Riksdagen
Riksdagen godkände på torsdagen den nya lagen mot forskningsfusk.

Riksdagen klubbade ny lag mot forskningsfusk

Lagen om en ny nämnd som självständigt ska granska misstänkt forskningsfusk träder i kraft 1 januari 2020.

14 Jun 2019, kl 11:30
0

Riksdagen fattade på torsdagen beslut om en ny lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Regeringen presenterade, som Läkemedelsvärlden rapporterade, förslaget om den nya lagen i februari. Utbildningsutskottet tillstyrkte förslaget i sitt betänkande och gårdagens riksdagsbeslut innebär att lagen träder i kraft 1 januari nästa år.

Den nya lagen ger, till skillnad från nuvarande lagstiftning, varje forskare ett tydligt ansvar för att följa god forskningssed i sin forskning och att forskningshuvudmän det övergripande ansvaret för att forskningen utförs i enlighet med god forskningssed.

Regeringen ska vidare tillsätta en särskild nämnd som får Etikprövningsmyndigheten i Uppsala som värdmyndighet och som ska utreda misstänkt forskningsfusk. Statliga universitet och högskolor, övriga statliga myndigheter, statliga bolag och stiftelser, kommuner och landsting, kommunala bolag, ekonomiska föreningar och stiftelser samt enskilda utbildningsanordnare blir skyldiga att anmäla misstankar om oredlighet i forskning till nämnden.

– Forskningshuvudmännen ska inte utreda sig själva. Detta är viktigt för trovärdigheten och rättssäkerheten, sade Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, när lagförslaget presenterades.

Oredlighet i forskning definieras i lagen som en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet.

Riksdagen avslog i samband med beslutet två följdmotioner från moderater respektive Sverigedemokrater. Motionärerna stödde i princip lagförslaget, men ville ha olika tillägg. Den moderata motionen efterlyste en mer strukturerad uppföljning av den nya lagen samt en mer öppen definition av forskningsfusk.

SD-motionen föreslog att kretsen av forskningshuvudmän som omfattas av lagen borde vidgas så att den skulle gälla all forskning som får en betydande offentlig finansiering. Den frågan har regeringen sagt att den vill utreda. Utbildningsutskottet stödde en sådan utredning och föreslog därför att SD-motionen skulle avslås.