Nöjd med systemet

Ylva Johansson tycker det fungerar bra på läkemedelsområdet och deklarerar tydligt att hon inte planerar några stora förändringar. Fick hon bestämma skulle också Apotekets detaljhandelsmonopol bestå. Men en avreglering skrämmer henne inte.

21 jan 2005, kl 18:49
0

Att läkare idag ofta saknar information om vad patienten framför henne står på för läkemedel förvånade Ylva Johansson när hon, efter att i höstas ha utsetts till vård- och äldreomsorgsminister, blev varse hur det förhöll sig. En kunskapslucka hon nog för övrigt delat med en relativt stor del av befolkningen.

? Ibland kommer det ju skandalrapporter om att en person står på 35 olika läkemedel och då tänker man att ?hur kan det vara så?. Det förstår man bättre mot bakgrund av detta. Men det förvånade mig att det var så.

Och just det missförhållandet ska det snart bli ändring på. Den utredning om uppföljningen av läkemedel som Leif Ekberg blev klar med sommaren 2003 är nu till sist på väg att resultera i en proposition, där regeringen föreslår en läkemedelsförteckning och ett individbaserat forskningsregister.
Ylva Johanssons målsättning är att den ska läggas under det här kvartalet.

? Men det är så i regeringskansliet att det vet man egentligen aldrig förrän den är färdig, säger hon med ett skratt.

Tidigare erfarenhet

Hon har ju tidigare vana av regeringsarbete. Under några år på 1990-talet var hon skolminister, innan kärleken till dåvarande finansministern Erik Åsbrink satte käppar i hjulet. Det fanns inte plats för par i regeringen och Ylva Johansson var den som fick lämna Rosenbad.

Nu är hon tillbaka. Kärleken består, men maken lämnade regeringen 1999, och när Lars Engqvist blev landshövding blev hon kallad att överta tjänsterummet och arbetsuppgifterna.

Så familjefotografierna på skrivbordet är utbytta och vittnar om en stor familj. Det gläds hon åt och ser bara som positivt; även ur arbetssynpunkt. Med sex barn, varav fyra stadigt hemma, är det inte plats för så mycket regeringsarbete inom hemmets väggar.

Förutom familjebilder vittnar en Hammarbyvimpel om ett liv utanför Socialdepartementet. Ylva Johansson tillbringar en del tid på såväl Söderstadion, Hammarbys hemmaplan i fotboll, som Kanalplan där barnen tränar och spelar. Hon är också lagledare för dotterns 94-lag.

Men hon låter lite irriterad över frågan hur det går för laget.

? De vann sin åldersgrupp, men det är inte det viktiga.

Berör djupare

När Ylva Johansson tillträdde som skolminister 1994 kom hon direkt från fältet som lärare och bar alltså med sig sin professionella erfarenhet från skolvärlden. Till den nuvarande ministerposten har det fått räcka med de personliga erfarenheter som livet ger.

Skillnaden från den tidigare ministerposten är annars att den här berör människor djupare, säger hon. Politiskt och ideologiskt är sjukvård och omsorg en laddad fråga som är avgörande för vilket parti man röstar på.

? Jag tycker det är roligt att arbeta med ett område som människor värderar som viktigt och det är jättekul att kliva in i ett nytt område.

Så, konstaterar hon, det har varit en hel del att sätta sig in i. I linje med den nationella handlingsplanen har hon prioriterat äldreomsorgen, psykiatrin och primärvården. När hon nu betat av dessa områden är det dags för läkemedelsområdet. Men hon signalerar inte några stora förändringar. Snarare tvärtom. Hon ser det främst som sin uppgift att fullfölja och justera i de stora förändringar som skedde under Lars Engqvists period.

? Det som slagit mig är till exempel vilka fantastiska möjligheter som finns idag att behandla människor med läkemedel.

Hon nämner Losec som ett typexempel på ett läkemedel som revolutionerat vården.

? Läkemedlet har fått en allt större och viktigare del av vården, vilket förstås gör att det inom sjukvården blir en växande sektor.

Två plånböcker bör bli en

Läkemedel som den alltmer dominerande behandlingen inom sjukvården innebär också att de två plånböckerna, en för läkemedlen och en för sjukvården, på sikt måste bli en, säger hon. Det nuvarande systemet med en indirekt statsunderstödd läkemedelsbehandling kommer dock att bestå några år till.

? Man måste vara pragmatisk också. Nu har vi ett system som fungerar tycker jag, även om det här är ett långsiktigt problem.

I utbyte mot pengar har landstingen fått acceptera att man inom överskådlig tid inte får de möjligheter till uppföljning av användning och förskrivning som man krävt. Propositionen kommer inte att innehålla några sådana förslag.

? Nej, får vi igenom läkemedelsförteckningen och det individbaserade forskningsregistret har vi tagit ett stort steg framåt tycker jag. Något annat är inte aktuellt nu.

? Det kommer förstås nya, effektiva och dyra läkemedel. Då får man lösa det. Det här området lämpar sig inte för principfasthet utan man får ta problemen när de kommer. Det här är ju en marknad, något som den som köper inte alltid är medveten om, samtidigt som vi har starka subventioner.

Och inom ramen för det nya avtalet med landstingen finns också utrymme att finansiera användningen av nya dyra innovativa läkemedel, säger hon.

Generisk förskrivning kan komma

För tillfället sitter hon ganska lugnt
i båten, Ylva Johansson. Man har kontroll på kostnadsutvecklingen, menar hon.

Till det har den generiska substitutionen bidragit. Däremot tror hon inte att generisk förskrivning skulle ge så stora effekter på kostnaderna. Men det finns andra skäl.

? Det kanske blir tydligare för patienten, du slipper känslan av att läkemedlet så att säga ?byts ut?.

Läkemedelsverket och Socialstyrelsen har nu fått i uppgift att utreda och komma med ett förslag, om de anser att skälen för sådan förskrivning är tillräckligt starka.

Ett annat uppdrag hon lagt på Läkemedelsverket är att föreslå hur biverkningsrapporteringen ska bli effektivare.

? Det är en viktig fråga, inte minst med bakgrund av de senaste larmen, men också med tanke på att min bedömning är att läkemedel kommer att få en allt viktigare betydelse för sjukvården. Då måste vi också se över sådant som handlar om patienternas säkerhet. I det arbetet blir ju också registren som föreslås i propositionen viktiga.

Den stora klockan på väggen bakom Ylva Johansson, som inte fungerat på många år, men som nu går igen, visar att tiden vi fått närmar sig slutet.

Liksom de dryga tre decennierna med Apoteket som enda försäljare av läkemedel?

Fick Ylva Johansson bestämma skulle det inte heller där behövas några systemförändringar.

? Nej, jag tycker det fungerar bra. Apoteket utvecklas hela tiden mot såväl bättre tillgänglighet som bättre service. Vi vet inte hur det blir med en annan lösning. Risken, tror jag, är att det blir dyrare.

Inte minst med det perspektivet kommer farmacevterna att vara en viktig yrkesgrupp, påpekar hon utan att närmare gå in på vilket sätt.

? Blir det ett beslut i EG-domstolen som innebär ett nytt system kommer vi att klara det också. Det är ingenting som skrämmer mig. Då får vi väl några andra problem. Men det kommer vi att klara.

Det är nästan så jag undrar om hon inte tycker att det skulle vara lite kul.