Annons

Månads arkivering januari 2006

Vi tycker: Bör fler läkemedel receptbefrias i Sverige – och isåfall vilka?

0

Rune Dahlqvist, ordförande i läkemedelskommittén i Västerbottens län

– Ja! För närvarande är en alltför stor receptfri förpackning med paracetamol vårt enda exempel på motsatsen. Egenvård ökar och kan och ska öka, där tillståndet är lindrigt och faror med feldiagnostik eller med läkemedlet är ringa. Xenical och simvastatin är uppenbara kandidater. Allmänhet, patientorganisationer och myndigheter behöver pusha på, eftersom läkemedelsindustrin inte ser några vinster och är ointresserad.

Steinar Höeg, vd för Astrazenecas marknadsbolag i Sverige

– För att öka tillgängligheten för konsumenterna är det bra om fler läkemedel kan göras receptfria även i Sverige. I de flesta fall rör det sig nog om läkemedel mot olika former av smärta. Hela tiden måste dock alltid fördelarna och riskerna vägas mot varandra. Min åsikt är att Läkemedelsverket på nytt bör få ett regeringsuppdrag att ta fram en kandidatlista. Det är dock väldigt viktigt att det innan beslut tas alltid finnas en grundlig diskussion mellan Läkemedelsverket och det berörda företaget.

Lena Westin, Konsumentinstitutet Kilen

– Om hederlig information och öppenhet skulle råda inom läkemedelsområdet skulle det vara bra för konsumenten om de flesta läkemedlen var receptfria. Så är inte fallet och att endast receptbelagda läkemedel inkluderas i läkemedelsförmånen komplicerar det hela. I själva verket kan ju konsumenter köpa vilka läkemedel som helst på nätet. Utifrån konsumentperspektiv och verkliga förhållanden är det viktigare att konsumenter ses som jämbördiga samtalspartners, som erhåller all tillgänglig information och vars erfarenheter respekteras, än att flera läkemedel blir receptfria.

Paul Hjemdahl, professor i klinisk farmakologi, Karolinska universitetssjukhuset Solna

– Man kan och bör receptbefria läkemedel som är säkra och där patienten själv kan avgöra nyttan med behandlingen. Statiner bör inte receptbefrias; insättning och uppföljning av sådan behandling bör ske inom sjukvården. Däremot kan man överväga Xenical och Viagra. Receptfria COX 2-hämmare behövs ej – risker med kort tids ibuprofenbehandling är minimala och en ?Artroxeffekt? kan befaras där patienten initierar behandling med receptfritt och sedan kräver recept. Motiverar för övrigt Artrox dokumentation någon subventionerad användning via recept?

Arne Melander, professor, chef för Nepi

– Principiellt menar jag att alla läkemedel med enstaka undantag bör ordineras av läkare eller annan farmakologiskt kunnig person. Receptfria läkemedel uppfattas felaktigt som ofarliga och bidrar till medikalisering. Jag inser dock de praktiska problemen med denna uppfattning och att min linje dessvärre skulle gynna bruket av meningslösa naturläkemedel.

Apotekets tjänster bidrog till stabilt resultat 2005

0

Nettoomsättningen för Apoteket AB var 2005 35 444 miljoner kronor, mot drygt 34 000 miljoner år 2004. Omsättningskurvan har stadigt pekat uppåt de senaste 15 åren, 1990 var den omkring 12 000 miljoner kronor. Resultatet efter skatt blev dock något lägre 2005, med 201 miljoner kronor mot 205 miljoner 2004. Merparten av den ökade försäljningen svarar egenvårdsprodukter och tjänsteförsäljningen för.

? Landstingen sätter allt mer fokus på frågor som rör läkemedelshanteringen, och efterfrågar därför allt fler tjänster från oss, säger Thony Björk, kommunikationsdirektör på Apoteket AB.

Trots det förbättrade resultatet går receptverksamheten fortfarande med förlust. Först om något år väntas den delen vara i balans.

? Som ett resultat av våra förhandlingar med Läkemedelsförmånsnämnden kommer vi nu att få bättre betalt för de billigare generiska preparaten. Men även på kostnadssidan räknar vi med att spara en del genom att bland annat arbeta med ett mer flexibelt schema och samtidigt kunna öka öppettiderna, säger Thony Björk.

Under år 2005 öppnades 25 nya apotek, och expansionen fortsätter.

? Vi räknar med att öppna ett 20-tal nya apotek under 2006, säger Thony Björk.

Wyeth överklagar förlorad subvention för Lanzo

0

Enligt förmånsnämndens beslut i förra veckan (se länk till höger) skulle subventionen av Lanzo upphöra från och med den första maj i år. Men i och med överklagandet kommer nu Lanzo att vara subventionerat fram till dess att ärendet har avgjorts, skriver Wyeth i ett pressmeddelande.
Anledningen till åtgärden uppges vara omsorgen om patienterna som är nöjda med sin behandling. Wyeth skriver också att Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) inte tagit hänsyn till att det behövs en mångfald av läkemedel för att tillgodose olika behov. Som exempel nämns den munsönderfallande tablett som är till stor hjälp för patienter som har svårt att svälja.
LFN å sin sida räknar Lanzo till den grupp av snarlika läkemedel som har ett alltför högt pris jämfört med generiskt omeprazol. Nämnden anser inte att det är rimligt med subvention för ett läkemedel med en snarlik effekt när variationen i pris är så kraftig.

Två nya vaccin mot rotavirus

0

Rotavirus är de vanligaste diarrévirusen hos barn i Sverige liksom i övriga världen och kan ge upphov till en ibland allvarlig diarrésjukdom. Det leder globalt till mer än två miljoner sjukhusinläggningar och att en halv miljon barn dör varje år, främst i u-länderna.
1999 drogs ett tidigare vaccin in från marknaden efter att det kopplats samman med livshotande tillstånd som tarmvred. De nya vaccinerna Rotateq och Rotarix, som tagits fram av Merck respektive Glaxosmithkline, har hittills inte visat några allvarliga biverkningar. Båda företagen har lämnat in registreringsansökan till EMEA och ett godkännande väntas i vår.
Enligt studierna, som publicerades i NEJM (2006;354:11-22 och 23-33), kunde vaccinerna förhindra minst 98 procent av svåra fall av diaréer orsakade av rotavirus.
Båda vaccinerna är levande avdödade vaccin som ges oralt. Rotateq, som ska administreras i tre doser är prövat i USA, Taiwan och nio europeiska länder på sammanlagt 68 000 barn. Studierna på Rotarix, som ges i två doser, genomfördes i elva latinamerikanska länder samt Finland och omfattade drygt 63 000 barn.
I en kommentar i samma nummer av NEJM skriver två läkare vid Centers for Disease Control and Prevention i USA att de nya vaccinerna visar så goda resultat att en global vaccinering kan rekommenderas. Det skulle rädda många barns liv och minska kostnader för sjukhusinläggningar.

Lång väntan
Kari Johansen, sektionschef för Smittskyddsinstitutets referenslaboratorium för rotavirus, tycker att resultaten är glädjande.
? Äntligen kan efter lång väntan tiden vara mogen för ett vaccin mot rotavirus, säger hon.
Den senaste svenska studien på förekomsten av rotavirus är från slutet av 1990-talet och gjordes på St Görans barnsjukhus i Stockholm av Kari Johansen och medarbetare. Utifrån studien gjordes beräkningar för hela Sverige som visade att mellan 1 500 och 1 700 barn under fyra år läggs in på sjukhus varje år för diarréer orsakade av rotavirus. De flesta barn är unga, har man haft en infektion och bor i norra Europa utvecklar man sällan en andra infektion.
Innan Socialstyrelsen kan ta ställning till eventuell rekommendation av de nya vaccinerna måste man titta på sjukdomsbördan i landet idag och göra hälsoekonomiska beräkningar.

För u-länderna
En av anledningarna till att man valt att göra orala vaccin är att det ska vara billigt för u-länderna. Man slipper kostnaderna för sprutor och minskar infektionsrisken. För båda vaccinerna gäller att man ännu inte vet säkert hur det fungerar om barnen är undernärda.

? Om man är allvarligt undernärd har man generellt ett sämre immunförsvar och svarar sämre på vaccin, säger Kari Johansen.
Det ena vaccinet, Rotarix, visade lite sämre skyddseffekt men är å andra sidan testat på barn som lever under enklare förhållanden i Sydamerika. Trots det gav vaccinet en 85-procentig skyddseffekt mot allvarlig rotainfektion.
Inget av vaccinerna har ännu prövats i Afrika och där har man mycket att lära om hur det fungerar om barnen är undernärda, menar Kari Johansen.
? Men i Sydostasien och Sydamerika kan man alltså vänta ganska goda effekter. Glaxosmithkline planerar att testa sitt vaccin i Afrika i år, säger hon.
Flera organisationer har avsatt pengar för att hjälpa de fattigaste länderna att genomföra vaccinationer. Det har också varit en ekonomisk trygghet för vaccinindustrin när de har gått vidare med utvecklingen av vaccinerna, påpekar Kari Johansen.
? I ett globalt perspektiv skulle det gynna de fattigare länderna om de rika länderna vaccinerade till normala priser. Då skulle företagen kunna erbjuda vaccinerna till en lägre kostnad för u-länderna. Så är det med många vacciner idag.

Vaccinera tidigt
Båda vaccinerna är testade på barn ner till sex veckors ålder. Rotarix, som ges i två doser, har testats vid 10 och 14 veckor, två och tre månader samt tre och fyra månader. Rotateq, som ges i tre doser, har testats i två varianter, 6, 10 och 14 veckor samt två, tre och fyra månader. Alla modeller gav fungerande skydd.
I u-länderna är det viktigt att vaccinera så tidigt som möjligt. En doktorand vid Smittskyddsinstitutet har undersökt hur tidigt barnen blir smittade i Nicaragua. Enligt studien hade hälften av barnen antikroppar mot rotavirus vid två månaders ålder.

? Medelåldern på de barn som läggs in på sjukhus i Stockholm är cirka 12 månader så där har man mer gott om tid, säger Kari Johansen.
? Det som är svårt om man vaccinerar redan vid sex veckor, och som ska bli spännande att följa, är vilken roll bröstmjölken spelar. Det finns intresse att vaccinera ännu tidigare i u-länderna.

SSRI ökar inte självmordsrisken hos vuxna

0

Under 2004 slog det amerikanska läkemedelsverket FDA fast att SSRI ger en högre självmordsrisk bland barn och tonåringar samt att det kunde gälla även för vuxna, något som nu är under utredning.
Men nu visar en metaanalys, som publicerades i januarinumret av American Journal of Psychiatry, att det förekom färre självmordsförsök och självmord efter än före påbörjad medicinering med antidepressiva läkemedel.
Analysen baseras på sammanlagt 65 000 patienter som behandlades under åren 1992 till 2003. Minskningen av självmord var också större bland patienter som använde nyare läkemedel som SSRI jämfört med äldre antidepressiva läkemedel. Under de sex första månaderna med behandling förekom 76 självmordsförsök jämfört med 73 under de tre månaderna innan.

Analysen tyder också på att ungdomar gjorde fler självmordsförsök än vuxna, men underlaget var inte tillräckligt för en säker slutsats. Cirka sex procent av patienterna var 17 år eller yngre.
Den konventionella ståndpunkten att de första veckorna av antidepressiv behandling innebär en särskilt stor risk stämmer inte enligt analysen, påpekar forskarna. Men de understryker samtidigt att risken för självmord fortfarande är hög och betonar vikten av att patienterna övervakas. Och FDA har deklarerat att de fortsätter sin granskning av självmordsrisken vid behandling av vuxna.
En annan studie i samma nummer av tidskriften bekräftar tidigare data som visar att antidepressiva läkemedel bara hjälper cirka hälften av patienterna.
Enligt studien tillfrisknade 33 procent av de 3 000 patienterna som fick citalopram (Cipramil) helt, ytterligare 10 till 15 procent blev något bättre medan 53 procent inte upplevde någon förbättring alls.
Enligt forskarna är det viktigt att ta reda på hur man bäst hjälper de cirka 70 procent som inte får en tillräcklig förbättring av SSRI. Studien är första delen av fyra i den så kallade STAR-D studien där nu andra läkemedel ska prövas.

Kombinationsterapi gav bäst resultat vid aggressiv RA

0

Tidigare forskning har entydligt visat på vikten av tidig behandling vid RA för att förhindra ledförstöring och undvika invaliditet. I januarinumret av Arthritis & Rheumatism publiceras nu den första studien som jämfört effekten av metotrexat enbart, TNF-alfahämmaren adalimumab samt en kombination av de båda läkemedlen. De jämförande resultaten bekräftar fördelarna på lång sikt av tidig kombinationsterapi för män och kvinnor med aggressiv RA.
Studien sponsrades av Abbott Laboratories och genomfördes på 133 sjukhus i USA, Europa och Australien. Totalt 799 patienter ingick i studien och majoriteten var kvinnor.
Medelåldern var 52 år och 57 procent av patienterna hade haft RA mindre än sex månader.
Deltagarna randomiserades till någon av de tre grupperna, metotrexat 20 mg per vecka i startdos, injektion med adalimumab 40 mg varannan vecka i startdos samt en kombination av de båda i samma dos. Behandlingsresultatet utvärderades efter sex månader, ett år och två år.
Vid alla mätningar var kombinationsbehandlingen kliniskt och statistiskt bättre än adalimumab respektive metotrexat enbart.
Efter ett års behandling hade 62 procent av patienterna i kombinationsgruppen en 50-procentig förbättring av sjukdomssymtomen jämfört med 41 procent i adalimumabgruppen och 46 i metotrexatgruppen. Efter två års behandling upplevde nästan hälften av patienterna i kombinationsgruppen en betydande klinisk förbättring, uppskattningsvis dubbelt så många som i de andra grupperna.
Kombinationsbehandlingen visade sig säker och tolererades väl av patienterna. Förekomsten av infektioner var låg och jämförbar i alla tre grupperna.

Vaccinering via näsan möjligt

0

Sexuellt överförbara sjukdomar är ett stort problem globalt och en vanlig orsak till infertilitet. Läkaren Lotta Wassén vid Göteborgs universitet har för första gången visat att det är möjligt att framkalla ett antikroppssvar i underlivssekret genom att placera vacciner direkt på slemhinnorna i underlivet. Eftersom immunförsvaret i kroppens olika slemhinnor kommunicerar är det också möjligt att vaccinera med spray i näsan.
Metoden är enkel och billig och ger liten risk för infektioner. Klamydia och gonorré är de sjukdomar som är mest aktuella att tillverka vaccin mot. I studierna har Lotta Wassén använt ett vaccin mot kolera.

Dålig effekt av hostmediciner

Det finns inga kliniska bevis för att receptfria slemlösande eller hostdämpande läkemedel har någon effekt på hosta och de kan beroende på den sedativa effekten vara skadliga för barn.
Det slås fast av amerikanska lungläkare i nya riktlinjer som kom i USA i början av året. De menar också att vuxna har större nytta av äldre receptfria antihistaminer och slemhinneavsvällande medel vid hosta.

Ny teknik för läkemedelsfrisättning

0

Belgiska kemister har utvecklat självutlösande mikrokapslar som kan frisätta läkemedel och vacciner inne i kroppen veckor eller månader efter injektion.
Till skillnad från andra mikrokapslar, som frisätter sina läkemedel efter exponering av ultraljud eller andra externa signaler, bygger det nya systemet på interna mekanismer för läkemedelsfrisättning.
Kapslarna innehåller en biologiskt nedbrytbar gel som omges av ett lipidmembran. När gelen bryts ner byggs trycket upp i membranet som till slut brister och läkemedlet frisätts. Den nya tekniken presenterades i tidskriften Biomacromolecules den 9 januari 2006.

Nya typer av proteashämmare utvecklas

0

Kemister vid Linköpings universitet har framställt tre typer av proteashämmare som kan vidareutvecklas till läkemedel mot hjärtkärlsjukdomar, malaria och hepatit C.
Per-Ola Johansson beskriver i sin avhandling syntesen av sådana proteashämmare mot de tre nämnda sjukdomarna. Forskargruppen har syntetiserat ett stort antal molekyler som kan hämma aktiviteten hos exempelvis trombin, malarias proteasenzymer plasmepsin I och II samt hepatit C virus NS3.

Arbetena har genomförts i samarbete med Medivir och Astrazeneca.

Svåra samtal om hormonbehandling

Mikael Hoffmann, doktorand vid avdelningen för klinisk farmakologi, Linköpings universitet, har jämfört två enkätundersökningar gjorda 1999 och 2003 på samtliga Linköpingskvinnor som under åren fyllde 53 och 54 år. Det visade sig att attityden till hormonbehandling svängde kraftigt under åren.
1999 ansåg fyra av fem att hormonbehandling hade god effekt, medan en av åtta bedömde riskerna för allvarliga biverkningar som höga eller mycket höga. Fyra år senare var det bara två av tre som trodde att metoden gav god effekt, och var fjärde som bedömde riskerna som höga eller mycket höga.

Den förändrade attityden avspeglades också i förskrivningen av hormontabletter. Från första kvartalet 2000 till tredje kvartalet 2003 halverades apotekens försäljning av hormontabletter till Linköpingskvinnor i åldern 53-54 år (mätt i antalet definierade dygnsdoser). Motsvarande minskning i hela landet var 44 procent. Räknat på antalet behandlade kvinnor var nedgången något mindre.

Avhandlingen bygger också på intervjuer med 20 kvinnor som sökt hjälp för klimakteriebesvär under 1999-2000 och de fem gynekologer som stod för rådgivningen/behandlingen. Resultaten visar att kvinnorna var mer inriktade på att få lindring för sina akuta symtom, medan läkarna fokuserade på att beskriva långsiktiga effekter.

Kvinnorna var också mer benägna att diskutera riskerna för biverkningar som blodproppar, hjärt-kärlsjukdomar och bröstcancer. Information om detta hade de fått huvudsakligen från massmedierna. Läkarna undvek helst att tala om ?risker? och föredrog ordet ?nackdelar?. Forskarna kunde identifiera ett antal olika retoriska strategier hos läkarna, från en enkel kalkyl av antalet fördelar och risker till en ?säljarstrategi? för att försöka överbrygga den skillnad i uppfattningen om hormonbehandling som finns mellan läkare och allmänhet. Denna skillnad beror till stor del på de svenska riktlinjer som säger att kvinnor som har klimakteriebesvär bör erbjudas tidig behandling under kortare tid, medan de studier som väckt uppmärksamhet i medierna i huvudsak studerat effekter vid lång tids behandling hos betydligt äldre kvinnor.

Enligt ett pressmeddelande illustrerar avhandlingen betydelsen av en djupare förståelse av begreppet risk för att åstadkomma en god dialog kring olika behandlingsalternativ.

Mikael Hoffmann försvarar din avhandling, Risk talk – on communicating benefits and harms in health care, idag fredag den 27 januari vid Hälsouniversitetet i Linköping.

"Fritt fram sälja receptfria läkemedel"

– Det känns naturligtvis bra även om jag aldrig var orolig att jag skulle bli fälld, säger Krister Hanner, som gärna hade sett att målet hade gått ända upp i Högsta domstolen.

Krister Hanners egen tolkning är att det nu är fritt fram för alla att sälja receptfria läkemedel, eller att starta konkurrerande apotek om man har apotekarkompetens.
De svenska handlarna ser också positivt på åklagarens beslut att dra tillbaka överklagan. Enligt Svenska Dagligvaruhandels vd, Thomas Svaton, var det väntat att hovrättsdomen skulle komma den 20 april, med möjlig försäljningsstart i början av maj. Denna kan alltså nu tidigareläggas.
– Vi rekommenderar handlarna att överväga försäljning av i första hand nikotinersättningsprodukter, det är tämligen riskfritt, men man kan också utvärdera möjligenheten sälja andra receptfria produkter, liknande det som finns ute hos apoteksombuden, säger Thomas Svaton.
Problemet som han ser det är snarare om leverantörerna är intresserade att leverera till handeln, med risk för prispress och ökad konkurrens.

Socialminister Ylva Johansson hälsar via sin pressekreterare Ingemar Olsson att hon inte vill kommentera Hannermålet.
– Det enda som EG-domstolen egentligen anmärkte på var att vårt apoteksmonopol riskerade att diskriminera vissa leverantörer. Det har vi ändrat på och därmed anser vi att vi uppfyller EU:s krav. Det svenska systemet består, säger Ingemar Olsson.

Krister Hanner håller inte med.
– Jag skulle vilja att någon med apotekarkompetens ansökte om att starta eget apotek. Förmodligen skulle de svenska myndigheterna sätta stopp för det, men det skulle bara förhala processen. En överklagan till EG-domstolen i ett sådant fall skulle som jag ser det utfalla till fördel för den enskilde, inte till fördel för svenska staten, säger Krister Hanner.

Ännu mer att välja på vid rökavvänjning

0

Det finns idag lika många behandlingar för att sluta röka som det finns cigarettmärken. Det är allt från plåster, tuggummi, tabletter, hypnos och akupunktur till antidepressiva läkemedel.
De nuvarande farmakologiska hjälpmedlen visar en tämligen låg verkningsgrad och cirka 75 procent misslyckas med att sluta röka. Behovet av läkemedel med längre och bättre effekt är därför mycket stort.
Nya terapier under utveckling är till exempel partiella nikotinreceptorantagonister, cannabinoidreceptorantagonister samt nikotinvaccin där det idag finns fyra olika vaccin i kliniska prövningar.

? Jag tror att det i framtiden blir vanligare att kombinera olika typer av behandlingar för att sluta röka, säger Nina Lindblom, doktorand på Karolinska Institutet i en forskargrupp som leds av professor Torgny Svensson som tagit fram ett svenskt nikotinvaccin.

? Det kan behövas en typ av läkemedel för den akuta abstinensen och ett annat för att förhindra återfall. Med olika typer av läkemedel ökar möjligheten att kunna skräddarsy rätt behandling, säger hon.

Dubbel mekanism

Den läkemedelskandidat som har visat bäst resultat i jämförande studier är den partiella nikotinreceptorantagonisten vareniclin. Den kan vid abstinensreaktioner fungera som ersättning för nikotin och under andra förutsättningar som återfall verka som en antagonist och blockera effekten av nikotin.
Det har genomförts två dubbelblinda placebokontrollerade studier med cirka 2 000 rökare där patienterna fick antingen vareniclin, bupropion (Zyban) eller placebo under tolv veckor. Patienterna följdes sedan upp under ytterligare 40 veckor utan behandling. Efter ett år var 22 procent rökfria med vareniclin, 16 procent med bupropion och åtta procent med placebo. Biverkningar som illamående och huvudvärk var relativt vanliga, men resulterade inte i att fler avbröt behandlingen jämfört med placebo. Studierna finansierades av Pfizer.
Registreringsansökan för vareniclin lämnades in till både EMEA och FDA i november förra året.
Enligt docent Karl Olov Fagerström, som driver avvänjningsmottagningen Rökarens Informationscentrum i Helsingborg, utgör vareniclin en ny och intressant mekanism för behandling av tobaksberoende. De resultat som publicerats tyder på att läkemedlet kan vara en förbättring jämfört med dagens behandling.
Det finns också fler nikotinreceptorantagonister som liknar vareniclin under utveckling.

Även mot viktuppgång
Rimonabant (Acomplia), en selektiv cannabinoid-1-receptorblockerare, är ett läkemedel med flera tänkbara användningsområden. Förutom rökavvänjning har läkemedlet testats för viktnedgång och behandling av metabola syndromet.
Läkemedlet har prövats på över
13 000 rökare runt om i världen, även i Sverige. Resultaten i studierna skiljde sig mellan USA och Europa. Läkemedlet gav effekt på rökavvänjning, men var inte så mycket bättre än de läkemedel som finns idag. Lindriga biverkningar i form av illamående eller yrsel förekom hos en mindre del av försökspersonerna.
Rimonabant kan vara ett alternativ för rökare som är rädda att gå upp i vikt liksom personer med diabetes.

Dopaminstabiliserare vid abstinens

Nina Lindblom har i sin doktorsavhandling prövat två olika terapier för rökavvänjning, dopaminstabiliseraren D121 och nikotinvaccinet IP18KLH.
Det är första gången som en dopaminstabiliserare testas vid rökavvänjning och substansen togs ursprungligen fram av Arvid Carlsson för behandling av Parkinsons sjukdom.

? Enligt våra djurstudier kunde D121 mildra den akuta abstinensreaktionen och även ta bort effekten av nikotin så att belöningseffekten uteblev, säger Nina Lindblom.
< Dopaminstabiliseraren aripiprazol för behandling av schizofreni har vissa liknande egenskaper. Aripiprazol har också testats i en studie på schizofrena patienter med missbruksproblem som visade att den gav effekt på drogberoendet.

Vacciner i kliniska studier
Nikotinvaccin ses som en stor kommersiell möjlighet men inledningsvis är det många frågor om säkerhet som måste klargöras. I Sverige pågår sedan början av 2005 en klinisk prövning med ett svenskt nikotinvaccin där 50 personer deltar. Det är det fjärde nikotinvaccinet i världen i klinisk prövning.
? Vi har ännu inga offentliga resultat från prövningen som är en säkerhetsstudie på ickerökare. En nästa fas där effekten testas planeras senare i år, säger Lena Degling-Wikingsson, vd på Independent Pharmaceutica.
? Men det som har visats från de andra företagen ser positivt ut, påpekar hon.
Vaccinerna bygger på samma princip men skiljer sig lite beroende på vilket bärarprotein man valt. Det kommer att påverka hur många immuniseringar som behövs och hur ofta de behöver ges.
Vaccinet aktiverar kroppens immunsystem så att det bildas antikroppar mot nikotin vid rökning. Antikropparna binds till nikotinet med följd att nikotinmolekylen blir för stor för att passera blodhjärnbarriären. Därför uteblir belöningseffekten i hjärnan.
Lena Degling-Wikingsson tror att man kommer att kunna använda vaccinet både när man ska sluta röka och för återfall.

? Vacciner har en fördel jämfört med andra produkter genom den förlängda effekten som ökar möjligheten att förhindra återfall.
Nina Lindblom har i sina vaccinstudier undersökt dopaminfrisättningen i ett område som är involverat i belöning. Enligt försöken fick vaccinerade djur mindre dopaminfrisättning av nikotin och därmed mindre positiv effekt.
En aktuell fråga är hur många vaccineringar som kommer att behövas för att uppnå tillräcklig effekt.
? Enligt de kliniska studier vi deltar i kan det röra sig om mellan fyra och sju immuniseringar, säger hon.
? Eftersom det behövs flera immuniseringar för att komma upp i en tillräckligt bra nivå kan det vara bra att kombinera vaccinet med ett annat läkemedel inledningsvis.

Brittiskt vaccin först
Det brittiska TA-NIC är det nikotinvaccin som kommit längst i den kliniska utvecklingen. En klinisk prövning pågår, men i vilken utsträckning vaccinet hjälper personer som vill sluta röka är fortfarande för tidigt att svara på. Efter tolv månader rapporterade 19 procent av de försökspersoner som fått vaccinet att de slutat röka jämfört med åtta procent i placebogruppen. I en grupp som fått en starkare vaccindos var 38 procent rökfria.
En större studie väntas bli klar under 2006.
Karl Olov Fagerström menar att det är svårt att säga om de nya terapierna kommer att bli effektivare än dagens.
? Vaccinerna kan bli särskilt intressanta om de kan överbrygga svackor i motivationen som är så vanliga hos rökare och snusare som försöker sluta, säger han.

? Nikotinersättningsmedel kommer troligen att finnas kvar länge som förstahandsmedel genom att de är så lättåtkomliga och receptbelagda läkemedel är något man tar till när de inte hjälper.

Tobaksfritt snus
Det sker även en vidareutveckling av de traditionella nikotinersättningsläkemedlen. Det finns till exempel planer på ett tobaksfritt snus och vidareutveckling av nikotintuggummin.
? Vi förbereder oss nu för den receptfria försäljningen genom att anpassa produkter och förpackningar för de nya förutsättningarna, säger Nils Siegbahn på företaget NicoNovum.

Lättläst och opartiskt om läkemedel

0

Texterna om läkemedel i Sjukvårdsrådgivningen.se. är skrivna av experter på Apoteket och just nu finns information om nära 500 olika läkemedel, men avdelningen fylls på hela tiden.

I Sjukvårdsrådgivningen.se läggs ett stort arbete ner på att informationen om läkemedel med samma verksamma ämne ska vara samstämmig.
Alla texter är faktagranskade av läkare och av ett särskilt läkemedelsråd med representanter från bland annat Läkemedelverket.

Texterna innehåller praktiska råd om hur man tar olika läkemedel och svarar på vanliga frågor om läkemedel. Ambitionen är att texterna ska vara lättlästa och att det ska vara lätt att hitta den information man söker. Det finns också information om vilka mediciner man kan använda under graviditet och amning.

Sjukvårdsrådgivningen.se vill vara en motvikt mot den bild av läkemedel som ges i TV, tidningar och reklam. Ofta skapas orealistiska förväntningar om hur bra ett läkemedel fungerar, och ibland en överdriven rädsla för biverkningar.

Xenical föreslås bli receptfritt i USA

0

Med stor majoritet har en rådgivande kommitté inom FDA ställt sig bakom ett önskemål från Glaxosmithkline om att få sälja Xenical (orlistat) receptfritt på amerikanska apotek. Det skulle bli ett är ett komplement till de befintliga bantningsprodukter som redan idag säljs fritt, menar flera av kommitténs ledamöter.

Den oberoende konsumentorganisationen Public Citizen menar att en receptfri försäljning av orlistat bara är ett sätt för tillverkaren att möta en kraftigt minskat förskrivning av läkemedlet. Den pekar i stället på flera risker, om medlet används utan hänsyn till högt blodtryck och diabetes.

Läkemedelsverket i Sverige ser orlistat som kanske det enda läkemedlet just nu som skulle kunna vara aktuellt för att bli receptfritt, efter beslutet nyligen om att Voltaren ska få säljas receptfritt mot migrän

? Men då Xenical skulle bli betydligt dyrare än idag eftersom subventionen då försvinner, är tillverkaren förmodligen inte intresserad av en receptfri försäljning. Dessutom tror jag det blir svårt att få med samtliga EU-länder på ett sådant förslag, vilket är nödvändigt, eftersom säkerhetstänkandet gällande Xenical ser olika ut, säger Björn Beerman på Läkemedelsverket.

Läkarna får sist tillgång till läkemedelsförteckningen

0

Idag finns 4,8 miljoner svenskars läkemedelsuttag, cirka 30 miljoner receptrader, samlade i det register som riksdagen i somras fattade beslut om.

Men ännu är det en bra bit kvar innan uppgifterna finns tillgängliga. Den svåraste nöten att knäcka är att göra registret åtkomligt för landets förskrivare.

?Kring månadsskiftet november-december hoppas vi att patienternas läkemedelsförteckningar ska finnas tillgängliga för förskrivarna?, sade Camilla Persson, projektkoordinator på Apoteket, till Läkemedelsvärlden våren 2005.

? Ja, vi hoppades det. Men det var i inledningen och sedan dess har det hänt massor, säger Camilla Persson.
? Ja, om vi inte hittar någon lösning som vi hittills inte sett, säger Bengt Åstrand, chef för avdelningen e-hälsotjänster på Apoteket.

Det som satt stopp är att vården inte kan uppfylla Datainspektionens säkerhetsvillkor.

? Så egentligen hänger allt på att landstingen kan lösa det här, säger Sofia Widmark Nordh som arbetar med att sjösätta systemet.

Förskrivarna prioriterades

När Apoteket drog igång arbetet beslutade man att förskrivarna, skulle vara de som först skulle få tillgång till förteckningen via internet.

? Vi tyckte det var snyggt att låta dem gå först. Men då visste vi inte att det skulle vara så svårt att utveckla det här inom vården, säger Sofia Widmark Nordh.

Nu har man fått dispens för att påbörja några pilotförsök med en enklare säkerhetslösning än den Datainspektionen begär.
I början av februari ska 50 läkare i Östergötland, Skåne och Kalmar bli de första som får tillgång till sina patienters läkemedelsuttag.
Det är tre landsting som anses ha en så pass hög säkerhetsnivå att man i alla fall får göra en test av systemet.
En månad senare ska pilotförsöket utökas med ytterligare 500 förskrivare.

? Vi vill ju komma igång med att testa själva nyttan och funktionen, säger Sofia Widmark Nordh.


Men innan landets förskrivare får tillgång i full skala kräver Datainspektionen certifikatbaserade kort, vilket idag finns i mycket begränsad omfattning i några landsting.

Nu pekar allt på att kunder och farmacevter kommer att kunna hämta hem uppgifterna före läkarna.

? Innan sommaren borde kunder som har e-legitimation kunna få tillgång till sina uttag och vi räknar med att köra för full skala på apoteken efter sommaren, säger Bengt Åstrand.