Allt fler hudcancer-appar, smartphone-appar designade för att hjälpa människor att kolla upp misstänkta hudförändringar, dyker upp på marknaden. Enligt en tidigare kartläggning tillkom exempelvis 235 nya mobilappar inriktade på självdiagnostik av hudförändringar mellan 2014 och 2017.
Hudcancer-appar saknar evidens
I en ny studie har brittiska forskare granskat tillgänglig evidens för sex olika sådana appar. Utvärderingarna av apparnas träffsäkerhet höll genomgående låg kvalitet. Och det de visade på var en varierande och låg träffsäkerhet. Studien har publicerats av British medical journal, bmj.
– Det här är ett fält som utvecklas snabbt och det var verkligen en besvikelse att det inte finns bättre evidens tillgänglig för att bedöma effektiviteten hos dessa appar, sade Jac Dinnes, den forskare som ledde studien, i ett uttalande i samband med publiceringen.
Jac Dinnes arbetar på Institute of applied health research vid University of Birmingham. Han och hans medarbetare där samarbetade med forskare vid Centre of evidence-based dermatology, University of Nottingham.
Forskarnas slutsats av studien är att hudcancer-appar ännu inte går att lita på och att det behövs förbättringar både av forskning och utveckling och av produktregleringen på området. De anser att dagens reglering inte ger allmänheten tillräckligt skydd.
Tidig upptäckt viktigt
Antalet fall av hudcancer ökar och de olika hudcancerformerna är nu bland de vanligaste cancersjukdomarna i bland annat Sverige. Den allvarligaste hudcancerformen, malignt melanom, har fördubblats i vårt land under 2000-talet. Drygt 4000 nya fall av malignt melanom samt 3000 fall med förstadier till sjukdom upptäcks här varje år.
Tidig upptäckt ökar möjligheten att bli botad. Och där menar app-utvecklare att de kan bidra. De allt bättre kamerorna i våra mobiltelefoner har öppnat vägen för att ta fram appar som sägs kunna hjälpa användaren att kolla hudprickar som oroar dem.
Idén är att använda artificiell intelligens i form av algoritmer som utvärderar bilderna av hudförändringen. Enligt marknadsföringen kan apparna hjälpa till att upptäcka hudcancer på ett tidigt stadium och berätta vilka hudförändringar som behöver kollas närmare hos läkare.
En tidigare granskning av denna typ av appar visade att det fanns en stor risk att de missade hudcancerfall och invaggade användaren i falsk säkerhet. Forskarna bakom den nu aktuella studien ville undersöka om läget förändrats. De ville också se vilket vetenskapligt stöd som finns bakom dagens hudcancer-appar.
Hittade nio studier
Forskarna gjorde därför en systematisk forskningsgenomgång av studier som utvärderade den diagnostiska träffsäkerheten hos hudcancer-appar baserade på algoritmer. De gjorde sökningar i en lång rad stora internationella forskningsdatabaser.
Sammanlagt hittade forskarna nio studier som utvärderade sammanlagt sex appar. Totalt ingick drygt 1 100 undersökta hudförändringar i materialet.
I sex av studierna jämfördes appens diagnos med resultatet av en undersökning av vävnadsprov. I ytterligare tre studier ställdes appdiagnosen mot en hudcancerexperts bedömning.
Överlag var studierna, enligt forskarnas slutsats, små och av dålig metodologisk kvalitet. Forskarna såg metodproblem som till exempel att det var läkare och inte patienterna själva som valde vilka prickar som skulle kollas, att professionella fotografer tog bilderna, att det inte var patienternas egna mobiltelefoner som användes och att det saknades uppföljning av patienterna.
CE-märkta appar var inte heller säkra
Medicinska appar räknas som medicintekniska produkter och ska enligt gällande EU-regelverk vara CE-märkta. Detta är tänkt att säkerställa att appens säkerhet har blivit testad enligt vissa kriterier.
Bland hudcancer-apparna i den aktuella forskningsöversikten fanns två som är CE-märkta, Skinscan och Skinvision. Skinscan förekom i en enda studie och lyckades där inte identifiera något av de fem fallen av malignt melanom som fanns bland 15 undersökta hudförändringar.
Skinvision förekom i två av studierna i forskningsöversikten. Appen missade i den ena motsvarande fyra av 30 maligna melanom och gav också många falskt positiva svar (ofarliga prickar bedömdes som farliga).
”Vår genomgång visade att algoritmbaserade appar ännu inte är tillräckligt tillförlitliga för att kunna rekommenderas”, skriver forskarna.
I en redaktionell kommentar till forskningsöversikten skriver bmj att dagens EU- reglering av de medicinska apparna är missledande. De räknas som klass 1-produkter och ska CE-märkas. Men, framhåller bmj, CE-märkningen ger konsumenten det missledande intrycket att myndigheter har bedömt produkter som effektiv och säker.
När det nya medicinteknikdirektivet träder i kraft i maj i år kommer dock de medicinska apparna att hamna i en högre klass som ställer större krav på extern granskning.
Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA tillämpar enligt bmj redan högre säkerhetskrav på apparna och har ännu inte godkänt någon sådan produkt.
