Annons
Home 2023

Årlig arkivering 2023

Undantag i sekretess ska lösa snårig statistikfråga

Helene Wallskär
-
0
Undantag i sekretess ska lösa snårig statistikfråga

Med hjälp av nya sekretessundantag kan tillgången till läkemedelsstatistik i Sverige återställas. Det menar den statliga utredningen om läkemedelsstatistik som presenterat sitt slutbetänkande.

Läkemedelsstatistik i långbänk

Det återstår att se om utredningens förslag blir lösningen i den snåriga frågan om läkemedelsstatistiken. Efter en dom i kammarrätten för några år sedan följde nya juridiska ställningstaganden hos E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Dessa ledde till minskad tillgänglighet till läkemedelsstatistik i Sverige. Myndigheterna lämnade inte längre ut vissa uppgifter om läkemedelsförsäljningen eftersom uppgifterna kunde kopplas till en enskild persons personliga eller ekonomiska förhållanden.

Socialstyrelsen slutade till exempel att publicera statistik som beskrev försäljningsvolymer på ett sätt som kunde kopplas till specifika läkemedelsprodukter.

Aktörer som länge hade använt den indragna statistiken för olika typer av uppföljning och planering protesterade. Regeringen tillsatte då den utredning som nu lämnat sina förslag.

Undantag för juridisk person

Syftet med utredningens förslag är att möjliggöra att läkemedelsstatistik åter kan lämnas ut ungefär som före inskränkningarna. Utredningens lösning är att införa ett undantag från statistiksekretessen när det gäller försäljning av humanläkemedel.

Undantaget ska gälla en enskild juridisk persons ekonomiska förhållanden. Enskilda juridisk personer kan till exempel vara läkemedelsföretag och apoteksföretag. Läkemedelsstatistik som kan avslöja deras ekonomiska förhållanden ska trots det få lämnas ut.

Undantaget berör inte sekretessen för enskilda fysiska personer, den ska fortsätta att vara lika stark som i dag, skriver utredningen.

Offentlighetsintresset bedöms tyngre

Vidare gäller undantaget bara apotekens försäljningsuppgifter om förmånsläkemedel, kostnadsfria smittskyddsläkemedel och läkemedel som sålts till offentligt finansierad sjukvård eller tandvård. Med andra ord läkemedel som har ett reglerat pris och är offentligt finansierade. För dessa uppgifter bedömer utredningen ”att offentlighetsintresset väger tyngre än intresset av att skydda enskilda företags ekonomiska förhållanden.”

Utredningen föreslår även en rad andra förändringar av E-hälsomyndighetens skyldighet att lämna ut uppgifter till andra myndigheter. Utredningen vill utöka E-hälsomyndighetens skyldighet att lämna ut uppgifter till Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och till Läkemedelsverket.

De nya reglerna bör träda i kraft 1 juli 2024, föreslår utredningen.

”Vi hoppas att testet används med omdöme”

Helene Wallskär
-
0
”Vi hoppas att testet används med omdöme”

Apoteket AB skriver i ett pressmeddelande att företaget som första apoteksaktör i världen kommer att börja sälja ett självtest för snabbsänka.

Produkten kommer att finnas på cirka 400 apotek och på apoteket.se. Där kommer snabbsänketestet att samsas med en bit över 30 andra produkter i det snabbt växande sortimentet av självtester.

Omdiskuterad utveckling

Apoteket AB har liksom övriga apotekskedjor ökat sitt utbud av hälsotester för hemmabruk de senaste åren. Graviditetstester och andra äldre produkter har inte bara fått sällskap av covid-19-testerna utan också av en mängd andra tester för bland annat sexuellt överförda infektioner, allergier och födoämnesintolerans.

Även efterfrågan har ökat, något som fick extra skjuts av pandemin. Apoteket AB:s försäljning av självtester har enligt pressmeddelandet ökat med 1 200 procent jämfört med före pandemin och andra apotekskedjor har en liknande utveckling.

Utvecklingen är omdiskuterad. Förespråkarna fokuserar på att självtesterna förenklar för kunderna att ta hand om sin hälsa. Kritikerna varnar för hälsohets och överdiagnostik som leder till onödigt vårdutnyttjande.

Självtest för snabbsänka har flera användningar

Det är ett svenskt diagnostikföretag som har utvecklat Apoteket AB:s nya självtest för snabbsänka. Självprovtagningen går till så att användaren sticker sig själv i fingret och droppar blod på testet. Efter mindre än 20 minuter kan man scanna testet med en särskild app som man laddar ned till mobilen och på så sätt avläsa provsvaret. Det går också att dela detta provresultat med en ansluten vårdgivare via en tjänst som heter Labportalen.

Frågan är vilka användningsområden produkten kommer att få. Snabbsänkan, CRP (C-reaktivt protein), är ett av de vanligaste laboratorieproven som tas inom vården. Det används ofta för att särskilja bakterieinfektioner som kan antibiotikabehandlas från virusinfektioner. Eftersom provet mäter inflammation kan det också användas vid uppföljning av inflammatoriska sjukdomar, som reumatiska tillstånd.

– Den kundgrupp vi i första hand ser framför oss när vi lanserar snabbsänketestet är personer med sjukdomar som gör att de frekvent behöver ta detta test inom vården, säger Louise Skalin, chef för kvalitet, farmaci och hållbarhet på Apoteket, till Läkemedelsvärlden.

– Men produkten är givetvis tillgänglig för vem som helst.

Hoppas på omdömesgill användning

Finns det inte en risk att personer testar sig vid lättare infektionssymtom, får ett svar med förhöjt värde och söker vård fast de egentligen inte skulle behöva?

– Vi har ställt oss själva frågan om det finns en risk att detta självtest kan öka belastningen på vården. Men vi vänder oss inte till den målgruppen och har kommit fram till att nyttan med produkten överväger, säger Louise Skalin.

– Samtidigt bryter vi ny mark och det är inte helt enkelt att förutse hur produkten kommer att tas emot. Vi hoppas att man kommer att använda den med omdöme. Och vi följer försäljningen och eventuella reaktioner från bland andra vården för att se hur det här faller ut.

– I framtiden tror vi att patienter kommer att kunna genomföra många fler självtester för att monitorera sin sjukdom och samtidigt avlasta vården.

”Fortfarande väldigt roligt att skriva och göra tidning”

Helene Wallskär
-
0
”Fortfarande väldigt roligt att skriva och göra tidning”

Presskollegan Svensk farmaci har fått en ny chefredaktör. Han heter Erik Pettersson, är 57 år och har arbetat i 30 år som journalist och tidningsmakare. Han har tidigare jobbat på bland andra Expressen, Dagens samhälle, Enköpings-Posten, LRF Media och kommer närmast från ett jobb som politikreporter på tidningen Syre.

Läkemedelsvärlden bad honom berätta lite mer om sig själv och sina tankar om det nya jobbet.

Varför blev du journalist?

– Jag tyckte om att engagera mig i saker och att berätta för andra, som kanske blir glada över att få veta något de inte visste tidigare, att förmedla mig med läsarna. Och så tyckte jag som så många andra som söker sig till yrket att det var roligt att skriva. Jag tycker fortfarande att det är väldigt roligt att skriva, och att paketera journalistiken. Det är kul att göra papperstidning, men också att utveckla alla de nya digitala sätt som finns att sprida innehållet.

Du har inte apoteksbakgrund – måste man inte ha det som chefredaktör på Svensk farmaci?

– Jag hoppas och tror inte att det är nödvändigt. Många av mina företrädare har förvisso varit farmaceuter i grunden, men inte alla. Och det finns så många kloka medarbetare omkring mig som har apoteksbakgrund och kan hjälpa mig med den faktakunskapen, så bidrar jag med min erfarenhet av tidningsmakeri! Dessutom har jag skrivit mycket om arbetsmarknadsfrågor även tidigare och sådana frågor är ofta ganska snarlika i olika yrkeskårer.

Tänker du förändra tidningen?

– Svensk farmaci är en bra och nödvändig tidning som läsarna är väldigt nöjda med. Jag vill förvalta den och fortsätta att utveckla den så att den blir ännu mer nödvändig och användbar för läsarna. Den ska vara ett stöd i deras vardags- och arbetsliv. Man ska få läsa om andra människor och se hur de har det i sin yrkesvardag.

Vad tror du blir det svåraste med ditt nya jobb?

Det svåra är det som alla tidningar brottas med i dag – att ha kvar läsarna och locka fler. Det är en utmaning i den stora och växande konkurrensen om läsarnas uppmärksamhet.

Till sist, vad gör du när du inte jobbar?

– Jag är gift och har två barn som är 17 och 21. Jag tycker om att vara med familjen och att resa. Det är skönt att det går att göra det igen nu när pandemin lugnat ned sig. Och så spelar jag gitarr och sjunger i punkbandet Zooparty. Vi har funnits i drygt 15 år och har väldigt kul ihop.

Tillskott från staten till regionerna för läkemedel

Helene Wallskär
-
0
Tillskott från staten till regionerna för läkemedel

Staten och Sveriges kommuner och regioner, SKR, är klara med årets överenskommelse om statsbidragen till regionernas kostnader för förmånsläkemedel. Enligt överenskommelsen får regionerna i år 33 485 miljoner kronor från staten som bidrag till att täcka kostnaderna för förmånsläkemedel. Det är 1 150 miljoner kronor mer än i fjol.

Dessutom får regionerna ytterligare ett tillskott av staten genom att de får behålla 70 i stället för som tidigare 60 procent av återbäringen från så kallade sidoöverenskommelser. Dessa är avtal som tas fram vid trepartsöverläggningar mellan regionerna, företaget och stagen genom Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Avtalen innebär att företagen betalar tillbaka en viss andel av det de får betalt för sina läkemedel till regionerna i form av återbäring.

Att regionerna i år får 70 procent av återbäringen är en tillfällig ökning för att bidra till ökade läkemedelskostnader. Parterna är överens om att gå tillbaka till fördelningen 60/40 procent nästa år.

I överenskommelsen står också att parterna är överens om att inriktningen i avtalet enbart gäller 2023 och att nuvarande system för finansiering av läkemedel behöver ses över. De refererar här till förslagen i Läkemedelsutredningens omdiskuterade slutbetänkande 2019 som för närvarande är under beredning inom regeringskansliet.

Användning av antibiotika vände tydligt upp 2022

Helene Wallskär
-
0
Användning av antibiotika vände tydligt upp 2022

Slutenvårdens användning av antibiotika ökade med 7 procent under 2022, jämfört med 2021. Samtidigt ökade antibiotikaförsäljningen på recept med 8,1 procent. Detta visar den senaste kvartalsrapporten om den svenska antibiotikaförsäljningen från Folkhälsomyndigheten. Måttet är dygnsdoser per 1000 invånare och dag.

Covid-19 minskade användning av antibiotika

Under de två första pandemiåren gick användningen av antibiotika ned. Detta som en följd av pandemiåtgärder som minskade infektionsspridningen i samhället och sannolikt även vårdsökandet.

På receptsidan ledde detta till att regionerna för första gången nådde det nationella antibiotikanätverket Stramas mål att förskrivningen ska ligga på max 250 recept per 1000 invånare och år. Under både 2020 och 2021 låg antibiotikaförskrivningen klart under den nivån.

Men i takt med att myndigheterna tagit bort pandemiåtgärder och läget har normaliserats, så har också läkarna börjat skiva ut mer antibiotika igen. Ökningen började synas redan i slutet av 2021 och tog fart under fjolåret. Under 2022 var den genomsnittliga förskrivningen i riket 251 recept per 1000 invånare och år. Trots ökningen är förskrivningen dock fortfarande betydligt lägre än året före pandemin.

Luftvägsantibiotika ökade mest

Det är en kraftig skillnad mellan olika regioner. Mest antibiotika skrev läkarna i Skåne ut i fjol. Skåningarna fick 280 antibiotikarecept per 1000 invånare och år. Den lägsta förskrivningen hade Västerbotten med 215 recept per 1000 invånare och år.

Den åldersgrupp där förskrivningen ökade mest under 2022 var barn i åldrarna 0-6 år, men ökningar syntes även i övriga åldersgrupper.

Den typ av antibiotika som ökade kraftigast var sådana läkemedel som används mot luftvägsinfektioner. Den förskrivningen ökade med 19,6 procent jämfört med 2021.

Liknande trender i slutenvården

Även slutenvårdens användning av antibiotika vände upp igen under fjolåret. Den statistiken innefattar även antibiotika som har gått till andra vårdenheter än sjukhus, bland annat äldreboenden.

Slutenvårdens genomsnittssiffra för riket är 1,41 dygnsdoser per 1000 invånare och dag, vilket är nästan lika mycket som året före pandemin, 2019.

Även här är det skillnader mellan regionerna. Under 2022 använde slutenvården i Kronoberg respektive på Gotland mest antibiotika. Minst använde slutenvården i Skåne respektive Blekinge.

Oenig nämnd fällde film om aknekräm för regelbrott

Helene Wallskär
-
0
Oenig nämnd fällde film om aknekräm för regelbrott

En instruktionsfilm om en aknekräm verkar ha väckt diskussioner i Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL. Nämnden bestämde sig för att fälla det ansvariga företaget för etiskt övertramp. Både ordföranden och den medicinskt sakkunnige var dock emot fällningen.

Publicerade film om Aklief för patienter

Det hela handlar om läkemedlet Aklief, en aknekräm med trifaroten som verksam substans från läkemedelsföretaget Galderma. Företaget hade publicerat en film om krämen på webbplatsen medicininstruktioner.se. Det är en sajt där läkemedelsföretag kan lägga upp användaranvisningar som patienter kan ta del av.

Filmen visade en ung kvinna med aknebesvär som använde Aklief. I textrutor fanns instruktioner om de olika stegen i behandlingen.

Läkemedelsverket reagerade mot filmen och ansåg att det handlade om marknadsföring av ett receptbelagt läkemedel till allmänheten. Detta är inte tillåtet enligt läkemedelsbranschens etiska regelverk.

Läkemedelsverket anmälde

Myndigheten anmälde därför företaget Galderma till NBL. Myndigheten hävdade bland annat att filmen brast i neutralitet eftersom den framhöll fördelar med läkemedlet (att det var lätt att använda). Den bristande neutraliteten präglade, enligt anmälan, även filmens slut där den unga kvinnan är så gott som fri från akne och ler glatt.

I sitt svaromål bestred Galderma att filmen utgjorde marknadsföring. Företaget förklarade att filmens syfte enbart var att informera om hur behandlingen ska gå till för att hjälpa patienter att göra rätt. Företaget kommenterade också kritiken mot filmens förpackning av budskapet:

”Galderma är medvetet om att instruktionsfilmen för Aklief, genom sitt estetiska uttryck, skiljer sig från många andra instruktionsfilmer. I dagens digitala samhälle behöver målgruppens intresse fångas snabbt, för att behålla deras intresse och få dem att fortsätta titta. Galderma har haft detta i åtanke vid skapandet av instruktionsfilmen, vi vill att patienterna tittar klart på filmen för att hjälpa dem att lyckas med sin läkemedelsbehandling.”

Två ledamöter var skiljaktiga

Majoriteten av NBL:s ledamöter höll dock med Läkemedelsverket om att filmen var på fel sida av gränsen mellan instruktionsfilm och reklamfilm.

I sitt fällande beslut konstaterar NBL att ”både text och ljud i filmen förmedlar budskapet att behandlingen med läkemedlet är enkel. Budskapet får anses utgöra ett påstående om en särskild produktfördel hos läkemedlet som ger filmen karaktär av marknadsföring. I slutet av filmen visas vidare en nästintill felfri hud på patienten jämfört med i inledningen av filmen där huden var mycket besvärad av akne. Härigenom framhålls förtjänster av läkemedlet avseende förväntad effekt och produktfördelar påvisas. Läkemedlets förtjänster, produktfördelar och effekt kopplat till behandling med läkemedlet framställs på ett sådant sätt att filmen i sin helhet inte är neutral och inte är en ren instruktionsfilm.”

Men nämndens ordförande samt den medicinskt sakkunnige var av en annan uppfattning och anmälde skiljaktig mening.

Svag krona bidrar till låga läkemedelspriser i Sverige

Helene Wallskär
-
0
Svag krona bidrar till låga läkemedelspriser i Sverige

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, jämför i en årlig internationell jämförelserapport priserna på receptläkemedel i 20 europeiska länder. Analysen visar att Sverige har bland Europas lägsta läkemedelspriser. Den visar också prisskillnaden gentemot andra dyrare länder har ökat sedan 2014.

Svag krona ger lägre läkemedelspriser

Den främsta förklaringen till att prisskillnaden ökat är enligt TLV att Sveriges krona har försvagats i relation till euron under perioden.

– Eftersom apotekens inköpspris (AIP) sätts i svenska kronor, leder en svagare kronkurs till lägre svenska priser i relation till andra valutor. Om effekten av den förändrade valutakursen tas bort, blir de svenska priserna i stort sett oförändrade över tid jämfört med andra länder, konstaterar Pontus Johansson, enhetschef på TLV, i ett pressmeddelande.

I rapporten framhåller TLV också att periodens-vara-systemet är en viktig förklaring till att svenska läkemedelspriser – även utan valutaeffekter – ligger jämförelsevis lågt. Systemet skapar priskonkurrens, skriver TLV.

I systemet ingår läkemedel där patentet gått ut och det finns konkurrens från generika (läkemedel med samma substans som originalläkemedlet). För läkemedel med generisk konkurrens har Sverige allra lägst priser av de 20 länderna. År 2022 var de svenska priserna på läkemedel med generisk konkurrens ungefär 50 procent lägre än genomsnittet för övriga 19 länder.

Bilden skiftar under livscykeln

För läkemedel utan generisk konkurrens hade Sverige de femte lägsta priserna.

TLV redovisar även prisjämförelser under olika skeden i ett läkemedels livscykel. Denna analys visar att Sverige har priser som ligger relativt lågt när nya läkemedel introduceras på marknaden. Därefter ligger de svenska priserna ganska stilla tills patentet går ut efter 15 år.

Andra länder har ofta högre priser direkt när ett läkemedel är nytt och en tydligare prisnedgång fram till patentutgången.

Hemliga avtal en okänd faktor

En begränsning med TLV-analysen är att den inte tar hänsyn till eventuella sekretessbelagda rabattavtal som länder kan ha för vissa läkemedel och som påverkar vad länderna i slutändan betalar. Det totala värdet av sådana avtal i Sverige år 2021 var 2,7 miljarder kronor. ”I dagsläget saknar vi information om eventuella rabattavtal i andra länder vilket gör det svårt att helt kontrollera för effekten av dessa avtal på resultaten i analyserna”, skriver rapportförfattarna.

Men de menar att det ändå är ”troligt att de resultat som presenteras i rapporten ger en indikation om den faktiska prisnivån mellan länder”.

Länderna som Sverige jämförs med är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Analysen som är baserad på pris- och volymdata för de första kvartalen under perioden 2014 till 2022.

WHO: Covid-19-pandemin är fortfarande ett nödläge

Helene Wallskär
-
0
WHO: Covid-19-pandemin är fortfarande ett nödläge

Världshälsoorganisationen, WHO, anser att covid-19-pandemin fortfarande är ett internationellt hälsonödläge även om en ljusning kan skönjas. Det framgår av ett uttalande från WHO.

Tre år i internationellt hälsonödläge

Det har gått tre år sedan WHO förklarade pandemin som ett internationellt hälsonödläge, på engelska ”public health emergency of international concern (PHEIC)”. Det är WHO:s högsta risknivåklassning och ökar organisationen och medlemsländerna befogenheter att göra olika motåtgärder.

Sedan dess har över 6,8 miljoner människor i världen dött av viruset.

Nyligen hade en rådgivande expertkommitté inom WHO möte för att diskutera om pandemin ska behålla sin PHEIC-status. Experterna kom fram till att ett nytt bättre läge närmar sig. Detta tack vare att allt fler människor på jorden får en viss immunitet mot covid-19-viruset genom vaccination och/eller genomgången infektion. Denna utveckling kommer sannolikt att börja begränsa virusets inverkan på sjuklighet och dödlighet, menade experterna.

Rekommenderar ökad vaccintäckning

De framhöll dock samtidigt att det inte råder någon tvekan om att sars-cov-2 kommer att fortsätta att spridas bland människor och djur under överskådlig framtid. Därför behövs långsiktiga folkhälsoåtgärder framhöll kommittén som rekommenderade att covid-19-pandemin bör fortsätta att ses som ett internationellt hälsonödläge även under 2023.

WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus går nu på samma linje. Han har också utfärdat rekommendationer till medlemsländerna om den fortswatta hanteringen av pandemin. Rekommendationerna handlar bland annat om ökad vaccinationstäckning och fortsatt vaccinering med påfyllnadsdoser i riskgrupper och om att öka den nationella beredskapen mot pandemier.

EMA-ja till ny typ av läkemedel mot psoriasis

Helene Wallskär
-
0
EMA-ja till ny typ av läkemedel mot psoriasis

Det nya läkemedlet Sotyktu (deukravacitinib) går mot marknadsgodkännande i EU sedan läkemedelsmyndigheten EMA gett ett positivt utlåtande. Utlåtandet kommer från EMA:s expertkommitté CHMP. Kommittén rekommenderar Sotyktu som behandling av vuxna med måttlig till svår plackpsoriasis om de inte får tillräcklig effekt av lokal behandling med salvor och krämer eller ljusterapi.

Sotyktu hämmar immunsignalering

Sotyktu är en tablettbehandling med en dosering på en tablett om dagen. Det kan också bli det första EU-godkända läkemedlet i en ny läkemedelsklass som kallas selektiva, allosteriska tyrosinkinas 2-hämmare, TYK2-hämmare. Sådana läkemedel är under utveckling mot flera sjukdomar som, liksom psoriasis, är kopplade till kroppens immunsystem.

Genom att hämma enzymet TYK2 kan sådan behandling dämpa frisättningen av olika cytokiner. Dessa är inflammatoriska signalsubstanser som är inblandade i sjukdomsprocessen bakom flera sådana sjukdomar. Vid psoriasis har den TYK2-riktade immundämpningen, enligt CHMP:s granskning, visat sig effektiv genom att signifikant minska hudsymtomen.

Immunmedierad sjukdom

Psoriasis är en sjukdom som är mest känd för sina hudsymtom, men som även påverkar resten av kroppen. Personer med psoriasis har därför en ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdom, diabetes, inflammatorisk tarmsjukdom och depression.

Omkring 300 000 personer i Sverige lever med psoriasis som hos många har en allvarlig påverkan på fysisk hälsa, livskvalitet och arbetsförmåga. Det finns flera former av sjukdomen och den vanligaste är plackpsoriasis. Den kännetecknas av runda eller ovala hudförändringar, plack, som är täckta av glänsande fjäll.

Två fas III-studier

CHMP:s rekommendation baseras på två randomiserade, dubbelblinda och kontrollerade fas III-studier. I studierna jämförde forskarna Sotyktu dels med placebo och dels med en annan, redan godkänd, tablettbehandling mot psoriasis. Utvärderingen visade att Sotyktu gav signifikanta och kliniskt betydelsefulla förbättringar av hudutläkningen. De vanligaste biverkningarna var övre luftvägsinfektioner.

CHMP anser att läkemedlet bör förskrivas av läkare med erfarenhet av psoriasisbehandling.

Utlåtandet går nu vidare till EU-kommissionen somfattar det slutliga beslutet om ett eventuellt godkännande av Sotyktu.

”Glad att utmärkelsen satt fokus på problemet”

Helene Wallskär
-
0
”Glad att utmärkelsen satt fokus på problemet”

I höstas fick apotekaren Shvan Mayi Apotekarsocietetens pris för ”Bästa kundinsats på apotek”. I sitt jobb på ett apotek i Uppsala hade han upptäckt att en kund hade en potentiellt farlig felmedicinering. Kunden hade recept på tre olika varianter (två läkemedel, det ena i två olika styrkor) av blodförtunnande läkemedel från olika läkare. Kunden hade fortsatt att medicinera med de två han hade fått först och var helt omedveten om det senaste receptet.

Shvan Mayi förstod att något var fel. Efter två timmars försök att komma i kontakt med vården lyckades han reda ut problemet som berodde på att kunden inte uppfattat läkarens information om att ändra medicineringen.

Läkemedelsvärlden kontaktade Shvan Mayi för att höra vad som hänt sedan han fick priset.

Vad var det bästa med att du fick utmärkelsen?

– Det som jag är gladast för är att det har skapat mycket uppmärksamhet och diskussion kring riskerna för felmedicinering, särskilt för äldre personer med många läkemedel. Bland annat har Upsala Nya Tidning intervjuat mig om dessa frågor med anledning av priset. Det är också många kunder, kollegor och läkare som gratulerar mig och diskuterar hur viktigt det är att försöka minska de här riskerna.

Och hur kan man minska dem?

– Både vården och apoteken har ansvar att arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning. Alla kan göra mer. Och det är viktigt med en bra dialog mellan vård och apotek. Det har vi här hos oss och det underlättar mycket.

Vilka förbättringar skulle du vilja se från vårdens sida?

– Det är självklart viktigt att läkare som förskriver läkemedel till patienter som har många mediciner har koll på vilka recept patienten har. Men det räcker inte. Man måste också ta sig tid och tålamod att försäkra sig om att patienten uppfattat och förstått vilka läkemedel som ska tas och hur.

– Något annat som är viktigt är att det är enkelt för apoteket att komma i kontakt med förskrivaren om det ändå upptäcks någon oklarhet när patienten ska hämta ut sin medicin. Särskilt privata vårdmottagningar är ofta svåra att komma i kontakt med, det vore jättebra om det blev lättare för apoteken att komma i kontakt även med dem.

Och vad kan ni på apoteken göra bättre?

– Vi skulle kunna göra ännu mer av det vi redan gör. Det gäller att alltid ta tag i saken när man upptäcker något som kan vara en risk för felmedicinering. Man måste våga fråga hur kunden använder sina läkemedel och vilken information vården gett. Ställ öppna frågor som ger utförligare svar, inte bara ja- och nej-frågor. Och våga gå vidare och kontakta förskrivaren om det verkar finnas ett problem.

– Det är också viktigt att alltid försöka säkerställa att kunden förstått vilka läkemedel som ska tas och hur. När farmaceuten misstänker att kunden lätt skulle kunna förväxla läkemedlen är det bra att förtydliga genom att visa förpackningarna.

– Visst kan det kännas svårt att ta sig tid för detta om det är många kunder som väntar och man känner sig stressad. Men det är viktigt. Patientsäkerheten kommer i första hand, det är därför vi är där.

Finns det något mer som du skulle önska?

– Ja, att både läkare och farmaceuter försöker se till att inaktuella recept blir makulerade. Och så skulle jag önska att införandet av Nationella läkemedelslistan gick snabbare, i stället för att fördröjas ytterligare. Med den kommer apoteket, vården och patienten ha samma samlade information om patientens alla förskrivna läkemedel. Det kan bli en viktig hjälp för att minska felen.

EMA accepterar ansökan för lekanemab

Helene Wallskär
-
0
EMA accepterar ansökan för lekanemab

EU:s läkemedelsmyndighet EMA har accepterat företaget Eisais ansökan om EU-godkännande av den svenskutvecklade Alzheimerkandidaten lekanemab. Det skriver Eisai i ett pressmeddelande.

Ansökan gäller godkännande av lekanemab som behandling av tidig Alzheimers sjukdom.

Alzheimerkandidaten lekanemab rensar plack

Lekanemab är en monoklonal antikropp som ursprungligen togs fram av den svenska forskaren Lars Lannfelt. Han var med och grundade företaget Bioarctic för fortsatt utveckling av antikroppen. Bioarctic ingick sedan partnerskap med Eisai som tog över det fortsatta utvecklingsarbetet och den internationella lanseringen. Detta tillsammans med ytterligare ett bolag, Biogen. Svenska  Bioarctic har fortfarande rättigheter till en framtida lansering i Norden.

Lekanemab minskar ansamlingarna av proteinet beta-amyloid som uppträder i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Läkemedlet har fått ett så kallat accelererat godkännande i USA baserat på data som visar att dessa så kallade amyloidplack minskar.

Eisai har även ansökt om ett reguljärt godkännande i USA samt om godkännanden i EU, Japan och Kina. Dessa ansökningar baseras på data från en fas III-studie som visar att Alzheimerkandidaten även har klinisk effekt i form av inbromsad demensutveckling.

Det är bland annat dessa data som EMA nu kommer att granska.

Studie jämför behandlingar mot klimakteriebesvär

Helene Wallskär
-
0
Studie jämför behandlingar mot klimakteriebesvär

I en studie bland 400 kvinnor i åldrarna 45-60 år ska svenska forskare utvärdera så kallat bioidentiskt progesteron.

Dubbelblind studie

Bioidentiskt progesteron har blivit ett efterfrågat alternativ till det syntetiska gestagen som av tradition används i Sverige. Detta efter att kvinnor vittnat om att de mått bättre av bioidentiskt progesteron, som i dagsläget bara finns tillgängligt på licens i Sverige.

Nu ska forskarna jämföra de två hormonbehandlingarna i en dubbelblind, randomiserad studie. Målet är att få svar på vilka skillnader som eventuellt finns mellan de två behandlingarna.

– Det har inte gjorts någon liknande studie tidigare. Kunskapen är mycket efterfrågad inte bara i Sverige, utan i hela världen. Våra resultat har betydelse för alla kvinnor som behöver hormonbehandling mot sina klimakteriebesvär och förstås för alla läkare som förskriver den här typen av preparat, säger i ett pressmeddelande Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi på Karolinska institutet och medicinskt ansvarig för mottagningen för gynekologisk endokrinologi på Karolinska universitetssjukhuset.

Angelica Lindén Hirschberg leder studien som redan har startat. Förutom Karolinska universitetssjukhuset deltar flera andra svenska sjukhus.

Östrogen plus gulkroppshormon

Trettio procent av alla svenska kvinnor i åldersgruppen 45-60 år har så svåra problem under klimakteriet att de vill ha behandling. Det kvinnliga könshormonet östrogen hjälper mot besvären men ökar samtidigt risken för livmodercancer. För att motverka detta lägger man till gulkroppshormon.

Kombinationsbehandling med östrogen och gulkroppshormon har dock visat sig ge en viss ökning av risken för bröstcancer.

Det gulkroppshormon som vanligen används i Sverige är syntetiskt gestagen. I flera andra länder används i stället bioidentiskt progesteron. Båda är syntetiskt tillverkade, men det bioidentiska är mer likt kroppens eget gulkroppshormon.

Studerar även cancerrisker

Forskarna vill nu ta reda på om kvinnorna mår bättre med någon av behandlingarna, samt om det finns någon skillnad när det gäller cancerrisker

– Vi kommer att undersöka deltagarnas riskfaktorer för cancer i bröst och livmoder innan de inleder sin behandling och efter ett år, säger Angelica Lindén Hirschberg.

Forskarna följer risken för cancer genom att mäta brösttätheten med mammografi och genom vävnadsprover för att se som det finns cellförändringar. Livmoderslemhinnans tjocklek mäts med ultraljud och med biopsi för att se om det finns några tecken på cancer. Patienterna ska också svara på frågor om sitt mående i standardiserade frågeformulär.

Resultaten väntas vara färdiga inom fem år.

Socialstyrelsen föreslår screening för SMA

Helene Wallskär
-
0
Socialstyrelsen föreslår screening för SMA

Som Läkemedelsvärlden nyligen rapporterade har Socialstyrelsen under flera år utrett frågan om screening för SMA, spinal muskelatrofi, bland nyfödda. Nu lägger myndigheten fram sitt förslag. Förslaget innebär att alla nyfödda i Sverige ska screenas för den allvarliga, ärftliga neuromuskulära sjukdomen SMA. Det ska ske med hjälp av det så kallade PKU-provet, ett blodprov som tas på alla barn efter födseln för att hitta vissa allvarliga ärftliga sjukdomar.

Socialstyrelsen skickar ut förslaget på remiss och räknar med att screening för SMA kommer att kunna starta i slutet av sommaren.

Screening för SMA ger snabbare behandling

Spinal muskelatrofi är en sjukdom där motoriska nervceller bryts ned. De ersätts inte med nya. Detta leder inledningsvis till muskelsvaghet, men utvecklas snart till snabb muskelförtvining. Barnet får allt svårare att gå och röra sig på olika sätt samt att andas. Däremot påverkas inte den intellektuella utvecklingen. Utan sjukdomsmodifierande behandling avlider de flesta barn som drabbas av den svåraste formen av SMA innan de fyllt två år.

De drabbade barnen har inga symtom när de föds utan sjukdomen börjar märkas först efter en tid. Det finns numer läkemedel som kan stoppa eller bromsa sjukdomsutvecklingen. Behandlingarna är mer effektiva ju tidigare de sätts in och det bästa är att börja behandla innan symtomen börjar. Av den anledningen anser Socialstyrelsen att SMA-screening ger en tydlig nytta för de barn som har de svåraste formerna. Något som även stöds av en aktuell studie från Australien.

– Vi är självklart mycket glada att vi kan ge den här rekommendationen som innebär att barn i ett mycket tidigt skede av sjukdomsförloppet kommer att kunna få möjlighet till en livsavgörande behandling, säger Mattias Fredricsson, enhetschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsen räknar med att i genomsnitt sju barn per år med allvarlig SMA kommer att hittas tidigt med hjälp av screeningprogrammet.

Sjukdom med brett spektrum

Vid SMA uppstår brist på ett livsviktigt enzym på grund av mutationer i en gen som kallas SMN1. Men sjukdomen kan vara mer eller mindre allvarlig beroende på hur många kopior man har av en annan gen, SMN2. De svårast sjuka har 1-3 SMN2-kopior. De som har 4 eller fler SMN2-kopior får oftast en lindrigare sjukdom som debuterar senare och där livslängden kan vara normal.

Socialstyrelsen föreslår att screeningen ska inriktas på att identifiera nyfödda med de allvarligaste sjukdomsformerna och informera deras föräldrar.

Avvaktar med mildare former

Däremot avvaktar Socialstyrelsen med att rekommendera screening för att identifiera barn med 4 SMN2-kopior eller fler och därmed lindrigare sjukdom. Myndigheten anser att det ännu inte är klarlagt att hälsovinsterna skulle överväga de negativa effekterna av screeningen för dem.

Den kunskap som saknas är bland annat hur symtomen utvecklas vid lindrigare former och när det vore lämpligt att sätta in behandling. Det är också oklart vilken behandling som är lämplig och vilka påfrestningar en regelbunden uppföljning skulle innebära för de drabbade familjerna, menar Socialstyrelsen. När mer kunskap finns kan det bli aktuellt att på nytt pröva SMA-screening även för barn med 4 eller fler SMN2-kopior.

Vilka covidpatienter bör få Paxlovid?

Helene Wallskär
-
0
Vilka covidpatienter bör få Paxlovid?

Det behövs en uppdaterad hälsoekonomisk analys av Paxlovid (nirmatrelvir, ritonavir), den första orala antivirala behandlingen mot covid-19. Det skrev tre specialister på infektionssjukdomar nyligen i en kommentar i Läkartidningen.

– Vi behöver aktuellare siffror än de som nu finns för att på ett säkrare sätt kunna välja vilka patienter som bör få behandlingen, säger en av författarna, docent och överläkare Fredrik Kahn vid Skånes universitetssjukhus i Lund, till Läkemedelsvärlden.

Paxlovid ska ges tidigt

Sedan i december finns Paxlovid på apotek och kan skrivas ut på recept. Behandlingen är en femdagarskur som ska sättas in tidigt i sjukdomsförloppet. Det verkliga priset på apoteket är 9 914 kronor, men kunden betalar ett subventionerat pris eftersom Paxlovid ingår i läkemedelsförmånen.

– Det är välkommet att Paxlovid numer finns på apotek eftersom det på så sätt blir mer lättillgängligt för patienterna. Men frågan är vilka patienter som ska ha det, säger Fredrik Kahn.

När det gäller personer med kraftigt sänkt immunförsvar på grund av vissa sjukdomar eller behandlingar råder det ingen tvekan. Dessa får sämre effekt av vaccinering och är i riskzonen för allvarlig covid-19. För dem är antiviral behandling senast fem dagar efter insjuknandet en viktig insats som kan minska risken för sjukhusinläggning.

– Det är viktigt att alla i riskgrupperna får information om att testa sig så fort de får infektionssymtom så att behandlingen hinner sättas in i tid, säger Fredrik Kahn.

Kräver flera överväganden av primärvården

Vilka covidinfekterade i övrigt som bör få recept på Paxlovid är, menar han, svårare att svara på. Han ser en fara för att det kan bli krävande för primärvården att hantera en stark efterfrågan från patienter på Paxlovid. Detta eftersom primärvårdsläkaren behöver göra flera komplicerade överväganden.

Det första övervägandet är om patienten enligt nuvarande evidensläge har ökad risk för allvarlig covid-19 och därmed tydlig nytta av behandlingen. Som en vägledning har Svenska infektionsläkarföreningen i sitt nationella vårdprogram för covid-19 fört in rekommendationer för vilka riskgrupper som utöver svårt immunsupprimerade rekommenderas behandling med Paxlovid.

Hög ålder, att ha en eller fler andra riskfaktorer samt ingen covidvaccination eller infektion av sars-cov-2 det senaste halvåret är, enligt dessa rekommendationer, faktorer som bidrar till att en person sannolikt har nytta av Paxlovid. Läkaren behöver göra en helhetsbedömning i varje enskilt fall.

– En i övrigt frisk, snuvig 40-åring bör inte vara aktuell, säger Fredrik Kahn.

Efterlyser uppdaterad analys av Paxlovid

Förskrivande läkare behöver också göra en noggrann genomgång av vilka andra läkemedel patienten eventuellt använder. Det är viktigt eftersom Paxlovids ena komponent, ritonavir, har stor risk för allvarliga interaktioner med en rad andra vanliga läkemedel och naturläkemedel.

Dessutom behöver vården vidta olika praktiska smittskyddsåtgärder eftersom det handlar om covidinfekterade personer.

– Det här kan bli ett tidskrävande arbete för primärvården och då finns även risken för undanträngningseffekter. Att kanske patienter med andra sjukdomar får vänta längre på att få vård.

Allt detta gör, framhåller han, att det är extra viktigt med en tillförlitlig, hälsoekonomisk analys av Paxlovid.

– Det behövs underlag för ännu tydligare rekommendationer.

Analys behöver baseras på nuläget

Inför beslutet att ta in läkemedlet i läkemedelsförmånen gjorde Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, en analys. Men de siffrorna är inaktuella och går inte att använda i dag, framhåller Fredrik Kahn och hans medförfattare i Läkartidningen. De anser att TLV:s jämförelse av Paxlovid med Veklury (remdesivir) blir missvisande. Bland annat för att Veklury främst används i slutenvården.

Dessutom är data för Veklury baserade på studier som gjordes 2020. Då dominerande andra sars-cov-2-varianter och större delen av befolkningen saknade immunitet.

– TLV har inte gjort någon hälsoekonomisk analys baserad på nuvarande situation när omikronvarianten dominerar och vi har en välvaccinerad befolkning med ett gott immunitetsläge, säger Fredrik Kahn.

Vill undvika onödiga samhällskostnader

De tre infektionsspecialisterna pekar inte ut vilken aktör som bör göra den förnyade analysen. Men de understryker att det i väntan på den är viktigt att förskrivarna följer rekommendationerna i vårdprogrammet.

– Det är tills vidare det bästa vi kan göra för att undvika onödiga kostnader för samhället och en ojämlik användning av Paxlovid.

Regeringen föreslår om-debatterade straffavgifter

Helene Wallskär
-
0
Regeringen föreslår om-debatterade straffavgifter

Förslaget om straffavgifter ingår i en proposition som regeringen på tisdagen lämnade till riksdagen. Propositionen bygger på utredaren Åsa Kullgrens delbetänkande ”En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården” från 2021.

I den nya propositionen föreslår regeringen flera åtgärder som ska förbättra tillgången på läkemedel, medicinteknik och andra sjukvårdsprodukter i kris och beredskap, men också i vardagen.

Straffavgifter ska förbättra informationen

En av dessa åtgärder är att Läkemedelsverket ska kunna ta ut straffavgifter av företag som inte i tid informerar om kommande läkemedelsbrister. Avgifternas storlek ska kunna variera mellan 25 000 kronor och 100 miljoner kronor.

– Detta är en viktig åtgärd för att få in information i tid så att vården och patienterna kan förbereda sig, sade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson, KD, vid en pressträff.

Sanktionsmöjligheten är ett önskemål från Läkemedelsverket, som föreslog den här typen av avgifter redan för flera år sedan. Företagen är skyldiga att anmäla kända framtida restsituationer minst två månader i förväg. Men förra året kom till exempel nästan två tredjedelar av restanmälningarna samma dag som bristsituationen startade, eller ännu senare.

Idén om sanktionsavgifter har dock också fått kritik av Läkemedelsindustriföreningen LIF som menar att avgifterna kan slå fel och leda till överrapportering för säkerhets skull.

Även förslag om krav på lagerhållning

Ett annat förslag i regeringens nya proposition är en lagstadgad skyldighet för öppenvårdsapotek att ha en lagerhållning som är anpassad till konsumenternas behov. Regeringen vill också förtydliga kravet på att vårdgivare ska se till att ha de läkemedel och andra sjukvårdsprodukter som behövs för att ge en god vård.

– Vid behov kan vi komma att överväga att föreslå en lagstadgad skyldighet för regioner och kommuner att ha sjukvårdsprodukter i lager, sade Aco Ankarberg Johansson.

Propositionen innebär även ett utökat samhällsuppdrag för Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL) somr tillverka individanpassade läkemedel, så kallade extemporeläkemedel. APL ska enligt lagförslaget kunna upprätthålla den tillverkningen även vid fredstida kris och höjd beredskap.

Ytterligare ett förslag i propositionen är att utöka partihandlarnas leveransskyldighet. Den ska inte som i dag bara gälla öppenvårdsapotek utan även sjukhusapotek, anser regeringen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.

Restanmälningar ökade kraftigt under förra året

Helene Wallskär
-
0
Restanmälningar ökade kraftigt under förra året

Antalet restanmälningar av läkemedel ökade med 54 procent under 2022 jämfört med 2021. Det visar Läkemedelsverkets årssammanställning. Det var, enligt myndigheten, sannolikt inflation, ökade tillverkningskostnader och en ökad global efterfrågan som orsakade den kraftiga ökningen.

Fler restanmälningar än 2021 och 2020

En restsituation uppstår när ett företag under en period inte kan leverera läkemedel i den volym och omfattning som behövs för att möta efterfrågan på nationell nivå.

Under 2022 restanmälde företag 1 615 läkemedelsförpackningar, vilket är något fler än under 2020 och 54 procent fler än 2021. Av restanmälningarna gällde drygt 90 procent läkemedel till människa och knappt 10 procent veterinära läkemedel. I de flesta fall fanns behandlingsalternativ tillgängliga, skriver Läkemedelsverket.

Av de totalt 16 002 läkemedelsförpackningarna på den svenska marknaden var 3,8 procent restanmälda i slutet av 2022. Vid samma tid året innan var 2,4 procent av alla läkemedelsförpackningar restanmälda.

Ser ingen ljusning

Ökningen kom framför allt under den senare delen av 2022. De vanligaste orsakerna till att ett läkemedel restanmäldes var hög efterfrågan och problem i tillverkningen.

— Med tanke på den fortsatta oron i omvärlden tror vi tyvärr inte att antalet restanmälningar kommer att minska under 2023, säger Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

1...24252627Sida 25 av 27