I det principiellt viktiga besluten från LFN får generiska kopior av omeprazol samt läkemedlet Pantoloc behålla sina subventioner. Däremot förlorar läkemedlen Lanzo, Pariet, Losec och Losec Mups sina subventioner. Esomeprazols (Nexium) subvention begränsas.
LFN motiverar besluten med att prisskillnaden mellan Losec-kopiorna och de andra snarlika läkemedlen är mycket stor trots att den medicinska effekten är likvärdig. Behandlingskostnaden kan vara alltifrån 20 till 200 procent högre om man istället för en Losec-kopia använder någon av de snarlika läkemedlen.
– Flera av de här läkemedlen ger en mycket högre behandlingskostnad än Loseckopiorna utan att de gör mer nytta för patienterna. Det är inte rimligt att alla läkemedel med snarlik effekt ska subventioneras om de varierar så kraftigt i pris, säger Ann-Christin Tauberman, generaldirektör på LFN, i ett pressmeddelande.
– Slopandet av subventionen för Lanzo och Pariet innebär att vi på årsbasis kan frigöra motsvarande 110 miljoner kronor. Vi får ut mer hälsa för de pengar vi satsar på läkemedel. Pengarna som frigörs kan användas till nya innovativa behandlingsmetoder eller till andra angelägna områden inom sjukvården som exempelvis cancervården.
Resultatet utgör inte någon fullständig överraskning för branschen, eftersom ett preliminärt förslag från LFN läckte till medier i december (se länk i högermarginal).
Reaktionen från Astrazeneca, som marknadsför Losec och Nexium, är försiktigt positiv.
? Det var ett väntat beslut. Det är viktigt att svenska patienter fortfarande får tillgång till den mest effektiva behandlingen, Nexium, samtidigt som beslutet idag betyder att det för många patienter kan bli en fördröjning innan de får en mer effektiv behandling, säger Steinar Höeg, vd för AstraZeneca Sverige.
På Nycomed, som marknadsför Pantoloc, är tongångarna mer förbehållslöst positiva.
– Vi är naturligtvis glada att subventionen för Pantoloc fortsätter, inte minst för våra patienters skull, säger Mats Mogard, medicinsk chef på företaget.
"Storsläggan onödig"
Läkemedelsindustriföreningen, Lif, anser att LFN:s beslut är logiskt, men att det samtidigt drabbar många patienter som idag är nöjda med sin behandling.
– Jag delar visserligen i princip LFN:s uppfattning, det finns en logik i deras resonemang, men jag tycker dom går för hårdhänt fram, säger Richard Bergström, vd för LIF.
– Man borde i stället fasa ut äldre läkemedel mer successivt, säger Richard Bergström.
– På så sätt behöver inte patienterna drabbas lika hårt som nu blir fallet.
Lif vill nu utvärdera de två första genomgångarna som LFN genomfört innan man fortsätter med nya grupper.
– Vi måste tänka mer på patienterna i fortsättningen. Man kan åstadkomma samma resultat utan att använda storsläggan, säger Richard Bergström.
Läkemedelsvärlden återkommer inom kort med ytterligare kommentarer till LFN:s beslut.
