Annons
RNA-sekvensering nytt verktyg vid bröstcancer
Foto: Istock

RNA-sekvensering nytt verktyg vid bröstcancer

RNA-sekvensering kan göra det lättare att välja den mest effektiva behandlingen vid bröstcancer, enligt en studie.

17 sep 2020, kl 09:10
0

Lao Saal

Lao Saal

Vid Lunds universitet har forskare utvecklat en analysmodell som kan upptäcka och identifiera genmutationer i brösttumörer. I en ny studie, som är den största i sitt slag, presenterar de nu resultat från över 3 200 patienter med bröstcancer. I den nya analysmodellen har forskarna använt så kallad RNA-sekvensering som i dag har börjat användas kliniskt för vissa sjukdomar, dock ännu inte för patienter med bröstcancer.

I sin analys fann forskarna att nästan 87 procent av patienterna hade minst en mutation som det finns potentiella läkemedel mot.

– I och med att vår studie visar att man kan använda RNA-sekvensering inte bara för att se vilka gener som är aktiva eller inaktiva utan också för att se vilka gener som fungerar felaktigt på grund av genmutationer i bröstcancertumörer går det att bättre förstå exakt vad som händer i tumörerna, säger Lao Saal, en av forskarna som har lett studien, till Läkemedelsvärlden.

– Genom att använda detta tillvägagångssätt tror vi att det i framtiden kan bli möjligt att lättare bestämma vilken behandling patienten ska få.

Målet är att patienten ska få veta vilken skräddarsydd behandling som passar redan en vecka efter att tumören har tagits bort. Lao Saal hoppas att RNA-sekvenseringsmetoden kan användas på sjukhus redan nästa år.

– Än så länge är det bara forskning, men vi tror att det snart kan användas i vården, säger han.

Stort svenskt projekt om bröstcancer

Analysmaterialet som forskarna har använt är brösttumörer från det stora svenska SCAN-B-projektet som inleddes för över tio år sedan. I och med att forskarna studerade patienter under många år kunde de se i vilka fall cancern hade botats och i vilka fall den hade kommit tillbaka, berättar Lao Saal.

– När vi hade den informationen kunde vi se mönster i mutationer i tumörerna och koppla det till hur det gick för patienterna, säger han.

SCAN-B-projektet, där patienter kan delta frivilligt, involverar alla sjukhus i Skåne samt några sjukhus på andra håll, som till exempel Växjö, Jönköping och Uppsala. Projektet har idag över 15 000 patienter med bröstcancer registrerade.

– Studier som vår är bara möjliga för att patienter är villiga att ställa upp att donera cancervävnad till forskning. Vi är tacksamma att människor gör detta så att medicinska framsteg kan göras snabbare, säger Lao Saal.

I studien utvecklade forskarna också en webbapplikation där de har samlat alla forskningsresultaten.

– Vi hade så mycket information i slutet som vi tyckte kunde vara användbar även för andra forskare. Därför gjorde vi en öppen databas så att andra kan studera materialet från sin egen vinkel, säger Lao Saal.