Förutom att det sannolikt är världens mest lönsamma industrigren är läkemedelsindustrin också en långsiktig industri, enormt långsiktig. Det är utgångspunkten för Peter Sjöstrand, arbetande styrelsemedlem i det schweiziska investmentbolaget PharmaVision 2000 som är den största ägaren i Roche efter grundarfamiljen Hoffman-Sacher med 12?13 procent av rösterna och också en stor ägare av GlaxoWellcome.
? Det tar enormt lång tid från vetenskaplig upptäckt till kommersiell framgång. Det vi ser idag är resultatet av vad som gjordes på 70- och 80-talen och det som görs idag kommer att visa resultat mycket längre fram, säger han.
Peter Sjöstrand är läkare och civilekonom och har en lång erfarenhet av läkemedelsindustrin ? och han har sett den från flera sidor. Han har arbetat i 20 år på Astra med det svenska läkemedelsföretagets tre senaste VD:ar; Karl Arne Wegerfelt (VD 1957?1977), Ulf Widengren (VD 1977?1987) och Håkan Mogren (VD 1988? ). Kring årsskiftet 1992?1993 lämnade han Astra och den operativa sidan av läkemedelsindustrin och ägnar sig istället på heltid åt ägar- och strukturfrågor i investmentbolaget PharmaVision 2000. Men tack vare sina tidigare erfarenheter kan han naturligtvis skärskåda läkemedelsindustrin på ett annat sätt än den normale investeraren och kommer också till andra slutsatser.
? Aktiemarknaden har en väldigt mekanistisk syn på läkemedelsindustrin. Man lägger framtida produkter till nuvarande enligt företagens projektplaner och räknar hem vinsterna långt in i framtiden, men läkemedelsindustrin fungerar inte så, säger han. Det är bara de kompetenta och motiverade människorna inom läkemedelsindustrin som kan skapa de riktigt bestående värdena.
Framtiden kräver mer
I en värld med låg inflationstakt jagar alla tillväxt och läkemedelsindustrin är en av få branscher som kan skapa en reell tillväxt i framtiden, menar Peter Sjöstrand.
De traditionellt stora industrigrenarna pappers-, skogs- och textilindustrin har i princip stått still i värdeutveckling de senaste 15 åren medan läkemedelsindustrin under samma tid har haft en stadig tillväxttakt. Men det är naivt att tro att denna tillväxt bara kommer att fortsätta som förut, det kommer att krävas mer av företagen i framtiden, menar Peter Sjö-strand. Omvärlden ändras i ett accelererande tempo och konkurrensbilden förändras därmed mycket snabbare.
? De som tittar på aktiekurvorna nu och tror att det går att extrapolera utvecklingen in i framtiden är lika fel ute nu som de som på 70-talet inte trodde på att läkemedelsindustrin skulle utvecklas som den gjort, säger han.
Trots att Peter Sjöstrand menar att villkoren för tillväxt inom läkemedelsindustrin i framtiden kommer att förändras är hans recept på tillväxt egentligen inte så komplicerat ? eller ens nytt. Det handlar väldigt mycket om den klassiska innovationen som ska lyfta företaget. I en ny och snabbare tid blir det dock andra villkor och spelregler som gäller och det är det som är det nya i framtidens läkemedelsvärld, menar han.
Måste skapa långsiktiga
värden
Den spruckna affären mellan SmithKline Beecham och GlaxoWellcome är sannolikt startskottet på en ny våg av sammanslagningar inom läkemedelsindustrin, menar Peter Sjöstrand. Även om han framhåller att just den här affären hade resulterat i ett företag med betydligt mycket större konkurrenskraft på lång sikt så är det något som hör till undantagen, menar han.
? Det är alltför ofta kortsiktiga motiv, som ledningens vilja att visa handlingskraft i ett trängt läge, som ligger bakom fusionerna, säger han.
Det enda acceptabla skälet för att slå samman två läkemedelsbolag är dock att man skapar långsiktiga värden, menar Peter Sjöstrand.
? Aktiekursen går omedelbart upp efter en fusion eftersom aktiemarknaden väntar sig rationaliseringsvinster, men skapar man några långsiktiga värden genom rationaliseringar? Det finns bara två saker som är riktigt viktiga för tillväxten av ett läkemedelsföretag och det är forskning och marknadsföring. I de flesta sammanslagningar har man dock skurit bort forskning, säger han.
Pharmacia & Upjohn
ett misslyckande
I en genomgång av 90-talets fusioner framhåller Peter Sjöstrand sammanslagningen av Ciba-Geigy och Sandoz till Novartis som ett exempel på en lyckad fusion, medan Pharmacia & Upjohn är ett dokumenterat exempel på en misslyckad sådan.
? Fusionen melklan Pharmacia och Upjohn har ju bara varit en lång serie av omfattande felbedömningar, allt ifrån fusionens idé och genomförande via vinstprognoser till ledningsfrågor, säger han. Och här har styrelsen ett tungt ansvar som det blir svårt för dem att springa ifrån.
? Samtidigt som man säger att personalen är företagets viktigaste resurs så tar man bort sin forskning i Uppsala som är själva roten till Pharmacias uppbyggnad. Vilka signaler sänder det? Hur motiverar det övrig personal att fortsätta?
Inte ens den kortsiktiga aktiekursen har mått väl av fusionen. Pharmacia & Upjohns aktie har stagnerat under de senaste åren och ligger nu långt efter utvecklingen av ?World Health Care Index?, det globala aktieindex för läkemedelsindustrin.
? Pharmacia & Upjohn hade ambitionen att bli en ?global player?. Det har man inte blivit, men nu är man knappast ens en bra ?local player? längre, säger Peter Sjöstrand.
Resultat talar för sig själv
Dagens läkemedelsföretag har en tendens att bekymra sig allt mer om vad aktiemarknaden tycker och tänker om dem. Den här flirten med aktiemarknaden tycker Peter Sjöstrand är helt onödig.
? Aktiemarknaden behöver man inte tänka på, säger han. Sköter man sitt företag rätt så talar resultaten för sig själva. Aktiemarknaden är rätt så effektiv på att bedöma ett företag, redovisar man bara det man har och gör på ett konsekvent sätt så sköter sig resten av sig självt.
Kvalitet inte kvantitet
När det gäller innovationer menar Peter Sjöstrand att många läkemedelsföretag verkar ha drabbats av ett kollektivt storhetsvansinne. Det är just nu populärt bland läkemedelsföretagen att gå ut med uppgifter om att de ska lansera si och så många nya substanser per år för att visa sin effektivitet. Ofta handlar det om två till tre nya substanser per år och det är en upptrappning jämfört med tidigare då ett läkemedelsföretag på sin höjd sade sig kunna lansera en ny substans per år. Peter Sjöstrand menar dock att det är de kvalitativa och inte de kvantitativa aspekterna som är viktiga när det gäller nya läkemedel.
? Det är t ex mycket bättre med en riktigt bra substans vart femte år än att komma med flera medelmåttiga produkter varje år, säger han. Ta bara exemplet Zantac, en produkt som burit ett helt företag till världstoppen i storlek och lönsamhet. Hur hade Glaxo sett ut om de hade haft fem medelmåttiga substanser istället? Astras Losec är ett annat bra exempel på samma sak.
Och kvaliteten kommer att bli ännu viktigare i framtiden, menar Peter Sjö-strand.
? Det kommer att krävas väsentliga terapiframsteg för att rättfärdiga höga priser i framtiden. ?Me-too?-varianternas lönsamhet kommer att urholkas, säger han.
Den nya gentekniken
framtidens vinnare
Listan över de 15 försäljningsmässigt största läkemedlen i världen föranleder Peter Sjöstrand att filosofera lite över sakernas tillstånd inom hälso- och sjukvården.
? Återspeglar läkemedlens topp-femton det medicinska behovet?, frågar han. Är t ex magsår/dyspepsi ett av världen största hälso- och sjukvårdsproblem? Är det rimligt att sex av de femton största preparaten är hjärt-kärlläkemedel när det finns en uppsjö av sådana produkter att välja på, och alltså stora utbytesmöjligheter till olika pris?
För att lyckas åstadkomma en tillväxt inom hjärta-kärlområdet kommer det i framtiden att krävas nya riktigt innovativa lösningar ? inte en ny sorts kärldilaterare, menar Peter Sjöstrand.
? Jag tror att tillväxten kommer att drivas på av helt nya produkttyper, säger han. Gentekniskt framställda, innovativa produkter som t ex Epogen och Neupogen (stimulerar röda respektive vita blodkroppar) från amerikanska Amgen har redan visat sig på topplistan. Och den nya bioteknologin som arbetar med reglering av generna innebär helt nya möjligheter till framtida läkemedel.
De stora sjukdomsområdena där det finns flera alternativa läkemedel, som hjärta-kärl exempelvis, kommer nämligen ganska snart att utsättas för en mycket hård prispress, tror Peter Sjöstrand. Istället är det de höginnovativa läkemedlen som saknar alternativ som har en enorm potential i framtiden.
? Läkemedelsindustrin har med andra ord alla möjligheter att vara en framgångsrik tillväxtmotor även fortsättningsvis. Mitt recept för tillväxt är att man inom läkemedelsindustrin bättre måste ta till vara de kompetenta och motiverade medarbetarna och också snabbt ta till vara de språngvisa framsteg som görs både inom grundforskningen och olika teknologier. Man kommer nämligen inte att kunna extrapolera dagens utveckling in i framtiden, säger han.