Annons
Home 2023

Årlig arkivering 2023

Allt fler regioner bjuder in till prostatatestning

Helene Wallskär
-
0
Allt fler regioner bjuder in till prostatatestning

I år erbjuder sju av landets 21 regioner organiserad prostatatestning till män i utvalda åldersgrupper. Under de senaste fyra åren har sammanlagt 113 945 män i Sverige fått sådana erbjudanden.

Det är 39 577 män som har nappat på inbjudan till prostatatestning. Hos cirka 200 av dem ledde testningen till att prostatacancer upptäcktes och kunde behandlas.

Detta framgår av en lägesbild av framväxten av organiserad prostatatestning som Regionala cancercentrum i samverkan, RCC, har publicerat.

Socialstyrelsen avstyrkte screening

År 2021 var prostatacancer den tredje vanligaste cancerformen i Sverige, efter bröstcancer och malignt melanom. 10 199 nya fall av prostatacancer hittades under året. Det visar statistik från Cancerfonden.

En varningssignal som kan tyda på prostatacancer är ett förhöjt PSA-värde (PSA=prostataspecifikt antigen) som avslöjas med ett blodprov. Många medelålders och äldre män gör av olika skäl någon gång ett PSA-test.

Men Socialstyrelsen sa i en rekommendation 2018 nej till att införa allmän screening för prostatacancer baserad på enbart PSA-test.

Metoden ansågs för trubbig. Det gjorde att Socialstyrelsen bedömde risken för negativa effekter av screeningen som för hög. Bland annat eftersom prostatacancer i många fall är en ”snäll” sjukdom som man kan leva med länge utan symtom.

Flera pilotprojekt i gång

PSA-screening skulle kunna göra att att många harmlösa, långsamväxande prostatatumörer upptäcks och behandlas i onödan, menade Socialstyrelsen.

Myndigheten var dock positiv till att regionerna ändå börjar pröva sig fram med organiserad PSA-testning som kompletteras med andra undersökningar. Detta skulle då ske inom ramen för forskning och utveckling.

Och det är just det som nu händer. I flera regioner pågår nu projekt för att utvärdera organiserad prostatatestning.

Sju regioner i gång 2023

Regionerna Skåne och Västra Götaland var redan 2020 först ut med sådana projekt och bygger successivt ut testningen till fler åldersgrupper.

Fler regioner har följt efter. Under 2023 erbjöd även Region Jönköpings län, Region Gotland, Region Stockholm, Region Jämtland Härjedalen samt Region Västerbotten olika former av organiserad prostatatestning.

Det visar en interaktiv rapport från det nationella kvalitetsregistret för organiserad prostatacancertestning.

Tror att nationellt program kommer

Ytterligare regioner är också på gång inom kort. Ofta handlar det om avgränsade pilotprojekt för att få underlag till beslut om att införa fullskalig testning för alla män i åldrarna 50-74 år.

I ett pressmeddelande från RCC kommenterar överläkare Ola Bratt vid Prostatacancercentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, utvecklingen.

Ola Bratt är ordförande för den nationella arbetsgruppen för organiserad prostatacancertestning. Han menar att resultaten av pilotprojektet tillsammans med nya forskningsresultat kan ge Socialstyrelsen anledning att ompröva sin rekommendation om några år.

Stämmer med EU:s nya beslut

Han pekar också på att EU 2022 rekommenderade medlemsländerna att börja utvärdera hur det kan fungera praktiskt med prostatacancerscreening

– Om man räknar in planeringsfasen och förberedelsetiden så är vi fem år före alla andra EU-länder, säger Ola Bratt.

– Det är ett bevis på att vi tänkte rätt när vi valde att utvärdera effekterna av att organisera testningen för prostatacancer på det sätt vi gör i Sverige idag.

”Vi har nått mycket längre än vi trodde”

Helene Wallskär
-
0
”Vi har nått mycket längre än vi trodde”

Peter Schultz har ett hektiskt schema och det tar några veckor innan han har tid med en telefonintervju. Men till slut får Läkemedelsvärlden ett samtal med honom.

Det är ruggig hösteftermiddag i Stockholm, men tidig morgon i San Diego i Kalifornien där Peter Schultz bor och arbetar. Han är vd och professor i kemi vid det stora forskningsinstitutet Scripps research som han varit med och byggt upp.

Den tidiga timmen för vår pratstund är inget problem, säger han. Han är – som många andra framstående forskare – morgonmänniska (”an early person”).

”Som vetenskapens bergsbestigning”

Scheelepriset är det senaste, men sannolikt inte det sista, i en lång rad av prestigefyllda vetenskapliga priser som han har fått genom åren.

Och intervjuerna har säkerligen också varit många. Det märks att han är van att berätta om sina och medarbetarnas upptäckter genom åren. Men entusiasmen i rösten känns ändå äkta.

– Det har varit roligt. Vi har gjort en massa som varken vi själva eller någon annan från början trodde var möjligt, säger han.

– Det har varit som vetenskapens motsvarighet till bergsbestigning.

Peter Schultz tänjer på naturens gränser

Peter G. Schultz är kemisten om blev intresserad av biologi och har förenat dessa fält på en mängd oväntade och praktiskt mycket användbara sätt. Bredden i hans forskningsinsats gör den minst sagt svår att sammanfatta.

I en artikel i Protein science tidigare i år återberättar han själv några av milstolparna på vägen från 1980-talet och fram till i dag. Rubriken ”Expanding the genetic code” beskriver bra den röda tråden i hans arbete genom decennierna.

Han och hans medarbetare har steg för steg tänjt på naturens gränser för den genetiska kod som formar allt liv på jorden. Därigenom har de tagit fram metoder som bland annat gör det möjligt att föra in nya, onaturliga aminosyror i celler och att lägga till helt artificiella byggstenar i DNA.

Nya läkemedel

Dessa pionjärinsatser inom kemisk och syntetisk biologi har lagt grunden för en snabb vetenskaplig utveckling på flera olika områden.

Hans forskning har bland annat möjliggjort helt nya och mycket effektiva verktyg för att med stor exakthet studera hur proteiner fungerar och därmed föra biologisk forskning framåt.

Ett annat viktigt praktiskt tillämpningsområde är utveckling av nya läkemedel. Möjligheten att mycket precist förändra proteiner och deras egenskaper har öppnat vägen för en rad nya läkemedels- och vaccinkandidater.

Lovande antikropp mot bröstcancer

Några av de läkemedel som bygger på den grund han lagt har hunnit till sena kliniska forskningsfaser där de studeras hos patienter. Det handlar om behandlingar mot bland annat olika cancerformer och om neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

– Det läkemedel som sannolikt blir det första att nå godkännande är en antikropp mot bröstcancer, berättar Peter Schultz för Läkemedelsvärlden.

– Det är en mycket spännande precisionsterapi som har effekt när inga andra läkemedel fungerar. Vi startade utvecklingen av den här hos oss, men nu har ett utomstående bioteknikföretag tagit över.

Varför 20 aminosyror?

När Peter Schultz ska berätta hur alltihopa började tar han oss tillbaka till doktorandstudierna vid The California institute of technology, Caltech. Det var då som den unga kemisten började utforska gränslandet mellan kemi och biologi.

Allt liv på jorden – människan, andra små och stora djur och växterna – består av proteiner som är uppbyggda av samma 20 aminosyror.

– För mig som kemist var den första frågan som dök upp i huvudet ”varför just dessa 20 aminosyror” och varför de inte var fler. Om vi skulle upptäcka liv på en annan planer – skulle det också vara uppbyggt av dessa enheter, eller på något helt annat sätt?

Lade till onaturliga aminosyror

Utifrån den frågeställningen började han 1985 bygga upp ett labb och en forskargrupp vid Berkeley university i Kalifornien. Gruppen arbetade med att skapa nya aminosyror och sedan föra in dem som den 21:a byggstenen i proteiner.

Så småningom lyckades de hitta en modell som gjorde detta möjligt.

År 1989 publicerade de sin första studie om sin modell i Science.

In i levande celler

Forskare har sedan lärt sig mer och mer om hur man kan påverka proteiners egenskaper med hjälp av onaturliga aminosyror. I dag har Scrippsforskarna och andra forskare tagit fram över 250 sådana aminosyror.

Från början kunde forskarna bara bygga om proteiner som isolerats i provrör. Ett viktigt steg var att kunna göra det även inne i celler, nästa steg att kunna göra det i levande organismer som bakterier, jäst, maskar och flugor.

– I dag kan vi på detta sätt omstrukturera proteinerna i blodstamceller hos möss, förklarar Peter Schultz.

Omprogrammera DNA

En spännande linje i den forskning han möjliggjort handlar om att omprogrammera DNA, arvsmassan, i celler.

Naturen har nöjt sig med fyra kvävebaser som byggstenar i DNA – adenin, guanin, cytosin och tymin. Genom att kombinera dem på olika sätt formas information i DNA som styr alla proteiner i till exempel människokroppen.

Men Peter Schultz och hans medarbetare har, liksom några andra forskargrupper, lärt sig att föra in helt konstgjorda kvävebaser i DNA.

Även här finns lovande framtidsmöjligheter bland annat för utveckling av nya terapier.

Vill lösa hälsoproblem

När Peter Schultz startade sin forskningsresa funderade han inte så mycket över vad genombrotten skulle kunna användas till. Drivkraften var nyfikenhet och en längtan efter att få testa om idéerna om att utöka den genetiska koden skulle hålla.

– Jag är egentligen en väldigt praktisk forskare. I början hoppades jag bara att vi skulle få det att fungera.

Men med tiden har han fått ett starkt intresse också för translationell forskning, för att ta grundforskningens upptäckter vidare till praktisk användning. Inom institutet Scripps research, som han leder, ryms såväl grundläggande biovetenskaplig forskning som tillämpad forskning.

Långt över förväntningarna

En målsättning är att utveckla innovationer som kan hjälpa till att lösa världens största hälsoproblem.

Han är därför glad över att hans pionjärinsatser inom grundforskningen nu kan börja få betydelse för människors hälsa.

– De resultat som har börjat komma i form av bland annat läkemedelsutveckling är långt utöver vad vi har kunnat förvänta oss.

Till Stockholm

I nästa vecka reser Peter Schultz från Kalifornien till Stockholm. Han ska ta emot Apotekarsocietetens vetenskapliga pris Scheelepriset vid det traditionsrika Scheelesymposiet 9 november.

Under dagen kommer en rad svenska forskare som på olika sätt bygger vidare på hans grundforskning att presentera sina perspektiv. Sedan är det dags för pristagarens Scheeleföreläsning.

– Jag kommer att ge en översikt över våra senaste framsteg, lovar han.

För arbetet med att utöka den genetiska koden fortsätter för fullt. Varken Peter Schultz eller forskarkollegor på andra håll tänker nöja sig med att få in enda onaturlig aminosyra i proteiner. Varför stanna vid 21?

– Nu vill vi gå till 25 aminosyror och det har skett en hel del framsteg där!

Ny metod hittar barn som bäst behöver RSV-skydd

Helene Wallskär
-
0
Ny metod hittar barn som bäst behöver RSV-skydd

Nu finns både antikroppsläkemedel och vaccin som kan ge RSV-skydd. Behandlingarna minskar risken att drabbas av det säsongsbundna RS-viruset (respiratory syncytial virus) som kan ge allvarliga infektioner hos små barn och hos äldre.

Men hur ska vården på ett så exakt sätt som möjligt kunna identifiera de barn som löper allra störst risk för allvarlig RSV-infektion och behöver skyddet bäst?

Forskare i Finland och Sverige har tillsammans tagit fram en prognosmodell som ska göra dessa prioriteringar ännu säkrare.

Begränsad tillgång

Den nyaste av de två antikropparna mot RSV ges i form av en injektion inför säsongen och skyddar i ett halvår. Det nya vaccinet ges i stället till mamman under graviditeten och ger därigenom barnet skydd efter födelsen.

Men, som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat, råder det begränsad tillgång på det förebyggande läkemedel som rekommenderas i första hand.

Och vaccinet finns i Sverige än så länge bara tillgängligt hos privata vaccinatörer för den som vill betala hela kostnaden själv.

Rekommendation om RSV-skydd

NT-rådet, regionernas organ för nationellt införande av nya terapier, har utfärdat en rekommendation till regionerna om RSV-skydd. NT-rådet rekommenderar där att vården ger den förebyggande antikroppen Beyfortus (nirsevimab) enbart till barn i den allra sköraste riskgruppen.

Dit hör bland andra mycket för tidigt födda barn.

Rekommendationen bygger på ett kunskapsunderlag från Folkhälsomyndigheten. Myndigheten har utifrån kunskapsläget om barn och RSV gjort en riskgruppsindelning i fyra nivåer.

Studie i Sverige och Finland

Nu publicerar svenska och finländska forskare tillsammans en studie som kan komma att påverka prioriteringarna av RSV-skydd till barn.

Studien är gjord av forskare vid Karolinska institutet, Forskningscentralen för barnsjukdomar på universitetssjukhuset i Helsingfors, Nya barnsjukhuset i Helsingfors och Institutet för molekylärmedicin i Finland.

Den är publicerad av The Lancet digital health.

Ny prognosmodell

I studien utgick forskarna från sjukvårdsregister i Finland och Sverige. 1,25 miljoner barn som föddes i Finland mellan 1997 och 2020 har ingått.

I en referensgrupp fanns 1,4 miljoner barn som föddes i Sverige mellan 2006 och 2020 samt deras föräldrar och syskon.

Forskarna analyserade vilka faktorer som ökade risken för att barn behöver sjukhusvård för en RSV-infektion. Med hjälp av denna analys utvecklade de en prognosmodell som de även testade.

Ny kunskap om riskgrupper

Studien bekräftade till stor del tidigare kunskap. Resultaten visade bland annat att risken för allvarlig RSV-infektion är störst hos barn under sex månader. Allra störst risk löper för tidigt födda, barn med vissa medfödda sjukdomar och barn med syskon i förskoleåldern.

Men forskarna hittade även nya riskfaktorer som de byggde in i prognosmodellen.

– Förutom att uppskatta betydelsen av tidigare kända riskfaktorer identifierades bland annat missbildningar i matstrupen samt mindre allvarliga medfödda hjärtsjukdomar som nya riskfaktorer för allvarlig RSV-infektion, förklarar en av forskarna, barnläkaren Samuel Arthur Rhedin vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm, i ett pressmeddelande.

Hoppas på mer träffsäker prevention

Forskarna hoppas därför att deras prognosmodell ska hjälpa vården att förebygga vårdkrävande RSV-infektioner.

– Det är inte möjligt att erbjuda nya förebyggande preparat åt alla barn. Vår studie identifierar de barn som behöver preparaten mest både på individnivå och även inom befolkningen, säger Catarina Almqvist Malmros, överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och forskare vid Karolinska institutet.

Apotekarsocietetens vd Robert Kronqvist slutar

Helene Wallskär
-
0
Apotekarsocietetens vd Robert Kronqvist slutar

Vd Robert Kronqvist slutar om ett halvår på Apotekarsocieteten. Det blev offentligt genom ett pressmeddelande från Apotekarsocieteten på måndagen.

– Vi beklagar att Robert väljer att lämna posten som vd för Apotekarsocieteten. Han har under sin tid här varit med och drivit igenom flera större förändringar. Vi vill passa på att tacka honom för hans insatser, säger Torkel Gren, ordförande i Apotekarsocietetens styrelse, i pressmeddelandet.

Förening för alla på läkemedelsområdet

Apotekarsocieteten är en medlemsorganisation för alla som arbetar inom läkemedelsområdet. Föreningen stöttar forskning, sprider kunskap och deltar i diskussionen om läkemedel i samhället.

Apotekarsocieteten driver även den oberoende nyhetskanalen Läkemedelsvärlden och utbildningsföretaget Läkemedelsakademin.

– Vi kommer nu söka en vd som kan fortsätta utveckla och positionera Apotekarsocieteten, både ur ett kommersiellt och föreningsperspektiv, säger Torkel Gren.

Robert Kronqvist slutar i vår

Robert Kronqvist kom, som Läkemedelsvärlden tidigare berättat, till Apotekarsocieteten våren 2021, mitt under pandemin. Han kom då närmast från konsultbolaget NDA regulatory service.

Han har även haft chefsroller på bland annat Nationellt forensiskt centrum inom Polismyndigheten, Research institutes of Sweden, Rise, och Astrazeneca.

Robert Kronqvist kommer att fortsätta att arbeta som vd på apotekarsocieteten till och med maj 2024. Föreningens styrelse har inlett rekryteringsprocessen för att hitta hans efterträdare.

Fängelsedomen mot Macchiarini står fast

Helene Wallskär
-
0
Fängelsedomen mot Macchiarini står fast

Efter ett beslut från Högsta domstolen står det klart att fängelsedomen mot Macchiarini står fast. Detta eftersom Högsta domstolen inte tar upp fallet.

Det var Paolo Macchiarini som hade överklagat Svea hovrätts fällande dom från i somras.

Fängelsedomen kom i juni

Hovrätten dömde honom i juni till två och ett halvt års fängelse för tre fall av grov misshandel efter ingrepp på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Det gällde patienter som opererades 2011 och 2012.

De fick syntetiska luftstrupar inopererade trots att metoden saknade stöd i vetenskap eller klinisk erfarenhet. Alla tre fick svåra komplikationer och avled.

I tingsrätten fick Paolo Macchiarini bara villkorlig dom. Tingsrätten friade honom i två av fallen med hänvisning att ingreppen skett i nödlägen som gjorde operationerna försvarbara.

I det tredje fallet dömdes han till villkorlig dom för grovt vållande av kroppsskada.

Hovrätten: Oförsvarligt

Men hovrätten gjorde en annan bedömning.

Till skillnad från tingsrätten kom hovrätten fram till att det inte var fråga om nödsituationer när ingreppen på den första och den andra patienten gjordes. För en tredje patient var det i och för sig ett nödtillstånd, menade hovrätten, men ingreppet var ändå oförsvarligt.

Den bedömningen baserade hovrätten på resonemanget att det måste finnas ett mycket begränsat utrymme för att göra obeprövade ingrepp i strid med regelverken.

Prövar ej fängelsedomen mot Macchiarini

Efter hovrättsdomen gick Paolo Macchiarini ut offentligt och hävdade att åtalet byggde på lögner och att han var orättvist behandlad. Han överklagade domen till Högsta domstolen.

I sitt pressmeddelande om det nya beslutet förklarar Högsta domstolen, HD, att det inte finns något skäl att meddela prövningstillstånd och ta upp fallet.

För att HD ska ge prövningstillstånd ska det ”finnas ett behov av att Högsta domstolen ger svar på oklarheter i lagstiftningen eller hur den ska tillämpas i vissa typfall.”

HD ser inga skäl

Det händer också att HD ger prövningstillstånd om det framkommer särskilda skäl, till exempel att en annan domstol gjort ett grovt fel. ”Det är alltså en säkerhetsventil som ska användas i rena undantagssituationer”, skriver HD.

I det digra materialet i Macchiarinifallet har HD inte hittat några sådana skäl och HD ser heller inga rättsliga oklarheter som behöver redas ut. Fängelsedomen mot Macchiarini från hovrätten står därför fast.

Svårt få nationell koll på medicintekniska produkter

Helene Wallskär
-
0
Svårt få nationell koll på medicintekniska produkter

De nödvändiga förutsättningarna saknas för att få nationell koll på medicintekniska produkter – tillgång, förbrukning, var de finns och så vidare. Det konstaterar Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten i en ny rapport.

Rapporten är en slutredovisning av ett uppdrag från regeringen.

Koll på medicintekniska produkter behövs

Medicinteknik är allt ifrån enkla förbrukningsvaror till avancerad teknisk utrustning och programvara. Och ingen aktör har i dag en samlad överblick över vad som finns, hur mycket som behövs eller hur tillgången ser ut framöver.

För att kunna få bättre nationell koll på medicintekniska produkter i Sverige behöver därför mycket hända, framhåller myndigheterna i rapporten. De föreslår både nya utredningsuppdrag och lagändringar.

Data behövs även vid hälsokris

Tanken är att Läkemedelsverket i framtiden ska kunna sammanställa nationella lägesbilder för medicintekniska produkter. Bilderna ska bygga på data som E-hälsomyndigheten samlar in.

Lägesbilderna är främst tänkta att göra det lättare att förhindra och hantera bristsituationer i vården.

Men informationen behöver även finnas tillgänglig i krissituationer som en pandemi, framhåller myndigheterna i rapporten. Vid hot mot folkhälsan ska Läkemedelsverket kunna sammanställa och leverera uppgifter om medicintekniska produkter till den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.

– Sådana uppgifter finns inte samlade i dagsläget, men arbetet med att få underlag till nationella lägesbilder kommer att underlätta även för detta ändamål, säger Lena Björk, tillsynsdirektör på Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

Svårare än med läkemedel

Läkemedelsverket har, som Läkemedelsvärlden berättat, tidigare avrapporterat ett liknande uppdrag om nationella lägesbilder av tillgång och efterfrågan på läkemedel. Även detta för att förebygga och hantera bristsituationer bättre.

Men när det gäller medicinteknik är det längre väg kvar att gå för att kunna skapa nationella överblickar, visar rapporten.

Till skillnad från läkemedel är det till exempel ingen myndighet som godkänner medicintekniska produkter innan de kommer ut på marknaden. Det är tillverkaren själv som ansvarar för att den medicintekniska produkten uppfyller gällande lagstiftning.

Med andra ord har ingen myndighet något register över medicintekniska produkter på den svenska marknaden.

Saknar enhetligt spårningssystem

En annan skillnad gäller ansvaret för att informera om annalkande brist. För läkemedel finns ett krav på att informera Läkemedelsverket om en sådan situation. Men tillverkare och leverantörer av medicinteknik har inget sådant krav på sig.

Ytterligare ett problem är att det i dag inte finns något enhetligt sätt att kategorisera och identifiera medicintekniska produkter genom kedjan från tillverkning till användning.

”Det innebär att även om myndigheterna skulle ha kännedom om vilka produkter som tillhandahålls, lagras och används på den svenska marknaden skulle inte uppgifter om dem kunna samlas in, analyseras och delas på ett strukturerat sätt”, framhåller rapporten.

Vill utreda reginstreringskrav

Därför föreslår myndigheterna att de ska få i uppdrag att utreda hur man kan införa ett system för kategorisering och identifiering av medicinteknik i Sverige.

Dessutom anser de att Läkemedelsverket bör få utreda ett registreringskrav för aktörer med medicintekniska produkter på den svenska marknaden.

För att förslagen ska gå att genomföra behövs ändringar i lagar och förordningar.

Kombovaccin mot covid och influensa närmare

Helene Wallskär
-
0
Kombovaccin mot covid och influensa närmare

Kombinerade vacciner mot både covid och influensa kommer snabbt närmare.

Flera företag började, som Läkemedelsvärlden rapporterade, att utveckla sådana vacciner för ett par år sedan. Nu kommer positiva resultat från fas I- och II-studier och läkemedelsföretaget Moderna har inlett en stor fas III-studie.

Vacinkandidat mot covid och influensa

I ett pressmeddelande förklarar Moderna att företagets vaccinkandidat mRNA‐1083 mot covid och influensa ska utvärderas i en fas III-studie med cirka 8 000 deltagare på norra halvklotet.

Studien har startat i USA och den första deltagaren har fått vaccinet.

Vaccinkandidaten bygger på den mRNA-teknik som är grunden för de effektiva covid-19-vaccinerna från bland andra Moderna och Pfizer/Biontech.

Jämförs med separata vacciner

I fas III-studien kommer Moderna att studera både vaccinkandidatens säkerhet och vilket immunsvar den ger.

mRNA-1083 kommer att jämföras med att ge separata vacciner mot covid-19 och säsongsinfluensa.

Moderna skriver i pressmeddelandet att företaget siktar på att ansöka om godkännande av kombinationsvaccinet 2025.

En annan mRNA-kandidat

Även läkemedelsföretagen Pfizer och Biontech utvecklar ett kombinerat mRNA-vaccin mot covid och influensa. De presenterade nyligen resultat från en fas I/II-studie.

I ett pressmeddelande om resultaten uppger Pfizer att vaccinkandidaten gav ”robust immunsvar” mot både influensa A och B samt mot de stammar av covid-10-virusets omikronvariant som ingår.

Pfizer och Biontech planerar att starta en fas III-studie av vaccinkandidaten de närmaste månaderna.

Kombovaccin förenklar

I pressmeddelandet pekar Andreas Palmborg, medicinskt ansvarig för vacciner på Pfizer i Sverige, på fördelarna med ett kombinerat vaccin:

– Ett kombinationsvaccin för covid-19 och influensa har potential att minska påverkan på två luftvägssjukdomar med en injektion och kan bidra till att förenkla administrationen av vaccin för både vårdgivare och patienter, säger han.

I ett längre, engelskspråkigt pressmeddelande utvecklar Biontechs vd och medgrundare Ugur Sahin resonemanget.

Han menar att covid-19 är på väg att bli ett säsongsvirus med ökad smittspridning under höst och vinter. Alltså samma mönster som säsongsinfluensan och många andra luftvägsvirus.

När blir covid ett säsongsvirus?

Att utvecklingen verkligen leder till att covid-19 och influensa får samma säsongsmönster är förstås en förutsättning för att kombinerade vaccin er ska vara en god idé.

I en intervju för Läkemedelsvärlden i augusti framhöll virusforskaren Ali Mirazimi, Karolinska institutet, att covid-19 ännu inte har etablerat ett tydligt mönster.

– Det här är bara den tredje höst- och vintersäsongen med covid-19 vi har framför oss, sa han.

– Väldigt mycket talar för att det blir ett säsongsvirus, men rent vetenskapligt kan vi inte säga det säkert än.

”Jag önskar att kritikerna fick gå med mig en dag”

Redaktionen
-
0
”Jag önskar att kritikerna fick gå med mig en dag”

KRÖNIKA. Ibland förs det fram kritik mot oss kliniska farmaceuter med beskrivningar av vår profession som jag inte alls känner igen mig i. Det sägs till exempel att vi främst ”städar upp” läkemedelslistorna i efterhand, att vi kommer med irrelevanta läkemedelsrelaterade problem och inte arbetar patientcentrerat.

Jag tänker på det där när jag en vanlig morgon skyndar in i entrén till psykiatrins hus på Akademiska sjukhuset. Oktoberregnet smattrar mot asfalten utanför. I rulltrappan hejar jag på en patient som är på väg ut på rökfrigång. Det gör mig glad att han ser betydligt piggare ut än då jag träffade honom förra veckan.

Jag byter om och går upp till avdelningen och min arbetsplats i kontorslandskapet.

Om läkemedelsbyte på ronden

På ronden går vi igenom alla inlagda patienter. Min uppgift är att ha extra fokus på biverknings- och följsamhetsfrågor.

Hos en patient ska man byta läkemedel. Den behandlande läkaren frågar efter mina synpunkter på hur bytet mellan de två läkemedlen ska göras för att undvika både biverkningar och glapp i effekten.

På väg därifrån går jag in på expeditionen. Den läkemedelsansvariga sjuksköterskan meddelar att ett licensläkemedel inte gått att beställa till avdelningen. En inlagd patient behandlas med läkemedlet och det finns inte många tabletter kvar.

Jag lovar att undersöka och återkomma.

Fotbollen blir dörröppnare

Läkemedlet visar sig vara restnoterat, men det finns likvärdiga alternativ. Efter kontakt med sjukhusets läkemedelsleverantör letar jag upp den medicinskt ledningsansvariga läkaren. Vi skriver en motivering till Läkemedelsverket om varför vi behöver använda ett läkemedel som inte är godkänt i Sverige.

På tillbakavägen blir jag stoppad av en specialistläkare som vill ha hjälp med ordinationssystemet för dosdispenserade läkemedel. Kan man få olika antal tabletter i dospåsen på olika dagar? Det kan man.

Efter lunch går jag in till en patient. Han har blivit försämrad, sökt psykiatriska akutmottagningen och nu blivit inlagd. Frågan är om behandlingen inte fungerar eller om han inte tagit tabletterna?

Han ser trött ut och är först lite fåordig och misstänksam. Jag noterar Siriuskepsen som ligger bredvid sängen. Vårt gemensamma fotbollsintresse fungerar som dörröppnare och snart medger han att han slarvat med tablettintaget. Han har tänkt att han mått så bra att medicinen kanske inte längre behövts.

Genomgång ger resultat

En läkare på äldrepsykiatrin har bett mig göra en fördjupad läkemedelsgenomgång hos en äldre dam. Läkemedelslistan är lång och det är oklart vad kvinnan tar och inte. Jag ringer upp patienten.

Det visar sig att hon har god kännedom om de läkemedel hon tagit länge, men inte förmått hänga med i de senaste förändringarna efter en sjukhusinläggning.

Vi går tillsammans igenom vad hon ska ta och varför. Det visar sig att hon fortsatt ta ett läkemedel som satts ut. Hon ber mig vänta ett tag.

Efter en stund är hon tillbaka i telefonen, lätt andfådd: ”Nu har jag satt ett kryss på asken. Jag ska be min dotter lämna in den på apoteket”.

Psykiatri är en lagsport

Något jag uppskattar med psykiatrin är det multiprofessionella samarbetet. Precis som i en lagsport, där man tar till vara allas olika styrkor.

Patienter med svåra psykiatriska sjukdomar behöver ett helt team med olika kompetenser för att förbättras. Som klinisk apotekare bidrar jag med en unik kompetens i det teamet.

Att ha apotekare på plats stärker dessutom patientsäkerheten på ett mycket konkret sätt, eftersom personer från alla vårdyrkeskategorier vet att de kan kontakta oss i alla sorters läkemedelsfrågor.

Glad över mitt varierade jobb

Ett märkligt argument som nyligen framförts är att vi skulle ta ifrån underläkare arbetsuppgifter och därmed möjlighet till utbildning. Underläkarna är en kategori som kontaktar mig ofta.

Jag är säker på att det ökar deras kompetens att ha någon att fråga och diskutera läkemedel med. Dessutom deltar jag ofta i utbildnings- och fortbildningsinsatser.

När jag återigen fäller upp paraplyet utanför sjukhusentrén tänker jag som så ofta på vilket varierat arbete jag har. Det är ofta arbetsamt men djupt meningsfullt och jag får väldigt mycket uppskattning av mina kollegor. Jag önskar att kritikerna fick gå med mig under en dag.

Anna Karin Lidehäll, klinisk apotekare inom psykiatrin vid Akademiska sjukhuset, Uppsala

”Premiera säkra leveranser vid offentlig upphandling”

Helene Wallskär
-
0
”Premiera säkra leveranser vid offentlig upphandling”

Läkemedelsindustriföreningen Lif:s nya handlingsplan mot läkemedelsbrister innehåller en lång åtgärdslista.

Det handlar om förslag på åtgärder som branschen och andra aktörer enligt Lif bör vidta för att förbättra tillgången på läkemedel och dämpa konsekvenserna av bristsituationer.

En punkt på listan är att ”säkerställa så tidig och relevant restanmälan som möjligt”. Detta för att experter ska kunna upptäcka och ge råd om bristsituationer som kan bli kritiska, det vill säga att det inte finns några andra lämpliga behandlingar att byta till.

Tidigare restanmälningar med nya avgifter

När det gäller restanmälningar är Lif inte särskilt förtjust i sanktionsavgifter som straff för sena eller uteblivna anmälningar.

Läkemedelsverket införde, som Läkemedelsvärlden rapporterat, tidigare i år sådana avgifter för läkemedelsföretag som slarvar med att anmäla kommande brister så snart de vet om dem.

Enligt myndigheten verkar avgiftshotet ha haft den önskade effekten, restanmälningarna har börjat komma tidigare.

Vill följa upp sanktionsavgifterna

Men Lif varnar för att sanktionsavgifter skulle kunna leda till att företag anmäler ”för säkerhets skull” och att informationen därmed blir mindre tillförlitlig. I sin nya handlingsplan mot läkemedelsbrister framhåller Lif att höga sanktionsavgifter därmed  kan bli kontraproduktiva.

”Det finns därför skäl att följa upp den snabba ökningen av antalet restanmälningar sedan lagstiftningen antogs av riksdagen och trädde i kraft, i syfte att kunna vidta åtgärder för att optimera tillämpningen av lagstiftningen”, skriver Lif.

Morot i stället för piska?

En mer effektiv åtgärd vore, menar Lif, att belöna läkemedelsföretag som är bra på att leverera och på att kommunicera om eventuella störningar i leveranserna.

Detta var en synpunkt som Lif:s Bengt Mattson även framförde vid det seminarium om läkemedelsbrister som Läkemedelsvärlden och Apotekarsocieteten nyligen arrangerade.

– Vi bör pröva att införa positiva incitament. Exempelvis skulle leveranssäkerhet kunna vara en av de faktorer som kan ge poäng i anbudsförfarandet vid offentlig upphandling av läkemedel, sa han då.

I samma anda föreslår Lif i den nya handlingsplanen mot läkemedelsbrister att offentliga inköp bör premiera företag ”som har en välfungerande arbetsprocess vad gäller rest- och bristsituationer”.

Många åtgärdsförslag

Bland övriga förslag på Lif:s åtgärdslista märks bland annat ökad regulatorisk flexibilitet, prisjusteringar för att motverka hög inflation och svag kronkurs och system som kan upptäcka och analysera obalans mellan tillgång och efterfrågan på läkemedel i Sverige.

”Ska vara en mötesplats där forskare kan nätverka”

Helene Wallskär
-
0
”Ska vara en mötesplats där forskare kan nätverka”

Snart är det åter dags för Scheelesymposiet då Apotekarsocieteten ska dela ut sitt största vetenskapliga pris. Som Läkemedelsvärlden rapporterade i januari går priset denna gång till den amerikanske forskaren Peter G. Schultz för hans pionjärinsatser i gränssnittet mellan kemi, biologi och medicin.

Äventyr på Scheelesymposiet

Symposiet hålls i Svenska läkaresällskapets hus och den efterföljande middagen för särskilt inbjudna i Apotekarsocietetens vackra bibliotek. Det vetenskapliga programmet för symposiet har rubriken ”Äventyr i kemisk biologi – från grundforskning till patienter”.

Hos Apotekarsocieteten pågår nu de sista förberedelserna inför symposiet för fullt. Det är många detaljer som ska stämma – allt ifrån hotellbokningar till ljuskandelabrar som ska putsas.

Förberett i mer än ett år

Läkemedelsvärlden fick en snabb pratstund med Lisa Bandholtz och Jeanette Jansson mitt i förberedelserna. Lisa är vetenskaplig sekreterare på Apotekarsocieteten och Jeanette projektledare vid Läkemedelsakademin. I dessa dagar har de fullt fokus på det kommande symposiet.

Hallå där, är läget under kontroll?

Jeanette: Det är så klart väldigt mycket praktiskt att ordna med ända in i det sista. Just nu arbetar vi bland annat med att förse föreläsare och moderator med olika underlag så att de kan förbereda sig. Och så är det flygbiljetter som ska bokas, menyer som ska planeras och mycket annat. Men, jo, hittills är allt under kontroll – det gäller bara att alla nyckelpersoner håller sig friska.

Hur länge har förberedelserna pågått?

Lisa: Det beror på hur man räknar. Under fjolåret arbetade vår nomineringskommitté som består av framstående svenska forskare med att välja pristagare. I januari offentliggjorde vi att Peter G. Schultz är 2023 års Scheelepristagare. Nästan direkt efter det bildade vi en programkommitté som började planera det vetenskapliga programmet och kontakta tilltänkta föreläsare.

Har alla tackat ja?

Lisa: Ja, de flesta tackade ja direkt. Med utbildningsminister Mats Persson fick vi dock kämpa lite längre. Men till slut blev det klart att han, liksom flera av sina företrädare, kommer till symposiet och hjälper till att dela ut priset.

Vill erbjuda en mötesplats

Vad är målet med symposiet, mer än att dela ut ett pris?

Jeanette: Vi vill att det ska vara en mötesplats där forskare och andra från olika fält kan träffas och skapa nya kontakter. Ett nätverksmöte för ungefär ett 70-tal anmälda deltagare, pristagaren och föreläsarna.

Lisa: Ja, poängen är att lyfta internationell forskning och främja läkemedelsforskning och utveckling samt bidra till ökad samverkan mellan forskare. Vi tycker också det är viktigt att yngre forskare får delta, inspireras och nätverka med framstående och mer seniora forskare. Därför har Apotekarsocieteten delat ut fem stipendier särskilt för detta.

Pristagarens forskningsinsats är ovanligt bred – hur hittade ni en röd tråd för programmet?

Lisa: I programkommittén bestämde vi oss för att denna gång ha ett svenskt fokus. Programmet kommer att belysa intressant svensk forskning – allt ifrån grundforskning till klinisk forskning – som anknyter till den grund Peter G. Schultz har lagt.

Det blir också en paneldebatt som lyfter akademins och industrins perspektiv på translationell forskning med patienten i fokus. Vad kommer det att satsas mer på framöver och varför? Hur kommer AI att påverka företagens satsningar? Det här blir en spännande dag.

Belgien vill förbjuda Ozempic för viktminskning

Helene Wallskär
-
0
Belgien vill förbjuda Ozempic för viktminskning

För att minska bristen på diabetesläkemedlet vill Belgien temporärt förbjuda Ozempic för viktminskning. Det säger landets federala hälsominister Franck Vandenbroucke till det belgiska TV-bolaget RTBF.

Det råder global brist på diabetes typ 2-läkemedlet Ozempic (semaglutid) från företaget Novo nordisk. Företaget kan inte möta en kraftigt ökad efterfrågan som beror på att Ozempic även används som behandling av fetma.

Vill förbjuda Ozempic för viktminskning

Nu planerar Belgien därför att förbjuda läkare att skriva ut Ozempic till personer som enbart har fetma och inte diabetes. Detta för att öka chanserna att patienter med diabetes typ 2 får medicinen.

– Vi har sagt till läkare att de måste reservera detta läkemedel för sina patienter som har typ 2-diabetes, men vi ser att denna strategi inte fungerar, säger hälsoministern i intervjun.

– Jag vet att detta läkemedel också kan vara användbart för människor som lider av sjuklig fetma, så vi måste naturligtvis diskutera det. Men jag är övertygad om att vi behöver en stark och laglig signal eftersom enkla rekommendationer inte räcker.

Tillfälligt förbud

Enligt nyhetsbyrån Reuters ska det formella beslutet om förbudet fattas av en arbetsgrupp vid ett möte under onsdagen.

Förbudet är tänkt att vara tillfälligt och gälla några veckor eller några månader, beroende på hur tillgången på Ozempic utvecklas.

Svenska åtgärder

Även Storbritannien har tidigare infört ett liknande förbud.

I Sverige har Läkemedelsverket, som Läkemedelsvärlden rapporterat, tillsammans med Novo nordisk riktad särskild information till förskrivarna om att Ozempic bara är godkänt mot diabetes. Samt att off label-förskrivning för viktminskning riskerar att förvärra bristen.

Även Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har agerat. TLV har förtydligat att Ozempic och andra diabetesläkemedel ingår i läkemedelsförmånen endast när de förskrivs mot diabetes. Myndigheten kräver även att tillverkare tydligt informerar om detta.

IGN fäller föredrag om ögonläkemedel

Helene Wallskär
-
0
IGN fäller föredrag om ögonläkemedel

Läkemedelsföretaget Roche arrangerade nyligen ett kvällsmöte för nordiska ögonläkare. Det handlade bland annat om företagets nya läkemedel Vabrysmo (faricimab).

Mötet hölls i anslutning till en stor europeisk vetenskaplig konferens om näthinnesjukdomar i Amsterdam i början av oktober. En av de föreläsare som Roche hade anlitat var en ögonläkare från Finland som redovisade kliniska erfarenheter av Vabysmo.

Informationsgranskningsnämnden, IGN, har i efterhand granskat en dokumentation av presentationen och funnit att den strider mot läkemedelsbranschens etiska regler.

Föredrag om Vabysmo

Vabysmo (faricimab) blev EU-godkänt i fjol mot två ögonsjukdomar. Det är godkänt för behandling av vuxna med så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (nedbrytning av gula fläcken i ögat) eller med påverkan på gula fläcken vid diabetes.

I presentationen på kvällsmötet framhöll ögonläkaren från universitetssjukhuset i Kuopio, Finland, att ”Overall we are very satisfied with the drug”.

Vidare konstaterade föreläsaren att läkemedlet ”works well” som första linjens behandling och har gett goda resultat även som andra och tredje linjens behandling.

Etiskt övertramp

Det är dessa uttalanden som strider mot branschens etiska regelverk för marknadsföring av läkemedel, förklarar IGN. I en av paragraferna där står det:

”Hälso- och sjukvårdspersonal får inte på uppdrag av läkemedelsföretag uttala sig som garant för ett visst läkemedel eller rekommendera en viss behandling.”

Roche medger i sitt svar till IGN att företaget gjort ett misstag och accepterar anmärkningen. Företaget ska betala en straffavgift på 110 000 kronor.

Covidvaccin till gravida bra för nyföddas hälsa

Helene Wallskär
-
0
Covidvaccin till gravida bra för nyföddas hälsa

Forskare i Kanada studerar hur nyfödda och spädbarn påverkas av att man ger covidvaccin till gravida.

I en ny studie visar de att kvinnor som tar mRNA-vaccin mot covid-19 under graviditeten föder friskare barn. Detta i jämförelse med blivande mammor som inte vaccinerar sig. Studien är publicerade i Jama pediatrics.

Rekommenderar covidvaccin till gravida

Att vara gravid förändrar immunförsvaret och ökar sårbarheten för många virusinfektioner. Graviditet är därför en riskfaktor för att drabbas av allvarlig covid-19-infektion.

I Sverige och många andra länder hör också gravida till de riskgrupper som myndigheterna rekommenderar att skaffa sig vaccinskydd mot covid-19.

De rekommendationerna bygger bland annat på ett flertal studier som har visat att covidvaccinering under graviditet är säkert för barnet, vilket Läkemedelsvärlden har rapporterat om. Forskningen har inte sett någon ökad risk för missbildningar, för tidig födsel eller andra negativa hälsoeffekter på barnet.

Ger även barnet antikroppar

Men det börjar också komma allt mer forskning som tyder på att covidvaccin till gravida inte bara är ofarligt för deras barn, utan även kan ge barnet positiva hälsoeffekter.

Forskarna bakom den aktuella studien publicerade tidigare i år andra intressanta resultat. Dessa visar att spädbarnet får immunitet mot covid-19 om den gravida kvinnan vaccinerar sig.

Mamman delar med sig av vaccinskyddet till det ofödda barnet som sedan har kvar skydd i upp till ett halvår efter födseln.

Fokuserade på nyföddas hälsa

I den nya studien studerade de kanadensiska forskarna i stället säkerhetsaspekterna. De undersökte om de kunde hitta några samband mellan vaccinerna och allvarliga hälsorisker för nyfödda.

De använde dataregister om 142 006 kvinnor som födde barn i Ontario, Kanada, från och med maj 2021 till och med augusti 2022. Barn till kvinnor som fått en eller flera doser mRNA-vaccin mot covid-19 under graviditeten jämfördes med kvinnor som inte vaccinerat sig.

Vaccinerade födde friskare barn

Forskarna fann inga nackdelar av vaccineringen för barnet. Tvärtom verkade den vara bra även för barnets hälsa.

Resultatet av analysen visar att barnen till vaccinerade mammor hade lägre risk för svår sjuklighet och död i samband med förlossningen och strax därefter. Det var också ovanligare att dessa spädbarn behövde intensivvård.

Skillnaderna kvarstod när forskarna tog hänsyn till andra faktorer som kunde påverka resultatet.

Fortsätter följa barnen

En bidragande förklaring till den bättre hälsan hos de vaccinerades barn är sannolikt att dessa mammor undvek covid-19. Det är numer välkänt att covid-19-infektion under graviditet ökar olika hälsorisker för barnet.

Forskargruppen kommer att fortsätta att följa barnen och göra en ny uppföljning när de fyller två år.

Sätter läkemedelsbolag överpris på särläkemedel?

Helene Wallskär
-
0
Sätter läkemedelsbolag överpris på särläkemedel?

Det finns tecken på att läkemedelsföretag sätter överpris på särläkemedel. Detta skulle kunna handla om den typ av konkurrensbrott som kallas missbruk av dominerande ställning.

Så förklarar Konkurrensverket varför myndigheten nu har startat en särskild granskning av prissättningen på särläkemedel.

Hemligt om överpris på särläkemedel

Myndigheten gick nyligen ut med ett pressmeddelande om den aktuella granskningen. Samtidigt är myndigheten ytterst hemlighetsfull om bakgrunden till initiativet.

Av pressmeddelandet framgår bara att Konkurrensverket fått information om att vissa företag höjer priserna ”drastiskt” efter att deras produkt fått särläkemedelsstatus av EU:s läkemedelsmyndighet EMA.

– Det här är framförallt problematiskt när det gäller läkemedel som redan tidigare har funnits på marknaden i syfte att behandla en annan sjukdom, som har fått betydligt högre priser efter att de har fått status som särläkemedel, eftersom prissättningen då inte tydligt kan motiveras av höga utvecklingskostnader, säger Johan Dorf, ansvarig ekonom i projektet, i pressmeddelandet.

Hänvisar till sekretess

Till nyhetssajten Läkemedelsmarknaden (bakom betalvägg) säger granskningens projektledare Sahel Noroozi att det handlar om en förstudie.

I övrigt hänvisar hon till utredningssekretess. Hon vill inte berätta ifall Konkurrensverket fått in tips om eller klagomål på specifika läkemedelsföretag. Inte heller avslöjar hon hur många bolag som förstudien omfattar.

– Förstudien just nu handlar om att vi ska sätta oss in i hur marknaden fungerar och hur förutsättningarna ser ut för att bedriva ett ärende. Det gör vi bland annat genom research och marknadskontakter, säger Sahel Noroozi.

Terapier mot sällsynta sjukdomar

Särläkemedel är läkemedel mot allvarliga sällsynta sjukdomar. I EU är det läkemedelsmyndigheten EMA som beslutar om ett läkemedel ska få denna klassning.

När ett läkemedel får status som särläkemedel ger det vissa fördelar, bland annat lägre avgifter under godkännandeprocessen och ökat stöd från myndigheten i form av bland annat rådgivning.

Det var ”now or never” att dokumentera guldåren

Helene Wallskär
-
0
Det var ”now or never” att dokumentera guldåren

Anders Cronlund och Ola Flink har fört ett jätteprojekt i hamn. I två år har de tillsammans hårdkört, som Anders säger, för att få fram boken ”Världsberömda läkemedel – guldåren i svensk läkemedelsindustri”.

”Ett roligt jobb”

Nu boken färdig, bokreleasen i september avklarad och de två redaktörerna kan pusta ut.

Men kanske inte utan en viss saknad?

– Det var roligt att göra den, säger Anders Cronlund.

– Vi har fått komma i kontakt med väldigt många intressanta personer.

Många kända läkemedel

”Världsberömda läkemedel” är en antologi med 31 berättelser från och om personer som var med när det hände. När Sverige under 1900-talets sista fyra decennier hade en växande och mycket produktiv inhemsk läkemedelsindustri.

I dag har i stort sett alla dessa namnkunniga läkemedelsföretag blivit uppköpta av utländska bolag och svensk läkemedelsindustri har bytt ansikte.

Men då hade Sverige en rad företag som i snabb takt lanserade det ena nya framgångsrika läkemedlet efter det andra. Seloken, Bricanyl, Pulmicort, Losec och Nicorette är bara några av alla välkända exempel.

Mellanchefer minns

Berättelserna i boken är högst personliga och kommer inte från vd:ar utan från läkare, kemister, veterinärer, apotekare och andra som fanns på kontor och i laboratorier mitt inne i företagen och projekten. Ofta var de mellanchefer eller motsvarande.

Här finns minnen från ett samhälle, ett arbetsliv och en industri präglade av dåtidens svenska traditionalism blandad med en nästan naiv framtidstro och stark moderniseringssträvan.

I många av avsnitten finns små vardagliga minnesbilder som påminner om att mycket hunnit förändras. Det handlar till exempel om rent hantverksmässig läkemedelstillverkning, mindre företag med kortare beslutsvägar och lönekuvert som man fick hämta ut personligen.

Motigheter som löstes

I ”Världsberömda läkemedel” får man också inblickar i allt ifrån historien bakom Iprenmannen och ”den intelligenta värktabletten” till hur oväntade cancertumörer hos försöksråttorna höll på att stoppa magsårsmedlet Losec. Företaget Hässle tog sig dock förbi bakslaget och Losec blev världens då mest sålda läkemedel.

– Losec hade aldrig kommit fram utan hängivna personer som körde vidare trots allt, säger Ola Flink.

– Just alla berättelser om motigheter och hur man löste dem är bland det som jag själv tycker är mest fascinerande i vår bok.

Idén hade grott länge

Apotekaren Ola Flink har själv mångårig erfarenhet från svensk läkemedelsindustri där han jobbat med både kvalitetsfrågor och forskning och utveckling. Astra, Aco läkemedel och Kabi invent är några av de företag han arbetat på.

Hans redaktörskollega Anders Cronlund är farmacie doktor och arbetade i 32 år på Apotekarsocieteten som vetenskaplig sekreterare och utbildningschef. Han har också bland annat skrivit för Läkemedelsvärlden och redigerat en antologi om apotekaryrkets utveckling.

Idén till antologin om guldåren i svensk läkemedelsindustri har grott hos honom länge. Men det var inte förrän han kopplade in vännen Ola Flink som bokjobbet tog fart.

Nu eller aldrig

Bokens berättelser har de samlat ihop på olika sätt. Några av de medverkande har skrivit själva och sedan mött Anders rödpenna. Andra har redaktörerna intervjuat.

I några fall lever berättaren själv inte längre men de har fått tillgång till texter som personen skrivit tidigare.

Detta är också en påminnelse om något som varit en stark motivation för redaktörsduon att förverkliga bokidén nu och inte vänta längre. Helt enkelt det faktum att de flesta av bokens berättare har uppnått en aktningsvärd ålder.

Det gällde, framhåller Anders Cronlund, att fånga upp deras minnen medan alla fortfarande är i livet:

– Det var now or never.

Ja till Beyfortus mot RSV till de mest riskutsatta

Helene Wallskär
-
0
Ja till Beyfortus mot RSV till de mest riskutsatta

Ge det förebyggande antikroppsläkemedlet Beyfortus mot RSV till de allra mest sårbara spädbarnen. Den rekommendationen riktar nu NT-rådet till landets regioner.

Däremot vill rådet att regionerna ska avvakta med att ge behandlingen till barn som inte är på den översta risknivån, men ändå har hög risk. Till exempel de som är födda mellan graviditetsvecka 26 och 32.

Indelning i risknivåer

För en månad sedan kom Läkemedelsverket med sin behandlingsrekommendation om förebyggande läkemedelsbehandling mot RSV, respiratoriskt syncytialvirus, hos barn.

Som Läkemedelsvärlden rapporterade betonar Läkemedelsverket att de barn som har högst risk för allvarlig, vårdkrävande infektion ska prioriteras i första hand. Gruppen på risknivå 1 består av barn som är födda före graviditetsvecka 26 samt barn under 12 månader med svårare hjärt- och lungsjukdomar.

Alla barn i denna grupp bör få Beyfortus (nirsevimab) eller Synagis (palivizumab) inför säsongen 2023-2024. Beyfortus anses fördelaktigare eftersom det är en engångsbehandling. Man ger en injektion med antikroppsläkemedlet som skyddar i sex månader.

Samtidigt skriver Läkemedelsverket också att om tillgängligheten på Beyfortus räcker till för det, bör även barn på risknivå 2 få förebyggande läkemedel. Hit hör bland annat barn som är födda före vecka 32, barn med vissa kromosomavvikelser och de med påtagligt nedsatt immunförsvar.

Beyfortus mot RSV

Men NT-rådet rekommenderar i nuläget att regionerna ger Beyfortus mot RSV enbart till barn på risknvå 1.

I sin rekommendation hänvisar NT-rådet till en hälsoekonomisk utvärdering som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har gjort. Enligt denna är Beyfortus inte kostnadseffektivt.

En engångsdos kostar, enligt TLV, 7 534 kronor. Beyfortus är godkänt som förebyggande till alla spädbarn inför deras första RSV-säsong. Om läkemedlet skulle användas på det sättet blir kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår, enligt TLV, mellan 3,5 och 4,6 miljoner kronor.

Säsongen är ännu inte i gång

NT-rådet har dock gett regionernas marknads- och förhandlingsfunktion i uppdrag att försöka förhandla med tillverkaren Sanofi om kostnaden för Beyfortus.

Rådet planerar också att göra ”en sammanvägd bedömning” när det gäller behandling av barn på risknivå 2. Rekommendationen är därför att ”avvakta med att använda Beyfortus till barn i andra risknivåer till dess att NT-rådet har gjort en sammanvägd bedömning”.

Ännu har RS-virussäsongen i Sverige inte börjat. Enligt Folkhälsomyndighetens senaste veckorapport rapporterades 20 fall av RS-virus under vecka 41 och 17 fall veckan före.

Ingen rekommendation om vaccinet

I år har även ett vaccin mot RSV blivit godkänt i EU. Det handlar om Pfizers vaccin Abrysvo som ges till mamman under graviditeten och sedan skyddar barnet.

Det är Folkhälsomyndigheten som utarbetar rekommendationer om vacciner i Sverige. Myndigheten har dock ännu inte kommit med någon rekommendation om Abrysvo till gravida för att skydda deras barn.

Vaccinet finns än så länge bara hos privata vaccinatörer och man får betala hela kostnaden på omkring 2000 kronor själv.

1...456...27Sida 5 av 27