Vi kortar ner en lång historia ? Cemille Özdemir kom till Sverige som femåring från kurdiska Turkiet. Politiska och religiösa skäl gjorde att föräldrarna flyttade till Sverige då kristna inte hade det lätt i det muslimskt kontrollerade landet.
Hon pratar bättre svenska än kurdiska och håller på Sverige när det är fotbollslandskamp och melodifestival. Och hon känner sig som turist när hon kommer till Turkiet.
Namnet då, undrar jag?
? Cemille-E, säger hon bestämt, när jag uttalar det mer på franska, utan e på slutet.
? Det betyder ?den vackra?, säger hon med ett leende.
Vanlig kvinnofälla
Det är en lugn fredagseftermiddag på apoteket Tärnan i Norrköping. Röda siffror på kötavlan betyder lång kö, orange siffror betyder en person i kö. Just nu lyser det grönt ? ingen kö.
Precis utanför den lilla apotekslokalen, med bara två kundkanaler och ett minimalt självval, finns hälsotorg och mottagningsdiskar för vårdcentralen och försäkringskassan i samma byggnad. Där finns också bland annat folktandvård, en flyktingmedicinsk mottagning och en vuxenpsykiatrisk mottagning.
Vi sitter och pratar om en poster
till den kommande FIP-kongressen när Cemille Özdemir plötsligt utbrister.
? Men du, jag är ju engagerad i facket också.
Suck, tänker jag, ännu mer. Hur hinner hon?
? Men bara ett år till, sedan får någon annan ta över. Jag hinner inte med det också, säger hon med en lätt klingande östgötsk dialekt.
?Många järn i elden? är en sliten klyscha som dyker upp i mitt huvud när Cemille rabblar upp alla sina engagemang vid sidan av att vara hustru och mamma. Hon är engagerad i läkemedelsprofiler och är handledare för motiverande samtal, en samtalsteknik för att få patienter mer motiverade att genomföra livsstilsförändringar.
Sedan i november är hon dessutom chefsfarmacevt på Tärnan, trots att hon från början inte ville bli chef.
? Jag var rädd att det administrativa och det ökade ansvaret skulle göra att jag inte skulle hinna med de projekt jag var engagerad i, säger hon.
En alltför vanlig kvinnofälla, tänker jag när hon senare berättar att hon även har huvudansvaret för barnen då maken har eget företag och arbetar mycket.
Men eftersom hon älskar utmaningar, och här fick ännu en, förvånade hon chefen genom att tacka ja.
? Mycket tack vare att det här apoteket är så litet, det blir inte lika tyngande. Sedan fungerar samarbetet med vårdcentralen jättebra, vilket underlättar.
Krångliga byten
Det enda negativa hon nämner är att varuhanteringen tar mycket mer tid än hon trodde.
? Det är så tillkrånglat i dag eftersom vi alltid ska byta till ett billigare alternativ. Det tar mycket tid och ork.
Den generiska substitutionen ser hon som en anledning till försämrad läkemedelsanvändning. Det är inte många patienter som förstår att felodipin och Plendil är samma sak.
? Många har dålig koll på sina mediciner, speciellt invandrare. För dem är det ett stort problem att vi byter preparat. De förstår inte heller varför de får två eller tre läkemedel för till exempel högt blodtryck.
Menar du att personer med utländsk bakgrund har en sämre läkemedelsanvändning?
? Ja, eftersom de inte kan språket lika bra. De håller inne med sina frågor. Då är det svårt att ge bra rådgivning.
För att komma tillrätta med invandrarnas problematik menar hon att det behövs fler anställda på apoteken med utländsk bakgrund, som pratar andra språk.
? De blir väldigt tacksamma när jag kan prata deras språk och kan förklara hur de ska ta sitt läkemedel.
Obligatoriska profiler
Ett stort steg på väg mot en rationell läkemedelsanvändning, menar Cemille Özdemir, är att införa obligatoriska läkemedelsprofiler.
? Det borde vara ett krav för att få rabatt på läkemedel. Så är det i Kanada, men än så länge tillåter inte Personuppgiftslagen det här i Sverige.
Hon tror att läkemedelsanvändningen skulle förbättras oerhört, missbruket skulle minska och dubbelförskrivningen skulle minimeras. Dessutom skulle rådgivning och uppföljning bli mycket bättre.
? Folk hämtar ut mycket mer än de behöver, det är bedrövligt. Många tycker att de ska passa på när de har frikort eftersom läkemedel är så dyrt.
Det andra projektet som ligger varmt om hjärtat är motiverande samtal. I början av september åker hon till FIP-kongressen i New Orleans i USA för att presentera en poster med östgötska erfarenheter sedan ett och ett halvt år.
? Vi ska presentera hur personalen upplever utbildningen och samtalen.
Som att lära sig att cykla
Cemille Özdemir fungerar som handledare på några apotek i Norrköping tillsammans med en kollega som har några apotek i Linköping. Målet med motiverade samtal är i dag att utveckla kommunikationen kring livsstilsfrågor, men metoden kan appliceras även på läkemedelsanvändning.
Metoden går ut på att få kunden att själv inse och förstå vad som ska rättas till, och att själv föreslå de förändringar som krävs.
? Vi måste vara empatiska och förstående. Vi ska lotsa kunden men kunden måste motivera sig själv. Om hon får höra sig själv säga det blir hon
mer motiverad och resultatet blir bättre.
När man väl lärt sig metoden, som kan ta upp till ett år, tar det inte längre tid än en vanlig rådgivning. Genom en lathund med frågor och en manual går samtalet mer strukturerat, och därmed ganska snabbt, menar Cemille.
? Man måste öva på samtalen. Och det kräver en kontinuerlig personlig handledning för att fungera bra. Men det är som att lära sig cykla ? när man väl lärt sig tänker man inte på hur man gör det.
Apotekspersonalen som tränar på motiverande samtal tycker att det är lätt att kommunicera kring rökning, att det är lätt när kunden själv inleder samtalet men svårare när personalen själv inleder samtalet.
? Apoteksmiljön i sig är ett hinder för de motiverande samtalen eftersom det ofta är så tätt mellan kunderna. Tiden är också ett hinder om det är långa köer.
Andra resultat är att utbildningen som ger bäst resultat sker i smågrupper, att det krävs individuell träning och att läkemedel är en bra utgångspunkt för samtalet.
? Den allra bästa effekten på läkemedelsanvändningen uppnår vi genom att koppla obligatoriska läkemedelsprofiler till motiverande samtal. Då får vi helheten, både läkemedel och livsstil.
Varken marginaler eller vikarier
Cemilles allra första år som nyanställd vikarie på apotek hoppade hon runt på ett tiotal olika apotek i Östergötland. Många skulle tycka det var jobbigt men hon ser det som enbart positivt.
? Man får stor erfarenhet och lär sig mycket av att byta och pröva olika arbetsplatser. Jag är faktiskt glad att jag inte fick fast jobb direkt.
Hon är glad att hon även i dag inte bara är på ett enda apotek.
? Genom att jag är handledare inom motiverande samtal kommer jag till olika apotek som fungerar mycket olika. Man blir hemmablind om man är på ett och samma ställe hela tiden. Det är bara nyttigt att rotera.
Men allt är inte rosor på apotek i dag, menar hon.
? Det är mycket högre tempo i dag än när jag började för tio år sedan. Det finns inga marginaler längre.
Farmacevt på plats
Cemille Özdemir ser inte Apoteket och ett sammanhållet svenskt apotekssystem som en förutsättning för en bra läkemedelsanvändning.
? Det spelar ingen roll om det privata apotek eller Apoteket så länge man ser till helheten.
? Och så länge man använder obligatoriska läkemedelsprofiler, lägger hon till.
Hon oroar sig inte speciellt mycket för EG-domstolens utslag om det svenska apotekssystemet som väntas under hösten. Oavsett utfall blir skillnaden ganska liten, tror hon.
? Vill kunderna ha bra rådgivning kommer de ändå gå till apoteket istället för till ICA. Om det blir en omreglering blir det sannolikt tillåtet att sälja småförpackningar av vissa läkemedel, till exempel tiopack huvudvärkstabletter. Jag tror faktiskt inte att det kommer att påverka apoteket speciellt mycket.
Men du tycker att det är ok att sälja receptfria läkemedel utanför apoteket?
? Ja, om det finns farmacevtisk personal på plats. För att kunna ge bra rådgivning.
Och kanske för att föra in det i den obligatoriska läkemedelsprofilen. Efter ett motiverande samtal med kunden.
Cemille Özdemirs två yrkesmässiga ögonstenar.