Årlig arkivering 2002

I mitten av februari offentliggjordes existensen av Sveriges nyaste läkemedelsföretag ? Antula Healthcare. Företaget är inte bara det nyaste läkemedelsföretaget i landet, det är också ett företag med ett helt nytt koncept på läkemedelsmarknaden.
I motsats till alla andra läkemedelsföretag kommer Antula Healthcare helt och hållet att inrikta sig på receptfria läkemedel. Lars Thunberg, VD och grundare av Antula Healthcare, menar att Antula Healthcare också kommer att ha en helt annan, mer målmedveten och offensivare strategi när det gäller urvalet av produkter än vad de traditionella läkemedelsföretagen har.
? För de flesta läkemedelsföretag är den receptfria marknaden inte lika ?fin? som den receptbelagda, säger han. De tittar i sin ?pipeline? eller ännu vanligare på sina gamla produkter vars patent håller på att gå ut och så tar de fram ett receptfritt preparat lite halvhjärtat. Vi kommer att ha ett mycket mer konsumentdrivet perspektiv där vi kommer att ta in produkter som vi tror är intressanta för de svenska konsumenterna.

Mage-tarm första området
Grundtanken och den bärande affärsidén för Antula Healthcare är att det finns för få receptfria preparat på den svenska marknaden.
? I Sverige har vi cirka 35 OTC-substanser, i Tyskland eller England har de närmare 70 stycken, säger Lars Thunberg. Och det är många av de substanserna som mycket väl skulle passa in i den svenska egenvården.
En del av dessa tänker alltså Lars Thunberg med sitt Antula Healthcare se till att få hit för att bredda det svenska sortimentet av receptfria läkemedel. Produkterna kommer han att leta efter i våra nordiska grannländer men även i Storbritannien, Tyskland och USA bland annat. Idag kan Lars Thunberg identifiera flera områden där han menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller tillgången på receptfria produkter. Han räknar upp hosta & förkylning, mage-tarm och allergi som exempel på eftersatta områden.
Antula Healthcare kommer både att lansera egna versioner av redan existerande receptfria preparat och ta in helt nya preparat på den svenska marknaden. Och då kommer det både att handla om kombinationer av redan receptfria substanser samt preparat som inte är klassade som receptfria i Sverige, men som Antula Healthcare tänker ansöka om receptfrihet om.
Den första produkten från Antula Healthcare kommer att vara ett preparat inom området mage-tarm och beräknas lanseras under maj månad. Av konkurrensskäl vill inte Lars Thunberg avslöja så mycket mer om produkten eftersom det skulle vara att bjuda konkurrenterna på för mycket information. En inte alltför djärv gissning är dock att det första preparatet blir en Zantac-kopia, men den gissningen vill Lars Thunberg varken bekräfta eller dementera.
Ytterligare en produkt beräknas kunna lanseras under 1998, men den är han ännu mer förtegen om och vill inte ens berätta inom vilket terapiområde den är.

Samhällsekonomisk vinst
Lars Thunberg passar på att flirta lite med apotekspersonalen samtidigt som han för fram ett resonemang som endast i liten utsträckning, och först under den senaste tiden har diskuterats i Sverige.
? Jag tycker att apotekspersonalen är en underutnyttjad resurs i samhället, säger han. Genom att använda apotekspersonalens kunskaper mera kan man uppnå avsevärda vinster för samhället.
Det finns nämligen en samhällsekonomisk vinst i att använda receptfria läkemedel, menar Lars Thunberg, men det saknas någon som missionerar om detta i Sverige idag. Han är beredd att ta den rollen och han är övertygad om att andelen receptfria läkemedel kommer att öka i framtiden.
? Det är min tro och ambition att OTC-marknaden ska växa, säger han. Och den främsta drivkraften kommer vara att samhället faktiskt sparar pengar på det.
Genom ett högre användande av receptfria läkemedel menar Lars Thunberg att utnyttjandet av sjukvården kommer att minska vilket kommer att resultera i en besparing för samhället. Som exempel tar han herpes simplex och en aciklovirkräm som finns receptfritt i Danmark. Patienter med munsår orsakade av herpes får en föraning om att munsåret är på gång, de vet vad det innebär och ju snabbare behandlingen sätts in desto bättre blir resultatet. I Danmark kan patienten gå in på apoteket och köpa sin kräm snabbt och enkelt. Här i Sverige måste man först beställa tid hos en läkare, gå dit, betala läkarbesöket och gå med ett recept till apoteket.
? Hade den receptfria krämen funnits här hade samhället först sluppit kostnaden för ett läkarbesök, cirka 1 000 kronor, och sedan sluppit subventionera läkemedlet eftersom det säljs receptfritt, säger Lars Thunberg. Det är precis som med Clarityn idag. Tidigare krävdes det att man gick till läkare för att få det ? idag köper man det receptfritt. Kan vi hjälpa till att spara in några procent av dagens läkarbesök så är väl det fint.

Läkarna förlorar patienter
För patienterna blir det hela också en vinst, menar han. Eftersom man spar in på läkarbesöket som dels är besvärligt att boka och ta sig till och dels kostar pengar. Att man sedan inte får läkemedlen subventionerade tror han inte spelar så stor roll eftersom man ändå betalar de första 400 kronorna helt själv i alla fall i dagens system.
Själv har Lars Thunberg också tänkt att tjäna en del på ett ökat användande av egenvård. Han kan inte specificera sina eller bolagets förväntningar i kronor och ören, men han säger sig ha planer att på sikt introducera Antula Healthcare på börsen. Och det säger väl en del om ambitionerna.
Det hela ser alltså ut att vara vad man i affärskretsar kallar en ?win-win deal?, d v s att alla tjänar på affären. Staten sparar pengar, konsumenten sparar tid och i vissa fall även pengar och Antula Healthcare tjänar pengar. Men så är det naturligtvis inte ? alla tjänar inte på en ökad egenvård. I undantagsfall kan patienten bli förlorare eftersom den osubventionerade läkemedelskostnaden kan bli högre än
vinsten av det insparade läkarbesöket. Men framför allt är det läkarna som förlorar eftersom de går miste om ett antal patientbesök.
Nu tror inte Lars Thunberg att detta är något större problem eftersom läkarna redan idag är överbelastade och de flesta kommer därför sannolikt att ta emot en lägre belastning med glädje. Speciellt när det är ganska triviala fall som försvinner så att de istället kan koncentrera sig på lite allvarligare åkommor.
? Möjligen kan en del äldre läkare se det som ett hot att de förlorar sitt yttersta maktvapen, receptblocket, säger Lars Thunberg. Men jag tror att de yngre läkarna ser det som jag ser det. Dessutom ska man komma ihåg att receptfria indikationer alltid föreskriver korttidsbruk så det är ju inte fråga om behandling av kroniska tillstånd.

Ser aldrig läkemedlen
Antula Healthcare utmärker sig inte bara genom att de enbart satsar på receptfria läkemedel. Företaget är också helt unikt i sin uppbyggnad och organisation.
? Vårt företag har en helt ny organisationsform, säger Lars Thunberg. Antula Healthcare är uppbyggt som en virtuell organisation med ett fåtal personer i företagets kärna som sedan använder ett stort antal experter som arbetar som konsulter.
Företagsorganisationen innebär att de flesta traditionella funktioner i ett läkemedelsföretag som registrering, tillverkning och packning av produkter, annonsering och marknadsföring, försäljningsstyrka, ekonomifunktioner, patenthantering och inlicensiering ligger utanför företagets kärna och sköts av olika konsulter. Den centrala kärnan i företaget kommer, i princip, enbart att syssla med frågor kring strategi, koordination och marknadsföringsplanering.
? Ett läkemedelsföretag behöver ha många kompetenser och det är svårt för ett nystartat företag att ha alla, säger Lars Thunberg.
I motsats till de flesta andra läkemedelsföretag tänker alltså inte Antula Healthcare tillverka sina läkemedel själv. Istället ska man köpa rättigheterna till produkterna på den svenska marknaden och dokumentationen från befintliga läkemedelsproducenter i Sverige och övriga EU som sedan också ska sköta tillverkningen i Antula Healthcares namn.
? Kapacitetesutnyttjandet i de flesta fabriker i Europa är endast cirka 50 procent idag, säger Lars Thunberg. Det finns alltså gott om ledig produktionstid och det är inga problem att få någon att tillverka läkemedlen åt oss.
Just nu ligger Lars Thunberg i förhandlingar med Sveriges båda grossistföretag, KD och Tamro, om huruvida de skulle kunna hämta upp läkemedlen direkt hos lego-tillverkarna. På det viset kommer Antula Healthcare aldrig själva att hantera de faktiska läkemedlen.
? Om vi får som vi vill kommer vi aldrig se produkterna, säger Lars Thunberg. Jag menar, låt de som är proffs på att hantera läkemedel göra det.

Läkemedelsvärldens
Spice Girls?
Antula Healthcare är alltså ett läkemedelsföretag som representerar någonting helt nytt på den svenska läkemedelsmarknaden. Istället för att företaget växer upp kring en medicinsk forskning och en ny substans är idén att erövra en marknad med inköpta läkemedel i nya, egna förpackningar. Det framgår snabbt att det är betydligt mera ekonomi än medicin i Antula Healthcares ledning och man skulle kunna likna företaget vid läkemedelsvärldens Spice Girls.
Lars Thunberg skrattar åt jämförelsen och säger sig vara lite för gammal för att riktigt veta vad Spice Girls står för, men om man menar att man utgår från en bransch-idé om ett affärsområde och bygger upp en verksamhet eller ett företag som ska tjäna pengar på den idén är liknelsen riktig.
? Samtidigt tycker jag det är viktigt att framhålla att vår verksamhet inte skiljer sig nämnvärt från de receptfria avdelningarna på andra läkemedelsföretag, säger Lars Thunberg. De har t ex ingen forskning heller, de tillverkar inte alltid sina läkemedel o s v. Vår affärsidé bygger på en analys av OTC-marknaden som visat att det finns ett reellt behov av fler OTC-produkter i Sverige. Hade våra analyser visat att Sverige har en mogen och välutvecklad OTC-marknad så hade vi ju lagt ner den här idén, medan man i musikbranschen kanske inte hade gjort det.
? Är inte Spice Girls på väg ner förresten? Där slutar i så fall alla likheter, säger Lars Thunberg. 
 

Att beskriva det typiska ?lilla? läkemedelsföretaget är omöjligt. Den minsta gemensamma nämnaren är mycket liten. Det finns de som har en uppbyggnad som liknar de stora multinationella företagen och har en ambition att växa för att bli ett nytt Astra eller Pharmacia. Andra har valt att fokusera på en enskild produkt, som kan vara mycket smal, det vill säga att antalet patienter i målgruppen är litet.
Ofta bildas företag kring en idé som uppstått vid universiteten och högskolorna. Företag verksamma inom medicin och läkemedel är följdriktigt frekventa i de forskarbyar som växt upp runt om i landet. Men grodden kan också ha uppstått inom ett stort företag ? men inte passat in i dettas verksamhet.
I detta tema beskriver vi också ett företag där läkemedel inte förekommer över huvud taget ? företaget Antula Healthcare köper in alla tjänster och produkter och ser till att dessa hamnar på apoteken.
Är detta egentligen ett läkemedelsföretag? Men eftersom spännvidd är ett karakteristikum för de mindre läkemedelsföretagen valde vi att även ta med detta mäklarföretag. Antula är först, men vi har nog bara sett början på de nya former för företagande som läkemedelsbolagen kommer att arbeta med framöver.
Lite högtidligt kan man uttrycka det som att en ?ny tid kräver nya läkemedelsföretag?. Men det tycks faktiskt som att detta inte är en tom fras utan snarare en devis för de nya företag som bildats under de senaste decennierna, och som kommer att bildas framöver.
Ytterligare ett tecken på de små företagens offensiv är att det under de senaste åren har kommit en rad nya små medicinföretag som tagit sig in på börsen, eller är på väg dit.

?Gyllene framtid?
En person som är övertygad om att de små läkemedelsföretagen har en ljus framtid är Jan G Smith, VD för Abigo Medical i Askim utanför Göteborg och ordförande i IML, Innovativa Mindre Läkemedelsföretag.
? Vår framtid är gyllene. Läget är dramatiskt mycket bättre än för 15 år sedan. Då trodde ingen det var möjligt att starta nya läkemedelsföretag, säger han.
? Allt fler har insett att vi är lika nödvändiga för de stora läkemedelsbolagen som alla små kunniga underleverantörer till bilindustrin är. Vi är rörliga och inte oflexibla som en supertanker. Vi har utvecklade nätverk och breda kontaktytor på universiteten världen över, säger Jan Smith.
Samtidigt behöver de små företagen ofta de stora bolagen, framför allt som finansiärer och/eller marknadsförare av stora projekt.
En faktor som bidragit till att det är lättare idag än tidigare att komma igång med ett litet läkemedelsföretag är tillgången till riskkapital.
? Det är markant bättre idag, framför allt från svenska och utländska riskkapitalbolag, men även från industrifonder. Däremot har pengarna från löntagarfonderna gått våra näsor förbi. De tycks mera hamna hos större och redan etablerade företag, säger Jan Smith.

?Glöm inte att nischa?
Vad är viktigt att tänka på om man vill starta ett eget bolag?
? Nischning är ett absolut måste. Du måste ha en idé med tydlig avgränsning. Samtidigt måste den potentiella marknaden vara tillräckligt stor, säger Jan Smith.
Marknaden för ett läkemedelsföretag är idag inte begränsad till Sverige. Det är världen som gäller. Med det globala perspektivet får då många smala idéer ett tillräckligt potentiellt patientunderlag. Det internationella perspektivet finns med från början när ett nytt företag inleder sin verksamhet.
Nästa avgörande faktor (utöver nischning och finansiering) är den affärsmässiga kompetensen. Den som har kläckt den briljanta idén kan vara en utomordentlig forskare, men är så gott som alltid en dålig affärsman. Utan kontakt med denna kompetens kan du skrinlägga dina företagarplaner.
? Idealet är självfallet att få in den affärsmässiga kompetensen i företaget så tidigt som möjligt. Kommer den in för sent kan det vara svårt att formulera en sunt affärsmässig strategi, säger Jan Smith.

De stora drakarna
I affärsvärlden riktas praktiskt taget all uppmärksamhet på de stora läkemedelsföretagen. Rykten om väldiga affärer florerar titt som tätt. Och inte bara rykten. SmithKline Beecham var inom en månad i nära förhandlingar om samgående med först American Home Products och sedan GlaxoWellcome. Båda affärerna gick i stöpet. Men mellan det tillfälle när detta skrivs och det läses kan det mycket väl ha presenterats ytterligare planer på storaffärer.
De stora internationella företagen bildar tillsammans ett grovmaskigt nät. De konkurrerar och samarbetar med varandra, men kan aldrig fylla alla medicinska behov. Det finns alltid luftfyllda utrymmen mellan dem.
Detta utrymme är livsluften för ett mycket stort antal små läkemedelsföretag. Och det är sannolikt så att ju större (och färre) de stora jättarna blir ? desto bättre blir förutsättningarna för nya och små läkemedelsföretag.
Det finns flera skäl till att antalet nya företag ökar, både internationellt och nationellt.
De stora fusionerna är en viktig bakgrund till nybildade företag. Fusioner följs i regel av utrensning av verksamheter. Det fusionerade företaget behöver renodla profilen och gör sig av med projekt i utkanten som inte är tillräckligt ekonomiskt intressanta.
Men forskning och utveckling som är mindre intressant för miljardföretaget, kan vara högintressant och en lönsam grund för ett litet specialiserat företag, där det kanske räcker med en potentiell försäljning från något tiotal miljoner kronor.
Från den svenska scenen kan nämnas att både Pharmacia & Upjohn och Astra på olika sätt bidragit till uppkomsten av flera små svenska företag. Så fann exempelvis Uppsvenska Handelskammaren vid en genomgång ett 40-tal mindre företag som bildats av personer från Pharmacia under drygt tio år.

Samarbete med flera vinnare
Ett klassiskt exempel med svenskt intresse är Genotropin, ett rekombinant tillväxt-hormon som sedan flera år är Pharmacia & Upjohns största produkt omsättningsmässigt. Produkten togs fram av amerikanska Genentech.
Att storföretagen gör sig av med personer och verksamheter innebär inte slut på samarbete. Ett aktuellt exempel är ett projekt mot herpes där Astra gått samman med Medivir, ett företag som bildades för tio år sedan när virusforskning lades ner av Astra.
Det nu aktuella projektet syftar till att kombinera en substans mot virus (Medivir) med en antiinflammatorisk (Astra). Den inledande utvärderingen hanteras av det lilla företaget medan Astra tar hand om den storskaliga utvärderingen och eventuella kommersialiseringen.
Rollfördelningen är den vanliga. Det stora, kapitalstarka företagets engagemang ökar i takt med att kostnaderna tillväxer och det lilla företagets ekonomiska muskler inte längre räcker.
Den här trenden är tydlig. Hos flera av de stora läkemedelsföretagen är redan idag cirka hälften av de nya produkterna resultat av samarbete med andra innovativa företag. Och andelen lär stiga även hos företag som idag tar fram de flesta nya produkterna själva.

Konkurrens internt
Samarbete med innovativa läkemedelsföretag har flera fördelar för storföretaget.
En viktig faktor är den konkurrens som det stora företagets forskare möter från det lilla företaget. Förr rådde ofta det så kallade NIH-syndromet (?not invented here?), men det är på väg bort. Storföretagen har helt enkelt inte råd att negligera bra innovationer från utomstående. De stora har svårare än de små att hänga med i forskningsfronten, och är mer eller mindre beroende av de specialiserade företagens spetskunskaper.
Även om det ofta är små innovativa företag som kläcker idéer till nya läkemedel så kan inte de stora avskaffa sina forsk-nings? och utvecklingsavdelningar. De måste hänga med i kompetensutvecklingen för att kunna bedöma ett förslag utifrån.
Det lilla företaget har mindre byråkrati och kan i de tidiga skedena spara in flera års utveckling. Detta bidrar till att bromsa kostnaden för att ta fram ett helt nytt läkemedel. En annan besparing ligger i att storföretaget slipper investera i stora anläggningar för projekt som kanske misslyckas. Har man plöjt ner stora investeringar i fasta anläggningar är det svårare att lägga om kursen än om man i stället haft samarbetsavtal med andra företag. 
 

I Sverige har Mifegyne (mifepriston) använts sedan hösten 1992 som alternativ till vakuumaspiration vid en graviditetslängd på upp till nio veckor. Registreringen i Sverige föregicks av viss debatt i media, bland annat om etiken i abortfrågan (?abortpiller för eget bruk, hemaborter? etc).
Då metoden infördes fanns både bland läkare och sjuksköterskor en viss skepsis mot den. En vanlig uppfattning var att smärtorna var mer intensiva och blödningarna kraftigare än vid vakuumaspiration, men senare studier har inte visat någon ökad komplikationsfrekvens.
En studie som gjordes vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå i början av 1995 visar att en medicinsk abort är lika säker som en kirurgisk och dessutom billigare. I studien ingick drygt 300 patienter och av dessa valdes abortpillret av 98 kvinnor och vakuumaspiration av 114. Signifikant fler kvinnor över 25 år valde medicinskt avbrytande jämfört med yngre kvinnor. Inga signifikanta skillnader fanns när det gällde komplikationer mellan metoderna.
Vid kvinnokliniken i Umeå föreslår man medicinsk abort som förstahandsval för kvinnor med en graviditetslängd på upp till nio veckor. 70 procent av dessa kvinnor väljer nu medicinsk abort.

Användningen varierar
Men användningen av Mifegyne varierar kraftigt mellan olika sjukvårdsområden. Medelanvändningen låg förra året på cirka 25 procent av alla aborter under de första 9 graviditetsveckorna.
Att användningen varierar så kraftigt beror inte på läkarnas inställning till metoden menar Viveca Odlind vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
? Vi här i Uppsala har jämfört med Sverige i övrigt en ganska låg användning, men det beror inte på att vi är negativa till metoden, säger hon. Men vi har kanske inte propagerat så starkt för metoden som på andra sjukhus. Vi anser att de kvinnor som önskar en medicinsk abort skall få göra det och vi tycker att det är viktigt att det finns en grad av valfrihet.
Viveca Odlind har inte uppfattningen att det är mest äldre kvinnor som använder medicinsk abort. Förutom bland de allra yngsta tonåringarna är det en ganska bred användning.
I Sverige har inte protesterna mot abortpillret varit så stora. Just nu pågår debatten i Norge där Mifegyne är på väg att registreras. Abortmotståndarna är rädda för att införandet av en ny abortmetod gör att kvinnorna lättare gör abort. Viveca Odlind tycker att det är en konstig inställning.
? Jag tror inte att någon kvinna gör abort beroende på att det finns en enkel abortmetod. Abort gör man för att det inte finns någon annan utväg ur en graviditet. Abortpiller är bara en alternativ metod och det påverkar inte antalet aborter, säger hon. 

Inte lättare
Rent praktiskt går den medicinska aborten till så att kvinnan först har ett ingående samtal med en läkare som sedan undersöker patienten. När man sedan talar om själva aborten informeras kvinnan om möjligheten att välja medicinsk abort och hur det går till. Kvinnan kommer sedan tillbaka efter några dagar för att ta själva pillret och en barnmorska är med när kvinnan tar tabletterna.
? Vi märker redan då att många har frågor och funderingar och det är därför bra att barnmorskan är med som stöd, säger Viveca Odlind.
Sedan går kvinnan hem och får komma tillbaka två dagar senare. Hon får då stanna kvar på en avdelning i några timmar och får där ett prostaglandin som sätter fart på aborten. Behandlingen innebär att man får ett ganska kraftigt värkarbete. Det prostaglandin man använder är oftast Cervagem.
? Vi ger rutinmässigt smärtlindrande behandling och kvinnan får sedan åka hem på eftermiddagen. Vi har en återbesökstid efter två veckor och vår erfarenhet är att många tycker att metoden fungerar bra.
Att göra en medicinsk abort är alltså en ganska krånglig procedur men Viveca Odlind tror att många kvinnor skulle sakna metoden om den försvann.
? Jag tycker att det skulle vara en stor förlust om metoden försvann, men därmed inte sagt att det passar alla, säger hon.

Bra med alternativ
Viveca Odlind tycker att det är bra att det finns två alternativa abortmetoder att välja mellan. Alla studier som har gjorts visar att det är en fördel att kvinnorna får en valmöjlighet. De som väljer abortpiller tycker det är bra att slippa göra skrapning. Den medicinska abortmetoden kan också upplevas som att man tar större eget ansvar för aborten.
? Ibland har jag nästan känslan av att kvinnan känner det som att man annars lämnar över ansvaret till sjukvården, säger hon. Många kvinnor har väldiga skuldkänslor inför att göra abort. Den medicinska metoden är inte lätt, det är både påtagligt och smärtsamt. Det kan upplevas som ett sorts sätt att straffa sig som för kvinnan kan vara positiv ur psykologisk synvinkel. 

Exelgyn i Sverige
Ketty Gunnerholm är representant för Exelgyn i Sverige. Hon följde med läkemedlet när det bytte ägare och var alltså produktchef för Mifegyne under den tid som läkemedlet fanns på Hoechst Marion Roussel, HMR.
Företaget Exelgyn finns ännu så länge bara i Frankrike, Storbritannien och Sverige. Det startade i somras för att ta hand om Mifegyne. Edouard Sakiz, som är ägare till Exelgyn (se föregående artikel), fick patentet till skänks av Hoechst Marion Roussel. Han är endokrinolog och var på 60- och 70-talet forskningsengagerad i produkten. Ketty Gunnerholm håller med om att det är en väldigt speciell situation.
? Hoechst Marion Roussel skänkte bort patentet eftersom man befarade att deras andra produkter hotades med bojkott, säger hon. Därför är det är en fördel att vi bara har en produkt, det är en förutsättning att vi skall kunna arbeta utan att andra produkter skall vara hotade.
Ketty Gunnerholm ser ljust på företagets framtid.
? Det är en enorm efterfrågan på produkten. Det finns en stor otålighet hos gynekologer i Norden. Mifegyne var ju bara registrerat i tre länder när Hoechst Marion Rousell bestämde sig för att inte fortsätta utvecklingsarbetet. I de andra länderna var det många läkare som ville ha tillgång till det och när de nu ser en möjlighet är de otåliga.
I Norge skall det registreras inom kort. Där finns det en mer högröstad antiabortrörelse än i Sverige och det har varit en massmedial debatt under några veckor.
? Men från politiskt håll i Norge menar man att när man nu tillåter abort så skall man inte lägga sig i vilka metoder man använder på sjukhusen, säger Ketty Gunnerholm.
Det kommer att lämnas in en EU-ansökan för Mifegyne efter sommaren. Aborter är idag legala i 40 procent av de europeiska länderna. 

Pharmacia & Upjohn är starkt nog att stå på egna ben. Bolaget för inga diskussioner om samgående med andra företag och det är osannolikt att Pharmacia & Upjohn blir uppköpt. Det sade bolagets VD Fred Hassan på en presskonferens i Stockholm i slutet av februari i samband med att man offentliggjorde planerna på ett nytt forskningscentrum i Stockholm.
? Vi kommer att lansera flera nya läkemedel som garanterar oss försäljningstillväxt, sade han. Han hänvisade bland annat till Detrusitol som väntas bli bolagets största produkt.
 Forskningscentret är dock ingen nyhet. Pharmacia & Upjohn meddelade sina planer redan i december 1996 men sedan dess har det varit osäkert om det skulle bli av. Beslutet att lägga forskningscentret i Stockholm var inte självklart. Flera andra länder diskuterades som alternativ. Den svenska forskningstraditionen, bolagets svenska historia, Nobelpriset, närheten till Karolinska institutet var Fred Hassans argument för att lägga centret i Stockholm. Det nya forskningscentret är en investering motsvarande cirka 1,1 miljard kronor och arbetet kommer att inledas senare i år.
Pharmacia & Upjohns vilja att behålla verksamheten i Sverige har ifrågasatts den senaste tiden. Men Fred Hassan bygger beslutet att förlägga centret till Sverige på strikt affärsmässiga grunder. Omkring 235 forskare ska arbeta i forskningscentret när det står färdigt år 2001.
Centret kommer att betyda mycket
för bolagets framtida forskning i Sverige menade representanter för Pharmacia & Upjohn som var uppenbart nöjda med beslutet efter den senaste tidens massiva kritik mot bolagets neddragningar i Sverige.
? Det är en stor satsning för Pharmacia & Upjohn i Sverige och det är en viktig signal till forskare i Sverige både inom och utanför företaget, sade forskningsdirektör Göran Ando.

Forskningen koncentreras till Stockholm
Grundforskningen inom Pharmacia & Upjohn kommer i den nya strukturen att koncentreras till Stockholm i takt med att det nya forskningscentret byggs. Klinisk Utveckling i Europa, liksom Registrering och Projektledning kommer också huvudsakligen att ligga i Stockholm. När året är slut kommer det att finnas 170 personer inom forskning i Stockholm och 365 inom utveckling. 115 personer som arbetar med forskning kommer att vara kvar i Uppsala i avvaktan på att det nya forskningscentret blir klart. Vid årsskiftet 1998-99 kommer det inte att finnas någon utvecklingsverksamhet i Uppsala.
All verksamhet som hör till näringslösningar koncentreras till Uppsala. Där tittar man på en ny ägarlösning, men det är inget man vill kommentera i dagsläget. I dagarna börjar man bygga den nya anläggningen för fyllning av sterila sprutor i Uppsala. Dessa båda anläggningar kommer att sysselsätta cirka 500 personer.
Verksamheten för Detrusitol kommer att ledas från Uppsala genom att några nyckelpersoner finns kvar, även om verksamheten flyttas till Kalamazoo. Där är inte den organisatoriska bilden helt klar.
Det blir totalt 90 personer som inte får behålla sina arbeten, 55 i Uppsala och 35 i Stockholm, främst inom utvecklingsverksamhet. Pharmacia & Upjohn har samtidigt 100 vakanser inom FoU-organisationen.
? Är man väldigt specialiserad kan det vara svårt att hitta arbeten inom företaget, men vi hoppas kunna lösa det med omplaceringar eller naturlig avgång, säger Sören Densjö, Informationschef på Pharmacia
& Upjohn.
Sammantaget betyder det att 150 personer byter arbetsplats från Uppsala till Stockholm.
? Vi har redan idag en egen busslinje med 12 turer i varje riktning för att lösa problemen, säger Sören Densjö. Det är en viktig bit i att förenkla kommunikationen.

Satsning på leptinforsking
Med det nya forskningscentrumet inriktas Pharmacia & Upjohns forskning på metaboliska sjukdomar som diabetes, fetma, trombos och tillväxthormonbrist.
? Vi tror att vi har möjligheter att komma vidare på det metabola området, framför allt inom diabetes, säger Göran Ando. Under året räknar vi med att starta kliniska försök med ett läkemedel som bygger på leptin.

Leptinforskningen vid Pharmacia
& Upjohn siktar på läkemedel för både diabetes och fetma genom ett ämne som påverkar leptinet. Leptin bildas i fettvävnad och frisätts efter födointag, till exempel sekundärt till måltidsinducerad insulinfrisättning. När sedan leptinet når hjärnan hämmas aptiten och metabolismen ökar. Genetiskt överviktiga möss har för låg leptinaktivitet ? antingen på grund av att leptin saknas eller på grund av att ett inaktivt leptin produceras. Om dessa djur tillförs leptin normaliseras vikten. Det har funnits tveksamheter om leptin också har med human fetma att göra och olika forskningsrapporter om leptinets betydelse har duggat tätt.
   Effekten av leptin är densamma både vid fetma och vid diabetes ? det ökar förbränningen. Om man går ner i vikt har det naturligtvis också en positiv effekt på diabetes. Den form av diabetes som ett leptinläkemedel kan bli aktuellt för är typ II diabetes. 
   Upptäckten av leptin har sporrat forskningen kring fetma och Göran Ando medger att forskningen kring leptin sker i hård konkurrens med många andra företag.

Nysatsningar behövs
Det mest positiva för Pharmacia & Upjohn vid den senaste bokslutsrapporten är framgångarna för de nya produkterna Xalatan mot grön starr och Camprosar för behandling av tjocktarmscancer som ökade mer än vad många analytiker väntat sig. Detrusitol mot urininkontinens har också haft höga försäljningssiffror sedan introduktionen.
Pharmacia & Upjohn gjorde fem nylanseringar under fjolåret vilket är ovanligt många. Men det behövs för att kompensera den dåliga utvecklingen för de gamla produkterna. Den klassiska storsäljaren Genotropin och ögonoperationshjälpmedlet Healon tappar 12 respektive 18 procent av sin försäljning. Bakom nedgången för Genotropin ligger främst ett återförande av marknadsrättigheterna från Sumitomo som skött distributionen på licens i Japan. Sumitomo har i stället valt att samarbeta med amerikanska Genentech. Det blir tufft för Pharmacia & Upjohn som både skall bygga upp en egen säljstyrka och möta en ny konkurrent i Japan.
I fusionsarbetet har lanseringar av nya mediciner för den öppna vården prioriterats hårt. Frågan är om det inte har gått ut över de etablerade  nischprodukterna.

Skåne ligger högt jämfört med andra delar av landet när det gäller kostnader för läkemedelsanvändningen. Mot bakgrund av tankar om att ersättningen i framtiden ska baseras på antalet invånare är det extra angeläget för Skåne att minska kostnaderna.
Generisk förskrivning av läkemedel innebär att förskrivaren i stället för läkemedlets produktnamn (till exempel Losec) skriver substansnamnet (till exempel omeprazol) på receptet.
Förslaget har väckt kraftiga reaktioner från läkarfackligt håll och läkemedelsföretagen. Fackliga företrädare har hotat med bojkott av försöket.
? Ett skäl till att det är viktigt att studera värdet av generisk förskrivning, är att landstingen numera har det ekonomiska ansvaret för läkemedel, säger professor Ragnar Norrby. Han är ordförande för läkemedelskommittén för Lund-Landskrona-Orup och ledamot i Skånes läkemedelsråd, det övergripande organet för läkemedelskommittéerna i Skåne. Han är dessutom sedan årsskiftet ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

Halva kostnaden
? Om läkemedel står för hälften av en vårdcentrals budget kommer det självklart att vara frestande för varje verksamhetschef att försöka minska kostnaderna, säger han.
? Då är det mycket bättre att vi i en väl kontrollerad form testar generisk förskrivning än att icke utprövade metoder används för att pressa ned kostnaderna, säger Ragnar Norrby.
Exakt hur försöket kommer att läggas upp är inte klart, men troligen kommer två eller tre distrikt att ingå, medan ett kommer att fungera som kontroll. Lund och Malmö kommer att vara med och eventuellt också Helsingborg.
Ragnar Norrby vill ha med NEPI och IHE som utvärderare av projektet.
? Vi i läkemedelskommittéerna  är ju inte objektiva. Bland våra uppgifter ingår att spara pengar på läkemedelsanvändningen, säger han.

Slipper telefonsamtal
Apoteken är en annan viktig part i projektet. Man måste studera vilka effekter generisk förskrivning skulle få för apotekspersonalens arbete.
? Belastningen skulle faktiskt kunna minskas. Farmaceuterna skulle slippa jaga läkare varje gång ett recept innehåller dyra läkemedel som finns på referensprislistan, säger Ragnar Norrby.
Även om försöket med generisk förskrivning skulle bli framgångsrikt anser Ragnar Norrby inte att man ska tvinga läkare till generisk förskrivning.
? Det finns svåra substansnamn, till exempel bland p-piller. Och det finns patienter som bara sover på Mogadon. Självfallet ska man inte äventyra läkare?patientkontakten, säger Ragnar Norrby med eftertryck.
Å andra sidan finns det läkemedel där det inte finns rationella skäl att använda de dyra varianterna.
? Varje gång jag ser en läkare skriva ut Lasix i stället för furosemid blir jag misstänksam, säger Ragnar Norrby.

Både förskrivning
och substitution?
Den jedingska utredningen föreslår att generisk substitution ska få ske om inte läkaren motsätter sig detta. Men utredningen säger nej till generisk förskrivning. Det bör inte införas bland annat för att ?många generiska namn är långa och likartade?.
Eventuellt kommer även generisk substitution att provas i den planerade skånska studien. I så fall kanske ett distrikt provar generisk förskrivning, ett generisk substitution och ett är kontroll.
Visserligen är en del generiska namn krångliga och svåra att lära sig för både läkare, patienter och farmaceuter. Men de har också en avgjord fördel ? en fördel som kommer att växa i takt med att vi rör oss mer och mer utanför det egna landets gränser.
? De generiska namnen är desamma, medan produktnamnet kan variera från land till land. I framtiden kommer det att ge en fördel för de generiska namnen, säger Ragnar Norrby.

Förutom att det sannolikt är världens mest lönsamma industrigren är läkemedelsindustrin också en långsiktig industri, enormt långsiktig. Det är utgångspunkten för Peter Sjöstrand, arbetande styrelsemedlem i det schweiziska investmentbolaget PharmaVision 2000 som är den största ägaren i Roche efter grundarfamiljen Hoffman-Sacher med 12?13 procent av rösterna och också en stor ägare av GlaxoWellcome.
? Det tar enormt lång tid från vetenskaplig upptäckt till kommersiell framgång. Det vi ser idag är resultatet av vad som gjordes på 70- och 80-talen och det som görs idag kommer att visa resultat mycket längre fram, säger han.
Peter Sjöstrand är läkare och civilekonom och har en lång erfarenhet av läkemedelsindustrin ? och han har sett den från flera sidor. Han har arbetat i 20 år på Astra med det svenska läkemedelsföretagets tre senaste VD:ar; Karl Arne Wegerfelt (VD 1957?1977), Ulf Widengren (VD 1977?1987) och Håkan Mogren (VD 1988? ). Kring årsskiftet 1992?1993 lämnade han Astra och den operativa sidan av läkemedelsindustrin och ägnar sig istället på heltid åt ägar- och strukturfrågor i investmentbolaget PharmaVision 2000. Men tack vare sina tidigare erfarenheter kan han naturligtvis skärskåda läkemedelsindustrin på ett annat sätt än den normale investeraren och kommer också till andra slutsatser.
? Aktiemarknaden har en väldigt mekanistisk syn på läkemedelsindustrin. Man lägger framtida produkter till nuvarande enligt företagens projektplaner och räknar hem vinsterna långt in i framtiden, men läkemedelsindustrin fungerar inte så, säger han. Det är bara de kompetenta och motiverade människorna inom läkemedelsindustrin som kan skapa de riktigt bestående värdena.

Framtiden kräver mer
I en värld med låg inflationstakt jagar alla tillväxt och läkemedelsindustrin är en av få branscher som kan skapa en reell tillväxt i framtiden, menar Peter Sjöstrand.
De traditionellt stora industrigrenarna pappers-, skogs- och textilindustrin har i princip stått still i värdeutveckling de senaste 15 åren medan läkemedelsindustrin under samma tid har haft en stadig tillväxttakt. Men det är naivt att tro att denna tillväxt bara kommer att fortsätta som förut, det kommer att krävas mer av företagen i framtiden, menar Peter Sjö-strand. Omvärlden ändras i ett accelererande tempo och konkurrensbilden förändras därmed mycket snabbare.
? De som tittar på aktiekurvorna nu och tror att det går att extrapolera utvecklingen in i framtiden är lika fel ute nu som de som på 70-talet inte trodde på att läkemedelsindustrin skulle utvecklas som den gjort, säger han.
Trots att Peter Sjöstrand menar att villkoren för tillväxt inom läkemedelsindustrin i framtiden kommer att förändras är hans recept på tillväxt egentligen inte så komplicerat ? eller ens nytt. Det handlar väldigt mycket om den klassiska innovationen som ska lyfta företaget. I en ny och snabbare tid blir det dock andra villkor och spelregler som gäller och det är det som är det nya i framtidens läkemedelsvärld, menar han.

Måste skapa långsiktiga
värden
Den spruckna affären mellan SmithKline Beecham och GlaxoWellcome är sannolikt startskottet på en ny våg av sammanslagningar inom läkemedelsindustrin, menar Peter Sjöstrand. Även om han framhåller att just den här affären hade resulterat i ett företag med betydligt mycket större konkurrenskraft på lång sikt så är det något som hör till undantagen, menar han.
? Det är alltför ofta kortsiktiga motiv, som ledningens vilja att visa handlingskraft i ett trängt läge, som ligger bakom fusionerna, säger han.
Det enda acceptabla skälet för att slå samman två läkemedelsbolag är dock att man skapar långsiktiga värden, menar Peter Sjöstrand.
? Aktiekursen går omedelbart upp efter en fusion eftersom aktiemarknaden väntar sig rationaliseringsvinster, men skapar man några långsiktiga värden genom rationaliseringar? Det finns bara två saker som är riktigt viktiga för tillväxten av ett läkemedelsföretag och det är forskning och marknadsföring. I de flesta sammanslagningar har man dock skurit bort forskning, säger han.
Pharmacia & Upjohn
ett misslyckande
I en genomgång av 90-talets fusioner framhåller Peter Sjöstrand sammanslagningen av Ciba-Geigy och Sandoz till Novartis som ett exempel på en lyckad fusion, medan Pharmacia & Upjohn är ett dokumenterat exempel på en misslyckad sådan.
? Fusionen melklan Pharmacia och Upjohn har ju bara varit en lång serie av omfattande felbedömningar, allt ifrån fusionens idé och genomförande via vinstprognoser till ledningsfrågor, säger han. Och här har styrelsen ett tungt ansvar som det blir svårt för dem att springa ifrån.
? Samtidigt som man säger att personalen är företagets viktigaste resurs så tar man bort sin forskning i Uppsala som är själva roten till Pharmacias uppbyggnad. Vilka signaler sänder det? Hur motiverar det övrig personal att fortsätta?
Inte ens den kortsiktiga aktiekursen har mått väl av fusionen. Pharmacia & Upjohns aktie har stagnerat under de senaste åren och ligger nu långt efter utvecklingen av ?World Health Care Index?, det globala aktieindex för läkemedelsindustrin.
? Pharmacia & Upjohn hade ambitionen att bli en ?global player?. Det har man inte blivit, men nu är man knappast ens en bra ?local player? längre, säger Peter Sjöstrand.

Resultat talar för sig själv
Dagens läkemedelsföretag har en tendens att bekymra sig allt mer om vad aktiemarknaden tycker och tänker om dem. Den här flirten med aktiemarknaden tycker Peter Sjöstrand är helt onödig.
? Aktiemarknaden behöver man inte tänka på, säger han. Sköter man sitt företag rätt så talar resultaten för sig själva. Aktiemarknaden är rätt så effektiv på att bedöma ett företag, redovisar man bara det man har och gör på ett konsekvent sätt så sköter sig resten av sig självt.

Kvalitet inte kvantitet
När det gäller innovationer menar Peter Sjöstrand att många läkemedelsföretag verkar ha drabbats av ett kollektivt storhetsvansinne. Det är just nu populärt bland läkemedelsföretagen att gå ut med uppgifter om att de ska lansera si och så många nya substanser per år för att visa sin effektivitet. Ofta handlar det om två till tre nya substanser per år och det är en upptrappning jämfört med tidigare då ett läkemedelsföretag på sin höjd sade sig kunna lansera en ny substans per år. Peter Sjöstrand menar dock att det är de kvalitativa och inte de kvantitativa aspekterna som är viktiga när det gäller nya läkemedel.
? Det är t ex mycket bättre med en riktigt bra substans vart femte år än att komma med flera medelmåttiga produkter varje år, säger han. Ta bara exemplet Zantac, en produkt som burit ett helt företag till världstoppen i storlek och lönsamhet. Hur hade Glaxo sett ut om de hade haft fem medelmåttiga substanser istället? Astras Losec är ett annat bra exempel på samma sak.
Och kvaliteten kommer att bli ännu viktigare i framtiden, menar Peter Sjö-strand.
? Det kommer att krävas väsentliga terapiframsteg för att rättfärdiga höga priser i framtiden. ?Me-too?-varianternas lönsamhet kommer att urholkas, säger han.

Den nya gentekniken
framtidens vinnare
Listan över de 15 försäljningsmässigt största läkemedlen i världen föranleder Peter Sjöstrand att filosofera lite över sakernas tillstånd inom hälso- och sjukvården.
? Återspeglar läkemedlens topp-femton det medicinska behovet?, frågar han. Är t ex magsår/dyspepsi ett av världen största hälso- och sjukvårdsproblem? Är det rimligt att sex av de femton största preparaten är hjärt-kärlläkemedel när det finns en uppsjö av sådana produkter att välja på, och alltså stora utbytesmöjligheter till olika pris?
För att lyckas åstadkomma en tillväxt inom hjärta-kärlområdet kommer det i framtiden att krävas nya riktigt innovativa lösningar ? inte en ny sorts kärldilaterare, menar Peter Sjöstrand.
? Jag tror att tillväxten kommer att drivas på av helt nya produkttyper, säger han. Gentekniskt framställda, innovativa produkter som t ex Epogen och Neupogen (stimulerar röda respektive vita blodkroppar) från amerikanska Amgen har redan visat sig på topplistan. Och den nya bioteknologin som arbetar med reglering av generna innebär helt nya möjligheter till framtida läkemedel.
De stora sjukdomsområdena där det finns flera alternativa läkemedel, som hjärta-kärl exempelvis, kommer nämligen ganska snart att utsättas för en mycket hård prispress, tror Peter Sjöstrand. Istället är det de höginnovativa läkemedlen som saknar alternativ som har en enorm potential i framtiden.
? Läkemedelsindustrin har med andra ord alla möjligheter att vara en framgångsrik tillväxtmotor även fortsättningsvis. Mitt recept för tillväxt är att man inom läkemedelsindustrin bättre måste ta till vara de kompetenta och motiverade medarbetarna och också snabbt ta till vara de språngvisa framsteg som görs både inom grundforskningen och olika teknologier. Man kommer nämligen inte att kunna extrapolera dagens utveckling in i framtiden, säger han.

Användningen av olika läkemedel mot högt blodtryck varierar avsevärt, även inom ett begränsat geografiskt område. Läkarna vid en del vårdcentraler valde i mycket högre grad än andra läkare dyra läkemedel mot hypertoni, främst kalciumantagonister.
Det leder till att kostnaderna blir olika. Kostnaden för en dags behandling av en patients hypertoni varierade mellan under en krona och 20 kronor. Den genomsnittliga dagliga läkemedelskostnaden, för alla patienter på en vårdcentral, var 2,52 kronor på den ?billigaste? vårdcentralen och 5,55 kronor på den ?dyraste?.
Uppgifterna ingår i en ännu opublicerad studie som gjorts av epidemiolog Gunnar Lindberg, Nätverk för läkemedelsepidemiologi (NEPI). Studien omfattade 1 125 slumpvist utvalda patienter på 22 av Värmlands 33 vårdcentraler.
 60 procent av de studerade personerna var kvinnor. Medelåldern var 70 år för kvinnorna och 67 år för männen.
Alla vårdcentraler i länet hade bjudits in att delta, men bristande tid och bristfälliga registeruppgifter fick var tredje vårdcentral att avstå från deltagande.

Män drog högre kostnader
Undersökningen bekräftar vad som sagts tidigare, nämligen att män i högre grad än kvinnor får de nya och dyra läkemedlen mot hypertoni. Hälften av kvinnorna, men endast 40 procent av männen, behandlades med diuretika. 26 procent av männen, men endast 15 procent av kvinnorna, fick ACE-hämmare.
När man korrigerat för ålder och medicinska komplikationer så var kostnaden för genomsnittsmannen 89 öre högre per dag än för en genomsnittlig kvinna.
Åldern påverkade kostnaden. För varje år minskade kostnaden med tre öre per dag.
Några medicinska komplikationer höjde kostnaden för blodtrycksbehandlingen, medan andra inte påverkade den signifikant. Nedsatt njurfunktion ledde till att behandlingskostnaden ökade med 1,65 kronor per dag. Diabetes ökade kostnaden med 1,21 kronor.
Däremot fanns inga statistiska samband mellan kostnaden och stroke, hjärtinfarkt, angina pectoris och hjärtsvikt. En sjukdomsgrupp som inte fanns med i undersökningen var astma och obstruktiv lungsjukdom.
? Så här i efterhand kan man säga att det var synd att vi inte också tittade på om detta hade påverkat läkemedelskostnaden, säger Gunnar Lindberg.

Samma blodtryck
Förutom en tendens till lägre genomsnittligt blodtryck vid vårdcentraler som använde mycket diuretika fanns det inga samband mellan läkemedelsval och uppnått blodtryck.
När uppgifterna samlades in, mellan februari och november 1996, fick 45 procent av patienterna diuretika, 53 procent betablockerare, 19 procent ACE-hämmare och 35 procent kalciumantagonister. 2 procent fick andra blodtryckssänkande läkemedel.
Drygt hälften, 52 procent av patienterna, behandlades med enbart ett trycksänkande läkemedel, 37 procent fick två stycken, 10 procent fick tre olika läkemedel och 1 procent fick fyra eller fler blodtryckssänkare.
Bland dem som fick enbart ett läkemedel var betablockerare vanligast, 39 procent av patienterna. 24 procent fick ett diuretikum, 23 procent en kalciumantagonist och 13 procent en ACE-hämmare.

Samband
man?kalciumantagonist
Användningen av hypertoniläkemedel varierade med egenskaper hos patienterna. Diuretika är exempelvis betydligt vanligare bland patienter som drabbats av stroke. Även hjärtsvikt och nedsatt njurfunktion var avsevärt vanligare bland diuretikaanvändare än bland dem som inte fick diuretika.
På motsvarande sätt sågs ett positivt samband mellan patienter som haft hjärtinfarkt och behandling med betablockerare. Omvänt gällde att patienter med hjärt-svikt fick betablockerare mindre ofta än dem utan hjärtsvikt.
ACE-hämmare var betydligt vanligare hos patienter med hjärtsvikt och diabetes.
Egenskapen ?man? var underrepresenterad bland dem som fick diuretika och betablockerare, samt överrepresenterad bland dem som fick kalciumantagonister och ACE-hämmare. Egenskapen ?man? var den enda parametern där det fanns ett statistiskt signifikant samband med användning av kalciumantagonister.
Detta antyder att det inte fanns någon speciell medicinsk indikation, utöver hypertoni, bakom valet att behandla med en kalciumantagonist.

Tidsfaktorn viktig
Värmlandsundersökningen redovisar också hur behandlingsstrategin förändrats sedan slutet av 1980-talet.
Under perioden 1987?1989 dominerade betablockerare och diuretika terapin. Av patienter som då fick sin första hypertonimedicinering fick 47 procent betablockerare och 41 procent diuretika. Då användes kalciumantagonister och ACE-hämmare i liten omfattning, 6 procent vardera av de nya patienterna.
I början av 1990-talet, 1990?1992, hade mönstret förändrats. Framför allt användningen av diuretika, men även av betablockerare, hade gått kraftigt bakåt ? samtidigt som både ACE-hämmarna och kalciumantagonisterna hade nått en andel av omkring 15 procent vardera av patienterna.
Under nästa period, 1993?1995, hade kalciumantagonisterna ryckt fram ytterligare och förskrevs nu lika ofta som betablockerare som förstahandsmedel. Både diuretika och ACE-hämmarna hade backat som nyinsatt singelterapi.

Vad driver
kostnadsökningen?
Gunnar Lindberg har undersökt vilken tyngd olika faktorer har bakom kostnadsskillnaderna.
Nedsatt njurfunktion, diabetes, andra medicinska komplikationer, ökande ålder och könet förklarar endast fem procent av kostnadsskillnaderna. Hade man tagit med astma och obstruktiv lungsjukdom hade möjligen ytterligare ett par procent-enheter skillnad fått en förklaring.
? Det återstår att förklara mer än nio tiondelar av skillnaden. Behandlings-
mönstret har till största del en annan bakgrund än de enskilda patienternas behandlingsbehov. Mottaglighet för industribunden läkemedelsinformation kan förklara en del av variationen, konstaterar Gunnar Lindberg.
En annan faktor är att effekten av en läkemedelsprövning kan finnas kvar länge ? de patienter som till exempel fick en kalciumantagonist i en prövning får ofta behålla det medlet när prövningen avslutats. 

?Användning av kalciumkanalsblockerare kan möjligen öka risken för självmord?. Så lyder, i svensk översättning, det sammanfattande omdömet i en ny svensk studie som publicerades i British Medical Journal den 7 mars (BMJ 1998;316:741?5). Författarna är verksamma inom Nätverk för läkemedelsepidemiologi (NEPI), Farmaceutiska fakulteten i Uppsala och samhällsmedicinska institutionen vid Lunds universitet.
Artikeln bygger på två studier. Den ena omfattar data om förskrivning av åtta olika grupper av hjärt-kärlläkemedel och självmordsfrekvenser från 152 av Sveriges kommuner. Den andra undersökningen omfattade personer i en svensk kommun (Tierp) som 1988 och 1989 fick blodtryckssänkande läkemedel.
Den förstnämnda studien var en så kallad ekologisk studie, det vill säga att data rör hela grupper och inte individer. Denna undersökning visade ett signifikant samband mellan användning av kalciumantagonister och självmord. Inga andra hjärt-kärlläkemedel visade signifikanta samband, sedan hänsyn tagits till förekomst av hjärt-kärlsjukdomar.
Utöver kalciumantagonister ingick di-uretika, betablockerare, ACE-hämmare, lipidsänkare, lågdos acetylsalicylsyra, nitrater samt hjärtglykosider i studien.

Fem gångers riskökning
I Tierpsstudien ingick samtliga 3 397 personer som 1988?1989 använde blodtryckssänkande läkemedel. 617 av dessa använde kalciumantagonister och 2 780 andra blodtryckssänkande läkemedel. De följdes till och med utgången av 1994. Av dem i den förra gruppen begick fem självmord (varav ett osäkert fall). I den senare gruppen var antalet självmord fyra.
Bland dem som använde andra läkemedel än kalciumantagonister var självmordsrisken lika hög som i hela svenska befolkningen. Risken för självmord var 5,4 gånger högre för dem som använt kalciumantagonister, när man korrigerat för ålder och kön.
Dock finns en osäkerhet i och med att det 95-procentiga konfidensintervallet var 1,4?20,5. Det vill säga att i ena ytterlighetsläget löper de som använder kalciumantagonist enbart 40 procents högre risk än icke-användarna. I den andra ytterligheten är risken 2 000 procent högre.
Gunnar Lindberg, epidemiolog på NEPI och en av dem som gjort studien, anser att man måste tolka resultaten försiktigt.
? Det kan finnas ett reellt samband, men inget är ännu bevisat. Det behövs mer forskning för att slå fast om kalciumantagonister ökar risken för självmord.
? Tills vi vet säkert finns all anledning att vara försiktig med att påbörja behandling med kalciumantagonister. Kalciumantagonister är sällan det enda alternativet för en ny patient, säger han.

Rekommendationer står fast
Professor Björn Beermann, Läkemedelsverket, ser svagheter i den aktuella artikeln, och anser inte att det finns skäl att ändra den aktuella rekommendationen när det gäller kalciumantagonister.
? Sambandet är svagt. En relativ risk på 1,4 har liten tyngd när det gäller en observationsstudie. Det behövs stora kontrollerade studier för att få klarhet, och sådana är på gång, säger han.
Han påpekar att det inte finns några uppgifter om varför patienterna fick, eller inte fick, kalciumantagonister. Därför vet man inte hur jämförbara de är. Det fanns tidigare misstankar om att betablockerare kunde leda till depressioner.
Om personer med risk för depression av denna anledning inte fick betablockerare utan i stället exempelvis kalciumantagonister får man en snedvridning av patientgrupperna. 

Den 2 mars offentliggjordes förra årets upplagesiffror från Tidningsstatistik AB (TS). Siffrorna för 1997 visar att Läkemedelsvärlden ligger i den absoluta toppen bland de medicinska tidningar som ökar. Bland ?vinnarna? ? de som ökat sin upplaga under förra året ? intar nämligen Läkemedelsvärlden och Dagens Medicin en särställning. Båda tidningarna ökade sina respektive upplagor med 600 exemplar. Mätt i procentuell ökning är upplageökningen 7,8 procent för Läkemedelsvärlden och 3,6 procent för Dagens Medicin, eftersom den senare, totalt sett, har en högre upplaga.
Läkemedelsvärlden och Dagens Medicin ?vinnare?
Den totala TS-kontrollerade upplagan för Läkemedelsvärlden under 1997 steg därmed från 7 700 exemplar till 8 300 exemplar. Dagens Medicin ökade på motsvarande sätt sin upplaga från 16 700 exemplar till 17 300 exemplar.
Bland övriga ?vinnare? återfinns också Sveriges Farmacevtförbunds tidning Farmacevtisk Revy som ökade sin upplaga med 100 exemplar till 7 700 exemplar och sjuksköterskefacket Vårdförbundets tidning Vårdfacket som ökade med 400 exemplar till 114 100 exemplar.
Landstingsvärlden ?förlorare?
Bland ?förlorarna? ? de som minskat i upplaga under förra året ? hittar man Landstingsförbundets tidning Landstingsvärlden som nu krupit under 10 000-strecket på grund av minskningen med 300 exemplar och har nu en TS-kontrollerad upplaga för 1997 på 9 800 exemplar. Där finns också Farmaciförbundets tidning Farmacifacket vars upplaga minskat med 100 exemplar till 7 200 exemplar och Läkarförbundets tidning Läkartidningen som minskade med 200 exemplar till 29 200 exemplar.

Medikament
oseriös nykomling
En nykomling bland de TS-kontrollerade medicinska tidningarna som bör kommenteras är tidningen Medikament. I sitt första nummer för i år deklarerade chefredaktören för Medikament att tidningen hade en TS-kontrollerad upplaga på 21 500 exemplar och att detta skulle vara ett tecken på tidningens framgång.
TS-siffran stämmer visserligen, men vid en närmare granskning visar det sig att den registrerade upplagan egentligen bara härrör sig från en enda utgåva av tidningen, i november 1997. Detta kan naturligtvis förklaras med att tidningen är nyansluten till TS. Men när det dessutom visar sig att praktiskt taget hela upplagan är gratisdistribuerad ? 20 800 exemplar av 21 500 tidningar skänks bort ? känns uttalandet lite väl magstarkt. Att hävda att en TS-upplaga som baseras på att man en gång skänkt bort över 20 000 tidningar är ett tecken på en tidnings framgång verkar inte riktigt seriöst.

Lars Jedings utredning Läkemedel i vård och handel samt Sven-Olof Karlssons Läkemedel i priskonkurrens har nu skickats ut på remiss och svaren skall vara inne den första oktober. Därefter kan ett förslag tidigast komma till vårriksdagen nästa år och förändringarna skulle då kunna träda i kraft år 2000.
I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen och när det gäller utformningen av den statliga priskontrollen vill regeringen i första han ha synpunkter på förslaget i Läkemedel i priskonkurrens som avser förändringar i ett kortare tidsperspektiv än i den andra utredningen.
Remissen har gått till sammanlagt 79 remissinstanser; samtliga landsting, fackföreningar, myndigheter och instanser inom sjukvården samt olika förbund inom dagligvaruhandeln.
Men som vanligt kan vem eller vilka som vill lämna synpunkter på remisserna. 
Den del av Lars Jedings utredning som behandlar läkemedelsinformationen kommer att gå ut i en egen remissrunda senare. 

Magen och tarmarna, matspjälkningskanalen, står i centrum på apoteken under 1998. Apoteket  AB kommer under året att systematiskt arbeta sig genom hela systemet, uppifrån och ner.
Under våren inriktas informationen främst mot problem i matstrupen och de övre delarna av mag-tarmkanalen. Under sommaren informeras om turistdiarré och överkänslighet för föda. I höst kommer information om den nedre delen av mag-tarmkanalen.
? Det känns angeläget att rikta intresset mot ett område där väldigt många har problem och där man inte så gärna pratar om en del av dessa, säger Lotte Gaasvik Blomqvist, projektledare för Mag-Tarmåret på Apoteket AB.

Generande ämnen
Att det finns ämnen som generar många, till exempel ändtarmsproblem, är ett skäl till att man har samlat informationen till patienter i en enda broschyr ? en skrift som med sina 48 sidor snarare bör kallas häfte. Tidigare har man gjort flera, mindre omfattande, broschyrer om enskilda problem.
Innan man satte ihop råden i häftet, ?Apotekets råd om magen och vanliga tarmproblem?, samlade man in synpunkter från personer med olika sjukdomar och mag-tarmbesvär.
? En punkt där det rådde stor osäkerhet var hur länge man själv kan medicinera med receptfria läkemedel innan man bör söka läkare. I häftet finns återkommande rutor med praktiska upplysningar om när det är dags att ta kontakt med läkare, säger Lotte Gaasvik Blomqvist.
Ett annat förhållande som kom fram är att patienterna saknar förtroendeingivande information.
? Förhoppningsvis ska temaåret öka kunskapen hos svenskarna, säger Lotte Gaasvik Blomqvist.

Ändra livsstil
Många av de lindriga mag-tarmbesvären beror på vår livsstil. Därför är det första rådet i många fall just att personen med besvär bör fundera genom sin livsstil.
? Rökning, för mycket kaffe, alkohol, fet mat, för lite fibrer och för lite dryck är vanliga orsaker till mag- och tarmbesvär. Ändringar på dessa punkter är ofta det första man bör göra, innan man provar våra receptfria läkemedel, säger Lotte Gaasvik Blomqvist.

Multimedia och Internet
För apotekspersonal har man tagit fram utbildningsmaterial. Redan 1991 gjordes en cd-rom med information om den övre delen av mag-tarmkanalen. Denna har nu uppdaterats och finns tillgänglig. En andra skiva, som tar upp den resterande delen av mag-tarmkanalen ska bli klar under april månad.
Cd-rom-skivorna  innehåller en teoridel med beskrivningar om exempelvis anatomi och behandlingar, som användaren kan klicka sig fram i. Sedan finns också övningsuppgifter och en del där man tränas inför kundfrågor. I avsnitten föreställer skådespelare kunder som ställer frågor som användaren ska besvara.
Det kommer också att finnas aktuell information om mag-tarmåret på
Apotekets hemsida på Internet
(www.apoteket.se) 

Mitt i pressläggningen erfar Läkemedelsvärlden att det pågår slutförhandlingar mellan staten och Apoteket AB:s pensionsstiftelse. Under lång tid har det pågått diskussioner om att staten ska överta pensionsstiftelsens andel av bolagets aktier, en tredjedel (se Läkemedelsvärlden nr 2-98, sidan 11).
Avsikten är att förhandlingarna ska avslutas i månadsskiftet mars-april. Sedan behövs tiden fram till bolagsstämman i sommar för att klara den pappersexercis som krävs för att affären formellt ska slutföras. 

GlaxoWellcome har beslutat sig för att kraftigt reducera priserna för sitt aids-läkemedel Retrovir (zidovudin) i U-länder. Enligt en talesman för det engelska läkemedelsföretaget kommer det att handla om en prissänkning på mellan 65 och 75 procent.
Orsaken till beslutet är en nyligen avslutad studie från Thailand på hiv-infekterade, gravida kvinnor som visade att Retrovir, givet under de tre-fyra sista veckorna av graviditeten samt under förlossningen, minskar risken för överföring av hiv-smittan till barnet med 51 procent, jämfört med placebo.
90 procent av världens hiv-smittade bor i U-länder. Förra året dog cirka 600 000 barn av aids som de fått av sina mödrar och varje år föds det cirka 550 000 smittade barn, enligt FN:s aids-grupp UNAIDS som också initierat prisdiskussionerna med GlaxoWellcome.
Studier pågår just nu för att hitta den optimala behandlingen för att förhindra överföring av hiv till spädbarn och GlaxoWellcome lovar att en liknande prissänkning kommer att ske om företagets andra hiv-läkemedel Epivir (lamivudin) visar sig vara effektivt. 

Den aviserade fusionen mellan Glaxo Wellcome och SmithKline Beecham sprack i slutskedet. Det skulle ha blivit världens största läkemedelsföretag. Det var det andra bakslaget för SmithKline Beecham i strävan att hitta en samarbetspartner. Strax innan offentliggjordes att företaget avbrutit förhandlingarna med amerikanska American Home Procucts.
Frågan är om de två misslyckade försöken till mega-sammanslagningar sporrar eller hindrar fortsatta fusioner inom läkemedelsindustrin

Pharmacia & Upjohn-ledningen tror på en försäljningsmässig vändning för företaget, och mycket hopp står till det nya inkontinensmedlet tolterodin (Detrusitol). Läkemedlet godkändes i referenslandet Sverige i höstas, men när det ömsesidiga erkännandet så småningom kom visade det sig att ett av koncernens ?hemländer?, Italien, gick emot övriga EU-länder genom att inte godkänna läkemedlet. För att helt gå emot ett referensland krävs att landet som har en avvikande åsikt hävdar att läkemedlet medför en folkhälsorisk.
? Folkhälsorisk kan låta allvarligt, men begreppet har fått en väldigt vid tolkning som kan innefatta brister i kvalitet, säkerhet och effekt. Det troligaste är att italienarna tyckte att läkemedlets effekt helt enkelt var för liten, trots fördelarna på biverkningssidan, säger Tomas Salmonson, enhetschef på Läkemedelsverket.

Medlet ifrågasatt
Inom Pharmacia & Upjohn är tron stark på Detrusitol, och vid en presskonferens nyligen upprepade företagets VD Fred Hassan att han tror preparatet kan sälja för över en miljard dollar årligen. I många medier har dock medlets försäljningspotential ifrågasatts. Detrusitol skiljer sig från de äldre preparaten främst genom att det ger mindre och mildare muntorrhet.
Under 1998 hoppas Pharmacia & Upjohn få Detrusitol godkänt i USA, men den italienska marknaden står företaget alltså utanför än så länge.

Planerar ny ansökan
Den första januari 1998 försvann möjligheten till nationella godkännanden av läkemedel, men eftersom det ömsesidiga erkännandet för Detrusitol kom strax före årsskiftet hade Pharmacia & Upjohn möjligheten att lämna in en modifierad nationell ansökan i Italien i sista stund. Enligt Tommy Johansson på Pharmacia & Upjohns informationsavdelning har man dock inte gjort det, utan planerar i stället att lämna in en ny ansökan om ömsesidigt erkännande av Detrusitol. Normalt blir då samma land som i den första rundan referensland på nytt, i detta fall Sverige. Frågan är dock hur stora utsikterna är att italienarna ändrar sig.
? Om Sverige varit i en motsvarande situation som Italien, hade vi inte godkänt ett läkemedel en andra gång bara för att de 14 andra EU-länderna gjort det eller utifrån andra påtryckningar. Jag vet inte hur italienarna resonerar, men ytterligare dokumentation från företagets sida skulle ge Italien en snyggare reträttväg och kanske göra att de säger ja i en andra runda, säger Tomas Salmonson.
Pharmacia & Upjohn har dragit tillbaka sin första ansökan i Italien, vilket gör att ärendet inte behöver gå till skiljedom.

Tio procent. Det är en magisk gräns för företag som parallellimporterar läkemedel till Sverige. Är inte parallellimportören beredd att lägga sig tio procent lägre i pris än det som gäller för originaltillverkaren avslår Riksförsäkringsverket ansökan. Så hände till exempel för Cross Pharma som förra sommaren ville få igenom en mindre prisskillnad för Imigran. Konsekvensen blev att Cross Pharma avregistrerade produkten.
Nu är det åter dags för motsättningar kring Imigran. Paranova, en danskbaserad parallellimportör som i slutet av mars inledde sin verksamhet i Sverige, har begärt att få sälja Imigran till ett pris som är fem procent lägre än GlaxoWellcomes.
? Det finns helt enkelt inga marginaler för att gå ner tio procent på Imigran, säger Ulf Janzon, VD för Paranova Läkemedel AB.
? Vi har inte haft anledning att gå ifrån inställningen att ett parallellimporterat läkemedel ska vara minst tio procent billigare, säger Catharina Lindberg, chef för Riksförsäkringsverkets enhet för läkemedelsfrågor.

Landstingen samråder
Sedan 1 januari 1997 ska Riksförsäkringsverket samråda med Landstingsförbundet om prissättning på läkemedel.
? Vi anser att man inte generellt ska säga nej till ett lägre pris, även om det inte är tio procent lägre. Vi är tveksamma till en absolut gräns på tio procent, säger Ann Mansvik på Landstingsförbundet.
Paranova har överklagat Riksförsäkringsverkets avslagsbeslut till regeringen, där Socialdepartementet ska ta ställning till överklagandet.
? Vi ifrågasätter beslutet av två skäl. Det ena är om Riksförsäkringsverket har befogenhet att slå fast att ett parallellimporterat läkemedel ska vara tio procent billigare. Det andra är om inte detta strider med konkurrensreglerna inom EU, säger Ulf Janzon.

Går utanför subventionen
Avslaget hindrar inte Paranova från att sälja Imigran i Sverige. Men företagets produkt omfattas inte av läkemedelssubventionen. Detta innebär att knappast några apotek kommer att ta hem det dyra läkemedlet. Minsta förpackningen av Imigran kostar drygt 400 kronor.
Däremot kan företaget möjligen sälja till sjukhusen, eftersom den försäljningen inte subventioneras. Å andra sidan är Imigran inte någon storsäljare inom slutenvården.