I dag lämnar Karolinska universitetssjukhuset tillsammans med Karolinska institutet en rapport till regeringen där de föreslår ett nationellt kunskapscentrum för att förebygga sexuellt våld genom behandling och andra insatser för riskgrupper. Centrumet ska arbeta med forskning, utbildning och kunskapsspridning riktat till yrkesgrupper i hälso- och sjukvården, samt andra som kommer i kontakt med personer som riskerar att begå sexuella övergrepp.
– Med ett nationellt kunskapscentrum vill vi verka för att fler personer med sexuella riskbeteenden ska söka och få en effektiv och kunskapsbaserad vård. På så vis kan vi bidrar till att förebygga sexuellt våld, säger Katarina Görts Öberg, sektionschef vid Anova, i ett pressmeddelande.
Anova är den enhet vid Karolinska universitetssjukhuset som behandlar personer med risktillstånd att utöva sexuellt våld och som driver stödlinjen Preventell.
Karolinska universitetssjukhuset fick medel från regeringen för att utreda förutsättningarna för att etablera ett nationellt kunskapscentrum med universitetstillhörighet för preventiva insatser riktade till Preventells målgrupp.
Den nationella stödlinjen startade 2012 och syftar till att personer med riskfaktorer för att utöva sexuellt våld kan komma i kontakt med vården och få behandling som minskar risken att begå övergrepp. I rapporten föreslås att arbetet med denna stödlinje bör stärkas för att kunna nå ut till fler personer som har en ökad risk att begår sexuella övergrepp.
Mer forskning behövs
Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet föreslår också en forskningssatsning för att stärka kunskapen på området. I dag innefattar behandling för personer med riskfaktorer oftast kognitiv beteendeterapi samt läkemedelsbehandling med framförallt testosteronsänkande och antidepressiva läkemedel.
Även om det finns viss kunskap om behandling behövs det mer forskning om vad som är en effektiv behandlingsmetod för sexuella avvikelser, anser Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet. Forskningen är i dag mycket begränsad och det finns ett stort behov av mer kunskap om både farmakologiska och psykologiska behandlingsmetoder. Eftersom läkemedelsbehandling ofta behövs under långa perioder ökar behovet av medicinska säkerhetsdata, skriver de.
Exempel på svensk forskning
Sverige ligger i framkant när det gäller behandlingsstudier. Ett exempel på svensk forskning är en studie gällande läkemedlet Degarelix, vilket Läkemedelsvärlden tidigare har skrivit om. Den studien gjordes av forskare på Karolinska institutet och Göteborgs universitet, och visade att riskfaktorer som hög sexuell lust och sexuell attraktion till barn dämpades av läkemedlet. Läkemedlet stänger av produktionen av manligt könshormon och minskar testosteronnivåerna i kroppen. Det är idag godkänt för behandling av prostatacancer.
I en annan studie har forskare vid Umeå universitet och Karolinska institutet funnit att läkemedlet Naltrexon markant minskade sexuell upptagenhet hos studiedeltagarna. Läkemedlet är sedan tidigare är godkänt för stödbehandling vid alkoholavvänjning.