De som arbetar med rådgivning och försäljning i Apotekets egenvårdsshoppar ska ha lägst en apoteksteknikerutbildning. Det är nu klart efter förhandlingar mellan Apoteket AB och Farmaciförbundet.
Farmaciförbundets ordförande Britt-Marie Skoglösa är nöjd med utgången av förhandlingarna:
? Det tycker vi är en garanti för att rådgivningen sker med kvalité också på shopparna.
Att den som arbetar i egenvårdsbutikerna ska ha lägst egenvårdsutbildning är ett krav som Farmaciförbundet drivit sedan det blev klart att Apoteket AB skulle lansera en kedja av sådana butiker inom affärsområde Egenvård.
? Vi menar att det är viktigare att alla personal har en viss utbildning än att det ständigt finns en farmacevt i butiken, säger Britt-Marie Skoglösa.
Enligt uppgörelsen ska det finnas en farmacevt anställd på varje egenvårdsbutik. Men farmacevtisk bemanning i shopparna innebär inte att man, som på apoteken, antingen måste stänga eller ta in ersättare när farmacevten inte är närvarande i butiken.
? Kravet på ständigt närvarande farmacevt hade gjort det i princip omöjligt att driva dessa butiker med sina långa öppettider. För oss är det viktigare att alla som arbetar i shopparna har en viss grundutbildning, säger Britt-Marie Skoglösa.
Månads arkivering november 2004
Utbildning i egenvård krävs för att arbeta i Apotekets shoppar
Atacand godkänt för behandling av hjärtsvikt
Läkemedlet har visats minska risken att dö i hjärtsvikt samt även minska behovet av sjukhusvård hos patienter med kronisk hjärtsvikt och nedsatt vänsterkammarfunktion.
Candesartan är inte den första AII-antagonisten att godkännas för behandling av hjärtsvikt. Losartan (Cozaar) fick indikationen i mars 1998, dock med tillägget när ACE-hämmare inte tolereras. Candesartan har dock inte denna begränsning. Godkännandet innebär att candesartan kan användas som tillägg till konventionell behandling hos patienter med kronisk hjärtsvikt som behandlas med ACE-hämmare och betablockerare.
Till grund för godkännandet ligger till stora delar Charmstudien, Candesartan in Heart failure ? Assessment of Reduction in Mortality and morbidcity. Där har måldosen 32 mg använts, som också är den högsta tillåtna dosen för behandling av hypertoni.
Ansökan om godkännande för behandling med Atacand vid kronisk hjärtsvikt lämnades in till Europeiska läkemedelsmyndigheter av Astrazeneca i april 2004. Storbritannien har varit referensland för EU:s ömsesidiga godkännandeprocedur.
Emend prisad för bästa förpackning
Aprepitant ska ges som profylax mot tidigt och sent illamående och kräkningar vid högemetogen cisplatinbaserad kemoterapi vid cancer, som en del av en kombinationsterapi. Juryns motivering till diplomet lyder:
?Besked om cancer innebär en omtumlande och chockartad upplevelse för många människor. Ska personen samtidigt inleda en läkemedelsbehandling ställer detta stora krav på förpackningens utformning så att läkemedlet används på rätt sätt. MSD har åter visat prov på en pedagogisk och instruktiv förpackningslösning för läkemedelsanvändare som befinner sig i en svår situation.?
Diplom fick även PharmaPak från StoraEnso och Salvemed EasyPack. från Cederroth, utformad av Pond. Juryn menar att PharmaPak introducerar ?ett nytt koncept i fråga om barnsäkerhet men med bibehållen användarvänlighet för äldre och för en väl genomtänkt förpackningslösning som kan anpassas till olika slags produkter inom läkemedelsområdet.? Salvemed EasyPack belönas för att den ?är estetiskt tilltalande, miljömässigt acceptabel och väl anpassad till butiksledet. De fyller dessutom högt ställda krav på användarvänlighet.?
Ett hedersomnämnande går till PhaSeal Carmel Pharma, med motiveringen att den har ?bidragit till en säkrare hantering av starkt toxiska läkemedel på apotek och i sjukvården.? Dessutom får Nackademin ett hedersomnämnande: ?Studenterna vid linjen för teknisk förpackningsdesign som har gjort ett antal ambitiösa idéskisser till nya förpackningar i apoteksledet. Skisserna har krävt att de på egen hand tillägnat sig omfattande kunskaper om de villkor och krav som ställs på funktionella läkemedelsförpackningar.?
Kostsamt med täta warfarinkontroller
Syftet med studien var att beräkna hur mycket monitorering av warfarin (Waran) kostar för patienter med förmaksflimmer. Undersökningarna visar att patienter i Stockholm som ställs in på warfarin kontrolleras i genomsnitt tolv gånger de tre första månaderna. Från och med andra året kontrolleras de 16 gånger per år. I kostnader motsvarar detta 49 300 kr per patient under de första fem åren eller 27 kr per dag, utöver den rena läkemedelskostnaden, enligt ett pressmeddelande.
– Resultatet visar att monitorering av warfarin i primärvården är mycket resurskrävande. Det måste beaktas när man utvärderar läkemedelsanvändningen, säger Gunnar Nilsson vid Centrum för allmänmedicin på Karolinska Institutet.
Behandling med warfarin är effektiv så länge patienten kontrollerar sina värden så att behandlingseffekten är den rätta. Detta görs genom att mäta INR-värdet (International Normalised Ratio). Är INR-värdet för lågt riskerar patienten att drabbas av blodpropp, och om det är för högt finns risk för allvarliga blödningar. Ett skäl till att man behöver följa INR-värdet så noga är att effekten av warfarin lätt påverkas av olika läkemedel och viss mat.
Om man räknar med att förmaksflimmer förekommer hos 0,6-1 procent av befolkningen, och att bara cirka hälften av dessa får behandling med warfarin, så motsvarar denna behandling en kostnad på cirka 61-93 miljoner kronor för Stockholms läns landsting. Detta gör warfarin till en av de mest kostsamma läkemedelsbehandlingarna i primärvården. Som jämförelse uppgick försäljningen av det mest sålda läkemedlet under 2003 till 75 miljoner kronor (AIP) i Stockholms läns landsting.
Undersökningen, som gjorts i samarbete med Astrazeneca, presenterades nyligen på läkarstämman i Göteborg. Astrazeneca tillverkar läkemedlet ximelagatran (Exarta), som kan bli en konkurrent till warfarin. Idag är ximelagatran enbart godkänt som profylax av venös tromboembolisk sjukdom hos patienter som genomgår elektiv protesoperation i knä- eller höftled.
NSAID ger begränsad smärtlindring vid artros
Slutsatsen baseras på en metaanalys av 23 studier på sammanlagt 10 845 patienter. Forskarna hänvisar till att användning av oralt NSAID i dagens riktlinjer rekommenderas som andrahandsval efter paracetamol. NSAID används emellertid regelbundet av hälften av alla patienter med knäartros.
Deras analys visar att NSAID var 15,6 procent bättre än placebo efter två till 13 veckor. Enligt tidigare forskning behöver smärtan vid knäartros reduceras med 17 till 22 procent för att anses meningsfull.
Forskarna menar att NSAID bara bör användas i begränsad utsträckning vid knäartros med tanke på biverkningsrisken.
Studien förhandspublicerades på BMJs hemsida.
Långvarig smärta ökar hos barn och ungdomar
Vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus finns sedan 20 år en smärtmottagning för barn och ungdomar med långvarig smärta. Det gäller dels barn med smärta som orsakas av kroniska sjukdomar som reumatoid artrit eller cancer, men även smärta där det inte finns en organisk sjukdom som förklaring. Olika smärtsyndrom som är mycket vanliga bland vuxna och kallas fibromyalgi, whiplash eller ont i ryggen förekommer också hos barn och ungdomar.
Men barn har ofta ett annat spektrum av smärttyper än vuxna, berättar docent Gunnar Olsson. Smärta i ländryggen, som är den stora delen i vuxenvärlden, är inte så vanligt bland barn.
? Om barn har ont i ryggen är det ofta i bröstrygg och nackrygg, säger han.
Huvudvärk är ett ökande problem särskilt för barn i skolåldern. De vanligaste formerna av huvudvärk hos barn och tonåringar är spänningshuvudvärk. Återkommande buksmärtor hos barn har vanligen ingen organisk orsak och kallas då navelkolik. Smärtan är lokaliserad kring naveln och den är vanligast bland flickor i nioårsåldern.
? Mycket tyder på att den typen av smärta också är relaterade till olika typer av magsmärta i vuxenvärlden, säger Gunnar Olsson.
Han menar att alla människor har smärta ibland, att smärta ingår som en del i vår vardag. Vad det handlar om är hur smärtan påverkar ens liv.
De som kommer till smärtmottagningen är bara de svåraste fallen som har en väldigt starkt försämrad livskvalitet. Gunnar L Olsson har prövat en typ av kognitiv beteendeterapi som har gett goda resultat.
För barn och ungdomar är det psykologiska omhändertagandet av smärtan ofta viktigare än analgetika, menar han.
? Rädsla och oro förstärker smärtupplevelsen och smärta stannar ofta kvar om man inte har tagit hand om den i tid, säger han.
För få äldre i kliniska cancerstudier
Den amerikanska studien, som publicerades i Journal of Clinical Oncology, visade också att personer i åldern 70 år och äldre utgjorde 46 procent av alla cancerpatienter men bara 20 procent i kliniska studier och att personer över 75 år utgjorde 31 procent av cancerpatienterna men bara nio procent i de kliniska studierna.
Forskarna menar att om inte äldre personer ingår i studierna i tillräcklig utsträckning så är inte heller resultaten och behandlingen anpassad till dem. Det är allvarligt eftersom äldre personer utgör så stor andel av patienterna.
Att det är så få äldre i studierna beror både på att de inte blir tillfrågade i samma utsträckning eller att de är mindre villiga att delta. De är ofta mer oroade över att behandlingen inte är effektiv eller kan ge biverkningar, menar forskarna. De efterlyser olika åtgärder för att öka antalet äldre personer i kliniska studier, bland annat studieprotokoll som är särskilt utformade för äldre patienter.
Analysen baseras på 55 kliniska cancerstudier under åren 1995 till 2002 på sammanlagt 29 000 patienter .
Kommittéerna måste fokusera på det viktiga
Samhällets många läkemedelsvärderande instanser fick 2002 ytterligare tillskott när Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) föddes.
Sedan dess har landstingens läkemedelskommittéer snarare än den nya myndigheten vid flera tillfällen blivit måltavla för utgjutelser från läkemedelsindustrins representanter. Kommittéerna har anklagats för överprövningar av LFN-beslut, och att nya läkemedel därmed riskerar att aldrig komma i klinisk användning.
Visst kan man ifrågasätta det lämpliga i att olika samhällsinstanser ger uttryck för diametralt skilda budskap kring specifika läkemedel. Kommittéordförandekollegiets förre överhuvud Ola Ohlsson har vid några tillfällen uttryckt sig oklokt kategoriskt om att specifika läkemedel som fått klartecken från LFN inte behövs. Om fem år vet vi kanske att Crestor är den mest kostnadseffektiva statinen.
Ändå klingar industrins klagolåt om överprövning falskt ? av två enkla anledningar. Dels är kommittéernas rekommendationer inte, och har aldrig varit, något annat än just rekommendationer, dels svarar LFN och kommittéerna på olika frågor. LFN bedömer vilka läkemedel som är tillräckligt bra för att samhället ska subventionera dem, medan kommittéerna värderar vilka läkemedel som bör användas i normalfallet. Bägge frågorna är relevanta och det är fullt logiskt att samhället betalar för fler läkemedel än de som rekommenderas för förstahandsanvändning.
Allt detta låter som truismer ? men är uppenbarligen inte självklart i alla läger.
Är då dagens svenska system för värdering av nya läkemedel det optimala?
Nej. Trots Sveriges litenhet värderar över 30 instanser i landet ? flera myndigheter och en uppsjö regionala läkemedelskommittéer ? samma flöde av nya läkemedel. Detta kan omöjligen vara rationellt.
Läkemedelsprioriteringarna och rekommendationerna bör rimligtvis vara likartade i hela landet. Det är omöjligt att motivera de stora variationerna i kommittéernas listor från ett medicinskt perspektiv, och det klingar lika falskt utifrån doktrinen om allas rätt till vård på lika villkor.
I mångas öron lär det låta som en svordom i kyrkan, men det regionala listframtagandet liknar i många stycken ett Sisyfosarbete, ett i olika landsändar parallellt pågående återuppfinnande av hjulet. Kommittéfolket talar tillkämpat om ett stort processvärde, kunskapsgenerering och vikten av lokala förankringsinstrument ? men det håller inte. Listarbetet kan säkert vara fruktbart i vissa avseenden, men det finns viktigare uppgifter.
De regionala läkemedelskommittéerna, som i högsta grad behövs, bör frigöras från det svårmotiverade listarbetet i sin nuvarande form. Rätt utformat behöver ett mer men inte helt samordnat, hälsoekonomiskt förstärkt system inte heller innebära någon utebliven konkurrenssituation vid fortsatta regionala upphandlingar till slutenvården.
Då kunde mer av kommittéernas resurser frigöras till det som borde vara deras viktigaste mission ? att förmedla obunden information och bidra till en mer rationell läkemedelsanvändning.
EU-dom hotar begränsa parallellimport av läkemedel
Bakgrunden är att läkemedelsföretaget GSK:s grekiska dotterbolag i november 2000 vägrade att leverera läkemedel till en grupp grossistföretag som i stor utsträckning exporterat läkemedel till andra EU-länder. Grossisterna vände sig sedermera till den grekiska konkurrensmyndigheten och hävdade att GSK missbrukat sin dominerande position. Den senare bad EG-domstolen i Luxemburg om vägledning i ärendet, och nu har en av de så kallade generaladvokaterna lämnat ett förslag till avgörande.
Generaladvokaten Jacobs argumenterar att GSK inte åsidosatt några konkurrensregler mot bakgrund av att skälet till företagets leveransvägran var att begränsa parallellhandel. De prisskillnader som ger förutsättningar till parallellhandel är
ett resultat av en medlemsstats intervention; en leveransvägran skedde inte i detta fall för att skydda prisskillnader som företaget självt skapat.
Situationen måste också enligt generaladvokaten beaktas utifrån de ?moraliska och rättsliga skyldigheter som åligger företaget att hålla lager i samtliga medlemsstater?.
?Stora konsekvenser?
Richard Bergström, vd för Läkemedelsindustriföreningen, tror att en dom i linje med utlåtandet får mycket stora konsekvenser för parallellimporten i Europa, även om det även i fortsättningen inte kommer att vara möjligt att vägra leverera mindre kvantiteter.
? Generaladvokaten är inte nådig mot parallellhandeln. Han har tagit stort intryck av läkemedelsindustrins argumentering och anser att en medlemsstat som vill spara på läkemedelskostnaderna i första hand borde sänka priserna på hemmaplan och inte gå omvägen via långtradartrafik genom Europa, säger han.
Jan Johansson, direktör på parallellimportörernas förening FPL, håller med om att generaladvokaten i sitt tonläge tycks ha anammat läkemedelsindustrins argumentering, men tror att en dom i linje med utlåtandet skulle få mycket små konsekvenser. Han tar fasta på generaladvokatens formulering att GSK hade rätt att inte fullt ut tillgodose grossistens beställning.
? Orden ?fullt ut? är det centrala. Och slutsatsen är ju inte märklig alls. Det är självklart orimligt att en grossist i Grekland ska kunna beställa kvantiteter som motsvarar hela europamarknaden, till exempel. Ingen kan ha invändningar mot detta. Var sedan den rimliga gränsen bör ligga för vad ett företag måste acceptera att leverera är något som kommer att visa sig genom framtida juridiska processer, men en dom i linje med utlåtandet riskerar att inte får någon prejudicerande inverkan alls, säger Jan Johansson.
Vi tycker ? läkemedels miljöeffekter
Idag krävs att en miljöriskbedömning finns med vid ansökan om godkännande för ett nytt läkemedel inom EU-området. Resultaten har dock ingen betydelse i bedömningen om läkemedlet ska godkännas eller inte. LFN beaktar idag inte heller eventuella miljöeffekter vid sina beslut om subventionering av läkemedel.
Carola Lemne, vd, Danderyds sjukhus AB: LFN har ju ett bredare uppdrag än LV, där bland annat hälsoekonomiska aspekter vägs in. Att i detta sammanhang fundera över om eventuella negativa miljöeffekter är så stora att de medför kostnader för vården eller samhället ?further down the line? är inte helt orimligt. Att det sedan förmodligen ofta är mycket svårt är en annan fråga.
Cecilia Bernsten, apotekare, FoU-enheten, Apoteket: Det är naturligt att ett läkemedels miljöpåverkan finns med som en av flera faktorer vid bedömning av huruvida ett läkemedel i praktiken ska finnas på den svenska marknaden. Det rimliga vore om det fanns med i LFN:s prisbedömning, eftersom den är nationell, som någon slags miljöavgift. Då skulle företagen få incitament att tänka mer på miljöeffekter.
Steinar Höeg, vd för Astrazenecas marknadsbolag i Sverige: Kunskapen om läkemedels miljöeffekter är mycket varierande. Förhållandet bekräftades nyligen i uttalanden från LV. Att redan nu väga in miljöaspekter vid ett godkännande för marknadsföring känns därför prematurt. Forskningen på området måste gå vidare och kommer på sikt att bli en viktig drivkraft för hela branschen. Miljökrav för godkännande av läkemedelsförmån känns inte relevant.
Mikael Hoffmann, ordförande i Östergötlands läns läkemedelskommitté: Svaret är nej helt enkelt därför att det inte finns någon gemensam uppfattning om kriterier på miljökrav att lägga som grund för bindande myndighetsbeslut. Däremot är det viktigt att enskilda landsting i sina upphandlingar och arbetet med rekommendationer så långt som möjligt tar med miljöhänsyn i sina underlag för beslut.
Lena Westin, Konsumentinstitutet Kilen: Tveklöst ja! Om ett läkemedels miljöeffekter får betydelse vid godkännande och subventionering kommer med all sannolikhet industrin att lägga resurser på att ta fram miljövänliga produkter. Samhället kan på detta vis styra industrin åt detta håll. Vi konsumenter vill ha produkter som både är bra för individen och miljön.
Richard Bergström, vd Läkemedelsindustriföreningen: Det är rimligt att miljöeffekterna vägs in vid godkännandet. För mig är det dock självklart att det alltid är patientnyttan som sätts i första rummet. Långt viktigare är dock att skapa incitament för att utveckla miljövänliga läkemedel och förpackningar. LFN bör kunna medge prishöjning för sådana förbättringar.
NOTISER
Vioxxpatienter kräver ersättning
Skadeståndskrav från patienter som använt den indragna cox 2-hämmaren Vioxx har nu börjat utredas av Läkemedelsförsäkringen. Hittills har ett drygt tiotal anmälningar kommit från patienter drabbade av hjärtinfarkt eller stroke, som de sätter i samband med medicineringen.
Anmälningarna utreds individuellt av medicinska experter hos försäkringsbolaget Zürich, där Läkemedelsförsäkringen är återförsäkrad.
Receptfria motionstips i bokform
Idéen med Fyss, Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, är att använda motion som en del i behandlingen.
Nu har Apoteket tillsammans med Yfa, Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, gett ut boken Fyss för alla, som kanske kan beskrivas som den receptfria varianten ? eller en patient-Fyss. Boken är en tipskatalog på aktiviteter som kan förebygga och behandla sjukdomar.
Försäljningen av penicillin minskar
För drygt tio år sedan, 1993, hämtades 207 recept ut per 1 000 invånare på penicillin V. Förra året hade antalet sjunkit till 133 recept. Jämfört med 2002 sjönk receptförskrivningen förra året med 6,7 procent, visar statistik från Apoteket.
Sedan några år tillbaka finns nya riktlinjer för behandling med antibiotika av öroninflammationer och halsinfektioner. Dessa tillsammans med en ökad medvetenhet om riskerna med resistens antas förklara minskningen.
Företag sponsrar apotekskampanj
Apotekets kampanj för att få fler att fimpa är sponsrad av läkemedelsföretag som säljer ersättningsmedlen. Det är första gången som Apoteket låter företag vara med och betala en kampanj.
I kampanjen ingår 60 utbildade så kallade sluta-röka-nu-coacher som ska vara tillgängliga dygnet runt. Deras uppgift är att motivera och ge stöd, med fokus på läkemedelsrådgivning och handlingsplan. Enligt en beräkning från Folkhälsoinstitutet vill cirka 900 000 av Sveriges cirka 1,3 miljoner rökare sluta.
Mentorsakademi på Farmis
Sedan många år har studenterna på de farmacevtiska utbildningarna i Uppsala uttryckt önskemål att i högre grad få kontakt med yrkeslivet. Nu är det verklighet i form av en virtuell mentorsakademi. De 35 mentorerna representerar hela det svenska läkemedelsområdet och delar av det internationella. Studenterna tilldelas en mentor som kontaktas via e-post.
Generiskt fenytoin kan innebära risk
Amerikanska forskare varnar för att byte till generiskt fenytoin kan ge sämre effekt av läkemedlet hos patienter med epilepsi. En studie visar att utbyte kan ge riskabelt låga nivåer av fenytoin i blodet med variationer på upp mot 30 procent. Forskarna varnar för att enskilda dostest som visar bioekvivalens mellan produkterna inte motsvaras av effekten i klinisk verklighet. Studien publicerades i Neurology (2004;63:1494).
Internetråd dåligt för hälsan
Personer som använder internet för att hitta information om sina kroniska sjukdomar blir ofta sämre än om de hade lyssnat till sin läkare. Det visar en brittisk studie på drygt 4 000 personer med kroniska sjukdomar.
Personer med diabetes som använde internet hade ofta bättre kunskaper om sin sjukdom än de som bara lyssnade till sin läkare ? men de hade högre blodsockernivåer. Studien publicerades av Cochrane Collaboration.
Farmis-lärare belönad
Åsa Kettis Lindblad, universitetslektor vid institutionen för farmaci, Uppsala universitet, tilldelades i år ett av universitetets pedagogiska pris. Enligt motiveringen är hon ?öppen och tillmötesgående för studenternas synpunkter och utvecklar hela tiden nya pedagogiska och uppskattade kursmoment.?
Slump eller attityder gav stor ökning av prövningar
Antalet patienter i kliniska läkemedelsprövningar ökade som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat från 2002 till 2003 med hela 54 procent. Drygt 40 000 personer deltog i kliniska studier i Sverige i fjol. Antalet pågående prövningar var också rekordhögt (605 protokoll) liksom antalet deltagande center, allt enligt Läkemedelsindustriföreningens (Lif) årliga FoU-enkät.
? Det kan vara slumpfaktorer som förklarar ökningen, enstaka stora studier kan påverka siffrorna vad gäller deltagare kraftigt. Men vi hoppas förstås att det ligger en reell attitydsvängning hos politiker och verksamhetschefer inom landstingen bakom detta, säger Richard Bergström, vd för Lif.
? En annan förklaring kan vara att man mot bakgrund av den osäkerhet som rådde 2003 i Europa inför sjösättningen av det nya prövningsdirektivet valde Sverige i många fall eftersom direktivet inte förväntades innebära några större förändringar här.
Receptfritt i butik får stora konsekvenser
Ett utslag i EG-domstolen gäller i samtliga EU:s medlemsländer. En dom i det aktuella så kallade Bringwell-målet (ännu inte avgjort vid denna utgåvas pressläggning) som selektivt underkänner monopolet på försäljning av receptfria läkemedel skulle sannolikt få stora konsekvenser i resten av EU, eftersom bara ett fåtal länder i unionen idag tillåter försäljning av receptfria läkemedel utanför apotek.
? Därför är det mest logiska utfallet att det statliga monopolet försvinner efter att Sverige fått några år för omställning, säger Lennart Axelsson, förbundsdirektör på Sveriges Farmacevtförbund.
? Att släppa det receptfria vore ett jättebeslut som jag som lekman undrar om domstolen verkligen har tillräckligt underlag för, säger Richard Bergström, vd för Läkemedelsindustriföreningen.
En majoritet av deltagarna vid ett SFF-seminarium om Bringwellmålet nyligen såg ändå detta scenario som det mest sannolika.
?Receptfria läkemedel inte utan risker?
I Läkemedelsvärldens temanummer (9/04) om receptfria läkemedel kan man bland annat läsa: ?Vilka läkemedel står då på tur att switchas inom den närmaste tiden ? om det nu över huvud taget händer något? Enligt Jan Liliemark skulle en rad av de smärtstillande NSAID-läkemedlen kunna bli aktuella, inklusive de så kallade coxiberna?. Så sa en högt ansvarig inom Läkemedelsverket sommaren 2004 och bara några månader senare kan inte ens specialister inom till exempel reumatologi ordinera Vioxx i och med att fabrikanten dragit bort produkten ifrån hela världsmarknaden på grund av allvarliga biverkningar.
Detta kan vara utgångspunkt för några tankar kring receptfria läkemedel och under vilka former de bör tillhandahållas.
Sommaren 2003 publicerades en artikel i British Medical Journal (2003;327:368-71 ), som lyfte fram risken för missfall vid användning av NSAID-läkemedel till exempel ibuprofen. Vid farmacevtisk verksamhet på apotek är det naturligt att detta omedelbart leder till att man frågor kvinnor om de är gravida när de efterfrågar läkemedel innehållande ibuprofen. Detta är särskilt viktigt eftersom det finns enighet om att ibuprofen är bästa receptfria val vid menssmärtor. Många kvinnor i fertil ålder har alltså god erfarenhet av ibuprofen och man kan förvänta sig att de även använder detta läkemedel vid andra smärttillstånd. I april 2004 blev det aktuellt för Läkemedelsverket att uppmana apoteken att avråda gravida från användning av ibuprofen och att kräva att ibuprofenprodukter ska märkas med en varning kring denna risk.
Varje läkemedel som avses användas vid ett specifikt symtom medför risker vid felaktig användning. Forskning idag och framför allt i morgon kommer att identifiera nya riskgrupper.
Receptfria smärtstillande läkemedel utgör den försäljningsmässigt i särklass största gruppen bland receptfria läkemedel och det kan vara speciellt viktigt att titta på epidemiologiska fynd som har blivit eller kan komma att bli viktiga att beakta.
Acetylsalicylsyra (ASA) har funnits som smärtstillande medel sedan slutet av 1800-talet. Men först 1987 hade den svenska tillsynsmyndigheten tillräckligt underlag för att varna för användning av detta läkemedel till barn vid vissa virusinfektioner med feber. Reyes syndrom, som är ytterst sällsynt, kan orsaka hjärnskador och dödsfall. Detta ledde omedelbart till förändrad rekommendation på apotek och barnavårdscentraler. Men i många mor- och farföräldrars minne och medvetande fanns fortfarande barnalbylen som ?drug of choice?! Intressant att notera är att när brittisk tillsynsmyndighet flera år senare gjorde tillsyn på försäljningsställen utanför apotek i England så hittade man förpackningar utan varningsmärkning. Reyes syndrom är utomordentligt ovanligt men Läkemedelsverket har säkerligen hela nationen bakom sig när det gäller att undvika att små barn ska drabbas av svåra hjärnskador. Från det bör man kunna dra slutsatsen att receptfria läkemedel ska försäljas på ett sådant sätt att medborgarnas säkerhet, så långt som möjligt, kan garanteras.
Vad finns då för risker när det gäller dagens receptfria smärtstillande läkemedel? I några fall finns redan visst underlag.
Forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset varnade i Läkartidningen (2001;98 (26-7): 3128-31) för att smärtstillande läkemedel, som används ofta, kan leda till att man hamnar i kronisk daglig huvudvärk som är läkemedelsassocierad. De hänvisar bland annat till en spansk epidemiologisk studie som visat att cirka 5 procent av den spanska befolkningen lider av daglig kronisk huvudvärk. Rätt bedömning av symtom är viktig när användning av ett receptfritt läkemedel är aktuell.
Samma år publicerades en svensk epidemiologisk studie (New Engl J Med 2001;345 (25): 1801-8) över sambandet mellan regelbunden användning av paracetamol respektive ASA och njurbesvär. Man fann att personer som regelbundet använde dessa två receptfria läkemedel var överrepresenterade bland de som hade tecken på njurskador i förhållande till en kontrollgrupp.
Nyligen publicerades också en studie på ett 20-tal sjukvårdsmottagningar i USA som följde upp cirka 300 patienter med leverskador. Av dessa hade 120 fått akut leverskada på grund av paracetamol och mer än hälften av dessa hade använt paracetamol som smärtstillande medel, i höga doser men utan självmordsavsikter.
Det är givetvis omöjligt att avgöra om dessa fynd kommer att ge ?avtryck? när det gäller att avråda vissa personer från användning. Det förefaller dock mer eller mindre självklart att det i framtiden kommer att bli vanligt att vissa grupper, temporärt eller för alltid, avråds från viss användning av receptfria läkemedel. Detta gäller inte enbart smärtstillande läkemedel utan också relativt nya receptfria läkemedel vid till exempel halsbränna och säsongsallergier. Med det som bakgrund är det svårt att förstå att andra intressenter än rent kommersiella kan förorda försäljning utanför apotek!
Men tillgängligheten av receptfria läkemedel på apotek måste förbättras, till och med avsevärt förbättras, framför allt genom bättre öppethållande på apotek i de stora tätorterna!
Jan-Olof Brånstad
Farm dr
?För många mediciner?
Angående många och olämpliga läkemedel: Jag kan intyga att så är sant. Tack för att ni uppmärksammar problemet.
Min pappa har varit patient inom vården/äldreomsorgen i snart 16 månader och han har fått smaka på följande läkemedel, Seloken Zoc, Plavix, Remeron, Zopiklon, Aricept, Risperdal, Oxascand, Haloperidol, Losec, Zoloft, Novaluzid, Alvedon, laxermedel i parti och minut, vitamindrycker. Samt Behepan och Folacin.
Denna tid har orsakat honom ett enormt lidande med massor av diarré och förstoppning förutom alla andra biverkningar. Dessutom har det gjort mig, som anhörig, till snart sagt ett vrak.
Tyvärr, tyvärr, tyvärr. Vad ska man göra? Tack för att ni finns.
Britt Andersson
Anhörig
?Vi utreder konsumentrapportering?
Läkemedelsverket ser som sin huvuduppgift att svenska folket ska få tillgång till effektiva och säkra läkemedel. Det är viktigt att komma ihåg att läkemedel kan göra stor nytta för sjuka patienter. Men för att bland annat öka rapporteringen av biverkningar (även om Sverige internationellt sett ligger i topp vad gäller rapportering per miljoner invånare), initierade Läkemedelsverket på eget initiativ en extern utredning 2002. I den första delrapporten som publicerades på myndighetens webbsida i november 2003 framgick att ett av utredningens förslag var att bredda rapportörsgruppen för läkemedelsbiverkningar. Konsumentrapportering fanns med som en möjlighet i förslaget.
Läkemedelsverket undersöker nu förutsättningarna för detta i samarbete med andra myndigheter. Intressant är att detta även nyligen beskrivits i en intervju i Kilens egen tidning, Konsument Rapport, Nr 3, oktober 2004.
Gunnar Alvan
Generaldirektör Läkemedelsverket
Gunilla Sjölin-Forsberg
Enhetschef Biverkningsenheten, Läkemedelsverket