Månads arkivering april 2006

En efterlängtad islossning

Sedan slutet av 90-talet har staten och landstingen prioriterat kostnadskontrollen på läkemedelsområdet framför dess kvalitetsutveckling. Men nu är en politisk prioritering av kvalitetsaspekterna äntligen på gång. Det blev tydligt när Läkemedelsakademin arrangerade en utfrågning med de sju riksdagspartierna i slutet av mars under rubriken Att välja läkemedelspolitik. Samtliga partier ansåg att kostnaderna nu var under kontroll och att det finns tillräckligt med offentliga medel för att satsa på att höja kvalitén i läkemedelsanvändningen.

Vi vet att huvudproblemen är felaktiga diagnoser, schablonmässig dosering och dålig följsamhet. Felaktiga diagnoser förekommer i 30-50 procent av fallen. Trots att riksdagen i samband med landstingens övertagande av ansvaret för hela läkemedelsnotan beslöt om ett läkemedelsregister med angivande av diagnos, har det senare aldrig införts.

Vi vet att merparten av alla biverkningar kan förhindras och att orsaken, liksom till utebliven effekt, ofta är schablonmässig dosering. Denna måste oftare individualiseras och tid och tekniker för detta tillföras sjukvården. Läkemedelsgenomgångar för multimedicinerande äldre bör bli obligatoriska.

Vi vet att följsamheten varierar mellan terapiområden och kan vara så låg som 50 procent. Orsakerna till den oacceptabla situationen är många, men kända: rädsla för biverkningar, glömska, ofullständig information från förskrivare och apotek samt patientens bristande delaktighet i terapibesluten.

Vi vet att uppföljning av behandlingsresultat förhindras av nuvarande datalagstiftning. Den pågående utredningen på området bör föreslå att dessa hinder avskaffas. Uppgifter från läkemedelsförteckningen måste återföras till journalen och knytas till diagnos och behandlingsresultat. Läkemedelsföretagen bör få ta del av avidentifierad information så att introduktionen av nya läkemedel i vården blir snabbare och säkrare.

Vi vet att kvalitetsfrågorna på läkemedelsområdet i Sverige är uppsplittrade på flera aktörer. I Danmark har man samlat frågorna i Institut for rationell farmakoterapi och i Finland sköts de av Utvecklingscenter för läkemedelsbehandling. För några år sedan gjordes ett liknande försök på hemmaplan att bilda Centrum för rationell läkemedelsanvändning (Cerla).

Nu finns det politiska förutsättningar för nya initiativ. Gör en tidplan för åtgärder, som förbättrar kvalitén i läkemedelsanvändningen. Vilka ytterligare indikatorer och belöningssystem behöver införas? Kan storleken på statsbidragen till landstingen knytas till uppnådda kvalitetsmål och LFN anpassa subventionsgraden till behandlingsresultatet?

För allt detta behövs en bättre uppföljning av användningen. Utred vilka uppgifter och befogenheter ett nytt institut på läkemedelsområdet borde få för att höja kvalitetsarbetet på användningen i paritet med det, som gäller inom tillverkningen. Det förändrade politiska läget gör att vi kan åstadkomma en efterlängtad islossning på området.

Handel med läkemedel över internet ökar kraftigt

Ett stort antal receptbelagda preparat säljs fritt på internet. Många stater har under senare år vidtagit åtgärder för att stoppa denna verksamhet. Men hittills har det inte gett något större resultat. Tvärt om pekar allt mot att verksamheten är starkt expanderande.
I Thailand beslagtogs under år 2004 mer än en halv miljon tabletter av den ångestdämpande substansen diazepam. Tabletterna förekom i försändelser, som huvudsakligen var adresserade mottagare i USA och England.

Cyberapotek i USA
I USA har myndigheterna avslöjat ett cyberapotek som fick sina preparat från en illegal fabrik i den centralamerikanska staten Belize. Preparaten var Xanax (alprazolam), Valium (diazepam) och Ritalin (metylfenidat).
I Sverige och flera andra länder har man gjort beslag av Rohypnol-tabletter tillverkade av råvaror köpta på en webbsajt baserad i Kina.
INCB har försökt uppskatta omfattningen av denna internethandel. Men det är svårt. Cyberapoteken agerar i det fördolda. Sajterna öppnas, flyttas och stängs med korta intervaller.
Endast en sak är klar: Verksamheten är mycket lukrativ. Från vissa av dessa sajter expedieras i genomsnitt cirka 450 beställningar per dag. Som regel får köparna betala betydligt mer än vid legal förskrivning. Det finns exempel där priset är 18 gånger högre.
Med all sannolikhet uppgår det totala värdet av denna handel till hundratals miljoner dollar om året. Det betyder, i så fall, att verksamheten har ökat explosionsartat under de senaste fem åren.

Oseriösa apotekare
Läkemedel som säljs olagligt på internet har till viss del kommit på avvägar genom stöld på fabriker och hos grossister, genom förfalskning av exportintyg och genom medverkan av oseriösa apotekare.
Enligt uppgifter, som INCB förfogar över, finns det också etablerade läkemedelsföretag, som reserverar en del av sin tillverkning för den svarta marknaden.
Men den största andelen av preparaten är olagligt tillverkade med delvis felaktiga beståndsdelar. Konsekvensen blir att de som köper läkemedel på internet, har begränsad chans att få äkta vara. I USA, till exempel, bedömer man att endast hälften av köparna får originalprodukter.

Internationellt samarbete
INCB anser nu att det krävs krafttag mot den här verksamheten. Vad som i första hand behövs är internationellt samarbete, vilket nästan helt saknas i dag.
Vidare bör staterna utnyttja lagstiftning för att i högre utsträckning kunna få informationer från bland annat internetleverantörer och betalkortsföretag.
Slutligen anser INCB att staterna bör skaffa sig rätt att kontrollera alla in- och utförselvägar för internationella postförsändelser. Detta ska då också inkludera rätten att utföra kontroller i de internationella transportföretagens lokaler.

Dålig beredskap i sjukvården för LFN:s begränsningar

Båda produkterna fick av Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, likalydande subventionsbegränsningar. De aktuella företagen, Abbott och Roche, skulle inom två år komma in med en redovisning av hur läkemedlen används i klinisk praxis. Detta har nu gjorts och resultatet är blandat.
I sitt brev till företagen skriver LFN bland annat: ?Vi kan konstatera att vården inte förefaller att ha den beredskap som krävs för att hantera begränsningar av det här slaget.?
– Vi är besvikna att det inte blev som vi tänkt oss. Informationen är inte lättillgänglig och kommer helt enkelt inte ut till förskrivaren. Dessutom måste begränsningarna vara lätta att följa upp i klinisk praxis, säger Fredrik Larsson, informationschef på LFN.
– Däremot är vi nöjda med hur företagen har skött det här.
LFN vill att ett läkemedels begränsning tydligt syns i elektroniska förskrivarstöd och vid utskrivning av elektroniska recept.

En annan förskrivning
I sina studier har företagen haft svårt att få vårdcentraler att ställa upp i uppföljningsarbetet.
– Vi måste analysera vidare varför de inte vill ställa upp, säger Fredrik Larsson.
LFN skriver vidare: ?Vårdpersonalen har svårt att sätta av den tid som krävs för att kunna deltaga och läkemedelsföretagen upplever ibland detta som ett ointresse som hindrar möjligheterna att ta fram ny kunskap.?
– Därför har det blivit en annan förskrivning av de här preparaten än vad som var tänkt, men det är svårt att dra några ekonomiska slutsatser ännu, säger Fredrik Larsson.
LFN kommer under våren att ta kontakt med bland andra Landstingens Läkemedelsförmånsgrupp för en diskussion om hanteringen av begränsningar och med Läkemedelsindustriföreningen för en diskussion kring metoder för uppföljning av läkemedelsanvändning efter Läkemedelsförmånsnämndens beslut.

Patienter vill veta resultaten från kliniska prövningar

Under den senaste europeiska bröstcancerkongressen EBCC framkom att 98 procent av deltagare i kliniska prövningar vill veta utfallet av prövningen. Men idag finns inget standardiserat sätt att meddela patienterna resultaten.
– Det finns inte heller myndighetskrav på det och det regleras vanligen inte heller i studieprotokollen, säger Jane Ahlqvist-Rastad, informationsläkare på Läkemedelsverket.
– Om det däremot framkommer ny kunskap som kan påverka patientens deltagande i studien så ska patienten informeras.
Det enda som regleras från myndighetshåll är att studier på något sätt ska offentliggöras.
– Därför är det upp till enskilda patienter att själva ta reda på studiens resultat. Följden blir att bara en del gör det, säger Anders Grahnén, Chief Scientific Officer på Quintiles.
Enligt Birgitta Pettersson, specialistläkare på enheten för kliniska prövningar på Läkemedelsverket, finns det inom EU ett intresse att skapa en större öppenhet mot allmänhet och hälso- och sjukvård.
– Det kan vara rimligt att arbeta för att de patienter som vill ska informeras om resultaten.

Ökad öppenhet
Vanligtvis har sponsorn, oftast ett läkemedelsföretag, ansvaret att informera prövaren om studieresultaten. Företagen förväntar sig sedan att prövaren i sin tur informerar patienten.
För att förbättra öppenheten och spridning av resultat har Läkemedelsindustriföreningen LIF tillsammans med de internationella branschföreningarna enats om en global policy om öppenhet kring kliniska studier, tillgänglig via www.lif.se.
Dessutom har International Fedaration of Pharmaceutical Manufacturers & Associations, IFPMA, utvecklat en webbportal för att söka information om pågående och avslutade kliniska prövningar i flera databaser, både allmänna och hos läkemedelsföretag, på www.ifpma.org.

Vi tycker – Apotekets rökpengar

0

Ska Apoteket få extra rökpengar?

Anders Hernborg, informationsläkare, Läkemedelskommittén Halland
– Vi ligger internationellt mycket bra till vad gäller rökning.
Detta är resultatet av samhälleliga åtgärder som information, prispolitik och förbud att röka i vissa miljöer. Apoteket AB skall inte bli någon vårdaktör utan fortsätta med det de är bra på, att distribuera och sälja läkemedel kostnadseffektivt. Läkarsamtal om rökning vid varje besök, distriktssköterskor och Sluta röka-linjen per telefon bör istället få de pengar Apoteket nu vill ha. Distriktssköterskorna är ofta utbildade i motiverande samtal och rökslutarstöd.

Kennert Lenhoff, distriktsläkare/ordförande läkemedelskommittén Blekinge
– Apotekets styrka är de många kundkontakterna samt att man kan teknikfrågor runt rökavvänjningsmedel. Utbildning i motiverande samtal kan nog öka möjligheten till bra kundkontakt. En oerhörd styrka föreligger när lokala apotek samverkar med primärvården vilket jag personligen upplevt i utvecklande av hälsotorg. Primärvårdens personal möter ofta patienterna i en annan del av
rökslutarkarriären. Så egentligen skulle jag önska att både apoteket och primärvården fick extra resurser med krav på samverkan.

Bodil Ericsson, Sveriges kommuner & landsting
– Nej, Apoteket bör inte få statligt bidrag; ett ensidigt Apoteksstöd snedvrider konkurrensen och återskapar monopolet. Det behövs flera utförare, även av stöd och råd. Sjukvården erbjuder hjälp för dem som behöver men det finns även privata aktörer. Företag ska kunna välja att köpa sluta röka-cirklar av Apoteket eller av annan. Som före detta storrökare är jag dessutom övertygad om att rökaren själv måste satsa för att lyckas och dessutom kunna välja metod och utförare. Nej, lös genom avgiftsfinansiering.

Steinar Høeg, vd Astrazeneca Sverige
– KOL bedöms vara en av de tre vanligaste dödsorsakerna år 2020. Initiativ för att begränsa rökning måste bejakas. Apoteket är kanske bäst rustad i nuläget att ge goda råd. Samtidigt är detta en tjänst som möjligen snedvrider kommande konkurrens och diskriminerar mellan olika aktörer om staten enbart ger Apoteket medel. Rökavvänjning förefaller vara en tjänst som det är öppet för många att ägna sig åt, allmän vård, privatvård, andra entreprenörer exempelvis. Sedan bör staten kräva uppföljning av initiativen.

Cecilia Bernsten, ordförande Sveriges farmacevtförbund
– Apotekens legitimerade personal ska ägna sig åt sin kärnverksamhet – läkemedelsdistribution och rådgivning så att de som använder läkemedel vet hur de ska använda dem för att de ska göra mesta möjliga nytta. Att stödja människor som ska sluta röka är inte lätt, det krävs både tillräckligt med personal, utbildning och goda personliga egenskaper. Med tanke på annat som snart ska genomföras till exempel läkemedelsförteckningen, fortsättningen på omorganisationen och ?tre steg?, är det svårt att se hur apotekspersonalen skulle räcka också till denna uppgift – oavsett tillskott av pengar.

Läkemedel doneras olagligt

Den franska apotekarorganisationen Pharmaciens Humanitaire Internationale, PHI, skickar returnerade läkemedel till u-länder, trots att detta är helt i strid med WHO:s riktlinjer och rekommendationer hur läkemedel ska doneras.
– Vi har från flera håll legat på dem men ingenting händer, säger Nils-Olof ?Nippe? Strandqvist, ordförande i svenska Farmacevter utan Gränser.
Han menar att det är en obskyr verksamhet att från apotek sända returnerade läkemedel till u-länder, krigsområden och andra oroshärdar.
– Det innebär stora problem för mottagarna, eftersom givarna sällan undersöker de verkliga behoven utan skickar läkemedel som egentligen inte behövs, till exempel p-piller, istället för antibiotika och smärtstillande läkemedel.
Andra problem är att många läkemedel har passerade bäst före-datum och att etiketter med patientnamn sitter kvar på förpackningarna.

Notiser – Nikotin försämrar cellgiftsbehandling

0

Nikotin försämrar cellgiftsbehandling
Nikotin kan förstöra effekten av en cellgiftsbehandling. Det visar en lungcancerstudie som publicerats i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift. I studien tillsatte man nikotin samtidigt som man hällde cellgifter över lungcancerceller. Cancercellerna dog då inte lika fort som i försök där man inte tillsatte nikotin.

Diabetesordförande går till industrin
Sedan 1999 har Stefan Leufstedt varit ordförande i Svenska Diabetesförbundet, men till sommaren slutar han. Han ska istället börja arbeta för läkemedelsföretaget Novo Nordisk som är stora just på diabetesområdet. Public Affairs Manager blir hans nya titel. En befattning som enligt bolaget är ett led i satsningen på ökat utbyte med företagets intressenter.

DN-journalist till JO
Dagens Nyheters vetenskapsreporter Karin Bojs har JO-anmält Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Enligt Karin Bojs favoriserar SBU:s informationschef Ragnar Levi Dagens Medicin och låter tidningen ta del myndighetens rapporter före DN. Hon anser att det är otillbörligt eftersom SBU är en statlig myndighet. JO ska nu ta ställning till om påståendet är något som ingår i JO:s uppgift att behandla.

Danska läkemedelsverket oroat
Användningen av bredspektrumantibiotika har stigit i Danmark de senaste åren och utgör nu hälften av antibiotikaanvändningen. Förskrivningen av ciprofloxacin har ökat med
150 procent på fem år, något som oroar det danska läkemedelsverket. Myndigheten varnar för risken att man får fler antibiotikaresistenta bakteriestammar.

Solberoende
Till listan av beroendetillstånd kan vi snart också få lägga solning. I en liten randomiserad studie som publicerats i Journal of the American Academy of Dermatology fann forskarna att frekventa solare upplever abstinenssymtom vid utebliven UV-strålning. Vid ett blindtest fann de till exempel att personer som solar mycket föredrog en bädd med UV-strålning, trots att de inte kunde se någon skillnad. Man fann också att opioidantagonisten naltrexon minskade abstinensen hos hälften av dem som utsatte sig för strålning på solarium vid mer än åtta tillfällen i månaden. Hos de mindre frekventa solarna märktes inte någon abstinens.

Allergiläkemedel
säljer bra
Sedan allt fler läkemedel mot allergi blivit receptfria har försäljningen ökat på apoteket. På två år har försäljningsvolymen av de receptfria allergimedlen ökat med 62 procent.

EU tar efter
Inom EU ska man, enligt Apoteket, införa ett insamlingssystem för läkemedel liknande det svenska. Idag uppger två av tre svenska apotekskunder att de lämnar in sina överblivna läkemedel. Förra året blev det cirka 900 ton läkemedel inklusive emballage. Företagets miljömål för i år är att minst 75 procent av kunder som har överblivna läkemedel ska lämna in dessa.

Ja till ny lagstiftning
Riksdagen sa den 5 april som väntat ja till regeringens förslag om ändringar i läkemedelslagstiftningen. Ändringarna innebär bland annat att den svenska lagen nu införlivat EU-direktivet. Ändringarna syftar till att förenkla och förtydliga kraven för att godkänna läkemedel samt att utveckla den inre marknaden. Den nya lagstiftningen innebär bland annat att homeopatika räknas som läkemedel och att begreppet generiskt läkemedel harmoniserar inom EU.

Fler fick påföljd
Förra året fick 384 personer inom sjukvården någon påföljd efter att ha anmälts till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. 29 läkare fick sin legitimation indragen, fem fler än 2004. Tio läkare fick sin förskrivningsrätt av läkemedel begränsad.

Hygiea på dagens apotek?

Nyligen fick jag frågan: Du vet väl att er farmacevtiska symbol, ormskålen, inspirerats av Askleipos dotter Hygiea? Visste jag det? Jag ?googlade? båda två och fick fram att Askleipos är läkekonstens gud och att hans symbol ormstaven senare blev Hippokrates kännetecken. Askleipos hade två döttrar, Hygiea och Panakeia, vilka ansvarade för tempelriterna i faderns tempel. Hygiea matade bland annat ormarna i templet ur en skål, ursprunget till farmacevternas ormskål. Hon är också hälsans gudinna och står för bevarandet av fullständig hälsa. Här innefattas allt som kan påverka både det fysiska och mentala välbefinnandet, till exempel läkemedel men också kost, motion, kroppsvård, arbete, sömn, rökning och alkohol. Hygiea fokuserar på bevarandet av hälsa och vikten av livsstil och prevention, medan Askleipos har fokus på behandling av sjukdom och att återskapa hälsa.

Idag utgör Askleipos tradition att behandla sjukdom kärnverksamheten på apotek. Hit går vi för att hämta ut de läkemedel vi behöver för att behandla våra olika sjukdomar och åkommor. Självklart behövs det mer forskning för att ta fram nya och mer effektiva läkemedel, men redan idag har vi ju många utmärkta läkemedel som snarare behövs användas så optimalt som möjligt. Detta innebär att förbättra följsamhet och läkemedelsanvändning, till exempel genom olika följsamhetsförbättrande interventioner samt genom identifiering av läkemedelsrelaterade problem (LRP). Det är ju också viktigt att i större utsträckning identifiera personer med kroniska sjukdomar som behöver olika typer av behandling. Här kan ju apoteken spela en viktig roll och jag hoppas att vi får se mer av den här sidan av Askleipos framöver.

Hygieas fokus på livsstil och prevention känns väldigt aktuellt idag när det gäller folkhälsan. Hur kan vi få stöd och hjälp med att sätta upp realistiska mål för att förändra vår livsstil och förebygga problem och sjukdomar? Dagens sjukhus är, och bör vara, fokuserade på att behandla akuta sjukdomar. Detta innebär en nisch för apoteken att bidra till en bättre folkhälsa. Även om Hygieas syster Panakeia, ?en medicin som hjälper mot alla sjukdomar?, får vänta ett tag till på inbjudan till våra apotek, så är det intressant att se att Hygiea idag känns igen i bland annat hälsotorg och hälsocoacher. Men varför finns inte dessa verksamheter på alla apotek? Kanske finns det även andra hälsobefrämjande åtgärder som apoteken skulle kunna stå för i egen regi eller i samarbete med annan hälso- och sjukvårdspersonal? Idén med vårdoteken, påminner en del om de amerikanska Minute Clinics. Detta är ett intressant initiativ där amerikanarna utan tidsbokning kan få hjälp av en sjuksköterska på apoteket med att diagnostisera och behandla olika sjukdomar. Kritik mot denna typ av service är bland annat att tidspressen kan försämra vårdkvaliteten. Detta förstärker vikten av kvalitetssäkring och utvärdering av alla typer av apoteksverksamheter. Dessutom är en grund för att kunna upprätthålla en professionell service på alla plan att vi tillgodoser att en relevant kompetensutveckling ges både inom grundutbildningen och som yrkesverksam.

Hädanefter när jag ser vår symbol ormskålen så kommer i alla fall jag att tänka på hur Hygiea fortsatt kan inspirera oss vad gäller farmacins roll för folkhälsan.

Opinion – Apoteket borde också fimpa

Apoteket borde också fimpa
I mitten av mars skickade apoteket in en begäran till Socialdepartementet om ett extra ekonomiskt bidrag om 18,4 miljoner kronor. Pengarna ska finansiera företagets sluta röka-verksamhet.
Ett lovvärt initiativ men ska staten verkligen stå för de kostnaderna? Varför inte apoteket själv, eller personerna som vill sluta röka? Och är det verkligen Apoteket som är bäst skickat att hjälpa människor att sluta röka?
Initiativet rör upp känslor på nyhetsplats i detta nummer av Läkemedelsvärlden, där det bland annat hävdas att det ?snedvrider konkurrensen och återskapar monopolet?. Det behövs snarare fler aktörer som erbjuder en mångfald av metoder och möjligheter, inte en stor ensam spelare.
Istället för att renodla kärnverksamheten och bli världsbäst på att kostnadseffektivt sälja, distribuera och informera om läkemedel, blir Apoteket alltmer en diversehandel där kärnverksamheten snart är periferverksamheten.

Behandla även dem som inte är sjuka
Trots att vi inte har ett högt blodtryck tycker Astrazeneca att vi ändå ska behandla oss med blodtryckssänkande medicin, för att förhindra uppkomsten av högt blodtryck.
Det framgår efter det att företaget presenterade Trophy-studien den 14 mars.
Patienterna hade inte högt blodtryck när de gick in i studien. Syftet var att undersöka om behandling av icke-sjuka patienter skyddade dem från att utveckla högt blodtryck. Och föga förvånande var det färre som utvecklade högt blodtryck när de behandlades med Atacand, trots att de inte var ?sjuka?.
Medikalisering, någon?

Varför ska Apoteket sponsra cancerfonden?
Nyligen nåddes vi av budskapet att Apoteket är Cancerfondens nya huvudsponsor. Enligt Apotekets presschef Andreas Rosenlund handlar det om ?ett antal miljoner kronor för sponsring av Cancerfonden under tre år? – pengar som skulle kunna användas till annat. Till exempel läkemedelsinformation.
I en tid när patienter tvingas ta ett allt större ansvar för sin sjukdom och behandling, och vill ha mer information, är det just det som Apoteket borde satsa på. Eller att på olika sätt optimera läkemedelsanvändningen. Eller korta köerna. Eller öppna fler apotek. Eller förbättra öppettiderna. Eller alla dessa åtgärder.
– Fokusera på kärnverksamheten, sa Bill.
– Fokus på kärnan, sa Bull.

Bättre behandling med ?En hjälpande hand vid depression?

Läkemedelsverket har anmält en av Pfizers annonser för depressionsläkemedlet Zoloft (sertralin.) Annonsen innehöll information om Pfizers utbildningsprogram ?En hjälpande hand vid depression? och visar en stor bild på en hand som kommer ut ur en datorskärm.
I annonsen beskriver Pfizer hur läkaren ska göra för att patienten ska få tillgång till utbildningsprogrammet, som ett komplement till Zoloftbehandlingen:
Så här gör du och dina patienter:
Signera i rutan ?Får inte bytas ut. Sign? på receptet för att ordinera Zoloft original.
Din patient går in på www.depressionslinjen.com och loggar in sig på ?En hjälpande hand? via numret på sin Zoloftförpackning.
Läkemedelsverket tycker att annonsen strider mot artikel 4 i regelverket eftersom läkaren i annonsen uppmanas att signera i rutan ?Får inte bytas ut? och att den uppmaningen inte sker på medicinska grunder.
Pfizer bestrider Läkemedelsverkets anmälan, och menar att en avbruten depressionsbehandling innebär ökad risk för återfall. Enligt Pfizer finns det studier som visar att 28 procent av patienterna slutar att ta sin medicin inom en månad och att endast 56 procent står kvar på behandlingen efter tre månader. Med ökad kunskap får patienter ökad vilja och motivation att genomföra behandlingen. Det är därför Pfizer utvecklat utbildningsprogrammet ?En hjälpande hand vid depression? för patienter som fått diagnosen depression som ordinerats Zoloft.
För några år sedan genomförde Pfizer Slice-studien, ?Swedish longterm implications of compliance enhancing programs in depressed outpatients?. Den genomfördes på 93 vårdcentraler i Sverige bland patienter som fått Zoloft. Patienterna delades in i tre grupper; i gruppen som fick ta del av utbildningsprogrammet svarade 71 procent på behandlingen, bland dem som dessutom följde behandlingen med serumkoncentrationsmätningar svarade också 71 procent och bland dem som fick rutinmässig behandling svarade 60 procent på behandlingen.
Pfizer menar slutligen att det talar för att deras annonserade utbildningsprogram utgör en medicinsk grund för läkaren att motsätta sig ett generiskt utbyte.
NBL konstaterar i sin bedömning att läkemedelsföretag mycket väl kan ange skäl till varför läkare ska motsätta sig byte, så länge skälen kan betecknas som medicinska. Det är heller inte ovanligt att företagen erbjuder patientstödsprogram och liknande. I ärendets vidare gång har Läkemedelsverket inte heller ifrågasatt kvaliteten i det aktuella programmet.
NBL finner därför inte skäl till någon anmärkning mot annonsen på den i anmälan anförda grunden och Pfizer frias.

Bayer borde ha ombesörjt skriftliga avtal

På uppdrag av Bayer har marknadsföringsinstitutet Gfk skickat ut brev till allmänläkare och urologer om en patientenkät om impotensläkemedlet Levitras effekter. I brevet vill Bayer och Gfk att läkaren ska rekrytera patienter som får Levitra utskrivet och då fylla i en enkät och ett samtyckesformulär. Läkaren ersätts med 400 kr för varje patient som genomför studien.
I sin anmälan menar läkemedelskommittén att inbjudan strider mot överenskommelsen om samverkansformer mellan industrin och hälso- och sjukvården. Inbjudan går direkt till läkaren utan att passera eller godkännas av vederbörandes chef. Läkemedelskommittén ser vidare ersättningen som en uppenbar kontant muta för att förskriva Levitra då arbetsinsatsen är ringa och det inte regleras hur pengarna betalas ut.
Bayer bestrider anmälan och menar att en marknadsundersökning inte är att betrakta som en marknadsföringsåtgärd där regelverket är tillämpligt. Bayer får heller inte tillgång till vilka personer som deltar i undersökningen, vilket garanterar en objektiv undersökning med tillförlitligt resultat. Att erbjuda ersättning är praxis i samband med marknadsundersökningar.
NBL bedömer att ärendet är svårtolkat. Bayer borde ha ombesörjt skriftliga avtal med de läkare som anlitades för marknadsundersökningen, där bland annat ersättningens storlek reglerades. Komplicerande både för NBL och Bayer har varit att det ännu inte finns några vägledande avgöranden hur marknadsundersökningar ska utföras.
NBL finner trots det att undersökningen strider mot avtalet och sätter NBL-avgiften till 20 000 kr.

Brittiska apotekare positiva till reform

Boots på Earls Court Road i London ser ut som vilken engelsk supermarket som helst. I affärens bortersta del ligger apoteket där apotekaren Jill Brown sitter och skriver. På morgonen är det inte så mycket kunder.
Hon berättar att alla apotekare som arbetar för Boots, Storbritanniens största apotekskedja, kommer att få den extrautbildning som krävs för full förskrivningsrätt.
Precis som alla andra apotekare jag talar med i England anser hon att reformen kommer vara till nytta för patienter.
– Många läkemedel borde vara receptfria ändå. De har receptbefriat simvastatin och det var ett en stor succé, säger hon.
Några risker med att apotekare får förskrivningsrätt kan hon inte se.
– Vi har fem års utbildning om läkemedel. Det kan jämföras med läkarna som bara läser några enstaka kurser i farmakologi.

Lyser grönt
Fortsätter man Earls Court Road ner mot korsningen Old Bromton Road missar man knappast Zafash Pharmas illgröna skylt. Inifrån apoteket bildar neonbokstäver ordet ?prescription? så starkt grönt att det lyser ut över hela gatukorsningen.
Apotekaren Muhammed Tarik är, till skillnad från personalen på Boots, informellt klädd. I en randig tröja tittar han ut genom en lucka bakom kassan.
– Varför inte? svarar han på frågan om han tänker ta de extrakurser som krävs för att få förskrivningsrätt.
Läroplan för dessa utformas av den brittiska apotekarsocieteten ?Royal Pharmaceutical Society of Great Britain?. Exakt hur kurserna ska se ut är ännu inte bestämt.

Kontroversiell reform
Idag har apotekare och sjuksköterskor i Storbritannien, förutsatt att de har en särskild tillläggsutbildning, rätt att skriva ut läkemedel i samarbete med läkare. Att självständig förskrivningsrätt för både apotekare och sjuksköterskor nu införs är inte okontroversiellt.
Från läkarkåren har det framförts kraftig kritik mot lagändringen.
?Patienter kommer att lida?, hävdade en företrädare för brittiska läkarförbundet förra året. Den vanligaste invändningen från läkarhåll är att apotekare inte är utbildade i att diagnostisera och därför inte kan förskriva. Hälsoministeriet menar å sin sida att reformen avlastar vården, tar tillvara på den stora kunskap som apotekare besitter och gör läkemedel mer tillgängliga för patienter (se LMV nr 4 2006.)

Öppet dygnet runt
Zafash apotek drar redan sitt strå till stacken för att öka tillgängligheten. Muhammed Tarik berättar stolt att apoteket är det enda i Storbritannien som har öppet dygnet runt varje dag i veckan.
I Cambridge är det betydligt lugnare på gatorna än i London. Men inne på apoteken är det mycket att göra. Apotekaren på Superdrug i centrala delen av staden har fullt upp med att gå igenom recept.
– Hela mitt liv har jag ansett att det bara finns en yrkesgrupp som klarar av att skriva ut läkemedel. Och det är apotekare, säger hon innan hon måste återgå till arbetet.
Snett mittemot Fitzwilliams museum, inte långt från stadskärnan, ligger Lloyd´s apotek.
Vid kassan står Setor Kunutsor, läkare från Ghana, som gör praktik.
Han har inte hört talas om att apotekare kan få förskrivningsrätt.
– Jag har heller aldrig hört talas om det, fast jag är läkare, utbrister kunden som han talar med förvånat.
På frågan vad hon anser om reformen lyser hennes ansikte upp och hon säger att den är strålande eftersom läkarna kommer att avlastas. Hon tillägger att alla läkare nog inte är lika entusiastiska.
Setor Kunutsor är tveksam och säger att det nog är bäst om apotekare får förskriva några läkemedel men inte alla.

Arbetar redan mycket
Tamara Morcillo som är apotekare på Lloyd´s undrar hur tiden ska räcka till för att skriva ut mediciner. Hon tror inte att många apotekare kommer att gå de extrakurser som krävs.
– Av mina vänner är det bara en som planerar att gå kursen och de flesta av dem är ändå apotekare. Själv har jag inte övervägt det eftersom jag flyttar från landet på måndag.
– Apotekare klarar nog av att skriva ut läkemedel, men problemet är att vi redan jobbar väldigt mycket som det är nu.

Nikotinplåster ger stöd för motivationen

0

De 324 rökarna i studien använde antingen ett nikotinplåster som var 2/3 starkare än de idag marknadsförda eller placeboplåster. Försökspersonerna registrerade i små elektroniska dagböcker exakt när de blev röksugna samt om och när de tog en cigarett. Resultatet visar att de som fått aktivt plåster var fyra till sex gånger mindre benägna att fuska upprepade gånger och till slut återgå till sina gamla rökvanor än personerna i placebogruppen.

Den amerikanske psykologen Saul Shiffman vid universitetet i Pittsburgh, USA, som lett studien menar att resultaten också ger ökad kunskap om olika faser av rökavvänjning och hur de bäst hanteras. Han menar att man inte ska ge upp efter enstaka återfall utan att fortsätta med plåstret.

För de som försöker sluta idag är budskapet enkelt; använd nikotinplåster och om du får återfall behåll plåstret på. Studien, Analyzing Milestones in Smoking Cessation, kommer att publiceras i tidskriften Journal of Consulting and Clinical Psychology den andra maj.

?Vi ska inte ta över vårdcentralernas funktion?

Solen letar sig in genom de stora fönsterna på Apoteket Kronan vid Kungsportsplatsen mitt i Göteborg. Apoteket är ett av fyra Vårdotek som idag håller öppet. Till höger om entrén har ett litet mottagningsrum inretts och det är här som sjuksköterskan Anna Wikman tar emot.
– Jag sökte jobbet för att jag tycker det skulle vara roligt med en egen mottagning. De som kommer hit är i alla åldrar och de har blandade besvär vilket gör arbetsdagarna väldigt varierade, säger hon.
– Dessutom är det spännande att vara i en ny miljö. Folk frågar mycket här på Apoteket, de verkar ha stort förtroende för personalen.
De vanligaste anledningarna till att folk söker sig till Vårdoteket på Apoteket Kronan, är för att kontrollera blodtrycket, fråga om hudbesvär, ögonbesvär och vaxproppar. Och Anna Wikman tycker att det känns logiskt att ha en sjuksköterska på Apoteket, inte minst med tanke på alla de receptfria läkemedel som säljs.
– Det finns alltid personer som
vill gå till läkare. Andra behöver enkla råd och somliga behöver bara höra något lugnande. Ibland kan vi inte hjälpa och då sänder vi dem vidare till läkare eller exempelvis hudspecialister. Tanken är att vi ska vara ett stöd i egenvården, vi ska inte ta över vårdcentralernas funktion, säger Anna Wikman.
Tyvärr, säger hon, har informationen inte nått ut tillräckligt bra och folk känner ännu inte till Vårdoteket, den gröna lampan och vad sjuksköterskorna där kan hjälpa till med.

En ?urfiffig? idé
Men Jane Thulin, 85 år, är en av dem som har hittat fram. En retlig och långvarig hosta gjorde att hon sökte sig till Vårdoteket.
– Jag hade hört talas om att det fanns och kom hit på vinst och förlust. Jag kom in direkt och behövde inte sitta och vänta. Det var så avslappnat och trevligt, bra på alla vis, säger hon.
Jane Thulin är pensionär och läser latin på senioruniversitetet. I kassen som hon bär med sig ligger en bukett gula tulpaner som vittnar om att vintern äntligen har släppt sitt grepp om Västkusten.
Att öppna en sjuksköterskemottagning på Apotek tycker hon är en ?urfiffig? idé.
– Det är ju väldigt bra att man kan komma hit för struntsaker, man kan ju ta bort stygn och allt möjligt här. Det kommer säkert att avlasta sjukvården och det är ju bra, säger hon innan hon försvinner ut i vårsolen.
Anna Wikman tar ner lappen med ?upptaget? på dörren och går en runda i Apotekets butik. Det är en ganska lugn och stillsam dag. Runt om i lokalen står stora gröna skyltar som informerar om Vårdoteket och dess symbol den gröna lampan. Mottagningen har samma öppettider som Apoteket och enligt skylten kan man få hjälp med bland annat lättare öronvärk, pollenallergi, halsbränna, diarré, underlivsbesvär, värk, svullna ben och nya sårskador.

?Inga alternativ till läkare?
Men systrarna Kristina Gustafsson och Monica von Tassell känner inte till Vårdoteket. Monica von Tassell bor normalt i USA men är hemma för att hälsa på, inte heller i USA finns något liknande.
– Det verkar ju toppen. Det verkar vara en väldigt bra idé i alla fall. Men jag har aldrig hört talas om det, tänk vad bra för många som bara kan gå in här och prova sitt blodtryck, säger Kristina Gustafsson.
Varje besök på Vårdoteket journalförs och informationen kan delas mellan de tolv Vårdotek som finns i Göteborg. Eftersom projektet är ett samarbete med Capio, kan även medicinskt ansvarig läkare på Axessakuten se uppgifterna.
– I dag finns inga alternativ till läkare. Egenvårdsdelen har blivit helt bortskalad. Men Capio vill stå för nytänkande och det var därför som vi har gått in i det här projektet, säger Saila Horttanainen från Capio.
En viktig aspekt, som inte nämns så ofta i sammanhanget, är att här kan man komma in och rådfråga en sjuksköterska på plats.
– Det betyder mycket för många, inte minst för de som inte talar särskilt bra svenska. För dem är det svårt att ringa exempelvis sjukvårdsupplysningen, det är lätt att det blir språkförbistringar på telefon, säger Saila Horttanainen.
En av de kunder som har kommit till Apoteket i dag är Ulla-Britt Palmås. Hon är lärare på grundskolan och själv har hon aldrig besökt Vårdoteket – men hennes man kom hit för några veckor sedan.
– Han hade ett sår som inte ville läka, och inte tog han sig tid att gå till läkaren för att fråga vad det var. Jag tror att han gick med det i nästan ett år, men så kom han hit och fick genast beskedet att uppsöka läkare för såret skulle behandlas.
– I vårt fall så var det viktigt att vi fick veta att vi skulle gå vidare. Men om man inte vet om något är farligt eller inte, så vill man liksom inte vara till besvär. I alla fall inte vi i den äldre generationen. Vi jobbar på och känner inte efter. Detta är en jättebra service, säger Ulla-Britt Palmås.

Lugnt och stilla
?Vårdotek – satsar friskt? står det med silverbokstäver på en mörkröd skylt inne på Anna Wikmans mottagning. Rummet är litet. Ett bord med en dator, en besöksstol och en brits. Anna Wikman skrattar lite och säger att det är tur att hon inte tar emot flera patienter på en och samma gång – då hade det blivit trångt. Hon trivs här, det går inte att ta miste på. Och hon trivs med närheten till patienterna.
Själva litenheten gör mottagningen både intim och avslappnad på samma gång. Det är lugnare och mer stillsamt här än på vårdcentralen, även om de vanliga Apotekskunderna strömmar in och ut ur butiken bredvid. Och det finns ingen känsla av ohälsa och sjukdom när man sitter på väntstolarna utanför Anna Wikmans mottagningsrum.
Per-Åke Croneberg går ofta till Apoteket för att hämta medicin. Men i dag har han kommit för att besöka Vårdoteket för första gången.
– Jag tror att jag hörde om det på TV och tänkte att jag skulle se vad det var. Min vanliga husläkare har dött så jag visst inte riktigt var jag skulle gå i dag när jag kände mig trött och ville prova blodtrycket.
Han tar av sig den stora vintertröjan och Anna Wikman provar trycket. Det visar sig vara bra och Per-Åke Croneberg tar nöjt på sig igen.
– Det här är någonting som har kommit 25 år för sent. Att kunna komma hit och bara prova blodtrycket är ett bra framsteg. Annars är det hemskt svårt att komma till vården i dag. Om man inte har kontakter eller släktingar som jobbar där, är det bara långa köer som gäller.
– Nej, det här var bekvämt och bra, säger Per-Åke Croneberg, sätter på sig jackan och säger att han mycket väl kan tänka sig att komma tillbaka.

Nya nischer för egna företagare som vill konkurrera med Apoteket

0

En sådan förutsättning, menar Joakim Söderberg, är ett politiskt beslut om att landstingen ska erbjuda läkemedelsgenomgångar till vissa patientgrupper. Och ett sådant är på väg, uppges det från Socialdepartementet. Det finns ett färdigt förslag som lämnats till riksdagen om att landstingen ska erbjuda regelbundna läkemedelsgenomgångar till multisjuka, inom ramen för hemsjukvården. Innan sommaren tror man på departementet att det ska komma ett riksdagsbeslut.
– Men den absolut viktigaste förutsättningen är dock att landstingen börjar upphandla dessa tjänster, säger Joakim Söderberg.
I övrigt är det svårt, eller åtminstone upplevs det så, att som egen företagare försöka konkurrera med Apoteket även på områden som traditionellt sett inte har tillhört monopolet. Det avspeglas inte minst i det låga medlemsantalet i egenföretagarsektionen, som har drygt 30 medlemmar.
– Många upplever att det finns ett monopol på områden där något sådant inte finns. Det kan handla om läkemedelsutbildning, marknadsundersökningar, uthyrning av kliniska farmacevter etcetera, säger Joakim Söderberg.
Av egenföretagarsektionens medlemmar är några konsulter inom läkemedelsutbildning, i övrigt handlar det om bland annat marknadskonsulter och utveckling av IT-stöd. Ingen driver hälsotorg eller arbetar som hälsocoach, nischer som Apoteket vill bli allt starkare inom.
– Jag tror inte att det finns en tillräckligt stor betalningsvilja bland allmänheten för hälsoråd som gör det möjligt för en egen företagare att konkurrera. Om vi fick ett liknande system som man har i Norge, där apotekskedjor har uppdrag från staten att arbeta med hälsofrämjande åtgärder, skulle det kunna fungera. Man behöver en tredje part som betalare för att få ekonomi i den här typen av verksamhet, säger Joakim Söderberg.

Landstingen borde upphandla

Även om det borde finnas en marknad för egna företagare på flera av de områden där Apoteket nu etablerar sig, inte minst ifråga om läkemedelsgenomgångar, så har det i praktiken inte lett till fler företag.
– De landsting som idag köper den typen av tjänster av Apoteket, gör sig skyldiga till ett lagbrott då de inte gör en fri upphandling av dessa tjänster. Allt, läkemedelsstatistik, sjukhusfarmaci, läkemedelsgenomgångar etcetera, går in i ett och samma avtal med Apoteket. Landstingen själva hävdar att det inte finns någon marknad för läkemedelsnära tjänster vid sidan av Apoteket. Det blir ett moment 22, säger Joakim Söderberg.
– Landstingen måste visa att möjligheten finns genom en fri upphandling, annars kommer det aldrig att kunna bildas företag som tillhandahåller dessa tjänster.
En annan intressant marknad är utbildningstjänster riktade till landstingsanställda förskrivare, menar Joakim Söderberg.
– Det nya avtalet mellan Läkemedelsindustriföreningen och landstingsförbundet, som minskar industrins inflytande över läkemedelsutbildning, bör ha lett till ett enormt glapp i utbildningsutbudet. Där gör Apoteket mycket idag, men det är en nisch som borde innebära bra möjligheter för den som vill driva ett eget företag.
Även om Joakim Söderberg tror att det är svårt för egna företagare att konkurrera med Apoteket, vill han ändå ge några råd till den som vill försöka.
– Vill man starta ett företag idag inom dessa områden bör man ha någon ytterligare kunskap som man kan kombinera sitt läkemedelskunnande med, exempelvis IT-lösningar vilket är det jag själv arbetar med. Nyckeln till alla läkemedelsnära privata tjänster är nog ändå att man får möjlighet att delta i offentliga upphandlingar, säger Joakim Söderberg.

?Jag tror att det är så här det kommer se ut framöver?

Apotekets vision är att ?vi gör Sverige friskare?. Med Vårdoteket vill vi visa detta i handling. Det finns många i dag som söker sig till vården, men som egentligen hade kunnat klara sig med egenvård. Det är därför vi startade Vårdoteket, säger Ulrika Axelsson, projektledare för Vårdoteksatsningen i Göteborg.
– I Göteborg är vårdköerna långa. Om vi genom Vårdoteket kan avlasta den ordinarie vården så underlättar vi för alla parter. Redan nu har vi sett intresse från andra regioner, Blekinge och Malmö till exempel. Och vi har haft flera studiebesök här.
Det har gått fyra månader sedan starten den 29 november 2005. Ulrika Axelsson tar emot på sitt kontor en trappa upp från Apoteket Kronans butik i centrala Göteborg.
Innan projektet startade fanns en idé om att det främst skulle bli småbarnsföräldrar, pensionärer, turister och invandrare som skulle söka sig till Vårdoteket. Nu kan Ulrika Axelsson och hennes kollegor konstatera att besökarna i stället är jämt fördelade över alla åldrar och alla grupper.
– En intressant iakttagelse är att personer mellan 15 och 50 år söker sig till Vårdoteket, trots att det är den åldersgruppen som annars sällan är kund hos oss, säger Ulrika Axelsson.
Själv beskriver hon patienten – eller kunden som hon hellre vill kalla besökaren – som ?en person i farten som inte har tid att gå till vårdcentralen?.
– Det är svårt att säga hur många som kommer till de olika Vårdoteken varje dag, men omkring åtta till tio besök per Vårdotek, tror jag är en siffra som stämmer ganska bra.

Kommit för att stanna
Sammanlagt öppnades tolv Vårdotek i Göteborg. Men på grund av ekonomiska svårigheter har åtta av dem nu stängts temporärt.
Trots att antalet besökare kanske inte är så högt som man hade hoppats på från början, tycker Ulrika Axelsson att antalet kundbesök är enligt planerna.
– Detta är en helt ny vårdnivå och det tar lång tid innan allmänheten lär sig att de kan söka sig hit. Vi tänker också utöka informationen för vi märker exempelvis att så fort Vårdoteket har nämnts i media, så ökar tillströmningen av kunder.
Tanken var att Vårdoteket skulle ingå ett vårdavtal med Västra Götalandsregionen, så att besök på Vårdoteket skulle kunna ingå i högkostnadsskyddet. Men i slutet av mars hade fortfarande inget avtal slutits. Det är anledningen till att Apoteket beslutat sig för att dra ner på verksamheten.
När Vårdoteken först öppnade, hördes kritik från Läkarförbundet som bland annat ansåg att det inte var lämpligt att sjuksköterskorna på Vårdoteken skulle få ge influensavaccin. Ulrika Axelsson är inte det minsta förvånad över att den nya vårdnivån har kritiserats av Läkarförbundet.
– Var och en värnar om sin grupp. Vi på Apoteket fortsätter som vanligt att ge råd om egenvård. Men när vi känner att vi inte räcker till kan vi nu ge kunderna en möjlighet att direkt tala med en sjuksköterska. Alla som jag har varit i kontakt med verkar nöjda med det nya systemet.
Fördelen med Vårdoteket, som Ulrika Axelsson ser det, är att kunden kan snabbt få råd, det är lättillgängligt och billigt.
Är det då så här som Apoteken kommer att se ut i framtiden?
Ulrika Axelsson är övertygad om att Vårdoteken har kommit för att stanna.
– Vårdotek är inte sjukvård på vårdcentralsnivå, utan lite enklare, det är en sjuksköterskemottagning. Och jag tror att det är så här det kommer se ut framöver, inte bara i Sverige. Jag har läst att man även i Storbritannien planerar något liknande på Boots.