På Umeå universitet har alla studenter och medarbetare erbjudits att testa sig för covid-19. Detta är den hittills största prevalensundersökning av aktiv covid-19-infektion, och den görs på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Nu går den andra och sista provtagningsveckan mot sitt slut och av cirka 10 000 hittills analyserade prover har endast tre visat positivt resultat på viruset. Anders Johansson, forskare i infektionssjukdomar vid Umeå universitet, hygienöverläkare i Region Västerbotten samt projektledare för undersökningen, är glad över resultatet.
– Testningen har hittills visat att det är en låg smittspridning bland unga vuxna och den styrker att undervisning har kunnat bedrivas utan stor smittspridning, säger han.
Genom att så många som möjligt har lämnat in prover har universitetet kunnat se om tillräckliga åtgärder har vidtagits för att minska smittspridningen vid terminsstart, eller om det har behövts göras mer. Första veckan lämnades drygt 8 000 prover in och visade då två positiva svar. Under testperioden har studenter och medarbetare haft möjlighet att lämna in två prover med en veckas mellanrum.
Blev resultatet som ni hade förväntat er?
– Vi trodde att det skulle vara fler smittade och vi hade beredskap för att kunna hantera upp emot 100 fall. 35 läkare var redo på att utföra smittspårning, men det har inte hittills behövts i någon större utsträckning, säger han.
Han påpekar dock att undersökningen är i linje med vad Folkhälsomyndighetens senaste undersökningar har visat om att det är en låg smittspridning i landet just nu. Alla provsvar från universitetet är inte analyserade än, och det slutgiltiga resultatet beräknas komma i slutet av nästa vecka.
Anders Johansson anser också att resultatet är intressant för Region Västerbotten, där det har varit få konstaterade fall av covid-19 och till och med en underdödlighet under pandemin.
– Det har varit diskussioner om vad som kommer att hända vid terminsstarten när det kommer mycket folk från olika delar av landet. Genom den här undersökningen ville vi se hur stor smittan var för att snabbt kunna sätta in åtgärder om det behövdes.
Lämnade förslag i juli
I slutet av juli lämnade Anders Johansson in förslaget till Folkhälsomyndigheten om att mäta hur stor förekomsten av viruset var bland studenter vid återstart av undervisningen. Han berättar att en av drivkrafterna för projektet var att kunna upptäcka smittan och vara snabb på att bromsa den. En annan var kunskapsinhämtning.
– Unga vuxna är underrepresenterade i andra liknande undersökningar. Samtidigt hängs de ut som vara de som sprider smittan. Vi ansåg att det fanns ett ömsesidigt intresse i att se vad som händer vid terminsstarten och Folkhälsomyndigheten var positiva till förslaget. Sedan har allting gått väldigt fort, säger han.
– Det är också av intresse för att andra universitet, och även i jämförelse internationellt. I andra länder har smittspridningen ökat medan vi här ser att den går ned.
Anders Johansson tillägger att han tycker att det är fascinerande att se hur smittspridningen kan gå ned så snabbt.
– Det är något som verkar karaktäristiskt för covid-19-pandemin och skiljer från till exempel influensa. Spridningstakten kan öka enormt snabbt som vi såg i mars–april men det är tydligt att spridningen också kan minska snabbt till riktigt låga nivåer med rätt åtgärder och kanske även styrt av slumpen.
