Få protester mot abortpillret i Sverige

I Sverige görs cirka 25 procent av de tidiga aborterna med det medicinska abortmedlet Mifegyne. Frånsett en viss debatt vid införandet har abortpillret inte stött på något större motstånd i Sverige. Gynekologer som har erfarenhet av Mifegyne menar att det är en fördel att kvinnorna har två abortmetoder att välja mellan.

19 jul 2002, kl 00:14
0

I Sverige har Mifegyne (mifepriston) använts sedan hösten 1992 som alternativ till vakuumaspiration vid en graviditetslängd på upp till nio veckor. Registreringen i Sverige föregicks av viss debatt i media, bland annat om etiken i abortfrågan (?abortpiller för eget bruk, hemaborter? etc).
Då metoden infördes fanns både bland läkare och sjuksköterskor en viss skepsis mot den. En vanlig uppfattning var att smärtorna var mer intensiva och blödningarna kraftigare än vid vakuumaspiration, men senare studier har inte visat någon ökad komplikationsfrekvens.
En studie som gjordes vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå i början av 1995 visar att en medicinsk abort är lika säker som en kirurgisk och dessutom billigare. I studien ingick drygt 300 patienter och av dessa valdes abortpillret av 98 kvinnor och vakuumaspiration av 114. Signifikant fler kvinnor över 25 år valde medicinskt avbrytande jämfört med yngre kvinnor. Inga signifikanta skillnader fanns när det gällde komplikationer mellan metoderna.
Vid kvinnokliniken i Umeå föreslår man medicinsk abort som förstahandsval för kvinnor med en graviditetslängd på upp till nio veckor. 70 procent av dessa kvinnor väljer nu medicinsk abort.


Användningen varierar
Men användningen av Mifegyne varierar kraftigt mellan olika sjukvårdsområden. Medelanvändningen låg förra året på cirka 25 procent av alla aborter under de första 9 graviditetsveckorna.
Att användningen varierar så kraftigt beror inte på läkarnas inställning till metoden menar Viveca Odlind vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
? Vi här i Uppsala har jämfört med Sverige i övrigt en ganska låg användning, men det beror inte på att vi är negativa till metoden, säger hon. Men vi har kanske inte propagerat så starkt för metoden som på andra sjukhus. Vi anser att de kvinnor som önskar en medicinsk abort skall få göra det och vi tycker att det är viktigt att det finns en grad av valfrihet.
Viveca Odlind har inte uppfattningen att det är mest äldre kvinnor som använder medicinsk abort. Förutom bland de allra yngsta tonåringarna är det en ganska bred användning.
I Sverige har inte protesterna mot abortpillret varit så stora. Just nu pågår debatten i Norge där Mifegyne är på väg att registreras. Abortmotståndarna är rädda för att införandet av en ny abortmetod gör att kvinnorna lättare gör abort. Viveca Odlind tycker att det är en konstig inställning.
? Jag tror inte att någon kvinna gör abort beroende på att det finns en enkel abortmetod. Abort gör man för att det inte finns någon annan utväg ur en graviditet. Abortpiller är bara en alternativ metod och det påverkar inte antalet aborter, säger hon. 


Inte lättare
Rent praktiskt går den medicinska aborten till så att kvinnan först har ett ingående samtal med en läkare som sedan undersöker patienten. När man sedan talar om själva aborten informeras kvinnan om möjligheten att välja medicinsk abort och hur det går till. Kvinnan kommer sedan tillbaka efter några dagar för att ta själva pillret och en barnmorska är med när kvinnan tar tabletterna.
? Vi märker redan då att många har frågor och funderingar och det är därför bra att barnmorskan är med som stöd, säger Viveca Odlind.
Sedan går kvinnan hem och får komma tillbaka två dagar senare. Hon får då stanna kvar på en avdelning i några timmar och får där ett prostaglandin som sätter fart på aborten. Behandlingen innebär att man får ett ganska kraftigt värkarbete. Det prostaglandin man använder är oftast Cervagem.
? Vi ger rutinmässigt smärtlindrande behandling och kvinnan får sedan åka hem på eftermiddagen. Vi har en återbesökstid efter två veckor och vår erfarenhet är att många tycker att metoden fungerar bra.
Att göra en medicinsk abort är alltså en ganska krånglig procedur men Viveca Odlind tror att många kvinnor skulle sakna metoden om den försvann.
? Jag tycker att det skulle vara en stor förlust om metoden försvann, men därmed inte sagt att det passar alla, säger hon.


Bra med alternativ
Viveca Odlind tycker att det är bra att det finns två alternativa abortmetoder att välja mellan. Alla studier som har gjorts visar att det är en fördel att kvinnorna får en valmöjlighet. De som väljer abortpiller tycker det är bra att slippa göra skrapning. Den medicinska abortmetoden kan också upplevas som att man tar större eget ansvar för aborten.
? Ibland har jag nästan känslan av att kvinnan känner det som att man annars lämnar över ansvaret till sjukvården, säger hon. Många kvinnor har väldiga skuldkänslor inför att göra abort. Den medicinska metoden är inte lätt, det är både påtagligt och smärtsamt. Det kan upplevas som ett sorts sätt att straffa sig som för kvinnan kan vara positiv ur psykologisk synvinkel. 


Exelgyn i Sverige
Ketty Gunnerholm är representant för Exelgyn i Sverige. Hon följde med läkemedlet när det bytte ägare och var alltså produktchef för Mifegyne under den tid som läkemedlet fanns på Hoechst Marion Roussel, HMR.
Företaget Exelgyn finns ännu så länge bara i Frankrike, Storbritannien och Sverige. Det startade i somras för att ta hand om Mifegyne. Edouard Sakiz, som är ägare till Exelgyn (se föregående artikel), fick patentet till skänks av Hoechst Marion Roussel. Han är endokrinolog och var på 60- och 70-talet forskningsengagerad i produkten. Ketty Gunnerholm håller med om att det är en väldigt speciell situation.
? Hoechst Marion Roussel skänkte bort patentet eftersom man befarade att deras andra produkter hotades med bojkott, säger hon. Därför är det är en fördel att vi bara har en produkt, det är en förutsättning att vi skall kunna arbeta utan att andra produkter skall vara hotade.
Ketty Gunnerholm ser ljust på företagets framtid.
? Det är en enorm efterfrågan på produkten. Det finns en stor otålighet hos gynekologer i Norden. Mifegyne var ju bara registrerat i tre länder när Hoechst Marion Rousell bestämde sig för att inte fortsätta utvecklingsarbetet. I de andra länderna var det många läkare som ville ha tillgång till det och när de nu ser en möjlighet är de otåliga.
I Norge skall det registreras inom kort. Där finns det en mer högröstad antiabortrörelse än i Sverige och det har varit en massmedial debatt under några veckor.
? Men från politiskt håll i Norge menar man att när man nu tillåter abort så skall man inte lägga sig i vilka metoder man använder på sjukhusen, säger Ketty Gunnerholm.
Det kommer att lämnas in en EU-ansökan för Mifegyne efter sommaren. Aborter är idag legala i 40 procent av de europeiska länderna. 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng