Annons

Månads arkivering augusti 2004

Mutanklagelser mot företag på kontinenten

Läkemedelsvärlden
-
0

I Italien utmynnade en två år lång polisutredning i sommar till att sammanlagt 4 700 läkare och anställda inom läkemedelsföretaget Glaxosmithkline (GSK) ställs inför rätta, anklagade för en lång rad mutrelaterade brott. GSK anklagas bland annat för att ha använt sig av ett avancerat system för kartläggning av läkares attityder och mottaglighet för olika typer av gåvor.

Sedan i fjol har GSK samarbetat med polismyndigheterna i ärendet. Företaget har genomgått stora personella förändringar på högre nivå sedan förundersökningen inleddes, skriver British Medical Journal.

Många andra förundersökningar, mot bland annat Pfizer och Sanofi-Synthelabo, har också inletts i olika delar av Italien.

Husrannsakningar i Tyskland

Samtidigt undersöker tyska åklagare om läkemedelsföretag mutat specialistläkare för att få dessa att skriva ut vissa läkemedel. Enligt uppgifter i British Medical Journal granskas mellan sju och nio företag i Tyskland av statsåklagaren i München, och husrannsakningar gjordes före sommaren på företagskontor i Frankfurt och Darmstadt.

En annan undersökning som inleddes redan 1999 i München ledde i början av juni till att 71 läkare och ett stort antal anställda på SmithKline Beecham i Tyskland, numera en del av GSK, ställs inför rätta anklagade för mutbrott.

Bättre resultat för Apoteket

Läkemedelsvärlden
-
0

Apotekets rörelseresultat för första halvåret 2004 uppgick till 65 miljoner kronor. Det är en ökning med 108 miljoner kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Resultatet efter skatt uppgick till 44 miljoner kronor (-29).

Rörelsens intäkter under det första halvåret ökade med 354 miljoner kronor till 17 094 miljoner kronor, en ökning med 2,1 procent.

Den för Apoteket dominerande försäljningen av läkemedel på recept minskade under det första halvåret med ?1,2 procent.

Orsaken till det är enligt Apoteket lägre medelpriser till följd av patentutgångar och att Apoteket konsekvent byter ut förskrivna läkemedel mot billigaste, likvärdigt alternativ.

Receptvolymerna ökade med 2,1 procent. Försäljningen av tjänster och egenvårdsprodukter har under det första halvåret haft en positiv tillväxt.

Apotekets försäljning fördelas på:

– Recept; 73 procent, motsvarande 12 393 miljoner kronor

– Avtalsbaserad försäljning till sjukvården; 14 procent, motsvarande 2 397 miljoner kronor

– Egenvårdsprodukter; 12 procent, motsvarande 2 106 miljoner kronor.

? Genom produktivitetsförbättringar, återhållsamhet på kostnadssidan och en ny ersättningsmodell för receptbelagda läkemedel har resultatet kraftigt förbättrats, säger vd Stefan Carlsson i ett pressmeddelande.

? Vi kan nu fokusera på att ytterligare förbättra vår tillgänglighet och arbeta med en bra läkemedelsanvändning. Ett steg på vägen är att antalet sommarstängda apotek nu kunnat reduceras, fortsätter Stefan Carlsson.

?Öka samverkan mellan professionerna under utbildning?

Läkemedelsvärlden
-
0

En ökad samverkan mellan olika vårdprofessioner, inkluderat även farmacevter, i teamet kring patienten kan ses som fördelaktigt för en bättre läkemedelsanvändning. Inte bara patienten skulle tjäna på detta utan även samhället i stort. Enligt prognoser förväntas nästan var fjärde svensk vara ålderspensionär år 2030 med ökad läkemedelsanvändning som följd. Även om en tidigare utredning förutspådde att andelen äldre med svår ohälsa skulle minska kraftigt framöver finner en efterföljande analys av Socialstyrelsen inget stöd för detta antagande.
Att läkemedelsrelaterade problem inte bara orsakar lidande för den enskilde patienten utan även är en belastning för sjukvården har uppmärksammats både i internationella och nationella studier. Enligt resultat från nyligen genomförda studier vid Södersjukhuset och Huddinge Universitetssjukhus tycks läkemedelsbiverkningar orsaka dubbelt så många inläggningar som under 70-talet. Således har problemen ökat och det finns en stor potential för att åstadkomma förbättringar i användningen av läkemedel.

I medierna och inte minst i Läkemedelsvärlden har det under senare tid förts en livlig debatt om klinisk farmaci och om den outnyttjade resurs som det innebär att inte låta farmacevter mer aktivt delta med övriga professioner i vården kring patienten. Medan Vårdförbundet är positivt inställt till en ökad samverkan är Läkarförbundet mer negativt. Det kan endast spekuleras i om det är revirtänkande eller andra orsaker som ligger bakom, men det finns dock en hel rad exempel på samarbetsprojekt som pågår runt om i landet och som visar på positiva resultat.
I ett projekt, som genomfördes på Huddinge sjukhus under 2003/2004 och som föll mycket väl ut, deltog apotekarstudenter i teamarbetet vid utbildningsavdelningen på ortopedkliniken. På avdelningen arbetar studenter från olika professioner under yrkesspecifik handledning. En av fördelarna med denna avdelning är att alla befinner sig under utbildning.
Syftet med projektet var att introducera apotekarstudenter i området klinisk farmaci. Vidare var syftet att få en ökad förståelse för andra professioner, men också det omvända: att andra yrkeskategorier skulle kunna få en insikt i vad en apotekare kan bidra med i vården.
Projektet, som resulterade i att över 100 läkemedelsrelaterade problem åtgärdades, utvärderades med olika enkäter till studenterna och handledarna. Resultaten visade bland annat att kunskapen om vad en apotekare kan bidra med i vården ökade markant efter genomförd praktikperiod hos de andra studentkategorierna. Enligt resultaten från enkäten till handledarna bidrog apotekarstudenterna till en säkrare läkemedelsanvändning och flertalet kunde se uppenbara fördelar med apotekare på fler avdelningar. De positiva resultaten har resulterat i att en ny överenskommelse har träffats med fortsatt deltagande av apotekarstudenter på avdelningen nästkommande läsår.

I samband med polemiken mellan Stefan Carlsson, Apoteket, och Eva Nilsson Bågenholm, Läkarförbundet, om farmacevter i vården i Svenska Dagbladet (2, 7 och 19 maj 2004) gjorde Gunilla Bolinder, överläkare och utbildningsansvarig på Karolinska Universitetssjukhuset, ett inlägg i Dagens Medicin nr 21/2004. I artikeln omnämns bland annat de positiva erfarenheter som blev resultatet av projektet med apotekarstudenter på klinisk utbildningsavdelning. Enligt författaren ligger det i linje med ambitionen att öka samarbetet mellan olika studentkategorier, inklusive farmacevter, för att erhålla ömsesidig respekt för varandras yrkeskunskap.
I dagsläget sker möten med samma patient på skilda ställen, på apoteket och vårdavdelningen, utan nämnvärd samverkan mellan professionerna. Framtiden innebär en stor utmaning och fokus bör ligga på hur olika professioners kunskaper kan utnyttjas optimalt för att uppnå bästa tänkbara utfall för den enskilda patienten.
Det pågår många aktiviteter inom området och inte minst planering för en mastersutbildning i klinisk farmaci för farmacevter vid Uppsala Universitet. Fördjupad kunskap och specialisering inom området är i grunden positivt och en nödvändighet, men för att nå verklig framgång med farmacevter i vården måste samverkan mellan olika professioner ske i större utsträckning. En ökad integrering redan under utbildningen, och då i den kliniska situationen, skulle utgöra en stark framgångsfaktor för etablering av klinisk farmaci.

______

Helena Ramström,
Apotekare
Sjukhusapoteket Huddinge

?Receptförskrivaren borde ta aktiv ställning till eventuell provförpackning?

Läkemedelsvärlden
-
0

Vi får ständigt allt mer information kring den graverande stora läkemedelskassationen i det svenska samhället. Här försvinner årligen miljardbelopp rakt ut på soptipparna! Vi börjar lära oss att orsaken till detta är flera, bland annat vet vi att följsamheten vid läkemedelsterapi av vissa sjukdomstillstånd är mycket låg. En vanlig situation är att en patient blir förskriven en 100-förpackning. Vederbörande kanske upplever biverkan/obehag av den insatta behandlingen, eller vill inte invänta eventuell effekt av det förskrivna läkemedlet. Följden kan bli att enbart några av dessa 100 tabletter intages. Vi vet också genom flera undersökningar att patienter hämtar ut läkemedelsförpackningar, som aldrig öppnas! Enbart en del av detta inlämnas till apoteken för kassation. Mörkertalen vad gäller de ekonomiska förlusterna både för individ och samhälle är kanske gigantiska.

Den nuvarande receptblanketten har visserligen en ruta för signering, om det bedöms lämpligt av olika skäl, att patienten påbörjar sin behandling med en provförpackning. Varför inte försöka förhindra den risk för slentrianmässig förskrivning av stora förpackningar, som nuvarande system ger utrymme för, genom att receptförskrivaren ålägges att signera antingen rutan ?Med startförpackning? eller en ruta med ordalydelsen ?Utan startförpackning? (se förslag). Detta skulle i så fall vara i analogi med att förskrivaren är ålagd att fylla i rutan ?Med förmån? eller ?Utan förmån?!
Visserligen har ett sådant system även ett pris. Patienten nödgas besöka apoteket oftare, men det kan i så fall ge vinster i form av att svenska folket numera rör sig mindre och mindre och alldeles för litet enligt gängse rekommendationer. Detta system innebär givetvis ett merarbete för apotekens personalstab, men skulle kanske kunna ge ytterligare arbetstillfällen i ett land med stigande arbetslöshet. Den totala nettovinsten för det Svenska samhället torde bli betydande!

______

Jan Ulfberg
Docent, överläkare
Lasarettet, Avesta
Birgitta Nyström
Leg. Sjuksköterska
Lasarettet, Avesta

?Fakulteten finns med i räkningen?

Läkemedelsvärlden
-
0

Som representant för farmaceutiska fakulteten i Uppsala möts man ibland av kommentarer som ?Vad gör ni egentligen i Uppsala?? Man kan se frågan positivt, någon minns fortfarande sin Alma Mater och vill vara berörd av henne! Som ansvarig vid fakulteten kan man ändå bli bekymrad. Odlar vi på fakulteten inte våra omvärldskontakter? Gör vi fel saker? Eller tror våra välgörare runt om i landet att vi somnat? Eftersom många av Läkemedelsvärldens läsare har en farmacevtisk bakgrund vill jag just här kort beskriva min bild av fakulteten. Och för dig som är intresserad, anmäl dig som alumn till Uppsala universitet (http://www.alumn.uu.se/) så plockar vi upp dig vid fakulteten för framtida kontakter!

Man kunde brodera länge på förändringar som skett inom forskningsvärlden under de senaste åren och som tvingar fakultetens lärare/forskare till omprioriteringar. Forskarens val idag kan gälla att skriva en populärvetenskaplig artikel, föreläsa för professionen ute i landet eller att forska. Prioriteringen styr hur mycket medel det finns tillhands för forskning nästa år. Farmaceutiska fakulteten måste naturligtvis av vetenskapliga skäl spela väl i forskningsligan. Men mera och bättre forskning, forskarutbildning och grundutbildning ger också bättre klirr i kassan!
Den som vill veta något om fakultetens aktiviteter måste kanske leta i andra källor än vad som gällt tidigare. Våra enskilda forskare är synliga i ett flertal olika sammanhang, nationellt som internationellt. De publicerar i goda internationella tidsskrifter (du som inte har tillgång till kommersiella litteraturdatabaser kan enkelt finna sammanfattningar i PubMed (http://www.ncbi.nlm. nih.gov/entrez/query.fcgi). En publikationsdatabas är under uppbyggnad vid universitetet. Doktorandernas avhandlingar försvarade år 2000 och senare kan laddas ner (http://publications.uu.se/ theses/). Hälften av universitetets tio mest nedladdade avhandlingar kommer faktiskt från den numerärt lilla farmaceutiska fakulteten! Från cirka 5 000 gånger för den mest populära avhandlingen och nedåt. Totalt 60-70 000 antal nedladdningar från fakulteten under dessa fyra år. En i sanning internationell synlighet!

Forskarna samverkar med framför allt läkemedelsföretag med sin expertkunskap och får dessa att satsa forskningsanslag inom fakulteten. De startar egna företag som i vissa fall skapat nya produkter. Andra organiserar internationella konferenser och kurser. De ger kurser om drogberoende och deltar i det regeringsinitierade programmet Mobilisering mot narkotika.
Internationellt har vi en synlighet genom vårt så kallade ULLA-samarbete med gott europeiskt renommé, som innebär främst forskarutbildningskurser och doktorandutbyte med fakulteter i London, Leiden/Amsterdam, Köpenhamn och Paris Sud. Ett annat internationellt doktorandutbildningssamarbete, Galenos, är självförklarande. I sann Linné-anda skickar vi och tar emot studenter och doktorander till och från alla världens hörn för fördjupningsarbeten, tekniköverföring och doktorandutbildning. Vi syns i EU-sammanhang vad gäller forskningsbidrag med mera.
För farmacins rykte som en modern vetenskap är vi alla betjänta av att den akademiska delen av farmacin, och därtill hörande grund- och forskarutbildning, är i takt med tiden och konkurrenskraftig inom de kemiska, biologiska och medicinska vetenskaperna. Synligheten inom universitet och universitetsvärlden är viktig, och denna har ökat de senaste åren. Ett exempel är att i Uppsala universitets forskningsstrategier inför nästa budgetproposition lyfts läkemedelsområdet för första gången fram som ett av några profilområden (http://info.uu.se/ fakta.nsf/sidor/forskningsstrategier.idCD.html.)

Vi delar ett av Uppsala universitets tre vetenskapsområden med medicinska fakulteten, och detta samarbete har lett till ökade kontakter med medicinsk forskning. Även med den tekniskt-naturvetenskapliga fakulteten finns många fruktbara samarbeten i forskningsfronten. Vi delar teknikplattformar och andra centra (till exempel för bioinformatik och masspektrometri) med andra fakulteter.
Fakultetens synlighet: för mig är det självklart att den i allt väsentligt är summan av de enskilda lärarnas, forskarnas och doktorandernas verksamheter i alla dessa avseenden, inom lärargärningen, publiceringsverksamheten, industrikontakterna, företagsbildning, arbete tillsammans med apotek och myndigheter, synlighet i media.
Jag menar att vi i hög grad finns med i räkningen! Men utmaningarna är reella; kan vi bidra till att svensk och europeisk läkemedelsindustri behåller sin ställning?

______

Lennart Dencker
Dekanus, farmacevtiska fakulteten
Uppsala universitet
http://www.farmfak.uu.se/

Se möjligheterna inför förändringens vinter

Esbjörn Börjesson
-
0

Vi har haft apotek i Sverige i 430 år. Under 400 av dessa har yrket varit ett entreprenörsyrke, apotekaren har varit företagare och näringsidkare, ofta en drivande kraft i sitt samhälle. Så är det knappast i dag.

Sverige har ett oerhört behov av nya företag och nya affärsidéer. Vare sig vi vill eller inte så gäller detta även vår värld. Den svenska läkemedelsvärlden har under en relativt lång tid varit förskonad från kriser och nedläggningar men man kan knappast räkna med att detta kommer att fortsätta i all framtid. Det går sämre för den internationella läkemedelsindustrin, Apoteket lever i en skakig tillvaro, akademin får allt mindre anslag att spendera och så många fler alternativ än så finns det inte för farmacevten av i dag. Detta innebär inte vår enda chans är att alla ni som läser detta nu skall gå ut och starta företag, men några lär behöva göra det om det skall finnas arbetsgivare som skall kunna anställa vår yrkeskår i framtiden.

Det är absolut inte bara inom apoteks- och distributionsvärlden det finns möjligheter. Vi behöver bara gå tillbaka 15-20 år för att hitta flera framgångsrika företag som startats av farmacevter inom områden som forskning, mjukvara och personaluthyrning.
Idag är dessa fåtaliga. Det finns flera anledningar till detta. En förklaring jag ofta hört är att vi haft det väl förspänt med det starka apoteksmonopolet och stabila arbetsgivare på industrisidan, och därför helt enkelt inte behövt starta eget. Detta är dock missvisande, en färsk undersökning av egenföretagande har visat att av nystartade företag i Sverige så är 95 procent möjlighetsdrivna, det vill säga entreprenören har sett en chans att göra något eget och tagit den. Endast 5 procent av företagen har startats av behovsdrivna skäl, att entreprenören inte hade något annat val än att starta eget för att kunna försörja sig. Vad säger då detta om ?vår? värld? Förmodligen att vi inte ser möjligheterna, att bolagen inte blir till eftersom vi lärt oss, och blivit lärda, att gå de invanda vägarna i stället för att lyfta blicken och se vilka möjligheter som finns.

Kan det vara de här mekanismerna som gör att det är så tyst inom farmacin just nu? Om OTC-monopolet fälls i EG-domstolen så innebär detta ingen liten förändring, men förvånansvärt många av oss följer den avgående socialministerns exempel och är passiva, tysta, planerar inte för framtiden. Skulle inte den gamla stammen av entreprenörsfarmacevter stå på kö för att få göra nya typer av affärer, eller förresten, gör de kanske det? Det finns ju trots allt en och annan som var egenföretagare innan 1971 som fortfarande är aktiv i branschen. Är det där vi skall söka rebellerna och nydanarna inför förändringens vinter?

Jag är särskilt fascinerad av detta just nu eftersom de förändringar som sker i samhället ger en rad olika möjligheter som ingen verkar kunna ta vara på. Här kommer några tips kring OTC-diskussionen: bemanningsföretag för att serva handeln med farmacevtisk kompetens, utbildning av butikspersonalen, distribution av läkemedel till de nya försäljningsställena.
Om det första ni tänker på när ni ser förslagen är de problem som finns med affärsidéerna ? tänk en gång till. Gå utanför de invanda mönstren. Se möjligheterna. I tider av förändring dyker de nämligen alltid upp. Vilka finns i din närhet? Vem skall se till att de förverkligas?

Vem skall se till att det faktiskt finns en arbetsmarknad för farmacevter även under de kommande 430 åren?

Bra omvärldsanalys ? och dålig

Läkemedelsvärlden
-
0

I min första ledare för ett år sedan klagade jag på frånvaron av apotek på norra Öland. I flera decennier har det varit över sex mil till närmaste apotek i en region som är fullständigt nedlusad av turister på somrarna. Inget för en norrlänning kanske, men ändå.
Döm av min förvåning när jag i somras fick höra en snickare i Böda berätta att ?i år har vi fått apotek i Löttorp?.
Om etableringen har något samband med skriverierna har jag inte undersökt, och det vore nog övermaga att påstå något sådant. All heder i alla fall till Apoteket för den sen- men välkomna metamorfosen av det indragna postkontorets gamla lokaler ? numera apoteket Brunkullan. Företaget gör klokt i att prioritera ökad tillgänglighet; den låga apotekstätheten är det svenska apotekssystemets verkliga akilleshäl.
En mer sviktande omvärldsanalys återges dock i det försvarstal för apoteksmonopolet som företagets vd trummat ut i åtminstone en av landets lokaltidningar under sommaren, helt i linje med den avgående socialministerns ambitioner att försvara monopolet till sista blodsdroppen. Bergsäkert slår apotekschefen fast att det
inte existerar något som helst förändringstryck från allmänheten visavi det svenska systemet.
Visst har Apoteket ett bra rykte, men riktigt så lättolkade är knappast undersökningarna på området. Frågan är nog inte den allra viktigaste för folk i gemen, men Carlsson gör nog klokt i att visa åtminstone litet ödmjukhet inför det på många håll ganska spridda missnöjet över sommarstängda inrättningar och snirklande sovjetköer på apoteken i augustihettan. Varför verkar dessa problem inte existera i andra länder?
?Varje argument för en avreglering av apoteksverksamheten som inte också förklarar
hur integrationen med vården ska fungera i ett nytt system är oseriöst?, dundrar Carlsson.
Vore denna grad av integration helt överlägsen den som uppnåtts inom ramen för andra apotekssystem vore det förstås en poäng att ställa sådana krav på meningsmotståndarna.
Men Läkemedelsvärldens djupdykning i ämnet klinisk farmaci i våras (LMV 6/04) och den efterföljande debatten tyder knappast på att så är fallet.

Ytaktiv räddning

Esbjörn Börjesson
-
0

Ty lungan hos alla dessa är svampig och såsom ett skum?, skriver Aristoteles om de äggläggande fyrfota djuren och de av vingad natur, ?och skummet smälter samman från något stort och blir litet, och dessas lunga är liten och hinnartad.? Även människans lungor är som ett skum av små bubblor: lungblåsorna eller alveolerna. Det är detta som möjliggör en tillräcklig syreförsörjning: syreupptaget sker över lungblåsornas yta, och lungornas ungefär 700 miljoner blåsor med en diameter runt 0,5 millimeter ger en sammantagen area av några hundra kvadratmeter innanför en volym av några tiotal liter. Om lungorna varit en enda stor blåsa, hade dess diameter behövt vara drygt tio meter för att ge samma area, och dess volym hade då varit runt tusen kubikmeter.

Men denna fiffiga struktur skulle också kunna utgöra ett problem. ?Det är en mycket bra idé, Nasse. Just vad Ior behöver för att gaska upp sig. Ingen kan vara ouppgaskad med en ballong?, säger Nalle Puh när Nasse erbjudit sig att ge en överbliven ballong i födelsedagspresent till den dystra åsnan. Ballonger sprider som bekant feststämning, men alla vet hur ansträngande det är att blåsa upp en ballong, i synnerhet i början. Det beror på att det krävs ett visst övertryck för att ballongen inte ska kollapsa på grund av ytspänningen i gummihinnan, och att detta övertryck måste vara större ju mindre uppblåst ballongen är.
Tänk dig en sfärisk ballong dekorerad som en jordglob. Längs ekvatorn verkar på grund av ytspänningen en kraft som drar de norra och södra halvkloten mot varandra, en kraft som till sin storlek ges av ekvatorns längd (två gånger pi gånger radien) gånger ytspänningen. Det som håller emot är övertrycket inuti ballongen; detta verkar på ett tvärsnitt vid ekvatorn och ger alltså upphov till en kraft som till sin storlek är lika med arean av ekvatorstvärsnittet (pi gånger radien i kvadrat) gånger övertrycket. Om ballongen inte ska kollapsa, måste dessa två krafter vara lika stora: ekvatorstvärsnittets area gånger övertrycket måste alltså vara lika med ekvatorns längd gånger ytspänningen. Övertrycket i ballongen måste med andra ord vara lika med ytspänningen gånger ekvatorns längd delat med ekvatorstvärsnittets area, det vill säga lika med två gånger ytspänningen delat med radien. Ju mindre radie, desto större övertryck krävs det.

Det som gäller för ballonger gäller även för alla andra blåsor, och det är detta som skulle kunna utgöra ett problem vid andningen. När vi andas ut minskar lungblåsornas radie och därmed borde det behövas högre övertyck för att de inte ska kollapsa. Men vid en utandning minskar övertycket i lungorna, så hur kommer det sig att lungorna inte kollapsar?
Svaret är, att ytspänningen i lungblåsorna också minskar när deras radie minskar. Alveolernas väggar är täckta av en surfaktant, ett ytaktivt ämne, det vill säga ett ämne som löser sig i en yta; surfaktanten i alveolernas väggar består huvudsakligen av fosfolipiden dipalmitoylfosfatidylkolin samt av apoproteiner. När alveolen utvidgas vid inandning tunnas skiktet av surfaktant ut och ytspänningen ökar; när alveolen drar ihop sig vid utandning förtjockas skiktet av surfaktant och ytspänningen minskar. Resultatet blir att ytspänningen i alveolen varierar ungefär proportionellt mot radien och därmed blir det övertryck som behövs för att hålla alveolen uppe alltid ungefär detsamma.

Surfaktanten börjar bildas i epitelceller i fostrets alveoler under vecka 23 till 25 och spelar alltså en avgörande roll för lungmognaden; för tidigt födda barn löper risk att drabbas av RDS, respiratory distress syndrome, som beror på bristande bildning (eller försämrad kvalitet) av surfaktant, vilket leder dels till att barnet har svårt att fylla lungorna med luft vid inandning, dels till att lungblåsorna och de finaste luftrören kollapsar vid utandning. Numera kan man spruta in surfaktant i bronkerna och därmed klara prematurer så långt ned som i vecka 25.
?Ty lungan hos alla dessa är svampig och såsom ett skum?, skriver alltså Aristoteles, ?och skummet smälter samman från något stort och blir litet?. Tack vare det ytaktiva ämnet i lungblåsornas vägg undgår vi att drabbas av ett sådant öde.

______

Hans-Uno Bengtsson är docent i teoretisk fysik vid Lunds universitet.

Läkemedelskaos i Libanon

Esbjörn Börjesson
-
0

I Libanon rasar många apotekare över att den reglerade prissättningen på läkemedel har slopats.
? Det har gjort apotekarna till affärsmän som tvingas in i en ohederlig konkurrens om vem som har billigast läkemedel. Det är en katastrof för yrkets heder och har öppnat dörren fri för insmugglade och falska läkemedel, dundrar Ziad Nassour, president i den libanesiska Apotekareorden när Läkemedelsvärlden träffar honom på hans kontor i Libanons huvudstad Beirut.
Ziad Nassour är minst sagt irriterad över att det blev fri prissättning på läkemedel i Libanon i juni 2003. Han rusar upp ur sin läderfåtölj och ställer sig framför ett bord som dignar av läkemedelsförpackningar och plockar upp ask efter ask.
? Denna är mot schizofreni, detta är antibiotika, här har vi värktabletter, bensodiazepiner och detta är det senaste potenshöjande läkemedlet ? alla är falska med dålig kvalité, eller ingen kvalité alls, säger han och ber mig att inte nämna några specifika märken för att undvika att enskilda företag utpekas.
I ett skåp ligger ytterligare ett par hundra insmugglade förpackningar.

Får leka med priset
Läkemedlen har hittats under Apotekareordens inspektionsrundor på libanesiska apotek. Av 3 400 undersökta läkemedel var 400 falska. Och vi talar om skickliga förfalskningar som ingen vanlig apotekskund kan skilja från äkta varor.
? Dessa apotekare kommer att ställas till svars inför Apotekarordens råd, säger Ziad.
Påföljden blir vanligen att apoteken i fråga tvingas hålla stängt ett par dagar. Ziad har dock viss förståelse för de ohederliga apotekarna och håller framförallt den libanesiska regeringen ansvarig eftersom de slopade den reglerade prissättningen.
? Varför ska apotekarna tillåtas leka med priset på läkemedel? En apotekare ska inte syssla med sådant utan se till att kunderna mår bra och får rätt mediciner, säger han.

Tätt mellan apoteken
Konkurrensen mellan apoteken är stenhård. Det finns inte mindre än 1 700 privata apotek i Libanon, ett land med knappt fyra miljoner invånare och som till ytan är mindre än Skåne.
? Något måste göras för att begränsa antalet apotek så att det står i proportion till antalet invånare. Den stora mängden apotek leder till att apotekarnas levnadsstandard sänks, servicen blir sämre och konkurrensen ojuste, säger Ziad.
För tillfället är det fritt fram för alla som har apotekarexamen och som är medlemmar i Apotekareorden att öppna eget apotek, förutsatt att det är minst 300 meter till nästa.
? Efter att den reglerade prissättningen på läkemedel slopades har apotekarna två val; antingen är de hederliga och går i konkurs eller så börjar de sälja falska och insmugglade läkemedel och överlever, säger Ziad.
Han exemplifierar; en hederlig apotekare köper in ett läkemedel för 32 000 libanesiska lira (1 500 LL = cirka 7.50 kr) och säljer det för 40 000 LL. Av vinsten går cirka 4 000 LL i skatt. Profiten blir alltså 4 000 LL. En ohederlig apotekare betalar kanske 5 000 LL för ett falskt läkemedel och säljer det för 35 000 LL varav 30 000 LL går rakt ned i fickan.

Anständigt liv
Ziad berättar att han har visat upp de falska läkemedlen i det libanesiska parlamentet och för olika ministrar samt krävt att den reglerade prissättningen ska återinföras.
? Men vi får inget svar eller så förnekar de att falska och insmugglade läkemedel är ett problem, säger han och skakar irriterat på huvudet.
Läkemedelsvärlden har utan framgång försökt få en kommentar av Siham Tabbah vid det farmaceutiska departementet på det libanesiska Hälsoministeriet. Ziad plockar fram en artikel som publicerades i den libanesiska tidningen Daily Star i maj 2004. I artikeln säger Siham Tabbah att slopandet av den reglerade prissättning inte är boven i dramat när det gäller falska och insmugglade läkemedel, tvärtom anser hon att lagändringen ?hjälper apotekarna att leva ett anständigt liv??. En ilsken rödfärg börjar blossa på Ziads kinder.
? Inte boven i dramat, vad är då detta? fnyser han och pekar på de falska läkemedlen och fortsätter:
? Är det att ?leva ett anständigt liv? när man tvingas sälja sådant här?
Vi låter Ziad lugna ned sig och beger oss ut i Beirut, en stad med stora kontraster. Mellan 1975 och 1991 rasade ett blodigt inbördeskrig mellan Libanons olika politiska grupperingar, dess 17 religiösa minoriteter, palestinska miliser och den syriska och israeliska armén. Beirut delades i en kristen del i öst och en muslimsk i väst. Mellan stadsdelarna låg stadens centrum, Downtown, som snabbt förvandlades till en ruinhög. 1994 inledde aktiebolaget Solidere ett enormt återuppbyggnadsprojekt. Idag är det troligtvis en av världens vackraste stadskärnor där ståtliga byggnader av ljusgul granit och kalksten kantar kullerstensgatorna. Folk- och restauranglivet blomstrar. Atmosfären är väldigt fransk. Andra delar av Beirut påminner om New York där trendigt klädda ungdomar spenderar nätterna på hårdnischade barer och nattklubbar, medan kvarteret ett stenkast bort för tankarna till Teheran. Också har vi alla de kulhålsperforerade husruinerna i stadens periferi som ännu inte renoverats efter kriget.

Besök av skumma försäljare
I stadsdelen Achrafieh, i östra Beirut, huserar apoteket Getaoui. Bakom kassaapparaten står apoteksassistent Mardik Marachliand. Han berättar att sedan den reglerade prissättningen togs bort får han ideligen stå och käfta med prutande kunder. Apotekets ägare sedan 15 år, Elie Hayek, instämmer.
? Jag får ständigt förklara för kunder varför våra priser är högre än vissa andra apoteks, säger Elie Hayek.
Flera av hans tidigare kunder har försvunnit, men en del av dem har kommit tillbaka efter en tid. Inte så sällan med mediciner ?som inte hjälper?. Vissa har varit direkt hälsofarliga.
Det dröjde inte länge efter att prissättningen hade blivit fri som Elie fick besök av skumma läkemedelsförsäljare.
? Men efter att ha tackat nej ett par gånger slutade de att komma hit. Jag köper alla mina läkemedel från lokala agenter och distributörer, hävdar han.
Apotekareorden har gått ut i medier och varnat för falska läkemedel. Något som gjort vissa kunder än mer misstänksamma mot billiga mediciner. Elie hoppas att nästa steg blir att regeringen gör något.
? Det reglerade prissättningssystemet måste återinföras och det måste bli bättre kontroll av läkemedel vid gränserna, säger han och fortsätter:
? Det största problemet är att Libanons ekonomi är mycket dålig, ingen tänker på något annat än ekonomin.

Receptfritt under kriget
Elies affärer gick bättre förr då alla läkemedel såldes receptfritt. Speciellt under inbördeskriget gick valium och andra lugnande medel åt som smör i solsken. Bensodiazepiner receptbelagdes i juni 2001, men enligt Elie händer det fortfarande att folk försöker köpa dem utan recept.
? Här lyckas de inte. Vi kollar noggrant alla recept, samlar dem och märker dem med datumstämplar och kundens personnummer, säger han och plockar fram en pärm för att bevisa det han nyss sagt.
Elie har öppet från åtta till åtta alla dagar, utom söndagar. Sammanlagt finns 18 000 artiklar i lager. Förutom läkemedel säljs kondomer, plåster, dentalartiklar och annat. Bland de receptbelagda läkemedlen säljer lugnande medel bäst, av de receptfria toppar mediciner mot kroniska sjukdomar, värktabletter och antidepressiva läkemedel.
? Fler läkemedel måste receptbeläggas, till exempel antidepressiva medel ? allt som påverkar det centrala nervsystemet.
På senare tid har till exempel missbruket av mediciner med kodein ökat, framförallt bland ungdomar.
? Vi i Apotekareorden jobbar för att dessa ska receptbeläggas och vi har bett regeringen att göra något, men ingenting händer. Folk blir beroende, använder dem som narkotika och blandar dem med alkohol. Man ska inte kunna gå in på ett apotek och köpa precis vad man vill ha utan recept, suckar Elie och fortsätter:
? Vad jag vet så krävs det recept för att köpa antidepressiva läkemedel och mediciner med kodein i de flesta andra länder i världen, varför ska Libanon vara ett undantag?

Före detta stammis
I en annan del av Achrafieh träffar vi apotekskunden Jean Nasr, 24. Han beskriver sig som en vanlig snubbe som går till apoteket för att köpa värktabletter när det behövs, samt kondomer när det ska rumlas runt i sänghalmen.
? Jag har hört talas om att det finns falska och insmugglade läkemedel från Syrien och Cypern på apoteken, men jag går alltid till samma apotek. Jag litar på min apotekare och har aldrig fått några falska mediciner. Jag är ingen storkund, så priset på läkemedlen bekymrar mig inte, säger han.
Han avslöjar dock att för sex år sedan var han apoteksstammis.
? Jag och mina polare var storkonsumenter av valium, centralstimulerande läkemedel och annat som man fick en kick av, berättar han.
Numera har han lagt av med tablettknaprandet, men det var ett personligt beslut och berodde inte på att bensodiazepiner receptbelagdes.
? Äh, det finns fortfarande flera apotek som säljer dem utan recept, säger han.

Svart marknad
Läkemedelsvärlden försökte köpa valium på tio apotek runtom i Beirut utan att lyckas. Vi beger oss till partystaden Kaslik, vid Medelhavet, några mil norr om Beirut och berättar den goda nyheten för Jacqueline Wheibi, chef på Libanons största rehabiliteringscenter för missbrukare, Oum el-Nour.
? Det har blivit svårare att få tag på valium utan recept, men det finns en stor svart marknad och många förfalskar recepten, berättar Jacqueline.
Bensodiazepiner receptbelagdes efter att en undersökning, 1998, visade att fem procent av landets invånare var beroende av dem. Enligt Jacqueline var den faktiska siffran antagligen mycket högre. Under de 16 år som inbördeskriget rasade gjorde bensodiazepiner tillvaron lättare i en vardag av krypskyttar, gatustrider, flygbombningar och kidnappningar.
? Och dessa människor har fortsatt att ta bensodiazepiner även efter att inbördeskriget slutade, säger hon.
Under 2003 lades 82 personer in på Oum el Nours rehabiliteringscenter, majoriteten av dessa var heroinister, men 14 personer var beroende av enbart läkemedel och fem var blandmissbrukare. På organisationens dagcenter droppar ett oräkneligt antal missbrukare in dagligen för att få råd och stöd. Jacqueline berättar att antalet människor som missbrukar läkemedel ökar.
? Det är framförallt missbruket av antidepressiva medel som ökar. Väldigt många studenter går till apoteken när de har mycket tentor och ber om något som hjälper mot stressen, berättar hon.
Någon statistik om hur utbrett missbruket är kan hon inte bistå med, och ingen annan heller. Tillförlitliga siffror är alltid ett problem i Libanon, där det till exempel inte har varit någon folkräkning sedan 1930-talet.

Lätt få tag på recept
Vi återvänder till Apotekareordens president, Ziad Nassour.
? Vi gör vårt bästa för att hindra att fler libaneser ska bli beroende av bensodiazepiner. Vi dubbelkollar alla recept, har regelbundna inspektioner och de flesta apoteken säljer inga bensodiazepiner utan recept, men vissa gör det, säger han.
Ziad berättar att det dock inte är särskilt svårt att få tag på recept. Hälsovård är ?big business?. De statliga sjukhusen har dåligt rykte och år 2001 fanns det inte mindre än 8 598 registrerade doktorer, varav 60 procent i den privata sektorn.
? Det finns dessutom en stor svart marknad. De statliga sjukhusapoteken skriver till exempel ut mycket som hamnar på svarta marknaden, berättar Ziad.
När det gäller mediciner med kodein och läkemedel med psykiska effekter har Apotekareorden uppmanat apoteken att inte sälja dessa om de misstänker att de ska missbrukas. Om de kommer att receptbeläggas får framtiden utvisa. Ziad lovar dock att göra sitt bästa. Han tillträdde presidentposten i Apotekareorden i mars och har en del andra mål som han hoppas uppfylla under sin treåriga mandatperiod, bland annat att den reglerade prissättningen återinförs.
? Och så ska jag se till att det blir lagstadgat för apotekare att genomgå obligatoriska fortbildningar, samt införa etiska regler för dem, säger Ziad.
I övrigt tror han att Libanon kommer att utvecklas i positiv riktning. Konsekvenserna av laglösheten under inbördeskriget sitter dock fortfarande i.
? Många libaneser har glömt att ett land ska styras av lagar, inte av kaos. Någon måste påminna dem om det ibland, men det är förbättring på gång, avslutar han.

______

Bengt Sigvardsson är frilansjournalist med inrikning på Mellanöstern.

Vurmar för profilen och samtalet

Läkemedelsvärlden
-
0

Vi kortar ner en lång historia ? Cemille Özdemir kom till Sverige som femåring från kurdiska Turkiet. Politiska och religiösa skäl gjorde att föräldrarna flyttade till Sverige då kristna inte hade det lätt i det muslimskt kontrollerade landet.
Hon pratar bättre svenska än kurdiska och håller på Sverige när det är fotbollslandskamp och melodifestival. Och hon känner sig som turist när hon kommer till Turkiet.
Namnet då, undrar jag?
? Cemille-E, säger hon bestämt, när jag uttalar det mer på franska, utan e på slutet.
? Det betyder ?den vackra?, säger hon med ett leende.

Vanlig kvinnofälla
Det är en lugn fredagseftermiddag på apoteket Tärnan i Norrköping. Röda siffror på kötavlan betyder lång kö, orange siffror betyder en person i kö. Just nu lyser det grönt ? ingen kö.
Precis utanför den lilla apotekslokalen, med bara två kundkanaler och ett minimalt självval, finns hälsotorg och mottagningsdiskar för vårdcentralen och försäkringskassan i samma byggnad. Där finns också bland annat folktandvård, en flyktingmedicinsk mottagning och en vuxenpsykiatrisk mottagning.
Vi sitter och pratar om en poster
till den kommande FIP-kongressen när Cemille Özdemir plötsligt utbrister.
? Men du, jag är ju engagerad i facket också.
Suck, tänker jag, ännu mer. Hur hinner hon?
? Men bara ett år till, sedan får någon annan ta över. Jag hinner inte med det också, säger hon med en lätt klingande östgötsk dialekt.
?Många järn i elden? är en sliten klyscha som dyker upp i mitt huvud när Cemille rabblar upp alla sina engagemang vid sidan av att vara hustru och mamma. Hon är engagerad i läkemedelsprofiler och är handledare för motiverande samtal, en samtalsteknik för att få patienter mer motiverade att genomföra livsstilsförändringar.
Sedan i november är hon dessutom chefsfarmacevt på Tärnan, trots att hon från början inte ville bli chef.
? Jag var rädd att det administrativa och det ökade ansvaret skulle göra att jag inte skulle hinna med de projekt jag var engagerad i, säger hon.
En alltför vanlig kvinnofälla, tänker jag när hon senare berättar att hon även har huvudansvaret för barnen då maken har eget företag och arbetar mycket.
Men eftersom hon älskar utmaningar, och här fick ännu en, förvånade hon chefen genom att tacka ja.
? Mycket tack vare att det här apoteket är så litet, det blir inte lika tyngande. Sedan fungerar samarbetet med vårdcentralen jättebra, vilket underlättar.

Krångliga byten
Det enda negativa hon nämner är att varuhanteringen tar mycket mer tid än hon trodde.
? Det är så tillkrånglat i dag eftersom vi alltid ska byta till ett billigare alternativ. Det tar mycket tid och ork.
Den generiska substitutionen ser hon som en anledning till försämrad läkemedelsanvändning. Det är inte många patienter som förstår att felodipin och Plendil är samma sak.
? Många har dålig koll på sina mediciner, speciellt invandrare. För dem är det ett stort problem att vi byter preparat. De förstår inte heller varför de får två eller tre läkemedel för till exempel högt blodtryck.
Menar du att personer med utländsk bakgrund har en sämre läkemedelsanvändning?
? Ja, eftersom de inte kan språket lika bra. De håller inne med sina frågor. Då är det svårt att ge bra rådgivning.
För att komma tillrätta med invandrarnas problematik menar hon att det behövs fler anställda på apoteken med utländsk bakgrund, som pratar andra språk.
? De blir väldigt tacksamma när jag kan prata deras språk och kan förklara hur de ska ta sitt läkemedel.

Obligatoriska profiler
Ett stort steg på väg mot en rationell läkemedelsanvändning, menar Cemille Özdemir, är att införa obligatoriska läkemedelsprofiler.
? Det borde vara ett krav för att få rabatt på läkemedel. Så är det i Kanada, men än så länge tillåter inte Personuppgiftslagen det här i Sverige.
Hon tror att läkemedelsanvändningen skulle förbättras oerhört, missbruket skulle minska och dubbelförskrivningen skulle minimeras. Dessutom skulle rådgivning och uppföljning bli mycket bättre.
? Folk hämtar ut mycket mer än de behöver, det är bedrövligt. Många tycker att de ska passa på när de har frikort eftersom läkemedel är så dyrt.
Det andra projektet som ligger varmt om hjärtat är motiverande samtal. I början av september åker hon till FIP-kongressen i New Orleans i USA för att presentera en poster med östgötska erfarenheter sedan ett och ett halvt år.
? Vi ska presentera hur personalen upplever utbildningen och samtalen.

Som att lära sig att cykla
Cemille Özdemir fungerar som handledare på några apotek i Norrköping tillsammans med en kollega som har några apotek i Linköping. Målet med motiverade samtal är i dag att utveckla kommunikationen kring livsstilsfrågor, men metoden kan appliceras även på läkemedelsanvändning.
Metoden går ut på att få kunden att själv inse och förstå vad som ska rättas till, och att själv föreslå de förändringar som krävs.
? Vi måste vara empatiska och förstående. Vi ska lotsa kunden men kunden måste motivera sig själv. Om hon får höra sig själv säga det blir hon
mer motiverad och resultatet blir bättre.
När man väl lärt sig metoden, som kan ta upp till ett år, tar det inte längre tid än en vanlig rådgivning. Genom en lathund med frågor och en manual går samtalet mer strukturerat, och därmed ganska snabbt, menar Cemille.
? Man måste öva på samtalen. Och det kräver en kontinuerlig personlig handledning för att fungera bra. Men det är som att lära sig cykla ? när man väl lärt sig tänker man inte på hur man gör det.
Apotekspersonalen som tränar på motiverande samtal tycker att det är lätt att kommunicera kring rökning, att det är lätt när kunden själv inleder samtalet men svårare när personalen själv inleder samtalet.
? Apoteksmiljön i sig är ett hinder för de motiverande samtalen eftersom det ofta är så tätt mellan kunderna. Tiden är också ett hinder om det är långa köer.
Andra resultat är att utbildningen som ger bäst resultat sker i smågrupper, att det krävs individuell träning och att läkemedel är en bra utgångspunkt för samtalet.
? Den allra bästa effekten på läkemedelsanvändningen uppnår vi genom att koppla obligatoriska läkemedelsprofiler till motiverande samtal. Då får vi helheten, både läkemedel och livsstil.

Varken marginaler eller vikarier
Cemilles allra första år som nyanställd vikarie på apotek hoppade hon runt på ett tiotal olika apotek i Östergötland. Många skulle tycka det var jobbigt men hon ser det som enbart positivt.
? Man får stor erfarenhet och lär sig mycket av att byta och pröva olika arbetsplatser. Jag är faktiskt glad att jag inte fick fast jobb direkt.
Hon är glad att hon även i dag inte bara är på ett enda apotek.
? Genom att jag är handledare inom motiverande samtal kommer jag till olika apotek som fungerar mycket olika. Man blir hemmablind om man är på ett och samma ställe hela tiden. Det är bara nyttigt att rotera.
Men allt är inte rosor på apotek i dag, menar hon.
? Det är mycket högre tempo i dag än när jag började för tio år sedan. Det finns inga marginaler längre.

Farmacevt på plats
Cemille Özdemir ser inte Apoteket och ett sammanhållet svenskt apotekssystem som en förutsättning för en bra läkemedelsanvändning.
? Det spelar ingen roll om det privata apotek eller Apoteket så länge man ser till helheten.
? Och så länge man använder obligatoriska läkemedelsprofiler, lägger hon till.
Hon oroar sig inte speciellt mycket för EG-domstolens utslag om det svenska apotekssystemet som väntas under hösten. Oavsett utfall blir skillnaden ganska liten, tror hon.
? Vill kunderna ha bra rådgivning kommer de ändå gå till apoteket istället för till ICA. Om det blir en omreglering blir det sannolikt tillåtet att sälja småförpackningar av vissa läkemedel, till exempel tiopack huvudvärkstabletter. Jag tror faktiskt inte att det kommer att påverka apoteket speciellt mycket.
Men du tycker att det är ok att sälja receptfria läkemedel utanför apoteket?
? Ja, om det finns farmacevtisk personal på plats. För att kunna ge bra rådgivning.
Och kanske för att föra in det i den obligatoriska läkemedelsprofilen. Efter ett motiverande samtal med kunden.
Cemille Özdemirs två yrkesmässiga ögonstenar.

Kunskap och samverkan ? vår kompass in i framtiden

Andreas Furängen
-
0

Efter det sällsynt mediokra julivädret fick jag och familjen två fina semesterveckor på Öland när det äntligen vände till det bättre. En lagom dos av prunkande svensk högsommar när den är som härligast. Det blev många avkopplande dagar på stranden, men samtidigt lite av en mental uppladdning för min nya arbetsuppgift ? den som vd för Apotekarsocieteten.

Till stranden tog jag flera gånger med mig två framåtblickande dokument som kommer att vara vägledande för organisationens framtid ? det verksamhetsprogram som antogs vid fullmäktigemötet i maj och slutdokumentet från vårens ordförandekonferens. I båda dessa nyckeldokument fastslås vår vision ? att vara förstahandsvalet för personer som verkar inom läkemedelsområdet inom kompetensutveckling och opinionsbildning.

För att nå dit är ledstjärnan kärnvärdena kunskap och samverkan ? vår kompass in i framtiden. Jag är övertygad att det är viktigt med en bred samverkan för att utveckla den kunskap som krävs nu och i framtiden.

Substantiven kunskap och samverkan kan med fördel kompletteras med verben initiera och värdera. Föreningen har anor som förpliktigar; redan 1970 initierade man kurser i läkemedelsmetabolism, och bara några år senare anordnades det första internationella symposiet om farmakokinetik. På den vägen ska vi fortsätta, men nu heter nyheterna istället proteomics och drug safety.

Apotekarsocieteten skall också vara en ledande opinionsbildande organisation inom läkemedelsområdet. I en organisation som inom sig rymmer individer från olika intressegrupper och professioner kommer interna intressemotsättningar att uppstå. Apotekarsocieteten blir således ett forum för diskussioner och debatt, en ?think tank?, där olika intressen kan ställas mot varandra och frågor kan belysas från många olika perspektiv. Det är min förhoppning att organisationen kan bidra med helhetsbilden av en komplex verklighet. Den tidning, som du just nu läser, är Apotekarsocietetens viktigaste utåtriktade opinionsbildande informationsverksamhet och har en viktig funktion att fylla i denna kontext.

För en organisation som Apotekarsocieteten är det också viktigt att sätta fokus på nyttan med läkemedel, i kontrast till den ofta ensidiga fokuseringen på kostnader och biverkningar i den allmänna debatten. Läkemedel, rätt använda, har ett stort samhällsekonomiskt och mänskligt värde ? värdet att som patient få ökade möjligheter att leva ett bättre, friskare och längre liv.

Det är en spännande, omtumlande tid vi lever i, där förändringar sker snabbt. Jag hoppas få träffa och lära känna många av er under läkemedelskongressen den 27-29 september, och därigenom lära mig mer om de utmaningar som vi står inför. Samtliga sektioner bidrar till ett fantastiskt program och det är min förhoppning att vi blir ännu fler än de 1 400 som förra året besökte Läkemedelsforum!

Farmacevter får tillgång till läkemedelsförteckning

Läkemedelsvärlden
-
0

I slutet av juni beslutade Regeringen att remittera ett förslag om en ny lag om läkemedelsförteckning till lagrådet. Förslaget är i stora drag baserat på Leif Ekbergs utredning Ökad patientsäkerhet på läkemedelsområdet och innebär att ett centralt register över läkemedelsanvändningen på individnivå upprättas och administreras av Apoteket.
På en central punkt har dock Regeringen frångått utredningsförslagen ? förutom förskrivarna får även farmacevterna, om samtycke inhämtats från patienten, tillgång till den individbaserade informationen i registret.
? Bakgrunden är att många remissinstanser har pekat på att det skulle innebära ett stort mervärde om även farmacevterna fick tillgång till förteckningen. I övrigt handlar det bara om mindre ändringar jämfört med utredningsförslagen, säger Helena Nilsson, rättsakkunnig på Socialdepartementet och tidigare huvudsekreterare i Ekbergutredningen.
? Vi har jobbat för det här och är jättenöjda, säger Camilla Frankelius, tillförordnad förbundsdirektör på Sveriges farmacevtförbund (SFF).
? Framför allt är det bra från patienternas perspektiv, det kan förbättra läkemedelsanvändningen. Men även från ett farmacevtiskt yrkesperspektiv är det en stor förändring som kan bidra till att göra yrket mer professionellt. Det har stor betydelse för det pågående arbetet med läkemedelsprofiler. Hittills har profilerna byggt på uppgifter som kunden lämnat själv efter samtycke, säger Inga-Lill Furberg, chefsfarmacevt på apoteket Ejdern i Göteborg och ordförande i SFF:s apotekssektion.

Landsting missnöjda
SFF vill att ett gemensamt samtycke ska räcka för att såväl förskrivare som farmacevter ska få tillgång till förteckningen ? men så tycks det inte bli.
? Tanken är att det kommer att krävas separata samtycken för förskrivare och farmacevt, säger Elin Michelsen, departementssekreterare på Social-
departementet.
Britt-Marie Skoglösa, ordförande för Farmaciförbundet, beskriver förändringen som en stor framgång för farmacevtkåren men sätter ett frågetecken för hur samtyckesprocessen ska gå till rent praktiskt på apoteken.
? Det finns många oklarheter kring hur samtycke ska inhämtas på apoteken. Ska vi aktivt efterfråga samtycke vid disken eller inte? Innebär ett samtycke vid ett tillfälle på apoteket att informationen bara får utnyttjas för stunden eller även framgent? De här frågorna måste tydliggöras innan det hela sjösätts.
Enligt Helena Nilsson är tanken att ett samtycke ska dokumenteras och sedan gälla tills kunden väljer att återkalla det.
? Denna grundprincip ska gälla för såväl förskrivare som farmacevters tillgång till informationen.
Landstingsförbundet, som i remissrundan presenterade ett motförslag som skulle innebära att även huvudmännen fick tillgång till avidentifierade individdata, är inte nöjda med lagrådsremissens utformning.
? Vi blev först mycket besvikna över lagrådsremissen som ju följer Ekbergutredningen. Men med tanke på hur den nu ser ut är vi i alla fall positiva till de nya tilläggsdirektiven, säger Margareta Persson, chef för enheten Hälsa och läkemedel på Landstingsförbundet.
När förslagen behandlats av lagrådet väntas en proposition under hösten. Förändringarna ska enligt lagrådsremissen träda i kraft den 1 juli 2005.

Svårt att förankra nytänkande inom Apoteket

Läkemedelsvärlden
-
0

Allt sedan Apotekets vd Stefan Carlsson tillträdde sin post har han följts av Annalill Ekman, legitimerad psykolog. Syftet har varit att dokumentera Apotekets interna utvecklingsarbete.
? Eftersom initiativet till förändringen kommer uppifrån är det logiskt med ett top-down-förlopp. Därför har jag valt bort att intervjua de anställda ute på golvet, säger Annalill Ekman.
Via affärsområdes- och distriktscheferna, som Annalill Ekman har intervjuat, kommuniceras Stefan Carlssons budskap ut i organisationen. Men på vägen ut förändras innehållet.
? Bland annat beroende på mängden information. Cheferna prioriterar i budskapen och gör ibland egna tolkningar. En förändringsvision drunknar ofta i all övrig kommunikation, säger Annalill Ekman.
Annalill Ekman berättar att John Kotter vid Harvard Business School i USA har visat att förändringskommunikation enbart utgör 0,58 procent av den totala kommunikationsvolymen till en anställd under en tremånadersperiod.

Bra på att följa instruktioner
Annalill Ekman har i sin avhandling också identifierat ett antal hinder för lärande inom Apoteket.
? Medarbetarna är fullt upptagna av produktionens logik, att expediera rätt medicin i rätt dosering till rätt kund. Utvecklingens logik, i betydelsen skapa förändring och nytänkande, får inte plats i den dagliga verksamheten. Verkligheten visar även att det inte kommer särskilt mycket förändringsförslag och nytänkande från golvet till cheferna. Däremot vill man gärna bli duktigare på det som man redan kan, farmacin.
Apotekets medarbetare tycker enligt avhandlingen att lärande är diffust, de vill ha raka och klara besked om vad som gäller. Man vill inte bara veta vad som ska göras utan även hur det ska göras.
? Man vill följa instruktioner och är bra på det. Jämfört med andra organisationer är det väldigt tydligt i Apoteket, säger Annalill Ekman, som menar att Apotekets medarbetare är duktiga på att göra rätt.
? Att sedan kliva därifrån till att tänka nytt är ett stort steg för farmacevter.

Måste agera som ledare
Enligt Annalill Ekman måste Apoteket bli bättre på att stötta sina runt 400 chefer.
? Är man chef måste man agera som chef och ledare, inte som den främste bland likar. Det är speciellt vanligt bland kvinnliga chefer, säger Annalill Ekman.
Stefan Carlsson tycker att avhandlingen är intressant och tar till sig resultaten.
? Det som slår mig är att förändringsprocessen tar sån tid. Jag inser också att det är svårare att få ut lärandet i organisationen än vad jag trodde. För att lyckas måste vi hela tiden vara tydliga, nästan övertydliga, och upprepa budskapet flera gånger.
Nu ska man inom Apoteket komprimera avhandlingens resultat och använda det i den interna kompetensutvecklingen.

GSK publicerar studieresultat efter kritik

Läkemedelsvärlden
-
0

Bakgrunden är främst en aktuell rättegång i USA som i kombination med andra händelser bidragit till att läkemedelsindustrin enligt många försatts i en global förtroendekris. Överåklagaren Eliot Spitzer i delstaten New York stämde i juni företaget för att ha dolt negativa studieresultat kring det antidepressiva läkemedlet paroxetins (Seroxat) användning hos barn.

Spitzer hänvisar bland annat till ett internt PM från Smithkline Beecham, numera en del av Glaxosmithkline (GSK), där företaget beskrivit det som kommersiellt oacceptabelt att offentliggöra de negativa resultaten.

Samtliga studier
Den nya databasen, GSK Clinical Trials Register, kommer att vara tillgänglig för allmänheten på företagets webbplats under tredje kvartalet i år. Den ska byggas upp stegvis. Ambitionen är att alla prövningar från fas I till IV ska omfattas för samtliga företagets produkter.
På det globalt största läkemedelsföretaget, Pfizer, finns inga omedelbara planer på att följa GSK:s exempel.
? På koncernnivå diskuteras dock om man ytterligare kan förbättra transparensen vad gäller kliniska prövningsresultat, säger Susanne Andersson på Pfizer.

Olika tolkningar av rapport om avregleringar

Läkemedelsvärlden
-
0

IHE har på uppdrag av Apoteket analyserat effekterna av de avregleringar som genomförts på apoteksområdet i de nordiska länderna på senare år. I Norge har reformerna gett en ökad tillgänglighet, men ingen reell prispress; på Island har såväl tillgänglighet som priskonkurrens förbättrats.

IHE pekar dock på att tillgången till farmacevtisk kompetens uttunnats i båda länderna. Två av tre tillfrågade farmacevter i Norge upplevde en konflikt mellan kommersiella och professionella krav.

Meningsmotståndarna i monopoldebatten har inte oväntat tolkat slutsatserna i rapporten på diametralt olika sätt.
Medan Apoteket i sommar använt rapporten i argumentationen för ett fortsatt monopol, har debattörer i bland annat Svenska Dagbladet gjort gällande att de flesta förändringar efter avregleringarna enligt rapporten är av positiv art.

VI TYCKER ? Nepis forskningsrapporter

Läkemedelsvärlden
-
0

Richard Bergström, vd Läkemedelsindustriföreningen
Kvaliteten har blivit sämre. Och Nepi verkar ha lämnat den vetenskapliga arenan för att istället ägna sig åt allmän debatt. Den är också viktig, men ska kallas vid sitt rätta namn. Om man alls avser fortsätta med rapporter, bör Nepi överväga att införa ?peer review?.

Anders Hernborg, informationsläkare, Hallands läns läkemedelskommitté
För mig som arbetar praktiskt med läkemedelskommittéarbete är oftast Nepi:s rapporter intressanta. Nepi vågar utmana industrin och oss i läkarkåren på ett uppfriskande sätt. Rapporten för några år sedan om vardagsförskrivning av antihypertensiva medel i Värmland är en typ av studie som vi ser för lite av. Visst kan Melander/Nilsson ibland skicka iväg en och annan rallarsving utan millimeterprecision, men de brukar gå i rätt riktning och träffa rätt mottagare.

Steinar Höeg, vd för Astrazenecas marknadsbolag i Sverige
Nepi:s trovärdighet har successivt urholkats genom forskningsrapporter som kritiseras för att inte hålla måttet. Nepi är ju en statlig stiftelse med uppdrag är att verka för en bättre läkemedelsanvändning ? tillsammans med en rad andra myndigheter. Det är kanske dags att kraftsamla kring detta område så att samhället kan komma åt under- och överanvändningen av läkemedel. Det ger både bättre hälsa och ekonomi!

Mikael Hoffmann, ordförande i Östergötlands läns läkemedelskommitté
Nepi har aktivt bidragit till att belysa behovet av mer och bättre läkemedelsepidemiologiska studier i Sverige samtidigt som vårdens huvudmän och staten inte funnit vägar framåt. Vården har inte satsat tillräckliga resurser på att göra det som kan göras redan idag och staten har, bland annat via propositionen om läkemedelsregister, inte tagit chansen att ge patienterna säkrare och effektivare vård genom uppföljning i vården.

Rikard Viberg, distriktsläkare, Hässelby vårdcentral
Nepi har en viktig uppgift att ta fram information som komplement till läkemedelsindustrin. Nepi är dock handikappat av att inte själva kunna göra prospektiva studier. Nepi:s medarbetare har vissa uppfattningar i frågor om läkemedel och de försöker ofta på bräcklig grund lägga fram bevisning för dessa teorier. Nepi använder massmedia och i viss mån, enligt mitt tycke, alltför stora åthävor för att förmedla sina budskap.

1234Sida 2 av 4