Annons
Home 2020

Årlig arkivering 2020

Föreslår centrum för att motverka sexuellt våld

Marie Ericsson
-
0
Föreslår centrum för att motverka sexuellt våld

I dag lämnar Karolinska universitetssjukhuset tillsammans med Karolinska institutet en rapport till regeringen där de föreslår ett nationellt kunskapscentrum för att förebygga sexuellt våld genom behandling och andra insatser för riskgrupper. Centrumet ska arbeta med forskning, utbildning och kunskapsspridning riktat till yrkesgrupper i hälso- och sjukvården, samt andra som kommer i kontakt med personer som riskerar att begå sexuella övergrepp.

– Med ett nationellt kunskapscentrum vill vi verka för att fler personer med sexuella riskbeteenden ska söka och få en effektiv och kunskapsbaserad vård. På så vis kan vi bidrar till att förebygga sexuellt våld, säger Katarina Görts Öberg, sektionschef vid Anova, i ett pressmeddelande.

Anova är den enhet vid Karolinska universitetssjukhuset som behandlar personer med risktillstånd att utöva sexuellt våld och som driver stödlinjen Preventell.

Karolinska universitetssjukhuset fick medel från regeringen för att utreda förutsättningarna för att etablera ett nationellt kunskapscentrum med universitetstillhörighet för preventiva insatser riktade till Preventells målgrupp.

Den nationella stödlinjen startade 2012 och syftar till att personer med riskfaktorer för att utöva sexuellt våld kan komma i kontakt med vården och få behandling som minskar risken att begå övergrepp. I rapporten föreslås att arbetet med denna stödlinje bör stärkas för att kunna nå ut till fler personer som har en ökad risk att begår sexuella övergrepp.

Mer forskning behövs

Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet föreslår också en forskningssatsning för att stärka kunskapen på området. I dag innefattar behandling för personer med riskfaktorer oftast kognitiv beteendeterapi samt läkemedelsbehandling med framförallt testosteronsänkande och antidepressiva läkemedel.

Även om det finns viss kunskap om behandling behövs det mer forskning om vad som är en effektiv behandlingsmetod för sexuella avvikelser, anser Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet. Forskningen är i dag mycket begränsad och det finns ett stort behov av mer kunskap om både farmakologiska och psykologiska behandlingsmetoder. Eftersom läkemedelsbehandling ofta behövs under långa perioder ökar behovet av medicinska säkerhetsdata, skriver de.

Exempel på svensk forskning

Sverige ligger i framkant när det gäller behandlingsstudier.  Ett exempel på svensk forskning är en studie gällande läkemedlet Degarelix, vilket Läkemedelsvärlden tidigare har skrivit om. Den studien gjordes av forskare på Karolinska institutet och Göteborgs universitet, och visade att riskfaktorer som hög sexuell lust och sexuell attraktion till barn dämpades av läkemedlet. Läkemedlet stänger av produktionen av manligt könshormon och minskar testosteronnivåerna i kroppen. Det är idag godkänt för behandling av prostatacancer.

I en annan studie har forskare vid Umeå universitet och Karolinska institutet funnit att läkemedlet Naltrexon markant minskade sexuell upptagenhet hos studiedeltagarna. Läkemedlet är sedan tidigare är godkänt för stödbehandling vid alkoholavvänjning.

Bara sex fall totalt i masstestningen i Umeå

Helene Wallskär
-
0
Bara sex fall totalt i masstestningen i Umeå

Slutresultatet av masstestningen vid campus i Umeå bekräftar att Sverige för närvarande har en låg spridning av det nya coronaviruset. Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat, erbjöds personal och studenter att kostnadsfritt lämna två covid-19-test med en veckas mellanrum. Folkhälsomyndigheten finansierade testningen som gjordes i samarbete med Region Västerbotten, Umeå universitet och Försvarsmakten.

Totalt deltog 9 907 personer varav majoriteten lämnade två prover som gjordes med egenprovtagning. Drygt hälften av deltagarna var födda på 1990-talet. Endast sex av de nära 10 000 personerna hade en pågående covid- 19-infektion under perioden 31 augusti-14 september. I dessa fall gjordes kontaktspårning.

– Det är mycket glädjande att vi har hittat så få fall och att vi inte ser tecken till någon ökning under undersökningen. Men det är fortsatt lika viktigt att följa rekommendationerna för att motverka smittspridning framöver. Studenter och personal som får symtom ska stanna hemma och hänvisas till Region Västerbottens erbjudande om provtagning, säger Stephan Stenmark, smittskyddsläkare i Region Västerbotten, i ett pressmeddelande.

Folkhälsomyndigheten kommer bland annat att använda resultaten från masstestningen i Umeå för sina modelleringar av smittspridning. Mer detaljerade resultat, inklusive resultaten från den symtomenkät deltagarna besvarade, kommer även att presenteras i rapportform.

Bristande rutiner bakom läkemedelsförgiftning

Helene Wallskär
-
0
Bristande rutiner bakom läkemedelsförgiftning

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har utrett en lex Maria-anmälan om läkemedelsförgiftning från ett universitetssjukhus. Anmälan handlar om en patient som blev förgiftad av det narkotikaklassade läkemedlet diazepam.

Patienten, som bland annat hade en neuropsykiatrisk diagnos och tidigare missbruksproblem, hade under flera år återkommande besökt sjukhusets neurologmottagning. Där hade patienten en patientansvarig läkare som fast vårdkontakt. Denna satte in regelbunden behandling med ångestdämpande läkemedlet diazepam, som patienten tidigare bara haft vid behov.

Fick ingen ny vårdkontakt

När läkaren slutade sin anställning på mottagningen utsågs inte omedelbart någon ny patientansvarig läkare för patienten som i stället fördes in i vårdenhetens ”allmänna patientpopulation”. Så småningom uppmärksammade mottagningen behovet av en ny fast vårdkontakt, men uppdraget att utse en sådan gick till en sjuksköterska vilket enligt anmälan var fel vårdnivå.

Under tiden som en fast vårdkontakt saknades, började patienten ringa till mottagningen för att få receptet på diazepam förnyat. Receptförnyelse skedde vid flera tillfällen över telefon utan att patienten besökte mottagningen. Vissa gånger antecknades receptförnyelsen inte heller i journalen.

Till sjukhus med läkemedelsförgiftning

Detta pågick en tid tills patienten till slut kom in till akuten på ett annat sjukhus med förgiftning av diazepam. Enligt en anhörig hade patienten då tagit omkring 90 tabletter. Patienten återhämtade sig och har inga kvarstående men. Om patienten inte kommit till sjukhus hade dock konsekvenserna, enligt anmälan, kunnat bli allvarliga.

Sjukhuset konstaterar i sin interna utredning att läkemedelsförgiftningen orsakades av bristfälliga rutiner vid den aktuella mottagningen. Det handlar både om rutinerna för receptförnyelse och för att utse en ny patientansvarig läkare när en sådan slutar.

Mottagningen har nu infört nya rutiner på dessa områden. Ivo konstaterar att sjukhuset har fullgjort sin skyldighet att anmäla och utreda händelsen samt att förhindra en upprepning. Ivo avslutar därför ärendet utan ytterligare åtgärder.

RNA-sekvensering nytt verktyg vid bröstcancer

Marie Ericsson
-
0
RNA-sekvensering nytt verktyg vid bröstcancer

Vid Lunds universitet har forskare utvecklat en analysmodell som kan upptäcka och identifiera genmutationer i brösttumörer. I en ny studie, som är den största i sitt slag, presenterar de nu resultat från över 3 200 patienter med bröstcancer. I den nya analysmodellen har forskarna använt så kallad RNA-sekvensering som i dag har börjat användas kliniskt för vissa sjukdomar, dock ännu inte för patienter med bröstcancer.

I sin analys fann forskarna att nästan 87 procent av patienterna hade minst en mutation som det finns potentiella läkemedel mot.

– I och med att vår studie visar att man kan använda RNA-sekvensering inte bara för att se vilka gener som är aktiva eller inaktiva utan också för att se vilka gener som fungerar felaktigt på grund av genmutationer i bröstcancertumörer går det att bättre förstå exakt vad som händer i tumörerna, säger Lao Saal, en av forskarna som har lett studien, till Läkemedelsvärlden.

– Genom att använda detta tillvägagångssätt tror vi att det i framtiden kan bli möjligt att lättare bestämma vilken behandling patienten ska få.

Målet är att patienten ska få veta vilken skräddarsydd behandling som passar redan en vecka efter att tumören har tagits bort. Lao Saal hoppas att RNA-sekvenseringsmetoden kan användas på sjukhus redan nästa år.

– Än så länge är det bara forskning, men vi tror att det snart kan användas i vården, säger han.

Stort svenskt projekt om bröstcancer

Analysmaterialet som forskarna har använt är brösttumörer från det stora svenska SCAN-B-projektet som inleddes för över tio år sedan. I och med att forskarna studerade patienter under många år kunde de se i vilka fall cancern hade botats och i vilka fall den hade kommit tillbaka, berättar Lao Saal.

– När vi hade den informationen kunde vi se mönster i mutationer i tumörerna och koppla det till hur det gick för patienterna, säger han.

SCAN-B-projektet, där patienter kan delta frivilligt, involverar alla sjukhus i Skåne samt några sjukhus på andra håll, som till exempel Växjö, Jönköping och Uppsala. Projektet har idag över 15 000 patienter med bröstcancer registrerade.

– Studier som vår är bara möjliga för att patienter är villiga att ställa upp att donera cancervävnad till forskning. Vi är tacksamma att människor gör detta så att medicinska framsteg kan göras snabbare, säger Lao Saal.

I studien utvecklade forskarna också en webbapplikation där de har samlat alla forskningsresultaten.

– Vi hade så mycket information i slutet som vi tyckte kunde vara användbar även för andra forskare. Därför gjorde vi en öppen databas så att andra kan studera materialet från sin egen vinkel, säger Lao Saal.

Madeleine Wallding lämnar Läkemedelsverket och NLS

Helene Wallskär
-
0
Madeleine Wallding lämnar Läkemedelsverket och NLS

Madeleine Wallding har sedan 2012 varit en drivande och sammanhållande kraft i arbetet med den nationella läkemedelsstrategin, NLS. Som direktör vid Läkemedelsverkets centrum för bättre läkemedelsanvändning, CBL, har hon varit med och utvecklat det svenska arbetet för att läkemedel ska komma till bästa möjliga nytta.

Nu lämnar hon det uppdraget och återvänder till läkemedelsindustrin.

– Det är med blandade känslor som jag nu beslutat att lämna samordningsarbetet av NLS. Det har varit en stor förmån att få vara med och bygga upp arbetet inom nationella läkemedelsstrategin tillsammans med ett 30-tal olika aktörer inom bland annat myndigheter, organisationer, akademi, profession, apoteksbransch, läkemedelsindustri och vård, säger hon till Läkemedelsvärlden.

Ordnat införande viktigt framsteg

Ett av hennes motiv för att en gång hoppa på CBL-jobbet var att hon ville vara med och påverka processen kring ordnat nationellt införande av nya läkemedel. Ett annat var att hon ville förbättra patientsäkerheten för barn som behandlas med läkemedel.

– På båda dessa områden har stora framsteg skett under de gångna åren och jag är glad och stolt över att ha fått vara med och bidra till detta. Även förbättringarna av rapportering och återkoppling när det gäller biverkningar är något som det känns särskilt viktigt att vi har åstadkommit, säger hon.

– Men som samordnare är det egentligen omöjligt att välja några aktiviteter och resultat framför de andra – alla är mina barn!

Madeleine Wallding anser att en mycket värdefull effekt av den nationella läkemedelsstrategin också är att det skapat en plattform för samverkan som inte fanns tidigare.

– Jag minns de allra första mötena med de olika aktörerna. Då följde var och en främst sina egna spår. Tack vare att vi fått en plattform för samverkan har alla fått ett större helhetsperspektiv.

En allt mer koncentrerad strategi

När Madeleine Wallding kom till CBL-kansliet från läkemedelsindustrin var den första nationella läkemedelsstrategin redan klar. Den innehöll fem målområden och sju insatsområden. Ett 50-tal olika aktiviteter hos skilda aktörer var kopplade till strategin.

Steg för steg har arbetet sedan fokuserats allt mer på särskilt prioriterade områden. Den tredje versionen av strategin, som nyligen blev klar, behåller de tre målområden som fanns i föregående version och konkretiserar dessa genom särskilda fokusområden.

– Fokusområdena är ett viktigt steg. Strategin är så bred så man måste våga prioritera och selektera insatser för att komma framåt, säger Madeleine Wallding.

– Att våga prioritera och fortsätta satsa på uppföljning får bli mitt medskick till min efterträdare.

Vem som blir Madeleine Walldings efterträdare är ännu inte klart.

Madeleine Wallding går till läkemedelsföretaget Novo nordisk där hon blir affärsområdeschef med ansvar för företagets satsning inom terapiområdet obesitas.

TEXTEN UPPDATERAD 17 september

Fortsatt hög vaccinations-täckning i Sverige

Helene Wallskär
-
0
Fortsatt hög vaccinations-täckning i Sverige

Sverige fortsätter att ha en hög vaccinationstäckning. Det visar årsrapporten för det nationella barnvaccinationsprogrammet 2019, som Folkhälsomyndigheten publicerar i dag.

Årsrapporten, som tagits fram i samarbete med Läkemedelsverket, visar en 97-procentig anslutning till barnvaccinationsprogrammet bland tvååringarna. Det är samma nivå som i fjol och under en rad av år dessförinnan.

Nytt vaccin infördes

När det gäller cancerskyddande vaccinering mot humant papillomvirus, hpv, syntes en ökad vaccinationstäckning. I slutet av 2019 var 86 procent av alla 13-åriga flickor vaccinerade med minst en dos hpv-vaccin, vilket är två procentenheter mer än föregående år. 80 procent av flickorna var även vaccinerade med två doser hpv-vaccin.

I september 2019 infördes vaccination mot rotavirusinfektion i barnvaccinationsprogrammet. Till och med april 2020 vaccinerades 89 procent av barnen födda september–december 2019 med en dos och 81 procent med två doser av vaccin mot rotavirusinfektion.

Mässling främst hos ovaccinerade

Vaccinen i barnvaccinationsprogrammet skyddar mot tio sjukdomar. På grund av hög vaccinationstäckning är det därför få eller inga i vårt land som insjuknar i dessa sjukdomar. Under 2019 rapporterades till exempel inga fall av röda hund eller stelkramp, och endast enstaka fall av huddifteri.

När det gäller mässling inträffade i fjol en nedgång efter två år med relativt många fall på grund av större utbrott. Tre mindre utbrott med två-tre fall i varje rapporterades, och totalt drabbades 20 personer av mässling under 2019. Fem av dem var barn som inte var vaccinerade mot mässling. Två var yngre än 18 månader, i ett av dessa fall hade föräldrarna avstått från vaccinationen och i ett annat fall hade de skjutit på den.

Av de 15 vuxna som insjuknade i mässling var tio ovaccinerade. I ytterligare fyra fall var det oklart om personerna var vaccinerade och en person insjuknade trots tre vaccindoser, vilket är mycket ovanligt.

Hur klarar vaccinationsprogrammet pandemin?

Säkerhetsuppföljningen visade att totalt 469 misstänkta biverkningar rapporterades efter sammanlagt nästan 1,37 miljoner registrerade vaccindoser. Biverkningsrapporterna från vården gällde främst redan kända, övergående biverkningar. Vanligast var feber och lokala reaktioner vid injektionsstället.

Årsrapporten blickar även framåt, på den fortsatta vaccineringen under pandemin. I många länder har coronapandemin lett till uteblivna vaccinationer och minskat vaccinationsskydd. I Sverige har dock vaccinationsverksamheten vid barnavårdscentralerna enligt Folkhälsomyndigheten hittills kunnat fortsätta, med vissa anpassningar.

Myndigheten har nu startat en studie för att övervaka hur denna verksamhet klarar pandemisituationen över tid. Studien fokuserar på barnvaccinationsprogrammets första del, för barn 0-6 år.

”Förhoppningen är att studiens resultat kan bidra med kunskap båda nationellt och internationellt, om hur man i en krissituation förhindrar utbrott av sjukdomar som kan förebyggas med vaccin”, skriver myndigheten.

Företag fälls efter reklamutskick till osteopat

Marie Ericsson
-
0
Företag fälls efter reklamutskick till osteopat

I ett reklamutskick som skickades till en osteopat och handlade om ett smärtstillande läkemedel saknades tillräcklig information om att reklamen riktades till legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Osteopater är inte en sådan yrkesgrupp. Det konstaterar Informationsgranskningsnämnden (IGN) och fäller nu företaget McNeil för felaktig läkemedelsinformation. Det måste därmed betala 110 000 kronor i straffavgift.

IGN anser att det är tydligt att den slutgiltiga målgruppen för reklamutskicket är de patienter som behandlas av mottagarna, och att en viktig fråga därför blir om mottagaren har rätt medicinsk kompetens för att bedöma om läkemedlet är lämpligt. Enligt Socialstyrelsen är det legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som ansvarar för att göra bedömningen om en sjukvårdsåtgärd kan göras som egenvård, konstaterar IGN i sitt beslut.

Osteopat är en yrkeskategori som inte kräver legitimation, skriver nämnden vidare och bedömer att McNeils information om att man vände sig till legitimerad personal som har kompetens att ge råd om smärtstillande läkemedel var otillräcklig. ”Utskicket riskerar därmed att leda till ett icke ändamålsenligt användande av läkemedlet”, skriver IGN.

Ärendet inleddes efter en anonym anmälan från en anhörig till en den berörda osteopaten. Reklamen gällde det smärtstillande läkemedlet Ipaflex och anmälaren reagerade på att företaget gick via manuella behandlare för att få fram budskapet om ökad användning av läkemedlet. Enligt anmälaren behandlar osteopaten förvisso patienter manuellt, men rekommenderar inte specifika läkemedel utan uppmanar vid behov istället till kontakt med vården.

Bestrider felaktig läkemedelsinformation

McNeil har svarat att avsikten inte har varit att påverka sjukvårdspersonal som inte vanligtvis brukar rekommendera egenvårdsbehandling med läkemedel till sina patienter. Företaget uppger också att det ha kontaktat Socialstyrelsen som ska ha bekräftat att det inte finns några regler om vilka som får rekommendera läkemedel, utan att det är upp till yrkesutövaren att avgöra om den har rätt kompetens. I sitt svar skriver McNeil även att Ipaflex är ett receptfritt läkemedel och att information om sådana också kan skickas till allmänheten, även om det inte var syftet med just detta utskick.

Ökad satsning på forskning i budgetpropositionen

Marie Ericsson
-
0
Ökad satsning på forskning i budgetpropositionen

Senare i höst kommer regeringen att presentera en forsknings- och innovationspolitisk proposition för de närmaste årens investeringar i forskning. Redan på tisdagen presenterade regeringen de ekonomiska ramar för dessa investeringar som kommer att finnas med i budgetpropositionen när den lämnas till riksdagen på måndag.

Den sammanlagda satsningen som regeringen föreslår för forskning och innovation för 2021 är 3,4 miljarder kronor och en beräknad nivåhöjning till 3,75 miljarder kronor 2024. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Forskningssatsning till Vetenskapsrådet

Regeringen föreslår en forskningssatsning till Vetenskapsrådet på 1,1 miljarder kronor för 2021 och en beräknad nivåhöjning på knappt 1,3 miljarder kronor 2023. ”Satsningarna till Vetenskapsrådet görs för att fortsätta investeringarna i forskning och innovation som kan hjälpa oss att möta samhällets utmaningar och bidra till att stärka näringslivets konkurrenskraft”, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Tillgången till forskningsinfrastruktur som till exempel databaser, biobanker och Scilifelab är avgörande för att Sverige ska kunna vara långt fram i forskningen skriver regeringen och anser att det behövs utökade medel för detta. Därför föreslås att anslaget till Vetenskapsrådet ökas med 400 miljoner för forskningsstruktur 2021.

Inför den kommande forskningspropositionen avsätts också medel till Vetenskapsrådet för excellenscentra. Detta för att främja starka forsknings- och utbildningsmiljöer och ge långsiktigt stöd till spjutspetsforskning, skriver regeringen.

I den kommande budgetpropositionen föreslås också en förstärkning av lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå, de så kallade basanslagen, på 500 miljoner kronor.

Covid-19-satsningar kan bli modell

Helene Wallskär
-
0
Covid-19-satsningar kan bli modell

Antibiotikabrist och antibiotikaresistens är liksom coronapandemin allvarliga folkhälsohot. Men kampen för att behålla fungerande antibiotikabehandling har inte väckt samma kraftfulla mobilisering i samhället som pandemin på kort tid har gjort.

– Jag har aldrig sett något liknande den totala mobilisering som vi sett i EU och världen för att få tillgång till vacciner mot covid-19. Det finns flera delar av detta arbete som vi kan inspireras av även i arbetet för att öka tillgängligheten till antibiotika.

Det sade Sveriges nationella vaccinsamordnare Richard Bergström vid ett seminarium på tisdagen. Seminariet arrangerades av Apotekarsocieteten och samordningsplattformen Platinea. 130 deltagare samlades digitalt för att diskutera hur lärdomarna av coronakrisen kan bidra till minska problemen på antibiotikaområdet.

Lösningar på antibiotikabrist?

På agendan stod två delproblem som båda ökar risken för resistensutveckling. Det handlar dels om brister på viktiga befintliga antibiotika i den svenska hälso- och sjukvården. Och dels om att läkemedelsindustrin utvecklar alltför få nya antibiotika.

Den nationella vaccinsamordnaren Richard Bergström berättade om EU-samarbetet kring covid-19-vacciner, ett samarbete där han som svensk representant har en aktiv roll. Han pekade på punkter i vaccinansträngningarna som skulle kunna fungera som draghjälp eller förebild för satsningar på att få fram fler nya antibiotika.

– En sådan punkt är den totala mobiliseringen med samverkan mellan alla medlemsländer, mellan offentliga och privata aktörer och mellan stora och små läkemedelsföretag. Pandemin har väckt en stark gemensam vilja att genom vacciner och läkemedel skapa en teknologisk beredskap för stora globala folkhälsohot. Kanske går det att dra nytta av denna nya starka vilja även när det gäller antibiotikafrågan, sade Richard Bergström.

En annan punkt som han lyfte fram var EU:s strategi att förhandla fram vaccinavtal med en rad (för närvarande sju) olika företag som arbetar med olika teknologiska plattformar för ett covid-19-vaccin. Syftet är att ”inte satsa allt på ett kort” eftersom det är svårt att förutsäga vilka av vaccinkandidaterna som kommer att komma i mål och hur fort det kan  gå.

– Den typen av portföljhantering med satsningar i flera olika typer av forskningsprojekt med olika inriktningar kanske man borde ha för antibiotika också, menade Richard Bergström.

Modeller för finansiering

Även när det gäller finansieringsmodeller för forskning och utveckling finns lärdomar att dra, framhöll han. EU skriver nu förköpsavtal med de företag som garanterar leveranser av ett eventuellt framtida vaccin. Företagen får en del av ersättningen i förväg och en del vid leverans. EU har även gjort vissa investeringar i produktionsanläggningar och diskuterar att betala för kliniska prövningar.

– Förköpsavtal är inget nytt, men skulle möjligen gå att utveckla mer som ett sätt att stimulera antibiotikautveckling.

Till vaccinutbetalningarna använder EU en reservfond med två miljarder euro som byggdes upp efter översvämningskatastrofer för några år sedan.

– Det underlättade att pengarna redan fanns. Vi skulle kunna smida medan järnet är varmt och nu inrätta en EU-fond för antibiotikaforskning, föreslog han.

Regionernas nya koordinering

En annan sida av de svenska covid-19-erfarenheterna gäller de svenska regionernas nya samverkan kring inköp och fördelning av kritiska läkemedel. Susanne Eklund, Sveriges kommuner och regioner, framhöll att denna gemensamma koordinering var och kommer att fortsätta vara mycket viktig för läkemedelsförsörjningen under pandemin.

– Genom den gemensamma koordineringen får vi en överblick som vi vanliga fall saknar, sade hon.

Liksom flera andra menade hon att sådan förbättrad koordinering och överblick är viktiga åtgärder mot restsituationer och läkemedelsbrist i stort, även efter pandemin. Och att detta gäller inte minst för antibiotika.

Håkan Hanberger, professor i infektionsmedicin vid Linköpings universitet, återknöt till ett Platineaförslag om att skapa så kallade omsättningslager av viktiga antibiotika i vårt land genom att öka volymen i olika delar av leveranssystemet.

– Detta tillsammans med central koordinering och bättre integrerade datorsystem, inte minst hos regionerna, skulle avsevärt förbättra situationen.

Johan Andersson, Läkemedelsverket, framhöll att hans myndighet i olika sammanhang efterlyst ett nationellt system för att kunna följa tillgång och efterfrågan på läkemedel i Sverige.

– I vår senaste rapport var vi tydliga med att vi kan ta huvudmannaskap för ett sådant system och vi hoppas att vi kommer att få det uppdraget. I så fall skulle vi kunna ha en första version färdig inom ett år, sade han.

Ny metod kan ge bättre vård vid urinblåsecancer

Marie Ericsson
-
0
Ny metod kan ge bättre vård vid urinblåsecancer

En ny undersökningsmetod där man kombinerar PET-kamera med datortomografi gör att man kan bedöma allvarlighetsgrad och prognos för patienter med urinblåsecancer på ett säkrare sätt än med den vanliga undersökningsmetoden. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet. Den nya metoden kan leda till bättre behandlingsbeslut.

Petter Kollberg, doktorand vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö och Helsingborg, har i sin avhandling studerat utredningar och bedömningar av patienter med muskelinvasiv blåscancer, det vill säga när cancern har vuxit in i urinblåsans muskulatur. Denna typ av cancer har ofta ett hastigt förlopp och sprids tidigt till lymfknutor. Drabbade personer har ofta en dålig prognos.

Överlevnaden har inte förbättrats de senaste 30 åren och enligt Petter Kollberg finns det stora kunskapsluckor på området.

– Relativt lite forskning är gjord på denna patientgrupp, och vi saknar etablerad standardbehandling för vissa typer av muskelinvasiv blåscancer, säger han i ett pressmeddelande.

Mäter sockeromsättning i vävnad

Muskelinvasiv blåscancer kan behandlas med operation, strålning och cellgifter i olika kombinationer. Den vanligaste behandlingen för en nyupptäckt tumör är en förbehandling med cellgifter och sedan ett större ingrepp där man tar bort urinblåsan, så kallad cystektomi.

I uppemot hälften de fall som är aktuella för cystektomi kan man räkna med att sjukdomen också har spritts till närliggande lymfknutor, enligt avhandlingen. Detta upptäcks ibland vid en datortomografiundersökning eftersom tumörangripna lymfknutor är förstorade. Denna undersökningsmetod förmår dock inte att se när små mängder cancerceller finns i en lymfknuta. Men Petter Kollbergs forskning visar alltså att ett sätt att upptäcka även dessa fall är att komplettera undersökningen med en så kallad positron-emissionstomografi, (PET). Den mäter sockeromsättningen i vävnad, som är förhöjd i cancervävnad, och gör att man bättre kan upptäcka en aggressiv spridning av cancern.

I en delstudie ingick 103 patienter med muskelinvasiv blåscancer. De undersöktes först med standardmetoden och sedan med den nya metoden.  Hos drygt en fjärdedel gav den nya metoden fynd som förändrade behandlingen. Tolv procent hade spridning till lymfknutor som syntes med den kombinerade undersökningsmetoden, men inte med en vanlig datortomografi.

– Med de nya undersökningarna kunde vi i våra patientnära studier bättre se hur urinblåsecancern spritt sig. Därmed slipper patienten i vissa fall genomgå en stor operation som ändå inte kan bota sjukdomen. I stället kan vi tidigare i sjukdomsförloppet påbörja bromsande behandlingar som ger ökad respons och förbättrar överlevnad. I andra fall där bot ändå är möjlig kan vi trappa upp behandlingen och rädda fler till livet, säger Petter Kollberg i pressmeddelandet.

Kan förbättra vården vid urinblåsecancer

Inför ett beslut om behandling vill sjukvården ha så mycket information som möjligt om tumören för att anpassa behandlingen. Resultaten i avhandlingen kan till viss del omsättas direkt för att förbättra sjukvården för patienter med urinblåsecancer, menar Petter Kollberg.

– Med förbättrade diagnostiska metoder kunde vi mer träffsäkert bedöma sjukdomens allvarlighetsgrad och prognos, och sedan göra ett bättre behandlingsval. Sammantaget har vi gjort viktiga upptäckter som kan förbättra cancervården, och vi tror att våra resultat kan ligga till grund för större studier i framtiden som kan vara avgörande för att förändra och förbättra behandlingsrekommendationerna, säger han.

Trippelterapi mot cystisk fibros bara i undantagsfall

Helene Wallskär
-
0
Trippelterapi mot cystisk fibros bara i undantagsfall

En ny trippelterapi mot cystisk fibros EU-godkändes, som Läkemedelsvärlden rapporterat, nyligen för patienter från 12 år och uppåt. Den aktuella läkemedelsprodukten är Kaftrio (elexakaftor/tezakaftor/ivakaftor) som ska kombineras med ivakaftor.

Enligt den europeiska läkemedelsmyndighetens expertkommitté CHMP är denna nya trippelterapi mot cystisk fibros ett viktigt tillskott till behandlingsarsenalen. Behandlingen passar fler patienter än tidigare terapier eftersom den är till för alla med den mutation i CFTR-genen som är den allra vanligaste sjukdomsorsakande genen vid cystisk fibros. Läkemedlet är godkänt för patienter med minst en uppsättning av denna mutation. Enligt CHMP innebär det att Kaftrio därmed passar majoriteten av alla med cystisk fibros medan tidigare behandlingsmöjligheter passar ungefär hälften.

Cystisk fibros är en progressiv, medfödd sjukdom som kan vara livshotande. Den leder till bildning av segt slem i bland annat lungorna och matsmältningskanalen. Slemmet orsakar allvarliga problem med andning och matsmältning och kan även ge andra komplikationer. Omkring 20 barn med cystisk fibros föds varje år i Sverige och uppåt 700 personer i vårt land lever med sjukdomen, enligt Socialstyrelsen.

Oklar tillgång till trippelterapi mot cystisk fibros

Studierna bakom EU-godkännandet visade att Kaftrio förbättrade patienternas lungfunktion signifikant. Men det är ännu oklart hur många svenska patienter med cystisk fibros som kan komma att få tillgång till den nya behandlingen. För närvarande finns ett så kallat compassionate use-program för läkemedlet i Sverige. Det innebär att företaget Vertex, som marknadsför det, finansierar användning av det av humanitära skäl. Ett sådant program kan dock avslutas av företaget med 15 dagars varsel.

NT-rådet, regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier, har nu kommit med en rekommendation om Kaftrio. Enligt denna bör hälso- och sjukvården tills vidare avstå från att använda denna nya trippelterapi mot cystisk fibros. NT-rådet anser att vården bör vänta tills Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har beslutat om Kaftrio ska ingå i läkemedelsförmånen. Ett sådant beslut kan komma först om företaget ansöker om att läkemedlet ska ingå i förmånen.

Dyrare behandling

För två år sedan introducerades kombinationsterapin Orkambi (ivakaftor och lumakaftor) i vården av patienter med cystisk fibros i Sverige. Även Orkambi marknadsförs av företaget Vertex, som sedan dess lanserat flera nya terapier mot samma sjukdom. Två har hittills fått nobben av NT-rådet, åtminstone tillfälligt. Detta eftersom rådet bedömer att kostnaden inte är rimlig i förhållande till nyttan av behandlingen.

Och nu har NT-rådet alltså fått ännu en terapi från Vertex mot cystisk fibros – Kaftrio – att ta ställning till. Företagets listpris på den amerikanska varianten av läkemedlet uppgick i fjol till motsvarande drygt tre miljoner kronor per år och patient. Det är ungefär dubbelt så mycket som Orkambi enligt tillgängliga uppgifter kostar i Sverige. Samtidigt är det alltså en större andel av patienterna som kan ha nytta av det nya läkemedlet.

Undantag kan förekomma

NT-rådet rekommenderar i sitt yttrande till regionerna om Kaftrio att de bör avstå tills TLV sagt sitt, men att det kan finnas undantagsfall. Det gäller patienter som är så dåliga att de väntar på lungtransplantation. Patienter som riskerar ytterligare försämring som äventyrar möjligheten till transplantation kan komma i fråga för behandling med Kaftrio, skriver NT-rådet. Sådana patientfall bör enligt rekommendationen diskuteras av det nationella behandlingsrådet för cystisk fibros.

Astrazeneca har återupptagit vaccintester

Marie Ericsson
-
0
Astrazeneca har återupptagit vaccintester

Astrazeneca har återupptagit sina vaccintester för ett kandidatvaccin mot covid-19. Det meddelade läkemedelsföretaget i ett pressmeddelande under helgen. Testerna i den pågående fas III-studien stoppades av säkerhetsskäl förra veckan efter att en deltagare hade insjuknat.

Under pausen, som varade i sex dagar, gjordes en undersökning för att ta reda på om personens sjukdom hade något samband med vaccinet. Både den oberoende kommittén och den brittiska tillsynsmyndigheten Medicines health regulatory authority (MHRA) bekräftade efter undersökningen att det var säkert att fortsätta testerna.

Lämnar inte ut medicinsk information

Astrazeneca har inte gått ut med vad personen drabbades av för sjukdom, och skriver i pressmeddelandet att de inte kan lämna ut någon mer medicinsk information. Enligt tidigare medierapportering drabbades den berörda personen av en nervinflammation i ryggmärgen.

– Astrazeneca har gjort precis som man enligt regelverket ska göra om något allvarligt som potentiellt kan vara en risk inträffar i en studie. Det är det korrekta standardförfarandet, sa Charlotta Bergquist, Läkemedelsverkets vaccinkoordinator, tidigare till Läkemedelsvärlden angående stoppet.

Hon påpekade då också att det kan vara svårt att ta reda på om personen insjuknande av en annan orsak eller om det berodde på vaccinet.

Utökar vaccintester

Astrazenca utvecklar sin vaccinkandidat AZD1222 i samarbete med Oxford university, och deras studie pågår förutom i Storbritannien även i andra länder.

Under helgen meddelade även läkemedelsföretagen Pfizer och BioNTech att de utökar sin fas III-studie med ytterligare 14 000 deltagare. I deras studie deltar därmed 44 000 personer. Läkemedelsvärlden rapporterade förra veckan om att EU-kommissionen har avslutat förhandlingar med BioNTech-Pfizer om att reservera 200 miljoner doser av ett potentiellt vaccin. Förhandlingarna innefattar också en möjlighet att köpa upp ytterligare 100 miljoner doser när ett vaccin har visat sig vara säkert och effektivt.

”Nästan alla får antikroppar”

Helene Wallskär
-
0
”Nästan alla får antikroppar”

Det är ovanligt att gå igenom covid-19 utan att utveckla antikroppar mot det nya coronaviruset. Det är en tydlig slutsats av en uppmärksammad studie från Island. Studien har publicerats i New England journal of medicine. Totalt medverkade över 30 000 personer i studien som belyste flera aspekter av den isländska coronaspridningen.

Antikroppar hos nio av tio

Den del av studien som väckt störst intresse utanför Island belyste den omdiskuterade frågan om förekomsten av antikroppar efter covid-19. Forskarna testade 1 215 personer som hade haft covid-19. Hos samtliga hade covid-19-diagnosen bekräftats med positiv virustest under själva infektionen.

Av dessa personer var det 1 107 som hade antikroppar mot det nya coronaviruset 25 dagar efter diagnosen. Det motsvarar drygt 90 procent av dem med bekräftad covid-19. Halten av antikroppar ökade under de första två månaderna och låg sedan kvar på en stabil i de två månader som återstod av studieperioden.

– Det här är en omfattande och viktig studie som liksom några andra välgjorda studier talar för att de allra flesta som har haft bekräftad covid-19 utvecklar antikroppar mot viruset, säger Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet.

– Efter cirka två månader uppnås den högsta antikroppsnivån och sedan avtar den sakta om man inte exponeras för viruset igen.

Den takt med vilken nivån sedan sjunker är, förklarar Jan Albert, inte specifik för just coronaviruset utan ungefär densamma för alla virus. Och hur länge man har skyddande antikroppsnivåer beror alltså främst på hur många antikroppar man hade från början. Vilket i sin tur hänger ihop med hur sjuk man varit. Personer som haft svårare symtom av covid-19 får oftast ett starkare antikroppssvar, något som även den isländska studien bekräftade.

Kan ha varit annan infektion

Det har talats en hel del om att genomgången covid-19 ofta inte ger antikroppar. Hur ser du på det?

– Den isländska studien talar precis som flera andra för att det fenomenet inte är så utbrett, säger Jan Albert.

Han menar att personer som utifrån enbart symtomen uppfattat sig som covid-19-sjuka och sedan inte får antikroppar i själva verket kan ha haft en annan infektion:

– Även om symtomen tyder på covid-19 så kan det kanske ändå vara en annan infektion som det handlar om. För att vara säker på att man haft covid-19 krävs ett positivt virustest, som i studien.

Ger inte stöd för högre T-cellsimmunitet

Tidigare har forskare vid bland annat Karolinska institutet rapporterat att personer som testat negativt för antikroppar mot det nya coronaviruset, ändå har uppvisat så kallad T-cellsimmunitet mot viruset. Det har fött en hypotes om att coronasmittade med en mycket lindrig infektion inte hinner utveckla antikroppar innan T-cellsförsvaret rycker in. Det skulle i så fall kunna betyda att de är immuna mot covid-19 även om de inte har antikroppar.

Denna hypotes har även lyfts fram i diskussioner om Folkhälsomyndighetens antikroppsmätningar. När Folkhälsomyndigheten rapporterade att sju procent av blodgivarna hade antikroppar mot det nya coronaviruset i mitten av juni, ansåg en del bedömare att den verkliga immuniteten skulle kunna vara högre, tack vare T-cellsimmunitet. Kanske dubbelt så hög, menade vissa.

Men Jan Albert framhåller att resultaten från Island inte ger stöd för den hypotesen utan tvärtom.

– Studien sätter denna diskussion i nytt ljus. Det enda sättet att komma vidare med frågan om mild covid-19-infektion och immunsvar är fortsatt forskning för att bland annat få bättre bild av detta med T-cellsreaktivitet, säger han.

– Under tiden måste vi utgå ifrån att antikroppstesterna speglar situationen ganska väl.

Detta är, menar han, viktig inte minst med tanke på bedömningen av smittläget i landet och det fortsatta arbetet med att förebygga smittspridningen i Sverige.

– Vi kan inte alls vara säkra på att tillräckligt många har haft covid-19 och är immuna för att kunna börja släppa på försiktighetsåtgärderna. Det är viktigt att vi fortsätter att hålla på de rekommendationer som Folkhälsomyndigheten har infört för att begränsa smittspridningen.

Masstestning i Umeå visar lägre resultat än väntat

Marie Ericsson
-
0
Masstestning i Umeå visar lägre resultat än väntat

På Umeå universitet har alla studenter och medarbetare erbjudits att testa sig för covid-19. Detta är den hittills största prevalensundersökning av aktiv covid-19-infektion, och den görs på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Nu går den andra och sista provtagningsveckan mot sitt slut och av cirka 10 000 hittills analyserade prover har endast tre visat positivt resultat på viruset. Anders Johansson, forskare i infektionssjukdomar vid Umeå universitet, hygienöverläkare i Region Västerbotten samt projektledare för undersökningen, är glad över resultatet.

– Testningen har hittills visat att det är en låg smittspridning bland unga vuxna och den styrker att undervisning har kunnat bedrivas utan stor smittspridning, säger han.

Genom att så många som möjligt har lämnat in prover har universitetet kunnat se om tillräckliga åtgärder har vidtagits för att minska smittspridningen vid terminsstart, eller om det har behövts göras mer. Första veckan lämnades drygt 8 000 prover in och visade då två positiva svar. Under testperioden har studenter och medarbetare haft möjlighet att lämna in två prover med en veckas mellanrum.

Blev resultatet som ni hade förväntat er?

– Vi trodde att det skulle vara fler smittade och vi hade beredskap för att kunna hantera upp emot 100 fall. 35 läkare var redo på att utföra smittspårning, men det har inte hittills behövts i någon större utsträckning, säger han.

Han påpekar dock att undersökningen är i linje med vad Folkhälsomyndighetens senaste undersökningar har visat om att det är en låg smittspridning i landet just nu. Alla provsvar från universitetet är inte analyserade än, och det slutgiltiga resultatet beräknas komma i slutet av nästa vecka.

Anders Johansson anser också att resultatet är intressant för Region Västerbotten, där det har varit få konstaterade fall av covid-19 och till och med en underdödlighet under pandemin.

– Det har varit diskussioner om vad som kommer att hända vid terminsstarten när det kommer mycket folk från olika delar av landet. Genom den här undersökningen ville vi se hur stor smittan var för att snabbt kunna sätta in åtgärder om det behövdes.

Lämnade förslag i juli

I slutet av juli lämnade Anders Johansson in förslaget till Folkhälsomyndigheten om att mäta hur stor förekomsten av viruset var bland studenter vid återstart av undervisningen. Han berättar att en av drivkrafterna för projektet var att kunna upptäcka smittan och vara snabb på att bromsa den. En annan var kunskapsinhämtning.

– Unga vuxna är underrepresenterade i andra liknande undersökningar. Samtidigt hängs de ut som vara de som sprider smittan. Vi ansåg att det fanns ett ömsesidigt intresse i att se vad som händer vid terminsstarten och Folkhälsomyndigheten var positiva till förslaget. Sedan har allting gått väldigt fort, säger han.

– Det är också av intresse för att andra universitet, och även i jämförelse internationellt. I andra länder har smittspridningen ökat medan vi här ser att den går ned.

Anders Johansson tillägger att han tycker att det är fascinerande att se hur smittspridningen kan gå ned så snabbt.

– Det är något som verkar karaktäristiskt för covid-19-pandemin och skiljer från till exempel influensa. Spridningstakten kan öka enormt snabbt som vi såg i mars–april men det är tydligt att spridningen också kan minska snabbt till riktigt låga nivåer med rätt åtgärder och kanske även styrt av slumpen.

Oredlighetsnämnd fäller KI-forskare för forskningsfusk

Helene Wallskär
-
0
Oredlighetsnämnd fäller KI-forskare för forskningsfusk

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (NPOF) skapades som en reaktion på Macchiariniskandalen. Nu har nämnden kommit med beslut i ett uppmärksammat anmälningsärende. I beslutet slår nämnden fast att forskaren Karin Dahlman-Wright, tidigare prorektor vid Karolinska institutet, har gjort sig skyldig till oredlighet i forskning. Det fällande beslutet gäller fyra vetenskapliga artiklar, rapporterar Läkartidningen.

Oredlighet innebär enligt lagen en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering.

Det har varit många turer i ärendet som handlar om artiklar där Karin Dahlman Wright var korresponderande författare eller medförfattare. Enligt anmälningar innehöll artiklarna bildmanipulationer.

Nu har NPOF, som startade vid årsskiftet, prövat ärendet. Totalt har nämnden bedömt sju artiklar. I tre av dem hittade NPOF inget som tydde på bildmanipulationer. Men i fyra andra artiklar anser nämnden det styrkt att forskarna har manipulerat bilder. Detta är, menar nämnden, allvarligt även om manipulationerna påverkade forskningsresultaten lite eller inte alls.

Nämnden anser dessutom att Karin Dahlman-Wright varit grovt oaktsam. Nämnden pekar bland annat på att hon har lång erfarenhet av forskning, att hon varit sisteförfattare för merparten av de aktuella publikationerna och att hon lett de forskningsgrupper som genomfört forskningen.

Karin Dahlman-Wright avgick i fjol från uppdraget som prorektor på grund av oredlighetsärendet. >Läkartidningen skriver att hon nu har avböjt att kommentera det fällande beslutet.

Beslut från NPOF kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Astrazenecas vd hoppfull trots pausade tester

Helene Wallskär
-
0
Astrazenecas vd hoppfull trots pausade tester

Läkemedelsföretaget Astrazenecas vd Pascal Soriot bedömer att det fortfarande finns chans att få bolagets kandidatvaccin mot covid-19 klart för godkännande i år. Det skriver Endpoint news som refererar uttalanden från Pascal Soriot vid en digital mediakonferens.

Säkerhetsgranskning påbörjad

Astrazenecas kandidatvaccin AZD1222 är ett av de experimentella covid-19-vaccin i världen som kommit längst i utvecklingsprocessen. Bolaget har tidigare också meddelat att vaccinet kan komma att bli godkänt redan i år.

Men häromdagen blev det, som Läkemedelsvärlden rapporterade, känt att en eventuell allvarlig biverkning upptäckts hos en testperson som fått Astrazenecas vaccin i fas III-studien i Storbritannien. En kvinna vårdades på sjukhus med misstänkt transversell myelit, en ovanlig och allvarlig nervinflammation. Bolaget stoppade därför all vidare vaccinering med AZD1222 i väntan på att studiens oberoende expertkommitté ska undersöka om sjukdomsfallet har något med vaccinet att göra.

Trots denna försening är Astrazenecas vd optimistisk om möjligheten till ett snabbt godkännande.

– Om säkerhetskommitténs granskning tillåter oss att återstarta studien tror jag fortfarande att vi har möjlighet att få fram tillräckligt med data för att ansöka om godkännande före slutet av året. Efter detta beror det förstås på hur snabbt läkemedelsmyndigheten granskar och godkänner, sade han vid konferensen.

– Så vi kan fortfarande ha ett vaccin i slutet av detta år eller i början av nästa. Ur tillverkningssynpunkt är vi redo.

Ett tidigare stopp blev känt

Även Financial Times skriver att bolaget hoppas på en kort testpaus. Enligt Financial Times räknar Astrazeneca med att testerna kan komma i gång i gen redan nästa vecka.

AZD1222 var det första coronavaccin som EU skrev avtal om. EU-avtalet med Astrazeneca innebär för Sveriges del en garanti om minst sex miljoner doser av vaccinet om det blir godkänt.

Bolaget utvecklar vaccinet i samarbete med forskare vid Oxford university. AZD1222 bygger på ett försvagat förkylningsvirus (adenovirus) från schimpanser. Forskarna har modifierat det genom att tillsätta genetiskt material från det nya coronaviruset sars-cov-2. De har tillsatt det så kallade spikeproteinet som sticker ut från coronaviruset. Vaccinet ska därigenom få kroppens egna celler att börja producera mängder av spikeprotein. Detta ska i sin tur få immunförsvaret att börja tillverka antikroppar och aktivera T-celler mot spikeproteinet.

Efter nyheten i veckan om sjukdomsfallet och testpausen blev det även känt att Astrazenecas vaccinstudie gjort ett tillfälligt säkerhetsstopp en gång tidigare. Det var i juli och gällde ett fall av ms, som säkerhetskommittén efter granskning fastställde inte hade samband med vaccinet.

1...121314...33Sida 13 av 33