?Öka samverkan mellan professionerna under utbildning?

I detta nummer fortsätter meningsväxlingen om klinisk farmaci med ett inlägg från apotekaren Helena Ramström. Dessutom presenterar docent Jan Ulfberg med flera ett förslag som syftar till att minska kassationen av läkemedel, ett problem som nyligen uppmärksammades i en rapport från Socialstyrelsen (se artikel på nyhetsplats).

23 aug 2004, kl 18:39
0

En ökad samverkan mellan olika vårdprofessioner, inkluderat även farmacevter, i teamet kring patienten kan ses som fördelaktigt för en bättre läkemedelsanvändning. Inte bara patienten skulle tjäna på detta utan även samhället i stort. Enligt prognoser förväntas nästan var fjärde svensk vara ålderspensionär år 2030 med ökad läkemedelsanvändning som följd. Även om en tidigare utredning förutspådde att andelen äldre med svår ohälsa skulle minska kraftigt framöver finner en efterföljande analys av Socialstyrelsen inget stöd för detta antagande.
Att läkemedelsrelaterade problem inte bara orsakar lidande för den enskilde patienten utan även är en belastning för sjukvården har uppmärksammats både i internationella och nationella studier. Enligt resultat från nyligen genomförda studier vid Södersjukhuset och Huddinge Universitetssjukhus tycks läkemedelsbiverkningar orsaka dubbelt så många inläggningar som under 70-talet. Således har problemen ökat och det finns en stor potential för att åstadkomma förbättringar i användningen av läkemedel.

I medierna och inte minst i Läkemedelsvärlden har det under senare tid förts en livlig debatt om klinisk farmaci och om den outnyttjade resurs som det innebär att inte låta farmacevter mer aktivt delta med övriga professioner i vården kring patienten. Medan Vårdförbundet är positivt inställt till en ökad samverkan är Läkarförbundet mer negativt. Det kan endast spekuleras i om det är revirtänkande eller andra orsaker som ligger bakom, men det finns dock en hel rad exempel på samarbetsprojekt som pågår runt om i landet och som visar på positiva resultat.
I ett projekt, som genomfördes på Huddinge sjukhus under 2003/2004 och som föll mycket väl ut, deltog apotekarstudenter i teamarbetet vid utbildningsavdelningen på ortopedkliniken. På avdelningen arbetar studenter från olika professioner under yrkesspecifik handledning. En av fördelarna med denna avdelning är att alla befinner sig under utbildning.
Syftet med projektet var att introducera apotekarstudenter i området klinisk farmaci. Vidare var syftet att få en ökad förståelse för andra professioner, men också det omvända: att andra yrkeskategorier skulle kunna få en insikt i vad en apotekare kan bidra med i vården.
Projektet, som resulterade i att över 100 läkemedelsrelaterade problem åtgärdades, utvärderades med olika enkäter till studenterna och handledarna. Resultaten visade bland annat att kunskapen om vad en apotekare kan bidra med i vården ökade markant efter genomförd praktikperiod hos de andra studentkategorierna. Enligt resultaten från enkäten till handledarna bidrog apotekarstudenterna till en säkrare läkemedelsanvändning och flertalet kunde se uppenbara fördelar med apotekare på fler avdelningar. De positiva resultaten har resulterat i att en ny överenskommelse har träffats med fortsatt deltagande av apotekarstudenter på avdelningen nästkommande läsår.

I samband med polemiken mellan Stefan Carlsson, Apoteket, och Eva Nilsson Bågenholm, Läkarförbundet, om farmacevter i vården i Svenska Dagbladet (2, 7 och 19 maj 2004) gjorde Gunilla Bolinder, överläkare och utbildningsansvarig på Karolinska Universitetssjukhuset, ett inlägg i Dagens Medicin nr 21/2004. I artikeln omnämns bland annat de positiva erfarenheter som blev resultatet av projektet med apotekarstudenter på klinisk utbildningsavdelning. Enligt författaren ligger det i linje med ambitionen att öka samarbetet mellan olika studentkategorier, inklusive farmacevter, för att erhålla ömsesidig respekt för varandras yrkeskunskap.
I dagsläget sker möten med samma patient på skilda ställen, på apoteket och vårdavdelningen, utan nämnvärd samverkan mellan professionerna. Framtiden innebär en stor utmaning och fokus bör ligga på hur olika professioners kunskaper kan utnyttjas optimalt för att uppnå bästa tänkbara utfall för den enskilda patienten.
Det pågår många aktiviteter inom området och inte minst planering för en mastersutbildning i klinisk farmaci för farmacevter vid Uppsala Universitet. Fördjupad kunskap och specialisering inom området är i grunden positivt och en nödvändighet, men för att nå verklig framgång med farmacevter i vården måste samverkan mellan olika professioner ske i större utsträckning. En ökad integrering redan under utbildningen, och då i den kliniska situationen, skulle utgöra en stark framgångsfaktor för etablering av klinisk farmaci.

______

Helena Ramström,
Apotekare
Sjukhusapoteket Huddinge

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng