Antidepressiva läkemedel är en läkemedelsgrupp som ökar stort både bland barn i åldrarna 13-17 år och bland unga vuxna på 18-24 år. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen om utvecklingen av psykiatrisk vård och behandling av barn och unga vuxna 2013-2017. Rapporten är den första med så kallade öppna jämförelser av psykiatrisk vård för barn och unga i landets regioner.
Antidepressiva läkemedel till allt fler
Socialstyrelsen har i rapporten studerat ett 30-tal mått och indikatorer som rör vård och behandling för depression, ångest och andra psykiatriska sjukdomstillstånd. Sammantaget bekräftar rapporten tydligt det uppmärksammade problemet med växande psykisk ohälsa, särskilt bland yngre personer i vårt land.
Allt fler unga får läkemedelsbehandling och vård inom den psykiatriska öppenvården för psykiatriska diagnoser. Andelen barn och unga vuxna som fått sådan läkemedelsbehandling och/eller specialiserad öppenvård ökade kraftigt under femårsperioden 2013-2017. Störst var ökningen bland unga vuxna (18-24 år), och då i synnerhet bland kvinnor.
År 2017 fick drygt 12 procent av alla unga vuxna läkemedel och/eller psykiatrisk öppenvård för en psykisk diagnos. Bland kvinnor var andelen 15 procent och bland män 10 procent.
Rapporten visar också bland annat att tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, har blivit sämre. Här finns siffror från 2018 då bara 62 procent av barnen (0-17 år) som sökte fick en första bedömning inom 30 dagar. Det är en kraftig försämring jämfört med perioden 2010-2015 då den siffran låg på 90 procent.
Stora regionala skillnader
När det gäller användningen av antidepressiva läkemedel visar rapporten på en kraftig ökning. Antidepressiva läkemedel är en vanlig behandlingsform vid depression, men används även vid ångestsyndrom. Enligt gällande behandlingsriktlinjer ska läkemedlen vid behov sättas in som ett komplement till olika typer av samtalsbehandling
Under åren 2012-2017 ökade andelen barn (13-17 år) som hämtade ut antidepressiv medicin med 65 procent, från drygt 1 700 till omkring 2 800 per 100 000 barn. Användningen är större bland flickor – 3 876 per 100 000 – än bland pojkar – 1 828 per 100 000.
Fyra av fem läkemedelsanvändare bland barnen har varit i kontakt med den psykiatriska vården inom ett år före receptuttaget.
Regionala skillnader finns. Gotland har flest barn med uttag av antidepressiva läkemedel i förhållande till befolkningsstorleken med 5 420 per 100 000. Det kan jämföras med drygt 2 800 per 100 000 för riket som helhet och under 2 000 per 100 000 för de tre regioner som ligger lägst; Örebro, Kronoberg och Jönköping. Även andelen barn som vårdats för depression och ångestsyndrom i den psykiatriska öppenvården är högst på Gotland.
Bland unga vuxna (18–24 år) ökade användningen av antidepressiva läkemedel med 38 procent 2012-2017, från knappt 5 000 per 100 000 till 6 900 per 100 000. Behandling med antidepressiva är vanligare bland unga kvinnor (9 543 per 100 000) än bland unga män (4 521 per 100 000).
Underlag för fortsatt analys
– Den här rapporten bekräftar till stor del vad andra datakällor redan visat om ökande psykisk ohälsa bland unga och minskande tillgänglighet till den psykiatriska vården. Men det nya som rapporten tillför är att vi har brutit ned statistiken på regional nivå, säger avdelningschef Mona Heurgren vid Socialstyrelse statistikavdelning, en av de ansvariga för rapporten.
– På så vis vill vi ge regionerna själva möjlighet att titta på hur de ligger till i förhållande till andra. Om de vill kan de gå vidare och analysera vad avvikelser beror på och vilka åtgärder som de eventuellt kan göra, säger avdelningschef Mona Heurgren vid Socialstyrelse statistikavdelning, en av de ansvariga för rapporten.
Hon framhåller att den aktuella rapporten är en redovisande statistikrapport som inte analyserar de rapporterade förändringarna närmare:
– När det gäller den ökade läkemedelsanvändningen så krävs en djupare analys för att svara på om ökningen är bra eller dålig. Det kanske är bra att fler får behandling. Eller så vore det bättre om de fick andra typer av behandling. De kan vi inte veta utan mer analys och diskussion. Syftet med rapporten är att skapa ett bra utgångsläge för sådana undersökningar och diskussioner.
