Riksdagens socialutskott vill att regeringen ser över informationsplikten för hiv-positiva. Uppmaningen kommer i ett så kallat särskilt tillkännagivande till regeringen.
Informationsplikten finns inskriven i smittskyddslagen och är en förhållningsregel som behandlare läkare kan välja att ge sin patient och som det då blir straffbart att bryta mot. Informationsplikt gäller alltså om behandlande läkare föreskriver det och innebär att personen måste informera sina sexpartners om hiv-smittan.
Informationsplikten för hiv-positiva i debatten
Men tack vare att moderna hiv-läkemedel håller nere virusnivåerna så effektivt har riskerna för sexuell smittöverföring drastiskt förändrats sedan lagen skrevs på 1980-talet. Folkhälsomyndigheten publicerade förra året en förnyad bedömning av smittrisken. Bedömningen sade, som Läkemedelsvärlden redovisade, att risken att bli smittad vid sex med en hiv-positiv person med välinställd behandling är obefintlig.
År 2018 kom också en prejudicerande dom i denna fråga i Högsta domstolen. Högsta domstolen ogillade ett åtal om framkallande av fara för annan mot en person med välbehandlad hiv-infektion som hade haft oskyddat sex utan att informera partnern. Det fanns ingen fara för smitta eftersom behandlingen var välinställd, resonerade domstolen.
I debatten om informationspliktens fortsatta existens eller ej brukar de som vill ta bort den framhålla att långt över 90 procent av alla hiv-positiva i vårt land är välbehandlade. Enligt Folkhälsomyndighetens information till läkare behöver dessa patienter inte beläggas med informationsplikt. Därför menar lagens kritiker att bestämmelsen är onödig och att den är stigmatiserande.
De som vill behålla regeln vill att behandlande läkare ska fortsätta att bedöma från fall till fall om informationsplikt bör gälla.
Fyller lagen sitt syfte?
Flera av riksdagsmotionerna under den allmänna motionstiden tog denna gång upp hiv-positivas informationsplikt. Motioner från socialdemokrater respektive miljöpartister krävde avskaffande och en motion från liberaler krävde en översyn.
Den liberala motionen fick gehör när socialutskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden. Resultatet blev tillkännagivandet där utskottet efterlyser ”en analys av om smittskyddslagen fyller sitt syfte när det gäller informationsplikten för hiv-positiva”.
Sverigedemokraterna i utskottet motsätter sig tillkännagivandet och anser att smittskyddslagens bestämmelser om informationsplikten är bra som de är.
Riksdagen debatterar och röstar om frågan 19 februari.
