Månads arkivering januari 2006

Kostnader inom förmånen minskade under fjolåret

Det innebär att de senaste årens stagnerande tendens i kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånen förstärks.

Enligt Apoteket fortsätter generikareformen att bidra till den låga kostnadsutvecklingen, framför allt för hjärtkärlläkemedel. En annan förklaring är att företaget i början av året sänkte handelsmarginalen.

Den avmattande trenden beror också på att kostnader sedan några år flyttats; läkemedel har i många landsting i högre utsträckning börjat klassas som slutenvårdsläkemedel. Här kan vårdhuvudmännen förhandla direkt med tillverkarna om rabatter. Kostnaderna för slutenvårdsläkemedel har följaktligen ökat på senare år.

Den totala läkemedelsförsäljningen i Sverige 2005 mätt som apotekens inköpspris uppgick till 25,3 miljarder kronor, vilket är en ökning med 4,3 procent jämfört med samma period 2004, enligt Läkemedelsstatistik AB.

Flera läkemedel mot magsyra förlorar subvention

I det principiellt viktiga besluten från LFN får generiska kopior av omeprazol samt läkemedlet Pantoloc behålla sina subventioner. Däremot förlorar läkemedlen Lanzo, Pariet, Losec och Losec Mups sina subventioner. Esomeprazols (Nexium) subvention begränsas.

LFN motiverar besluten med att prisskillnaden mellan Losec-kopiorna och de andra snarlika läkemedlen är mycket stor trots att den medicinska effekten är likvärdig. Behandlingskostnaden kan vara alltifrån 20 till 200 procent högre om man istället för en Losec-kopia använder någon av de snarlika läkemedlen.

– Flera av de här läkemedlen ger en mycket högre behandlingskostnad än Loseckopiorna utan att de gör mer nytta för patienterna. Det är inte rimligt att alla läkemedel med snarlik effekt ska subventioneras om de varierar så kraftigt i pris, säger Ann-Christin Tauberman, generaldirektör på LFN, i ett pressmeddelande.

– Slopandet av subventionen för Lanzo och Pariet innebär att vi på årsbasis kan frigöra motsvarande 110 miljoner kronor. Vi får ut mer hälsa för de pengar vi satsar på läkemedel. Pengarna som frigörs kan användas till nya innovativa behandlingsmetoder eller till andra angelägna områden inom sjukvården som exempelvis cancervården.

Resultatet utgör inte någon fullständig överraskning för branschen, eftersom ett preliminärt förslag från LFN läckte till medier i december (se länk i högermarginal).

Reaktionen från Astrazeneca, som marknadsför Losec och Nexium, är försiktigt positiv.

? Det var ett väntat beslut. Det är viktigt att svenska patienter fortfarande får tillgång till den mest effektiva behandlingen, Nexium, samtidigt som beslutet idag betyder att det för många patienter kan bli en fördröjning innan de får en mer effektiv behandling, säger Steinar Höeg, vd för AstraZeneca Sverige.

På Nycomed, som marknadsför Pantoloc, är tongångarna mer förbehållslöst positiva.
– Vi är naturligtvis glada att subventionen för Pantoloc fortsätter, inte minst för våra patienters skull, säger Mats Mogard, medicinsk chef på företaget.

"Storsläggan onödig"

Läkemedelsindustriföreningen, Lif, anser att LFN:s beslut är logiskt, men att det samtidigt drabbar många patienter som idag är nöjda med sin behandling.

– Jag delar visserligen i princip LFN:s uppfattning, det finns en logik i deras resonemang, men jag tycker dom går för hårdhänt fram, säger Richard Bergström, vd för LIF.

– Man borde i stället fasa ut äldre läkemedel mer successivt, säger Richard Bergström.

– På så sätt behöver inte patienterna drabbas lika hårt som nu blir fallet.

Lif vill nu utvärdera de två första genomgångarna som LFN genomfört innan man fortsätter med nya grupper.

– Vi måste tänka mer på patienterna i fortsättningen. Man kan åstadkomma samma resultat utan att använda storsläggan, säger Richard Bergström.

Läkemedelsvärlden återkommer inom kort med ytterligare kommentarer till LFN:s beslut.

Proposition om ny läkemedelslag till riksdagen

Bakgrunden är att nya EU-direktiv som trädde i kraft 2004 nu ska implementeras i den svenska lagstiftningen.

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat (se länk till höger) innehåller lagen nya former för godkännanden av läkemedel, bland annat en så kallad samordnad decentraliserad procedur. Den reviderade läkemedelslagstiftningen harmoniserar också begreppet generiskt läkemedel inom EU.

I propositionen föreslås även ett förbud för marknadsföring av receptbelagda läkemedel till allmänheten. Detta förslag motiveras dock av ett äldre EU-direktiv som ännu inte fullt ut införlivats i svensk lagstiftning.

Apotekaryrket allt mer kvinnodominerat

0

Av de 143 personer som förra året tog sin apotekarexamen var 73 procent kvinnor. Kvinnodominansen på området har ökat med sju procent på tio år, visar statistik från Högskoleverket. Läsåret 1994/95 var 66 procent av dem som tog apotekarexamen kvinnor.

På receptarieutbildningen har ingen förändring skett på de tio åren. Då som nu är 97 procent av dem som tar sin examen kvinnor.

Kvinnodominansen bland biomedicinska analytiker har fortsatt att öka, från 78 procent för tio år sedan till 89 procent förra läsåret. Och på läkarutbildningen där männen var i knapp majoritet, 52 procent, för tio år sedan dominerar nu kvinnorna. Av de drygt 800 som tog sin examen förra året var 57 procent kvinnor.

Den allmänna tendensen är att andelen kvinnor ökar på alla utbildningar, utom på dem där taket redan är nått, det vill säga där andelen kvinnor redan är nära hundra procent, till exempel receptarieutbildningen.
Av de utbildningar som hade minst hundra examinerade förra året är civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna de enda med en majoritet män.
Men andelen kvinnor har också ökat på dessa, till en tredjedel idag jämfört med en fjärdedel för tio år sedan.

Impotensläkemedel ökar risken för synskador

0

I en liten studie har forskare vid universitetet i Alabama, USA, kommit fram till att män som haft en hjärtinfarkt hade tio gånger högre risk att drabbas av nervskador i ögonen om de hade använt impotensläkemedlen sildenafil (Viagra) eller tadalafil (Cialis).

Tillståndet NAION, icke-inflammatorisk främre optikusinfarkt, är den vanligaste orsaken till akut nervskada i ögonen hos personer över 50 år och kan ge permanent förlust av synen på ett eller båda ögonen.

I december 2005 varnade svenska läkare för tillståndet efter en genomgång av biverkningsregistret. Den visade att fler män än man tidigare trott får allvarliga problem med synen. Läkemedelsverket beslutade redan i somras att tillverkarna ska ge information om risk för mindre allvarliga tillfälliga synbortfall som varit kända länge.

Forskarna i den amerikanska studien intervjuade 76 män, varav hälften hade NAION, och fann att män som hade haft en hjärtinfarkt hade tio gånger större risk att drabbas om de hade använt impotensläkemedel.

Problemen med e-recepthanteringen åtgärdade

Störningarna i e-recepttrafiken har framför allt funnits under fjolåret, men har enligt Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne blivit oacceptabla under hösten.

Den 21 november låg exempelvis systemet helt nere, vilket ledde till att många apotekskunder hade svårt att få ut sina mediciner.

– Vi tycker inte att Apotekets information varit den bästa, först nu har man tagit till sig av kritiken, säger Hans Ekman, läkemedelschef i Västra Götalandsregionen, till TT.

I december införde Apoteket en förbättrad teknisk lösning, och Thony Björk, informationschef på Apoteket, menar att problemen därför är historiska.

– Idag har vi inga störningar, säger han till TT.

Pfizer tar över Exubera

De båda bolagen har tidigare haft ett globalt samarbetsavtal om Exubera, som nu upphör.

? Miljoner människor världen över har diabetes och detta insulin, som man andas in istället för att injicera, kommer för många av dem att innebära stora förbättringar i vardagen, säger Niklas Prager, VD för Pfizer i Sverige, i ett pressmeddelande.

I Sverige väntas Exubera bli godkänt för behandling av diabetes typ 1 och typ 2 hos vuxna inom kort, och förväntas finnas tillgängligt för patienter från och med september i år.

Apotekets anställda sågar ledningen

En hög andel av Apotekets personal är missnöjd med företagets ledning. Det skriver Stockholm City idag. Var fjärde anställd har ett mycket lågt förtroende för Apotekets ledning och bara tre av tio uppger att de skulle stanna vid Apoteket om de erbjöds ett annat, liknande jobb.

Sveriges Farmacevtförbund, SFF, menar att patientsäkerheten är hotad om inte Apotekets ledning tar krafttag för att förbättra arbetssituationen.

? Det krävs krafttag för att förbättra arbetsmiljön, inte bara på kort sikt utan även på längre sikt och hela i organisationen. De anställda och inte minst patienterna har rätt till det, säger Cecilia Bernsten, som menar att orsaken är dålig förankring bland de anställda och otydlighet från ledningen.

SFF anser vidare att Apotekets omorganisation och planerade nedskärningar har hanterats på ett sätt som fått konsekvensen att Apotekets anställda inte känner sig delaktiga i företagets beslut. Dessutom har Apoteket AB som är ett statligt monopolföretag ett särskilt ansvar eftersom de anställda inte har möjlighet att byta arbetsgivare.

Apotekets vd Stefan Carlsson är bekymrad över att undersökningen visar på försämringar, framför allt avseende personalens åsikt om Apoteket som arbetsgivare och förtroendet för ledningen. Men för honom handlar det om en kommunikationsfråga.

? Vi har helt enkelt inte nått fram med budskapet vart vi vill nå, varför vi ska dit och vilken väg vi ska gå, säger Stefan Carlsson och nämner bland annat till uppsägningen av städpersonal, ökade produktivitetskrav och att receptverksamheten ska vara i ekonomisk balans.

Fackets kritik om den hotade patientsäkerheten tar Stefan Carlsson på allvar.

? Vi följer det noga och har så pass starka känselspröt ute i organisationen att vi ska hinna fånga upp det i tid. Är det så att säkerheten verkligen är hotad då får vi se över de ekonomiska kraven.

Totalt har runt 1 000 svenskar och runt 9 000 av Apotekets 11 000 anställda deltagit i två enkäter som genomförts av Temo och Research international. Betyget till det statliga bolaget är dock högre bland företagets kunder, som i stor utsträckning är nöjda med tjänsterna.

Karin Bernadotte ny vd på MSD i Sverige

Karin Bernadotte har arbetat inom MSD sedan 1988, och tillträdde som vd vid årsskiftet.

Koncernens svenska dotterbolag driver en förhållandevis omfattande klinisk forskning, och i ett pressmeddelande säger Karin Bernadotte att ett av hennes mål är att det svenska dotterbolaget ska behålla denna starka forskningsprofil.
– Jag vill också se mer av dialog mellan oss som är engagerade i hälso- och sjukvård i Sverige.

MSD Sveriges tidigare vd i Sverige, Chris Round, blev vid årsskiftet chef för företagets skandinaviska verksamhet. Han efterträder därmed den tidigare mångårige sverigechefen Lars Olofsson, som går i pension i mars.

Reumatikermedel
sålde mest förra året

0

Förra året gjorde reumatikermedlen den mest påtagliga framflyttningen på topplistan över mest sålda läkemedel. Det visar statistik från Läkemedelsstatistik AB.
Enbrel blev då det största läkemedlet försäljningsmässigt, Remicade ligger på fjärde och Humira på femtonde plats. Det antidepressiva läkemedlet Zoloft som toppade försäljningen 2004 halkade förra året ned på tredje plats. Andra platsen 2005 behölls av Lipitor.

Totalt såldes det läkemedel för 24 809 miljoner kronor, mätt i AIP, 2005. Jämfört med 2004 en uppgång med 4,3 procent.

Av den försäljningen stod parallellhandeln för cirka tre miljarder, en ökning med knappt 20 procent. Generikamarknaden motsvarar drygt tre miljarder. Men mätt i antal sålda förpackningar utgör generika drygt 40 procent av volymen, visar statistiken.

Reumatikermedel
sålde mest förra året

2005 gjorde de nya reumatikermedlen den mest påtagliga framflyttningen i topplistan över läkemedlen med den största värdemässiga försäljningen. Enbrel ligger numera på första plats, Remicade på fjärde och Humira på femtonde plats. Det visar statistik från Läkemedelsstatistik AB.
Totalt uppgick försäljningen för dessa tre läkemedel, mätt i Apotekets inköpspris, till 853 miljoner kronor förra året. En ökning med nästan 200 miljoner kronor jämfört med 2004. Det antidepressiva läkemedlet Zoloft, som toppade försäljningen 2004, halkade 2005 ned på tredje plats. Andra platsen behölls av Lipitor.

Läkemedelsförsäljningen för humanmarknaden (AIP) 2005 blev 24 809 miljoner kronor. Jämfört med 2004
är det en tillväxt motsvarande 4,3 procent, eller en ökning med 1 016 miljoner kronor.

Direktimporterade läkemedel står idag för cirka 21,8 miljarder kronor (+ 2,5 procent) och parallellhandeln för cirka 3 miljarder kronor (+ 19,4 procent).

Generikamarknaden motsvarar cirka 3,2 miljarder kronor (+ 9,7 procent) och mätt i antal sålda förpackningar utgör generika 41,3 procent av humanmarknadens volym.

Marknaden uppdelad i receptbelagda respektive receptfria läkemedel visar att de receptbelagda sålde för
cirka 22,3 miljarder kronor (+ 4,0 procent) och de receptfria för cirka 2,5 miljarder kronor (+ 6,6 procent).

LV tar inte ställning till generisk förskrivning

0

Det saknas vetenskapligt underlag för att påstå att generisk förskrivning förbättrar patientsäkerheten. Läkemedelsverket anser därför att det idag inte finns skäl att ur ett patientsäkerhetsperspektiv förorda generisk förskrivning.

Däremot menar myndigheten att det skulle förenkla för förskrivarna om de istället för att som idag skriva ett varunamn på receptet började skriva recept på läkemedelssubstans. Förskrivarna skulle då slippa välja bland många produkter på datorskärmen.

Läkemedelsverket tror dock inte att det skulle innebära några ekonomiska vinster för samhället med sådan förskrivning. Att det skulle underlätta för förskrivarna ska därför vägas mot de initiala kostnader som förändringen medför vad gäller utveckling av IT-system och utbildning av sjukvårdspersonal, menar Läkemedelsverket.

Om regeringen beslutar sig för att införa generisk förskrivning anser Läkemedelsverket att man ska kombinera det med det nuvarande systemet med utbyte på Apotek. Läkemedelsverket bör då ta fram en förteckning över vilka läkemedel som får förskrivas med substansnamn, skriver verket i sin rapport.

Elektronik ska stoppa falska impotensläkemedel

Den nya teknologin är svår att efterlikna och målet är att stoppa de förfalskningar av läkemedlet som blivit allt vanligare.

FDA har som LMV tidigare rapporterat undanröjt legala hinder för applicering av elektronisk märkning på läkemedelsförpackningarna (se artikel länkad i högermarginalen här intill).

Apotek och partihandlare ska utrustas med speciella elektroniska skannrar som kan läsa av den elektroniska markören på förpackningen. Äktheten verifieras via en säker Pfizer-sajt.

Statiner sänker inte risken för cancer

0

Preliminära studier har tidigare visat en lägre förekomst av bröstcancer, prostatacancer och kolorektalcancer hos personer som använder statiner. Men nu visar en analys av 26 studier på sammanlagt 87 000 patienter att läkemedlen inte tycks ha någon påverkan på förekomsten av cancer.

Enligt forskarna gav statinerna inte någon effekt, vare sig negativ eller positiv, på risken att drabbas av cancer eller att dö i cancer. Resultatet var också likvärdigt för alla former av cancer liksom olika typer av statiner.

Astrazeneca vill bredda antipsykotiskt läkemedel

0

Den kompletterande ansökningen gäller användning som monoterapi vid så kallad bipolär depression (depressiva perioder vid bipolär sjukdom).

Ansökan är baserad på resultat från de kliniska prövningarna Bolder I och II. Totalt omfattade de 1045 patienter med bipolär sjukdom. Patienterna randomiserades till behandling en gång dagligen i åtta veckor med quetiapin 300 mg, 600 mg eller placebo.

Statistiskt signifikanta förbättringar av depressionssymtomen uppnåddes redan under den första behandlingsveckan hos patienterna som fått quetiapin, jämfört med placebo. För drygt hälften av patienterna som fick aktivt läkemedel uppfylldes kriterierna för symtomfrihet under behandlingsperioden.

Läkemedelsvärlden får toppbetyg

0

Enkätundersökningen omfattade 450 slumpvis utvalda prenumeranter i kategorierna apotekspersonal, läkare och övriga prenumeranter. Samtliga svarande gav tidningen ett gott övergripande betyg (49 procent svarade "mycket bra" och 51 procent "bra").

På en femgradig skala får tidningen betyget 4,7 för trovärdighet och 4,6 för saklighet.

Hela 78 procent av tidningens läsare läser hälften eller mer av tidningen. Den genomsnittliga lästiden är 44 minuter, vilket konsultbolaget bedömer som en relativt lång tid.

På frågan "Hur bedömer du Läkemedelsvärlden och andra branschtidningars nyheter om läkemedel?" fick LMV det högsta betyget; 4,4 på en femgradig skala. Dagens Medicin kom på andra plats (3,9) följt av Farmacevtisk Revy (3,8), Läkartidningen (3,7) och Farmacifacket (3,4).

När läsarna fick bedöma LMV och andra branschtidningar som informationskällor för nya forskningsrön fick LMV också det högsta medelbetyget (4,2), före Läkartidningen (4,0) och Dagens Medicin (3,9). I urvalsgruppen läkare var de svarande något mer positiva till Läkartidningen än LMV.

Läkemedelsvärldens prenumeranter rankar också LMV högre än branschkollegorna när det gäller tidningens betydelse för den egna yrkesutövningen. LMV fick medelbetyget 3,9, jämfört med 3,7 för Dagens Medicin på andra plats.

Undersökningen genomfördes mellan den 28 oktober och 10 december 2005.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng