Annons
Kampen mot läkemedelsbristerna
System för lägesbilder tar tid att bygga
Pia Carlstedt och Johan Andersson.

System för lägesbilder tar tid att bygga

Ett system som löpande ger aktuella lägesbilder av läkemedelstillgången och läkemedelsförbrukningen i Sverige kan vara klart om fyra år.

2 mar 2023, kl 10:15
0

Just i dag står 783 produkter på Läkemedelsverkets lista över läkemedel som företagen anmält att de tillfälligt inte kan leverera, restanmälningar. (Om det gäller till exempel flera olika styrkor eller förpackningsstorlekar av samma läkemedel får varje produkt en egen post på listan.) Men de ökande restanmälningarna är bara en av de pusselbitar som tillsammans kan ge en bild av försörjningsläget för läkemedel i Sverige. Andra viktiga pusselbitar saknas. Ingen har i dag heltäckande information om hur mycket av olika läkemedel som finns i landet eller av hur mycket som för tillfället går åt.

Det här vill dock Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten ändra på. I varsin förstudie beskriver de hur Läkemedelsverket i framtiden ska kunna ha en dagsaktuell nationell lägesbild när det gäller tillgången på läkemedel. Myndigheterna hoppas nu få förnyat uppdrag att gå vidare och förverkliga förslagen.

Lägesbilder hjälp mot brister

De nationella lägesbilderna ska visa vilka läkemedel som finns i lager på olika platser i landet, hur mycket som finns och även hur försäljningen ser ut. Vid behov ska myndigheten kunna sprida bilden till andra aktörer. Detta för att de ska kunna dämpa konsekvenserna av annalkande och pågående bristsituationer.

– Läkemedelsbrister påverkar patienterna, vården och samhället i stort mycket negativt. Och i dag har vi ingen överblick över var och i vilka mängder olika läkemedel finns i Sverige. Med en nationell lägesbild får vi bättre möjlighet att förebygga och hantera bristsituationer, säger Johan Andersson, ansvarig enhetschef på Läkemedelsverket.

– Dessutom kan nationella lägesbilder minska obefogad oro i samhället om att läkemedelsbrist ska uppstå.

Daglig rapportering

I faktarutan längre ned finns mer om hur de två myndigheterna har tänkt att insamlingen av uppgifter om läkemedelstillgången och -förbrukningen ska gå till. Partihandlare och föras över till Läkemedelsverket som då kan analysera den nationella tillgängligheten till olika läkemedel.

Systemet kommer att göra att Läkemedelsverket kan följa lagernivåerna och efterfrågan.

– På det sättet kan vi förutse brister i förväg och bidra till att det kommer riktlinjer om hur vård, apotek och patienter kan hantera dem. Vi får också möjlighet att uppfylla kraven på att informera EU:s läkemedelsmyndighet EMA om det svenska läkemedelsläget i krissituationer med större hälsohot, säger Johan Andersson.

Sekretessfrågor måste lösas

För att det här ska bli möjligt behöver ett flertal författningar ändras. Dessutom behöver man bygga de tekniska system som ska skicka och samla ihop uppgifterna.

– Det kommer att kunna bli klart stegvis. Men innan alla aktörer kan rapportera in information räknar vi med att det tar upp emot fyra år, säger Johan Andersson.

Till det som är komplicerat att lösa hör en rad frågor om säkerhet och sekretess. Systemet kommer att hantera information som kan vara känslig för olika företag av affärsmässiga skäl. Och det finns också en nationell säkerhetsaspekt – det skulle kunna vara praktiskt för en eventuell angripare att enkelt få samlad information om var i landet kritiska läkemedel finns. Därför gäller det att dessa uppgifter får ett gott tekniskt och juridiskt skydd. Av liknande skäl ska också myndigheters beredskapslager av läkemedel vara undantagna från kravet på att rapportera in till E-hälsomyndigheten.

Medicintekniska produkter svårare nöt

I regeringsuppdraget ingår också att se om det kan gå att ta fram liknande nationella lägesbilder även för relevanta medicintekniska produkter. Den delen av uppdraget ska slutredovisas i oktober 2023, men har redan nu gjort en delredovisning.

Den visar att det kommer att vara betydligt längre väg att gå för att kunna skapa någon sorts överblick över tillgången på medicintekniska produkter i Sverige. Det finns i dag ingen samlad information om vilka medicintekniska produkter som används eller lagras i Sverige.

Man behöver inte heller ha något särskilt tillstånd eller registrera sig för att få marknadsföra medicinteknik i vårt land. Och det finns inga krav på att rapportera lagerstatus eller hotande bristsituationer till någon myndighet.

För att komma vidare ska Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten i den fortsatta förstudien därför bland annat gå vidare med kartläggning av försörjningsflödet för medicintekniska produkter.

Vill även förstärka omvärldsbevakningen

Hos Läkemedelsverket pågår även en annan satsning som är nära kopplad till förarbetet för nationella lägesbilder. Det handlar om en utökad strukturerad omvärldsbevakning för att från olika aktörer kunna fånga upp signaler som kan leda till brister på läkemedel och medicinteknik. I en redovisning till regeringen om detta arbete beskriver myndigheten vad som gjorts hittills och vad som behöver göras framöver (se faktaruta).

– Det här är ett arbete som ständigt utvecklas och mycket har hänt de senaste åren, säger Pia Carlstedt, projektledare på Läkemedelsverket.

Kommer nationella lägesbilder och utbyggd omvärldsbevakning att minska problemet med läkemedelsbrister i Sverige?

– Läkemedelsbrister beror på många olika faktorer i omvärlden som vi ofta inte kan påverka, svarar Pia Carlstedt.

– Men de förstärkta insatserna kommer definitivt att göra Sverige bättre rustat för att förutse och hantera de bristsituationer som kan uppstå.

Nationell lägesbild för läkemedel – så här ska det gå till

Läkemedelsverket föreslår de här nya bestämmelserna:

  • Partihandlarna ska rapportera oftare till E-hälsomyndigheten om försäljningen av läkemedel till öppenvårdsapotek och vårdgivare. I stället för varje månad, som i dag, ska de rapportera dagligen. Dessa data ska sedan varje dag samlas ihop och överföras till Läkemedelsverket.
  • Även öppenvårdsapoteken ska dagligen rapportera sina försäljningsdata för läkemedel till E-hälsomyndigheten. Det handlar om försäljningen både till enskilda konsumenter och till sjukvården. Också dessa uppgifter ska i hopsamlad form varje dag skickas vidare till Läkemedelsverket.
  • Partihandlare med lager inom landet av läkemedel för den svenska marknaden ska dagligen rapportera sina lagersaldon samt var läkemedlen finns. Rapporteringen ska ske till E-hälsomyndigheten och data föras vidare till Läkemedelsverket. Undantag görs för myndigheter som har läkemedelslager för fredstida krissituationer, krig eller krigsfara.
  • Även samtliga öppenvårdsapotek och sjukhusapotek ska dagligen rapportera in uppgifter om sina läkemedelslager samma väg.

Punkterna ovan ingår i det som kallas etapp 1. Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten vill även ha i uppdrag av regeringen att utreda en andra etapp för att kunna skapa en ännu mer utförlig nationell lägesbild gällande läkemedel.

Källor: Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten

Så vill Läkemedelsverket förstärka sin omvärldsspaning

Vid sidan av arbetet med nationella lägesbilder (se faktarutan ovan) har Läkemedelsverket även regeringens uppdrag att vidareutveckla sin omvärldsbevakning av faktorer som kan påverka försörjningen av läkemedel och medicinteknik. I en särskild rapport beskriver myndigheten hur det kan gå till. Här är några av förslagen:

  • Utöka myndighetens bemanning med två anslagsfinansierade heltidstjänster. Den ena ska vara inriktad på den nya omvärldsbevakningsfunktionen. Den andra behövs för att det ska gå att skapa ett sätt att börja samla in motsvarande information även om medicintekniska produkter.
  • Utred ett nytt lagkrav om att även företag som marknadsför medicinteknik ska bli skyldiga att i förväg anmäla kända framtida bristsituationer.
  • Utred behovet av en eller flera aktörer som har ansvar för att nationellt köpa in, fördela och omfördela läkemedel mellan apotek på olika håll i landet.
  • Utred om det går att lagstifta om att förskrivare ska kunna se tillgängligheten för olika läkemedel direkt i förskrivarstödet.

Källa: Läkemedelsverket

Föregående artikel Egenberedskap riskerar leda till skadlig bunkring
Nästa artikel 1,5 miljoner covid-19-prover en okänd forskarskatt