingen.

– Vi hade varit nöjda med de svenska inköpspriserna eftersom ekonomin i vårt tilltag ligger i en effektivare hantering i apoteksledet.

Säger de svenska bolagen nej får man istället köpa läkemedlen i andra länder.

– Det innebär mer arbete för oss, eftersom läkemedlen måste packas om till svenska innan vi kan sälja dem via det baltiska apoteket, men troligen också större lönsamhet.

Arne Bjönberg hävdar att företagens vägran att leverera strider mot EU-rätten.

– En hörnsten i EU är ju att en slutkund får köpa från vilken leverantör som helst inom unionen. Men jag har inte tid med den striden som säkert tar flera år.

Strider mot svenska regler

– Så som vi förstått reglerna har Apoteket AB ensamrätt i Sverige på att distribuera läkemedel till patienter, säger Staffan Ternby, informationschef på Astrazeneca.

– Och vi kan inte bidra till någon olovlig handel.

Läkemedelsindustriföreningen har vänt sig till Läkemedelsverket för att höra myndighetens svar på Arne Björnbergs förfrågan att köpa läkemedel från svenska marknadsbolag.

Tjänstedirektivet undantar sjukvård från fri rörlighet

Ingert Nilsson
-
0

EU-kommissionen har lagt fram ett nytt förslag till tjänstedirektiv inom EU som, vad det verkar, kan komma att godkännas av EU-parlamentet. Det nya förslaget är en kompromiss som bland annat innebär att hälso- och sjukvårdsfrågor undantas. Direktivet kan sägas vara ett förtydligande av EU:s grundprincip om frihet för tjänster inom unionen.

Tidigare har omvärldsanalytikern Göran Alsterlind uttalat att apoteksmonopolets tid skulle vara förbi, om inte tidigare, så när tjänstedirektivet antogs.

Han tror inte att undantaget för hälso- och sjukvårdfrågor innebär någon skillnad.

– I Europa betraktar man inte apotek som en del av hälso- och sjukvården, utan som en del av vad man kan kallar professionell service. Så det kan mycket väl bli så att apoteket faller inom ramen för tjänstedirektivet trots undantagen. Men det kommer förstås att bli en tolkningsfråga.

Tjänstedirektivet fortsätter nu att behandlas inom EU. Om kommissionens kompromissförslag antas av parlamentet kan det slutligen antas vid årsskiftet.

Östrogen enbart ökar inte risken för bröstcancer

Birgitta Gerne
-
0

Resultaten står i skarp kontrast till tidigare resultat från den del av WHI som gällde kombinationsbehandling. Den stoppades 2002, tre år i förtid, på grund av högre risk inte bara för bröstcancer utan även blodpropp, stroke och hjärtinfarkt.
De nya resultaten baseras data från 40 centra och 10 739 kvinnor i åldern 50 till 79 år som fick östrogen eller placebo i genomsnitt sju år.

Samtliga kvinnor hade opererat bort livmodern. Eftersom östrogen enbart ökar risken för livmodercancer måste kvinnor som har livmodern kvar använda kombinationsbehandling.
I studien fanns det till och med en något mindre risk för bröstcancer hos de som fått aktiv behandling. Det kan dock bero på tätare mammografiundersökningar, menar forskarna.
Tidigare studier har dock visat att östrogen enbart kan öka risken för blodpropp hos postmenopausala kvinnor.

Sammantaget är resultaten goda nyheter för kvinnor som använder östrogen och visar att man inte ska dra all hormonbehandling över en kam, påpekar forskarna.

Farmacevt vill skapa
opinion mot monopolet

Ingert Nilsson
-
0

– Jag förväntade mig inte heller något annat svar, säger Torsten Eklund.

Men han tycker att konsekvensen av detaljhandelsmonopolet, det han kallar ett sorts de facto yrkesförbud, kommit i bakgrunden av den diskussion som istället kommit att handla om att släppa ett receptfritt sortiment till detaljhandeln.

Vad han främst hoppas på med sin ansökan är att skapa opinion för förändring.
Själv arbetar han liksom ett trettiotal i Sverige utbildade farmacevter numer i Norge.

Bra med protest

Cecilia Bernsten ordförande för Farmacevtförbundet säger att förbundet inte kan stå bakom ansökan, eftersom man vet att det idag inte är möjligt enligt lagen. Det skulle vara att inge falska förhoppningar. Men det hindrar inte att man som facklig organisation kan ge sitt moraliska stöd, menar hon.

– Vi får inte så sällan förfrågningar från apotekare utomlands om vad det finns för möjligheter att öppna apotek här och kan bara svara att det inte är möjligt så som lagstiftningen ser ut.

– Men jag tycker det är bra att någon protesterar på det här synliga sättet. För som fackförbund har vi insett att det för farmacevternas arbetssituation vore solklart bättre med fler arbetsgivare. Och när det gäller vad som är bäst för kunderna beror det på lagstiftningen som omgärdar verksamheten.

Torsten Eklund pekar i sin ansökan speciellt på förhållandena i storstadsområdena.

– Man använder bland annat glesbygden som argument mot att upphäva monopolet. Min erfarenhet från landsbygden är att situationen där ofta är bättre än i Stockholm. Där kan du få dina läkemedel hemkörda. I storstadsområdena kan du få vänta länge på expediering, personalen arbetar under allt större stress och som kund kan du inte uttrycka ditt missnöje genom att välja bort det här företaget.
Läkemedelsverket har förstås avvisat Torsten Eklunds ansökan, med hänvisning till lagen.
? Det är i dagsläget enbart Apoteket som får bedriva handel med läkemedel till slutkund, säger Erica Lindblom.
Förra året fick man in en del ansökningar från detaljhandeln om att få sälja receptfria läkemedel som fick samma svar. Även någon farmacevt har tidigare hört av sig till Läkemedelsverket.

Apoteket byter reklambyrå

Ewa Lundborg
-
0

Trots att Apotekets avtal med reklambyrån TBWA inte gått ut avbryts samarbetet. Sedan i höstas har Apoteket letat efter en ny samarbetspartner. Efter flera gallringar stod valet mellan Åkestam Holst och Forsman & Bodenfors, där de sistnämnda fick uppdraget.

I sitt pressmeddelande anger inte Apoteket något särskilt skäl till bytet, men i en intervju i tidningen Resumé säger Eva Fernvall att det har skett saker på TBWA som gjort att Apoteket sökt sig vidare. Bland annat har flera av dem Apoteket arbetat med slutat. Men avhopparna har inte varit med i den nya upphandlingen.
Eva Fernvall har också sagt i intervjuer att en av fördelarna med den nya byrån är att de vågat kritisera Apotekets sätt att kommunicera, och att de visat ?hur vi kan utveckla oss i butik?.
Apoteket spenderar närmare 100 miljoner kronor per år på marknadsföring.

Tydligare krav för läkemedelsförsäljning

Läkemedelsvärlden
-
0

Lagändringarna grundar sig på ett EU-direktiv och syftar till att förenkla och förtydliga kraven för att godkänna läkemedel för försäljning samt utveckla den inre marknaden för läkemedel i EU. Vidare vidgas definitionen av begreppet läkemedel, vilket bland annat innebär att homeopatika kommer att räknas som läkemedel.

Det blir också förbjudet att marknadsföra receptbelagda läkemedel till allmänheten och humanläkemedel som inte godkänts för försäljning. Läkemedelsverket ska få tillsyn över marknadsföringen av läkemedel. Detta gäller även marknadsföring som förekommer i tv och som i dag övervakas av Konsumentombudsmannen, KO.

De nya lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2006.

Antiinflammatoriska medel kan skydda mot grå starr

Läkemedelsvärlden
-
0

Grå starr innebär att synskärpan försämras, eftersom linsen blir grumlig. Sjukdomen är den största orsaken till blindhet i världen, och så många som fyra av fem personer över 80 år har grumlig lins. År 2004 gjordes 77 000 operationer av grå starr i Sverige.

– Det finns studier som visat att om man kan fördröja uppkomsten av grå starr så att folk får det tio år senare skulle operationsbehovet minska till hälften, säger Anne Petersen.

I sin avhandling visar Anne Petersen, biomedicinsk analytiker vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, att de antiinflammatoriska medel som bland annat finns i vanliga värktabletter kan skydda mot grå starr. Hur mycket medlen kan skydda är olika från fall till fall, eftersom risken att drabbas av grå starr är olika från person till person.

Antiinflammatoriska medel används redan i form av ögondroppar vid operationer, men när läkemedlen ges tablettform är det svårt att veta hur hög koncentrationen blir i ögats lins.

Avhandlingen visar också att doseringen måste vara mycket exakt för att medlen ska ha en skyddande effekt. En för hög halt av antiinflammatoriska medel ökar istället risken för celldöd i ögat.

– Man har ett litet intervall där man får skydd, och om man får en för hög dos skadas ögat istället för att skyddas, säger Anne Petersen.

Anne Petersen har undersökt odlade celler från människor och hela linser från möss i mikroskop och med biokemiska analyser. I försöken kunde hon se att de antiinflammatoriska substanserna motverkade de farliga syreradikalerna, och att cellen då inte behövde använda lika mycket av skyddsämnet glutation.

900 ton läkemedel kasserades förra året

Läkemedelsvärlden
-
0

Inom hela EU införs nu krav på ett insamlingssystem för läkemedel som inspirerats av den svenska modellen, för att minska spridningen av läkemedel i naturen. Det skriver Apoteket i ett pressmeddelande.

Apotekets miljömål 2006 är att minst 75 procent av de kunder som får läkemedel över ska lämna in dem. Idag är det två av tre av kunder som uppger att de lämnar in sina överblivna läkemedel till Apoteket.

– Vi arbetar för att få in en ännu högre andel överblivna mediciner. Mängden överblivna mediciner ska också minskas, bland annat genom startförpackningar av läkemedel, mer dosförpackade läkemedel och en bättre läkemedelsanvändning, säger Apotekets miljöchef Bo Gunnarsson.

De inlämnade läkemedlen skickas till förbränning i anläggningar i Göteborg, Uppsala och Umeå där de förbränns under kontrollerade former så att läkemedlen inte sprids vidare i naturen.

Övervikt ger kronisk inflammation hos unga

Birgitta Gerne
-
0

Det är sedan tidigare känt att övervikt hos vuxna ökar risken för att få hjärtkärlsjukdom och diabetes. Däremot har man inte helt kunnat förklara varför.

Julia Wärnberg vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet i Huddinge har undersökt 500 spanska ungdomar i åldern 13 till 18 år. Spanien är ett av de länder i Europa som har högst andel överviktiga barn.

Jämfört med normalviktiga ungdomar hade de överviktiga ungdomarna i studien förhöjda halter av inflammatoriska proteiner i blodet som hos vuxna ger en högre risk för hjärtkärlsjukdomar och diabetes.

– Hos människor med förhöjda nivåer av inflammatoriska proteiner kan de här sjukdomarna kanske dyka upp så tidigt som i 40-50 årsåldern istället för när de är 70, säger Julia Wärnberg i ett pressmeddelande.

Att kopplingen mellan övervikt i ungdomsåren och kronisk inflammation nu är klarlagd hoppas hon ska leda till nya insikter om hur man kan motverka den högre risk för livsstilssjukdomar som den kroniska inflammationen kan innebära i vuxen ålder.

– Hos vuxna med kronisk inflammation har det visat sig att tillsammans med viktminskning kan även Omega 3-fettsyror, valnötter och regelbunden motion vara ett bra sätt att få ner inflammationen och därmed minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, säger Julia Wärnberg.

Hon planerar nu att fortsätta sin forskning inom ramen för den så kallade Helena-studien, som finansieras av EU och ska vara klar 2008.

Virustest bättre metod att upptäcka livmoderhalscancer

Ingert Nilsson
-
0

För att jämföra de två metoderna för att i tidig fas upptäcka livmoderhalscancer samlade de brittiska forskarna in data från drygt 60 000 nordeuropeiska och nordamerikanska kvinnor.
Forskarna konstaterar att de cellprover som regelmässigt tas vid screening i flera länder minskat dödligheten i livmoderhalscancer.
Men cellproverna har flera svagheter, menar de. Cellprovet måste vara av tillräckligt god kvalitet och den mikroskopiska analysen är subjektiv.

Ett test som kontrollerar förekomst av papillomvirus är en enkel och objektiv metod anser forskarna som därför tycker att ett HPV-test är en säkrare metod.
I 96 procent av de fall där man fann att kvinnor hade HPV fann man också cellförändringar, som kan orsaka cancer. Med cellprover var träffsäkerheten 53 procent.

Båda metoderna kan ge falska positiva provresultat, men andelen falska positiva var högre med cellprover skriver forskarna.

I Sverige diagnosticerades 2003 477 kvinnor med livmoderhalscancer, två procent av all cancer. I början av 1970-talet var det ungefär dubbelt så många fall av livmoderhalscancer. Minskningen anses främst bero på cervixscreening som gjort det möjligt att tidigt upptäcka och behandla förstadier till sjukdomen.

Läkemedelsverket rensar inför ny lag om växtläkemedel

Ewa Lundborg
-
0

Den första maj beräknas den nya lagen om växtbaserade läkemedel träda i kraft. Det innebär att naturmedel inte kan finnas på den svenska marknaden. Läkemedelsverket skriver i ett pressmeddelande att samtliga frilistade naturmedel har gåtts igenom, så att de som uppfyller kraven istället blivit godkända naturläkemedel.
Därmed har myndigheten skött den hemläxa som finns angiven i propositionen, med 31 mars som deadline.

Något kryptiskt är tillägget:
”Med stöd av övergångsbestämmelser i den nya lagstiftningen avvaktas med att fatta beslut om sex stycken naturmedel. Dessa kommer att finnas kvar på marknaden till dess att ansökan om registrering som traditionellt växtbaserat läkemedel inkommit och avgjorts.”

– Det finns inget utrymme för frilistade naturmedel i den nya lagen, så de har istället fått tillfälligt försäljningstillstånd, säger Lena Sahlström, apotekare på Läkemedelsverkets enhet för växtbaserade läkemedel.

Hon pekar på den del av propositionen som rör naturmedel som inte bedöms kunna uppfylla kraven på naturläkemedel. De naturmedel som istället bedöms kunna uppfylla de nya kraven på traditionella växtbaserade läkemedel får under en tid fortsätta försäljas. Senast den första augusti ska berörda företag lämna in en fullständig ansökan till Läkemedelsverket.
De sex sista naturmedlen som nu alltså slingrat sig förbi två lagändringar är Arctic root, Chisandra adaptogen, Chisan, Femal balans, Floradix multipretten och Salus alpenkraft.

Unikt uppföljningsprojekt lanseras i Sverige

Läkemedelsvärlden
-
0

Flera har redan fått gå och många riskerar att bli av med sina jobb när som helst. För att råda bot på detta, och för att öka kvaliteten i den svenska läkemedelsanvändningen, lanserar Läkemedelsindustriföreningen, LIF, idag ett världsunikt projekt.

Industrins personal på marknadsbolagen ska istället för marknadsföring och försäljning arbeta med kvalitetsuppföljning, genom Operation Läkemedelsdörrknackning.

Sverige delas in i 800 områden, för lättare uppföljning. I varje område kommer ett tjugotal representanter arbeta med att knacka dörr, titta i människors badrumsskåp, kartlägga vilka läkemedel som används, hur de används, och naturligtvis prata med de boende och höra efter hur det går med preparaten. De boende behöver inte bjuda på kaffe.

Representanterna skriver efter varje genomgång en kortare rapport som skickas både till LIF, för dataregistrering, och till Apoteket, för eventuell uppföljning och möjlig utsättning av läkemedel, eller någon annan lämplig åtgärd.

– Tid, pengar och kvalitet är det viktigaste för att komma tillrätta med de problem som finns idag med läkemedelsanvändningen i Sverige. Vi lanserar nu detta unika projekt för att öka kvaliteten och för att konstruktivt bidra till svensk sjukvård, säger LIF:s vd Richard Bergström.
– Dessutom hoppas jag att vi kan återanställa en stor del av dem som redan tvingats gå från sina arbeten.

En bit in i maj, när rapporterna börjar strömma in, kan avancerad statistik börja sammanställas för att jämföra olika landsdelar med varandra. Då kan tydliga skillnader i förskrivning skönjas och enkelt rättas till genom återkoppling till förskrivande läkare och den lokala läkemedelskommittén.

För att lyckas med Operation Läkemedelsdörrknackning måsta industrins personal vidareutbildas genom en tredagars obligatorisk påbyggnadsutbildning, Ipuls-certifierad, i Läkemedelsakademins regi.

Nödvändiga tillstånd, både från Läkemedelsverket och från lokala etiska kommittéer, har redan inhämtats och från det amerikanska läkemedelsverket FDA är intresset enormt. Likaså från europeiska Emea. Dessutom har LIF förhandsbokat åtta sidor i nr 12 2008 i tidskrifterna NEJM och Lancet för simultan publicering av studiens delresultat. Slutgiltiga resultat beräknas vara klara någon gång under 2011.

Lösning i sikte för drabbade barn

Läkemedelsvärlden
-
0

Vid LFN:s möte den 23 mars med de som kritiserat nämndens beslut att ta bort subventionen för Losec Mups till små barn, närmade sig parterna en lösning.

? Det var ett konstruktivt möte. Jag har goda förhoppningar om en finansiering genom landstingens försorg för de här läkemedlen till barnen , säger LFN:s ordförande Axel Edling.

Med på mötet var även Bodil Ericsson från Sveriges kommuner och landsting, SKL, samt Lena Grahnquist, ordförande i Barnläkarföreningen.

? Vi hade ett mycket positivt möte som jag hoppas ska bli en konkret lösning, säger Lena Grahnquist.

Den konkreta lösningen innnebär att landstingen tar kostnaden istället för barnens föräldrar, en kostnad som kan uppgå till några tusen kronor per år.

? Jag är, efter samtal med Lena Grahnquist, ganska säker på att vi kommer att lösa detta på landstingsnivå, säger Bodil Ericsson.

? Jag utgår ifrån att det här kommer att fungera från den 1 maj då beslutet om förändringar i subventionerna träder i kraft, säger Axel Edling.

Astmaläkemedel används ofta fel

Läkemedelsvärlden
-
0

Förutsättningarna för en lyckad astmabehandling är att patienterna tar sin medicin korrekt. Men en färsk dansk undersökning som gjorts på uppdrag av Danmarks Apotekerforening visar att hälften av patienterna har problem med att inhalera korrekt.
– Många astmatiker vet inte hur de skall använda sin inhalator. Problemet är att den förebyggande medicinen bara har effekt om den tas korrekt och regelbundet, säger Ane Børsting på Danmarks Apotekerforening.
Om läkemedlen inhaleras fel hamnar den i munhålan i stället för lungorna. För den enskilde patienten kan den bristande effekten av behandlingen ge onödiga biverkningar, fler anfall, nedsatt lungfunktion och fysiska begränsningar i vardagen.
En kartläggning av läkemedelsrelaterade problem har visat att upp mot 70 procent av alla astmatiker har dålig kunskap om sin sjukdom och sina läkemedel, 25-40 procent använder läkemedlen fel, 25-35 procent får biverkningar och upp mot var tredje använder för låga doser.
Det är bakgrunden till en kampanj på danska apotek.
– Budskapet i kampanjen är först och främst att man ska ta sin medicin som läkaren har sagt. Det är också viktigt att man har en riktig inhalationsteknik när man använder sin inhalator. Det kan apoteken hjälpa till med, säger Ane Børsting.
På Apoteket AB har man i dagsläget inga motsvarande aktuella siffror för Sverige. Däremot har flera tidigare studier pekat på en bedrövlig följsamhet till astmabehandling, mellan 30 och 50 procent.

LFN:s anmälan i sin helhet

Läkemedelsvärlden
-
0

?Angående information om läkemedlet Nexium från AstraZeneca Sverige AB till Sveriges läkare

Läkemedelsföretaget AstraZeneca Sverige AB (företaget) marknadsför läkemedlet Nexium. Nexium är en protonpumpshämmare och används bl.a. vid behandling av erosiv refluxesofagit och långtidsbehandling efter läkning för att förebygga återfall av esofagit samt symtomatisk behandling av gastroesofageal refluxsjukdom (GERD).

Den nya lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. trädde i kraft den 1 oktober 2002. De läkemedel som ingick i det tidigare högkostnadsskyddet ska enligt övergångsbestämmelserna ingå i det nya förmånssystemet i avvaktan på att Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) får tillfälle att gå igenom samtliga läkemedel och pröva dem mot den nya lagstiftningen. För att ett läkemedel ska få ingå i läkemedelsförmånerna krävs att det är kostnadseffektivt. Bedömningen grundar sig på hur läkemedlets effekt förhåller sig till priset och baseras på en jämförelse med gängse terapi (15 §).

LFN har i januari 2006 slutfört genomgången av läkemedel mot sjukdomar som orsakas av magsyra. I denna genomgång ingick också protonpumpshämmaren Nexium. LFN har vid genomgången prövat om användningen av Nexium är kostnadseffektiv i jämförelse med andra protonpumpshämmare. Vid den prövningen har LFN funnit att Nexium med substansen esomeprazol – med ett undantag – i allt väsentligt ger resultat som är likvärdiga med generiskt omeprazol. Undantaget är behandling av erosiv GERD men då endast när Nexium används i doseringen 40 mg jämfört med omeprazol i doseringen 20 mg.

Som en följd av detta fattade LFN den 18 januari 2006 beslut om att Nexium även i fortsättningen skulle få ingå i läkemedelsförmånerna men nu med begränsningar. Enligt beslutet (bilaga 1) får Nexium ingå i läkemedelsförmånerna vid verifierad erosiv gastroesofageal refluxsjukdom (GERD). Därutöver ingår Nexium i läkemedelsförmånerna endast i de fall där generisk omeprazol eller i förekommande fall annan protonpumpshämmare inte gett tillfredsställande resultat vid behandling av annan sjukdom som orsakas av magsyra. Företaget har i beslutet ålagts att i sin marknadsföring och annan information tydligt informera om dessa begränsningar.

I ett brev till Sveriges läkare har företaget därefter gått ut med information som fått rubriken Nexium fortsatt subventionerat efter LFN:s genomgång (bilaga 2). Av rubriken framgår inte att subventionen är begränsad. Den läsare som har tid att ägna fortsättningen sin uppmärksamhet finner inte heller i den fortsatta texten någon uppgift om att subventionen begränsats. Tvärtom kommer företaget i brevet med ett antal påståenden om användningen av Nexium som saknar väsentlig information om begränsningarna av subventionen.

Det första påståendet är direkt vilseledande. Företaget anger att Nexium har ett produktgodkännande och att det inte har fått någon inskränkning avseende godkända indikationer som subventioneras inom förmånssystemet. Påståendet ger, särskilt vid en snabb genomläsning, det felaktiga intrycket att Nexium även i fortsättningen är subventionerat utan begränsningar.

Detta intryck förstärks av att företaget därefter anger att Nexium får användas vid behandling erosiv refluxsjukdom (esofagit) både i läkningsfas och i behandlingsfas. Påståendet ger också intryck av att det för erosiv GERD enbart skulle räcka med en diagnos baserad på symtom för att Nexium ska få ingå i läkemedelsförmånerna. Av LFN:s beslut framgår dock att en sådan sjukdom ska vara verifierad. För att verifiera erosiv refluxsjukdom krävs att patienten genomgått en särskild undersökning. Brevets utformning ger således också på denna punkt en missvisande bild av subventionens omfattning och företaget uppfyller därmed inte det krav på tydlighet som uppställs i villkoret om marknadsföring.

I ett tredje påstående anger företaget att Nexium får användas vid övriga syrarelaterade sjukdomar när generiskt omeprazol inte ger tillfredsställande behandlingsresultat. Även detta påstående kan, särskilt i kombination med de nyss påtalade formuleringarna, lätt ge anledning till missuppfattningen att det räcker med ett antagande om att behandling med generiskt omeprazol inte ger resultat. Detta är dock inte innebörden av LFN:s beslut. Beslutet ställer upp krav på att patienten ska ha fått behandling med generiskt omeprazol eller med annan protonpumpshämmare och att denna behandling inte gett tillfredsställande resultat. Först därefter kan patienten få subventionerad behandling med Nexium.

De påståenden som företaget gjort i brevet som skickats till förskrivare över hela landet ger vid en snabb genomläsning intryck av att Nexium ingår i läkemedelsförmånerna utan några särskilda begränsningar. Det finns således en uppenbar risk för att brevet kan komma att vilseleda mottagaren. Informationen uppfyller inte heller de krav på tydlighet som LFN uppställt för företagets marknadsföring och information om produkten.

Det måste vara ett oavvisligt krav att läkemedelsföretagen rättar sig efter LFN:s villkor och korrekt anger de begränsningar som ställs upp för att ett läkemedel ska omfattas av läkemedelsförmånerna. Så har inte skett i detta fall. LFN anser därför att företaget har handlat i strid med god sed på läkemedelsinformationens område.

Beslut om denna anmälan har efter hörande av nämnden fattats av generaldirektör Ann-Christin Tauberman i samråd med nämndens ordförande Axel Edling. Föredragande har varit chefsjuristen Anna Märta Stenberg.?

1...293031...42Sida 30 av 42