Annons

Farmacevter får tillgång till läkemedelsförteckning

Regeringen tog intryck av kritiken i remissvaren ? även farmacevterna får tillgång till uppgifter i det omdiskuterade läkemedelsregistret. Landstingen fick dock nöja sig med tilläggsdirektiv till Kvalitetsregisterutredningen.

23 aug 2004, kl 18:05
0

I slutet av juni beslutade Regeringen att remittera ett förslag om en ny lag om läkemedelsförteckning till lagrådet. Förslaget är i stora drag baserat på Leif Ekbergs utredning Ökad patientsäkerhet på läkemedelsområdet och innebär att ett centralt register över läkemedelsanvändningen på individnivå upprättas och administreras av Apoteket.
På en central punkt har dock Regeringen frångått utredningsförslagen ? förutom förskrivarna får även farmacevterna, om samtycke inhämtats från patienten, tillgång till den individbaserade informationen i registret.
? Bakgrunden är att många remissinstanser har pekat på att det skulle innebära ett stort mervärde om även farmacevterna fick tillgång till förteckningen. I övrigt handlar det bara om mindre ändringar jämfört med utredningsförslagen, säger Helena Nilsson, rättsakkunnig på Socialdepartementet och tidigare huvudsekreterare i Ekbergutredningen.
? Vi har jobbat för det här och är jättenöjda, säger Camilla Frankelius, tillförordnad förbundsdirektör på Sveriges farmacevtförbund (SFF).
? Framför allt är det bra från patienternas perspektiv, det kan förbättra läkemedelsanvändningen. Men även från ett farmacevtiskt yrkesperspektiv är det en stor förändring som kan bidra till att göra yrket mer professionellt. Det har stor betydelse för det pågående arbetet med läkemedelsprofiler. Hittills har profilerna byggt på uppgifter som kunden lämnat själv efter samtycke, säger Inga-Lill Furberg, chefsfarmacevt på apoteket Ejdern i Göteborg och ordförande i SFF:s apotekssektion.

Landsting missnöjda
SFF vill att ett gemensamt samtycke ska räcka för att såväl förskrivare som farmacevter ska få tillgång till förteckningen ? men så tycks det inte bli.
? Tanken är att det kommer att krävas separata samtycken för förskrivare och farmacevt, säger Elin Michelsen, departementssekreterare på Social-
departementet.
Britt-Marie Skoglösa, ordförande för Farmaciförbundet, beskriver förändringen som en stor framgång för farmacevtkåren men sätter ett frågetecken för hur samtyckesprocessen ska gå till rent praktiskt på apoteken.
? Det finns många oklarheter kring hur samtycke ska inhämtas på apoteken. Ska vi aktivt efterfråga samtycke vid disken eller inte? Innebär ett samtycke vid ett tillfälle på apoteket att informationen bara får utnyttjas för stunden eller även framgent? De här frågorna måste tydliggöras innan det hela sjösätts.
Enligt Helena Nilsson är tanken att ett samtycke ska dokumenteras och sedan gälla tills kunden väljer att återkalla det.
? Denna grundprincip ska gälla för såväl förskrivare som farmacevters tillgång till informationen.
Landstingsförbundet, som i remissrundan presenterade ett motförslag som skulle innebära att även huvudmännen fick tillgång till avidentifierade individdata, är inte nöjda med lagrådsremissens utformning.
? Vi blev först mycket besvikna över lagrådsremissen som ju följer Ekbergutredningen. Men med tanke på hur den nu ser ut är vi i alla fall positiva till de nya tilläggsdirektiven, säger Margareta Persson, chef för enheten Hälsa och läkemedel på Landstingsförbundet.
När förslagen behandlats av lagrådet väntas en proposition under hösten. Förändringarna ska enligt lagrådsremissen träda i kraft den 1 juli 2005.