Annons

Månads arkivering februari 2019

Kombinationer bra vid neuroendokrin cancer

Ingrid Helander
-
0
Kombinationer bra vid neuroendokrin cancer

Läkemedelsutvecklingen inom cancerområdet går snabbt med allt fler nya läkemedel på marknaden. Men i godkännandeprocessen tas ingen hänsyn till läkemedlens effektivitet i förhållande till andra läkemedel eller läkemedelskombinationer.

För att få bättre förståelse för hur behandling med nya läkemedel mot neuroindokrina tumörer (det vill säga tumörer med ursprung i hormonproducerande celler) står sig i förhållande till redan existerande behandlingar, har schweiziska forskare undersökt relevant publicerade data inom området från januari 1947 till och med mars 2018. Studien är publicerad i Jama Oncology.

I det undersökta materialet ingick randomiserade kliniska studier, mötes-abstract, referenslistor och prövningsregister som jämförde två eller flera behandlingar hos patienter med neuroendokrina tumörer. Utfallsmåtten var sjukdomskontroll, progressionsfri överlevnad, total överlevnad, allvarliga biverkningar samt livskvalitet.

– Det ökade antalet nya behandlingar innebär stora möjligheter. Men det faktum att få jämförande studier görs mellan dessa olika nya läkemedel innebär ett dilemma för doktorer när det kommer till att hitta bästa behandlingsalternativet för varje enskild patient, säger Martin Walter, professor vid universitetssjukhuset i Genève, som initierat och koordinerat studien, i ett uttalande i samband med att studien publicerades.

Totalt identifierades 30 relevanta kliniska prövningar med nästan 4 000 patienter för fortsatt analys. I majoriteten av studierna undersöktes läkemedel mot pancreascancer och gastorintestinal cancer – båda med neuroendokrint ursprung.

Med hjälp av nätverksmetaanalys, som används för att indirekt kunna jämföra olika interventioner med varandra, fann forskarna sju respektive fem behandlingar för de båda cancertyperna som var bättre än placebo. Många kombinationsbehandlingar med nya och gamla läkemedel.

Vad gällde sjukdomskontroll vid pancreascancer visar resultaten att läkemedlet everolimus (Afinator) ensamt och i kombination med en somatostatinanalog (det vill säga tillväxthormonhämmande hormon) var mest effektivt, följt av behandling med interferon i kombination med en somatostatinanalog.

För progressionsfri överlevnad var kombinationsbehandling med interferon och en somatostatinanalog bäst, följt av everolimus plus en somatostatinanalog.

Även vid behandling av gastrointestinal neuroendokrin cancer var kombinationsbehandlingar effektiva. Bäst sjukdomskontroll nåddes med bevacizumab (Mvasi) i kombination med en somatostatinanalog, följt av behandling med en peptid kopplad till en radioaktiv isotop i kombination med en somatostatinanalog.

– Ett av de mest slående resultaten av vår studie är den höga och ofta underskattade effekten av kombinationsbehandlingar. Lika slående var att dessa kombinationsbehandlingar var underrepresenterade i internationella riktlinjer, säger studiens förstaförfattare, Reto Kadreli, chef för den endokrinkirurgiska enheten på universitetssjukhuset i Bern, i ett uttalande.

Forskarna menar att studier som kombinerar läkemedel producerade av olika läkemedelsföretag oftast bedrivs av oberoende forskare inom akademin, men att deras resultat tas mindre i beaktande i framtagande av behandlingsriktlinjer än studier som utförs av läkemedelsindustrin.

Forskarna anser därför att deras analys ger en tydligare bild av vilka behandlingar och behandlingskombinationer som är mest säkra och effektiva för patienter med neuroendokrina tumörer.

Farmaceut dömd för receptförfalskning

Helene Wallskär
-
0
Farmaceut dömd för receptförfalskning

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, och Läkemedelsverket har fått in anmälningar mot en farmaceut och tidigare apotekschef i mellansverige. Farmaceuten förfalskade i slutet av 2017 recept på två olika läkemedel och registrerade felaktigt att dessa läkemedel hämtats ut av en av apotekets stamkunder.

Efter polisanmälan utreddes fallet av åklagare som fann farmaceuten skyldig till urkundsförfalskning. Farmaceuten erkände brottet och accepterade ett strafföreläggande som innebär villkorlig dom och dagsböter på 16 100 kronor. Farmaceuten dömdes även att betala en avgift på 800 kronor till Brottsofferfonden.

Receptförfalskningen upptäcktes av en slump. En av apotekets stamkunder gick in på sin läkemedelsförteckning på nätet och såg registrerade uttag av två läkemedel som hon inte kände igen.

Köpen hade registrerats på hennes högkostnadsskydd. Hon tog reda på att det handlade om en hiv-medicin och ett läkemedel mot högt blodtryck. Inget av dessa var behandlingar som var aktuella för henne. Dessutom såg hon att recepten på de båda läkemedlen var utfärdade av en läkare som hon aldrig hade besökt.

När hon ringde till apoteket och pratade med den aktuella farmaceuten, som då även var apotekschef, ska denna ha sagt sig ha ”gjort en fuling” och ”lånat” stamkundens personnummer. Detta för att bli av med beställda läkemedel som en annan kund hade underlåtit att hämta ut.

Stamkunden blev orolig över att det hela skulle kunna få negativa följder för henne själv i framtiden och gick med hjälp av en anhörig vidare med ärendet på olika sätt.

Den apotekskedja som apoteket tillhör fick kännedom om händelserna och började agera. Kedjans säkerhetschef och regionchef besökte apoteket och det gjordes även en akut interninspektion.

Enligt apotekskedjans internutredning rådde oordning på apoteket och farmaceuten uppgav att två beställda men ej uthämtade läkemedel hade blivit stående framme för länge utan åtgärd. Det gick därför inte längre att skicka tillbaka dem till leverantören.

Farmaceuten hade då blivit frustrerad över detta och ”ville få bort dem från lagret”. Det ska ha varit det som ledde fram till beslutet att förfalska recept och registrera läkemedlen som uttagna av stamkunden. Farmaceuten ska senare ha kasserat läkemedlen och inte haft någon ekonomisk vinning av dem.

Apotekskedjan gav farmaceuten en erinran. Ansvaret som apotekschef flyttades till en annan person.

Ivo beslutar efter sin utredning om de anmälda händelserna ska få några ytterligare följder.

För lite vetenskap och för mycket middag fällde bolag

Ingrid Helander
-
0
För lite vetenskap och för mycket middag fällde bolag

Två inbjudningar till planerade middagsbjudningar har bedömts strida mot läkemedelsindustrins etiska regelverk. Bakom inbjudningarna står läkemedelsföretaget Ferring, som bjudit in gastroläkare, gastrosjuksköterskor och dietister till en ”en enklare” middag i samband med Svenska Gastrodagarna i Jönköping i maj, samt IVF-läkare till en middag av samma slag i samband med en kongress i Palma på Mallorca i april.

I inbjudningarna, som skickats som pliktexemplar till Informationsgranskningsnämnden (IGN), står att middagsgästerna inför den ”vetenskapliga sammankomsten” ombeds titta igenom kongressens vetenskapliga program ”för att kunna rekommendera en föreläsning och en poster” till sina bordsgrannar. Vidare ombeds middagsgästerna ”berätta om något intressant du lyssnat till under kongressen”.

I sin bedömning anger IGN att läkemedelsföretag får arrangera, bekosta och stå som avsändare för sammankomster riktade till personal inom hälso- och sjukvård. Däremot måste det vetenskapliga och yrkesinriktade programmet vara i fokus och utgöra majoriteten av den aktuella sammankomsten.

IGN bedömer att så inte är fallet vid Ferrings planerade middagar utan att det framstår som att middagen är den primära anledningen till mötet, vilken därmed utgör en “social aktivitet och en otillåten förmån”. Ferring döms därför att böta 90 000 kronor för att ha brutit mot god branschsed på läkemedelsinformationens område.

Ferring skriver i ett svar att man inser att middagarna innehåller för lite av ett vetenskapligt och yrkesinriktat program och att man därför tänkt om. Man kommer, enligt bolaget, att göra om mötet till ett ”extra omfattande produktionsinformationsmöte med efterföljande middag”.

Hostmedicin stoppas i väntan på granskning

Helene Wallskär
-
0
Hostmedicin stoppas i väntan på granskning

Den europeiska läkemedelsmyndighetens säkerhetskommitté PRAC rekommenderar att alla läkemedel med fenspirid dras in i väntan på att en säkerhetsgranskning ska bli klar. Läkemedel med fenspirid finns i form av hostsirap och tabletter och används för att lindra hosta vid lungsjukdom hos barn från två år samt vuxna.

Det är den franska läkemedelsmyndigheten som har uppmärksammat PRAC på flera fall där fenspirid misstänks ha orsakat hjärtrytmrubbningar hos allvarligt sjuka patienter. I två av fallen avled patienten och en koppling till behandlingen med fenspirid kunde inte uteslutas.

Sedan det även kommit resultat av djurförsök som tyder på att fenspirid kan påverka hjärtrytmen, vill PRAC nu stoppa de aktuella läkemedlen i väntan på fortsatta säkerhetsstudier och ett slutgiltigt avgörande.

Läkemedel med fenspirid är godkända genom nationella procedurer i EU-länderna Bulgarien, Frankrike, Lettland, Litauen, Polen, Portugal och Rumänien. De säljs under en rad olika produktnamn, bland andra Elofen, Epistat, Pneumorel, Pulneo, Fosidal och Kudorp.

I Sverige finns inget godkänt läkemedel med fenspirid, men Läkemedelsverket har vid inspektioner hittat hostmediciner med fenspirid som sålts olagligt i butiker. Flera av produkterna säljs även på internet.

Fenspirid är ett systemiskt läkemedel för behandling av obstruktiv luftvägssjukdom och har både antiinflammatoriska och luftvägsvidgande egenskaper.

PRAC räknar med att den fortsatta utredningen av läkemedlets säkerhet ska vara klar i maj.

Läkemedelskandidater mot ebola testas i studie

Helene Wallskär
-
0
Läkemedelskandidater mot ebola testas i studie

Sedan augusti i fjol har över 800 människor insjuknat i ebola under epidemin som pågår i Kongo-Kinshasa (Demokratiska republiken Kongo) enligt landets hälsodepartement. Fler än 500 av de insjuknade har dött.

Ett intensivt arbete bedrivs, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, för att få fram ett effektivt ebolavaccin. Det finns en ännu inte godkänd vaccinkandidat som visat goda resultat och som ges med ett särskilt tillstånd (”compassionate use”) under det pågående utbrottet.

Men inte bara vaccin utan även potentiella behandlingar av ebola är nu på gång. En randomiserad klinisk fas II/III-studie genomförs av den amerikanska myndigheten National institute of allergy and infectious diseases, NIAID, tillsammans med forskningsinstitutet National institute for biomedical research i Kongo-Kinshasa. Målet är att få fram ett eller flera läkemedel som motverkar ebolavirusinfektionen hos patienter som insjuknat och ökar överlevnaden.

Säkerhet och effekt hos fyra olika behandlingar testas i studien som genomförs vid bland andra hjälporganisationen Läkare utan gränsers kliniker i det drabbade området. Läkemedlen ges som intravenösa infusioner.

– Vi behöver både vaccin för att skydda befolkningen och läkemedel som kan hjälpa dem som smittats. Det är viktigt att den här kliniska studien nu görs så att vi kan identifiera vilken behandling som är mest effektiv, säger Anna Sjöblom som är sjuksköterska och medicinsk humanitär rådgivare hos Läkare utan gränser i Sverige.

I november 2018 var hon i Kongo-Kinshasa och arbetade vid Läkare utan gränsers klinik i Butembo. De behandlingar som nu testas i studien gavs även tidigare under utbrottet till patienter, då i enlighet med ett regelverk som gör att ännu inte godkända läkemedel får användas i akuta nödlägen.

– Det var ett jättehårt tryck på centret med många sjuka som behövde komma in för testning och vård. Många kom tyvärr till oss i ett mycket sent sjukdomsskede. Läget försvårades också mycket av den pågående konflikten i landet, berättar hon.

– Vi hoppas ju att kunna stoppa utbrottet snart men situationen är fortfarande mycket oroande och det är svårt att förutse spridningen.

För att kunna jämföra behandlingarna och dra vetenskapliga slutsatser om deras effektivitet startades den kliniska studien i november 2018. Deltagarna randomiseras till någon av de fyra behandlingarna. Omkring 550 deltagare ska inkluderas under de närmaste åren. Om nuvarande utbrott stoppas innan antalet är uppnått får forskarna vänta på nästa utbrott för att kunna slutföra studien.

Den av behandlingarna som forskarna hittills har mest erfarenhet av kallas ZMapp. Den har utvecklats av bolaget Mapp biopharmaceuticals med stöd av  NIAID och en annan amerikansk forskningsmyndighet. ZMapp är en blandning av tre monoklonala antikroppar som binder till tre områden på ebolaviruset och hindrar det från att replikera sig.

Vid djurstudier på primater hade ZMapp stark antiviral effekt och räddade livet på smittade djur även när det sattes in så sent som fem dagar efter smittotillfället. I en fas II-studie hos 76 människor som insjuknade under ett tidigare ebolautbrott i Liberia, Sierra Leone och Guinea var säkerhets- och effektdata lovande, men större studier krävs för att få fram tillförlitliga data.

Ytterligare en antikropps-cocktail finns bland läkemedelskandidaterna i den nya studien. Även denna behandling består av tre olika antikroppar som binder till olika ställen på ebolaviruset. Behandlingen går under beteckningen REGN-EB3 och har utvecklats av Regeneron pharmaceuticals.

En annan substans som testas är en monoklonal antikropp som isolerades från en person som överlevde ebola 1995. Den kallas mAb114 och har utvecklats av NIAID. Antikroppen binder till ett ytprotein på viruset och blockerar dess interaktion med humana celler. Det förhindrar viruset från att infektera cellerna.

I studien testas även substansen remdesivir som utvecklats av läkemedelsföretaget Gilead sciences. Remdesivir är en nukleotidanalog med antivirala egenskaper.

Studien övervakas av en kommitté från världshälsoorganisationen WHO.

WHO varnar för falska leukemiläkemedel

Ingrid Helander
-
0
WHO varnar för falska leukemiläkemedel

I mitten av januari upptäckte en läkedelsgrossist i Schweiz förpackningar med förfalskningar av leukemiläkemedlet Iclusig (ponatinib) i sitt sortiment.

Efter att Världshälsoorganisationen WHO informerats av de lokala hälsomyndigheterna har man gått ut med en varning om de förfalskade produkterna, som enligt myndigheten finns i omlopp på marknaderna i Europa och Amerika.

– Vi är välinformerade om detta och hittills har inga förfalskningar upptäckts i Sverige, säger Tomas Nilsson, utredare på Centrum mot olagliga läkemedel på Läkemedelsverket.

Förfalskningarna rör Iclusig 45 mg i förpackningar om 30 tabletter och Iclusig 15 mg i förpackningar om 60 tabletter i två olika batcher. Laboratorieanalyser visar att de aktuella förfalskningarna innehåller paracetamol i stället för den aktuella aktiva substansen ponatinib.

Läkemedelsbolagen Teva och Incyte, som tillverkar och har marknadsföringstillståndet för Iclusig, har också bekräftat för WHO att de inte har tillverkat eller sålt de förfalskade produkterna och att förfalskningarnas batchnummer inte överensstämmer med några nummer i tillverkarnas register.

Den europeisk läkemedelsmyndigheten EMA har uppmärksammat de partihandlare som handlar med Iclusig att vara extra uppmärksamma på produktens batchnummer för att kunna upptäcka eventuella förfalskningar. Men svenska patienter behöver inte vara oroliga, säger Tomas Nilsson.

– Har man fått sina läkemedel i sjukvården eller via svenska apotek har man fått riktiga produkter och behöver inte känna någon som helst oro.

Om man trots allt tror att man fått en förfalskning är rådet att kontakta Läkemedelsverket.

Vad gör ni om ni skulle upptäcka en förfalskning på den svenska marknaden?
– Om vi skulle se att läkemedel från de aktuella batcherna kom till Sverige skulle vi kontakta företaget, till exempel en parallellimportör, som då drar tillbaka batchen. Det är egentligen som vilken indragningen som helst, säger Tomas Nilsson.

Iclusig används för behandling av leukemiformerna kronisk myeloisk leukemi (KML) och Philadelphiakromosompositiv akut lymfatisk leukemi (Ph+ ALL) hos vuxna patienter som inte svarat på annan behandling. Sjukdomarna är ovanliga och Iclusig fick särläkemedelsstatus i EU i februari 2010.

Priset för Iclusig är cirka 64 000 kronor per förpackning och läkemedlet ingår sedan mars 2015 i högkostnadsskyddet för de aktuella patientgrupperna.

För att minska risken att läkemedelsförfalskningar tar sig in i den legala distributionskedjan och når patienter via apotek eller sjukvården infördes nyligen en ny EU-lag. Från och med den 9 februari måste alla nytillverkade läkemedel ha en spårbar kod och en särskild säkerhetsförsegling på förpackningen, något som Läkemedelsvärlden rapporterat om.

“Varför accepteras nya arbetssätt utan evidens?”

Ingrid Helander
-
0
“Varför accepteras nya arbetssätt utan evidens?”

“Tänk hur snabbt det gick för en hel yrkeskår att genom passivt agerande sälja ut det som varit kärnan i yrkesutövning, grund- och efterutbildning för alla nu yrkesverksamma.

Tänk hur snabbt det gick att i tysthet acceptera nya arbetssätt utan evidens bara för att det var det som efterlystes av kommersiella aktörer och influencers.

Tänk hur snabbt det gick för beslutsfattare att acceptera nya stora tankar som en lösning för framtidens utmaningar – utan att protesterna från de som arbetade nära patienterna blev så högljudda och utbredda att de nådde fram.”

Läs hela Mikael Hoffmanns blogginlägg här.

Frukostmöte belyste svårlösta frågor

Helene Wallskär
-
0
Frukostmöte belyste svårlösta frågor

Läkemedelsvärlden och Apotekarsocieteten arrangerade i dag, onsdag, det fjärde frukostmötet om Kampen mot antibiotikaresistens. Temat var forskning om och utveckling av nya läkemedel som kan hjälpa oss att även i framtiden kunna behandla svåra infektioner.

Diarmaid Hughes, professor i medicinsk bakteriologi vid Uppsala universitet, gav en ganska nedslående bild av vad som är på gång för att få fram nya antibiotika. Visserligen visade en global kartläggning i fjol att det fanns 42 nya substanser på olika stadier av klinisk utveckling.

– Men problemet är att det till allra största delen handlar om modifieringar av äldre antibiotika och nästan inga nya klasser, sade Diarmaid Hughes.

– Dessa nya antibiotika kan komma att fungera ett tag, men vi kan förvänta oss att det snabbt utvecklas resistens även mot dem. Resistensutvecklingen sker snabbare än när det handlar om helt nya klasser av antibiotika.

Världshälsoorganisationen WHO listade 2017 de patogener som det är allra viktigast att utveckla nya behandlingar mot. Det är sjukdomsbakterier som utvecklat resistens mot en eller flera viktiga antibiotika och som på många håll i världen redan orsakar många dödliga infektioner och stort lidande. I Sverige är problemet med multiresistenta bakterier än så länge mindre, men även här orsakar de inte minst farliga vårdrelaterade infektioner.

Diarmaid Hughes är en av forskarna i Europaprojektet Enable som är inriktat på att ”mata”pipelinen med substanser som har effekt mot bakterier på WHO:s prioriteringslista. Detta är, berättade han, tyvärr ett ovanligt fokus inom antibiotikaforskningen i stort.

– Mycket få av antibiotikasubstanserna i pipeline i världen är riktade mot någon av de tre bakterietyper som WHO klassat som mest kritiska, förklarade han.

Ändå finns det några uppmuntrande undantag, substanser i pipeline som på allvar skulle kunna bidra till att bekämpa resistensutvecklingen. Diarmaid Hughes nämnde bland annat några med verkningsmekanismer som kan göra dem till värdefulla vapen i kampen mot multiresistent gonorré.

För att inte behöva lita enbart till eventuella nya antibiotika behövs dock även andra läkemedelsstrategier för att kunna fortsätta behandla infektioner i framtiden. Fredrik Almqvist, professor i organisk kemi vid Umeå universitet, presenterade några sådana strategier vid frukostmötet. Han och hans forskargrupp arbetar med att hitta nya substanser som kan ersätta eller komplettera antibiotika.

– Vår grundtanke är att potenta snabbverkande antibiotika bör sparas till akuta dödliga infektioner som sepsis och till allvarliga infektioner som tuberkulos, sade han.

Genom att begränsa antibiotikaanvändning till sådana livshotande sjukdomar skulle resistensutvecklingen bromsas. Men då behövs nya effektiva läkemedel som inte är antibiotika mot andra behandlingskrävande men inte livshotande infektioner.

Fredrik Almqvist och hans medarbetare utvecklar därför bland annat så kallade antivirulensläkemedel. Dessa är substanser som inte dödar bakterier utan i stället avväpnar dem. De fråntas sin sjukdomsframkallande förmåga (virulens). Genom att de avväpnade bakterierna lever vidare får de icke avväpnade ingen konkurrensfördel, vilket minskar risken för resistensutveckling.

Ett sätt att avväpna bakterier är att beröva dem förmågan att fästa på celler för att  infektera dem. För att fästa använder bakterier ofta så kallade pili, hårliknande proteinfibrer. Molekyler som hämmar pilibildning, pilicider, är en typ av antivirulensläkemedel som Fredrik Almqvists forskargrupp arbetar med. Forskarna har bland annat fått fram substanser som kan klippa av pili på E.colibakterier som orsakar urinvägsinfektion.

– Här har vi gott hopp om att projektet så småningom ska kunna resultera i en färdig behandling, berättade Fredrik Almqvist.

I ett annat forskningsspår samarbetar Umeåforskarna med Christina Stallings, School of Medicine, Washington university i St. Louis, och hennes grupp. Forskarna utvecklar substanser som kan göra antibiotikaresistenta bakterier antibiotikakänsliga på nytt, så kallade toleransinhibitorer. De har fått fram substanser som gör tuberkulosbakterien känslig mot immunresponser och vissa antibiotika.

En särskilt stor framgång var när forskarna såg att deras substans gjort tuberkulosbakterier som var resistenta mot det viktiga antibiotikumet isoniazid känsliga för isoniazid igen.

– Det var fantastiskt när vi såg att detta fungerade in vitro och nu jobbar vi hårt för att även kunna göra det in vivo. Detta är något som verkligen har potential.

En olöst fråga som diskuterades vid frukostmötet är hur samhället ska kunna locka stora läkemedelsbolag att engagera sig mer i kampen mot antibiotikaresistens. För att ta en ny substans hela vägen från biokemilabbet via patientstudier och ut på marknaden krävs stora ekonomiska och andra resurser.

Forskning om nya antibakteriella behandlingar bedrivs i dag till största delen av små bolag som saknar sådana resurser. Och till skillnad från hur det är på andra behandlingsområden står för det mesta inga stora bolag med ekonomiska muskler redo att köpa upp småbolagens lovande projekt och driva dem i mål.

– Trenden går fortfarande åt fel håll – ”Big Pharma” lämnar antibiotikaområdet, sade Diarmaid Hughes.

Han underströk att det är viktigt att få fram en ny finansieringsmodell som gör att företag belönas ekonomiskt för att utveckla nya antibiotika, trots att de inte kan räkna med stora försäljningsvinster eftersom dessa läkemedel ska användas så lite som möjligt.

– Sverige skulle kunna bestämma sig för att gå före, ensamt eller inom EU, och skapa en modell som leder till att vi kan få fram en helt ny antibiotikaklass. Det vore inte omöjligt, sade han.

– Men nästa svårighet är hur vi skulle kunna kontrollera den globala användningen av en ny substans så att vi inte får samma problem med resistensutveckling igen.

Esketamin ett steg närmare behandling av depression

Ingrid Helander
-
0
Esketamin ett steg närmare behandling av depression

Patienter med svår depression som inte svarat på minst två tidigare läkemedelsbehandlingar kommer kanske att kunna behandlas med narkosmedlet esketamin i framtiden.

Detta sedan den amerikanska läkemedelsmyndighetens rådgivande kommitté har rekommenderat ett marknadsgodkännande av läkemedelsbolaget Janssens nässprej Spravato, med den aktiva substansen esketamin.

Esketamin är mer känt som ett narkosmedel och är en kemisk variant (S-enantiomeren) av ketamin. Vid användning inom sjukvården ges narkosmedlen som injektionsvätska. Båda substanserna är narkotikaklassade i Sverige.

I sin rekommendation för godkännande har FDA-kommittén bland annat utvärderat fem fas III-studier med esketamin för behandling av svår depression. Studierna undersökte effekten på kort respektive lång sikt, samt den övergripande säkerhetsprofilen.

I både långtids- och korttidsstudierna visade esketamin signifikant effekt på minskning av depressionssymtom mätt som utfall på MADRS-skalan när det gavs i kombination med ett annat, nytt antidepressivt läkemedel. Kombinationen med placebo och läkemedel gav inte samma effekt.

De främsta biverkningarna var dissociativa störningar, yrsel och svindelkänsla, ökat blodtryck och trötthet och uppträdde de första timmarna efter behandling med läkemedlet.

Utvecklingen av esketamin som nässprej för behandling av depression har pågått i flera år, något som Läkemedelsvärlden rapporterat om.

Esketamin verkar genom att modulera glutamatreceptorerna i hjärnan, vilket tros bidra till att återställa de synaptiska kontakterna i hjärnan hos personer med svår depression. I november 2013 klassades läkemedelskandidaten som en ”breakthrough therapy” av FDA.

Att esketamin nu fått rekommenderat godkännande i USA innebär inte att den kan introduceras på marknaden – först måste den godkännas formellt av FDA.

I oktober förra året lämnade Janssen in en ansökan om marknadsgodkännande för esketamin som depressionsbehandling till den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.

Immunterapi gav lovande resultat vid sällsynt cancer

Helene Wallskär
-
0
Immunterapi gav lovande resultat vid sällsynt cancer

Immunterapi med PD1-hämmaren pembrolizumab (Keytruda) prövades i en öppen, icke randomiserad fas II-studie med 50 patienter med den sällsynta hudcancern merkelcellscarcinom. Studien har publicerats i Journal of Clinical Oncology.

Merkelcellscarcinom är en aggressiv form av hudcancer med hög dödlighet. Riskfaktorer är ljus hudtyp, solexponering, hög ålder och nedsatt immunförsvar. Merkelcellscarcinom har på grund av våra solvanor ökat på senare år på samma sätt som annan hudcancer.

I den aktuella studien samarbetade forskare vid 13 amerikanska centra. Studien leddes av forskare vid Bloomberg-Kimmel institute for cancer immunotherapy tillsammans med kollegor vid the Fred Hutchinson cancer research center.

De 50 patienterna i studien hade spridd sjukdom eller förnyad tumörtillväxt på stället där en tumör opererats bort (lokalt återfall). De fick pembrolizumab som första linjens behandling. Hos över hälften (56 procent) gav immunterapin ett långvarigt behandlingssvar. Hos 12 patienter försvann tumören helt. Nära 70 procent av patienterna i studien levde fortfarande efter två år. I vanliga fall ligger den genomsnittliga överlevnaden vid merkelcellscarcinom med spridning i kroppen på omkring ett halvår.

Cirka fyra femtedelar av alla fall av Merkelcellscarcinom orsakas av ett virus. Behandlingen med pembrolizumab var effektiv vid både virusorsakad och icke virusorsakad sjukdom.

– Det här är en tidig studie av immunterapi som första linjens behandling vid merkelcellscarcinom och behandlingen visade sig mer effektiv än vad som vanligtvis är fallet med traditionell behandling med exempelvis kemoterapi, sade forskaren Suzanne Topalian vid Bloomberg-Kimmel institute, en av dem som ledde studien, i samband med att den publicerades.

– Immunterapi kan vara en effektiv behandling för dessa patienter som tidigare hade få behandlingsmöjligheter.

Pembrolizumab är en antikropp av typen PD1-hämmare som blockerar en mekanism som tumörer använder för att försvara sig mot kroppens immunsystem. På så vis återaktiveras immunsystemets T-celler och kan angripa tumören.

De upptäckter som ledde fram till utvecklingen av PD1-hämmare och PD-L1-hämmare  belönades 2018 med nobelpriset i medicin. Liksom andra läkemedel i gruppen är pembrolizumab under namnet Keytruda godkänt för flera olika cancertillstånd och prövas i forskning för ytterligare grupper av cancerpatienter.

På basis av resultaten av den aktuella fas II-studien gav den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA nyligen Keytruda ett accelererat godkännande för behandling av patienter med merkelcellscarcinom med spridd sjukdom eller lokalt återfall.

Läkemedlet ges som intravenösa infusioner var tredje vecka. Patienterna i studien fick behandling i upp till två år. De vanligaste biverkningarna var trötthet, muskelsmärta, nedsatt aptit, hudutslag, diarré, illamående, klåda, feber, hosta, andnöd, förstoppning och buksmärta. Ett behandlingsrelaterat dödsfall inträffade.

GSK har överklagat vidare om vaccinupphandling

Helene Wallskär
-
0
GSK har överklagat vidare om vaccinupphandling

Som Läkemedelsvärlden rapporterat beslutade förvaltningsrätten i Stockholm nyligen att inte ingripa mot upphandlingen av cancerförebyggande hpv-vaccin till det nationella barnvaccinationsprogrammet.

Domstolen ansåg inte att regionernas inköpscentral SKL Kommentus inköpscentral gjorde fel när niovalenta Gardasil 9 upphandlades utan att andra vaccintillverkare erbjöds att komma in med anbud.

Läkemedelsföretaget Glaxosmithkline, GSK, som hade överklagat direktupphandlingen, låter sig dock inte nöja med förvaltningsrättens beslut. GSK har nu vänt sig till kammarrätten och överklagat domen.

GSK har hela tiden hävdat att regionerna genom SKL Kommentus inte hade rätt att begränsa kravställningen i upphandlingen till att gälla ett niovalent vaccin. I sitt nya överklagande håller bolaget fast vid detta och skriver att ett alternativ till direktupphandling hade varit att ”beakta vaccinernas skyddseffekt mot olika hpv-typer i ett konkurrensutsatt förfarande”.

GSK hävdar vidare att förvaltningsrätten i sin dom inte prövade om SKL Kommentus verkligen hade rätt att tillämpa de regler som möjliggör vissa undantag från huvudregeln om att all offentlig upphandling ska konkurrensutsättas.

I ett första steg ska kammarrätten nu besluta om GSK får prövningstillstånd eller ej för sitt överklagande av förvaltningsrättsdomen. Prövningstillstånd ges om det är viktigt för framtida rättstillämpning att målet tas upp eller om kammarrätten anser att det kan finnas skäl att ändra förvaltningsrättens beslut.

Kammarrätten har meddelat att SKL Kommentus i väntan på domstolens ställningstagande tills vidare inte får teckna slutligt avtal i upphandlingen. Det nuvarande hpv-vaccinavtalet löper till slutet av september i år. SKL Kommentus målsättning är att ha det nya avtalet klart till dess.

Trots ökning tas för få helt nya antibiotika fram

Helene Wallskär
-
0
Trots ökning tas för få helt nya antibiotika fram

Organisationen The infectious diseases society of America, IDSA, har studerat forsknings- och utvecklingsläget för nya antibiotika på USA-marknaden. Studien som publicerats i Clinical infectious diseases är en uppföljning av en kartläggning som gjordes 2013.

Ett positivt resultat i den nya studien är att det finns fler nya antibiotika i pipeline än för fem år sedan. Det finns dock ett stort men. Majoriteten av de nyligen godkända antibiotika och av dem i sena stadier av klinisk utveckling är modifieringar av redan existerande kemiska klasser av antibiotika. Det handlar mycket sällan om helt nya klasser av antibiotika, konstaterar IDSA i studien.

Så även om det ökade antalet antibiotika i pipeline är glädjande, behövs fortfarande en genomgripande förändring av forskningen om och utvecklingen av nya antibiotika, framhåller IDSA. Nuvarande initiativ räcker inte för att åstadkomma verkliga framsteg i arbetet mot antibiotikaresistens. Inte minst är antalet behandlingar mot multiresistenta bakterier i pipeline alltför lågt. Det behövs nya antibakteriella behandlingar med andra verkningsmekanismer och molekylära måltavlor än befintliga antibiotika.

För att uppnå detta behöver, anser IDSA, även stora läkemedelsbolag engagera sig i forskning och utveckling för att få fram nya antibiotikaklasser. I dag är det främst mindre företag som arbetar med sådana projekt, medan de stora bolagen allt mer lämnar antibiotikaområdet. Nyligen annonserade Novartis att företaget upphör med sin antibiotikautveckling, liksom bland andra Pfizer, Astrazeneca, Eli Lilly och Sanofi tidigare gjort.

IDSA diskuterar i studien även vilka nya ekonomiska incitament som behövs för att få läkemedelsbolag att vilja satsa på området och nämner till exempel så kallade marknadsinträdesbelöningar och antibiotikaanpassade finansieringsmodeller där vinsten inte kopplas till försäljningsvolymen. En sådan diskussion förs, som Läkemedelsvärlden rapporterat, i även i bland annat Sverige.

“Uppföljning av godkända läkemedel måste bli bättre”

Helene Wallskär
-
0
“Uppföljning av godkända läkemedel måste bli bättre”

De kliniska prövningar som ligger till grund för läkemedels godkännande ger långt ifrån alla svar som behövs för att bedöma ett läkemedels plats i hälso- och sjukvården. Det blir därför en allt viktigare uppgift för regulatoriska myndigheter att följa och granska data om godkända läkemedel i klinisk praxis.

Redan 2013 beskrev Läkemedelsverket i en rapport en rad problem med kunskapsinsamlingen om läkemedel i klinisk praxis i Sverige. I en ny kartläggning konstaterar myndigheten nu att samma problem till stor del kvarstår.

– För att komma vidare från utredningar och rapporter till patient- och samhällsnytta behöver berörda aktörer nu bli överens om vilka läkemedel som ska prioriteras till uppföljning och hur arbetet med detta ska fördelas på ett resurseffektivt sätt, säger Nils Feltelius, Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Cirka 20 procent av forskningsstudierna om läkemedel i användning i Sverige avser effekt och säkerhet och kan vara användbara för regulatorisk uppföljning. Dessa studier drivs främst sjukvårdshuvudmän och akademi.

Viktiga frågeställningar vid uppföljning av läkemedelsbehandling i klinisk praxis är bland andra: Hur är läkemedlets effekt och säkerhetsprofil? Hur kostnadseffektivt är läkemedlet? Följs riktlinjerna om behandlingen? Är läkemedelsanvändningen jämlik? Hur bra och kostnadseffektiv är behandlingen jämfört med andra alternativ?

En rad myndigheter – bland andra Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, E-hälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och regionerna – liksom andra aktörer sysslar med uppföljning av godkända läkemedel. Men, enligt Läkemedelsverkets nya kartläggning, är rollfördelningen mellan aktörerna otydlig och det saknas samordning av deras insatser.

”Att stärka formerna och incitamenten för ökad samverkan mellan myndigheter, akademi och hälso- och sjukvård och företag borde därför vara avgörande för förbättrad uppföljning av läkemedelsanvändningen i klinisk praxis”, skriver Läkemedelsverket i rapporten. I detta ingår, framhåller myndigheten, att möjligheterna till klinisk forskning i vården förbättras.

Ett annat problem som enligt rapporten är särskilt viktigt att göra något åt är att det finns osäkerhet om hur läkemedelsuppföljningen långsiktigt ska finansieras. Läkemedelsverket framhåller i rapporten att när myndigheter får ökade uppföljningsuppgifter, bör nya medel också skjutas till för detta arbete.

Bantningsmedel gör myggor osugna på blod

Ingrid Helander
-
0
Bantningsmedel gör myggor osugna på blod

Honmyggor av olika arter suger blod för att få den näring de behöver för att kunna producera ägg. För oss i Sverige är myggstick fram för allt förenat med irritation och klåda, men i många länder sprider blodsugande myggor farliga sjukdomar av olika slag. Malaria, denguefeber och zikainfektioner är några myggburna sjukdomar som orsakar stora hälsoproblem i stora delar av världen.

Amerikanska forskare vid Rockefeller University i New York har studerat och testat ett sätt att få myggor, i detta fall av sorten Aedes aegypti, mindre intresserade av att sticka för blod – vilket också innebär mindre spridning av sjukdomar. Studien är publicerad i the Cell.

Tidigare forskning har visat att myggors aptit och vilja att suga blod styrs av neuropeptider i det centrala nervsystemet. Forskarna misstänkte därför att neuropeptid Y-receptorer (NPY) kunde vara särskilt intressanta i sammanhanget eftersom de är involverade i mekanismen som styr hunger och letande efter mat hos många djur, inklusive människor.

Eftersom flera aptitreglerande läkemedel är riktade mot NPY-receptorn testade forskarna att ge myggorna en lösning med NPY-aktiverande läkemedel i. Vid jämförelse med myggor som inte fått bantningsmedlet visade det sig att ”bantarmyggorna” var betydligt mindre benägna att sticka än de obehandlade myggorna.

Forskarna undersökte också olika proteiner från myggorna för att förstå exakt var läkemedlet, som ju var utvecklat för människor, verkade. Av de 49 undersökta proteinerna stod NPY-liknande receptor (NPYLR7) ut.

Med CRISPR-Cas9-teknik skapade man också myggor med en mutation i NPYLR7 som gjorde proteinet defekt, och då hade bantningsmedlet inte längre någon effekt i myggorna, vilket bekräftade att proteinet verkligen är inblandat i myggornas hungerbeteende.

Men att ta labbresultaten till verkliga livet kräver en hel del. För det första kan inte myggorna få bantningsmedel utvecklat för människor eftersom det skulle kunna få oönskade effekter i befolkningen.

För det andra måste man hitta ett sätt att få myggor i det vilda, och endast dem, att få i sig substansen.

För att komma till rätta med det första problemet screenade forskarna massor av substanser i jakt på någon som aktiverade NPYLR7 i myggor men inte i människor. De hittade sex molekyler som hade önskad effekt och som de arbetade vidare med.

– Om vi kunde få övertyga varenda mygga på jorden att dricka vår molekyl skulle alla myggor förlora sin aptit i två till tre dagar, säger Leslie Vosshall, neurobiolog på Rockefeller University och en av forskarna bakom studien, i en kommentar i Nature.

I nuvarande form krävs dock hög koncentration av molekylen för att åstadkomma önskad effekt och forskarna vill därför försöka modifiera molekylen för att göra den mer potent.

Att hitta ett sätt att administrera molekylen till vilda myggor verkar dock svårare. För att enbart locka myggorna måste man locka dem med något som efterliknar människor vad gäller lukt och koldioxidkoncentration, påpekar Oliver Brady på London School of Hygiene and Medicine, till Nature.

– I slutänden blir det en väldig komplicerat och väldigt dyr “myggfälla”.

Mässlingsfallen i Europa fortsätter att öka

Ingrid Helander
-
0
Mässlingsfallen i Europa fortsätter att öka

Sjuttiotvå personer dog till följd av mässlingsvirus i Europa förra året, visar färska siffror från WHO. Totalt insjuknade drygt 82 500 i mässling, vilket är den högsta siffran på tio år, och sjukdomen förkom i nästan alla av europeiska regionens 53 länder. I de länder med rapporterade sjukhusdata konstaterades att drygt 60 procent av mässlingsfallen krävde sjukhusvård på grund av komplikationer.

Under de senaste åren har dock stora insatser gjorts för att öka vaccinationstäckningen i Europa och 2017 nådde man en vaccinationsgrad på 90 procent för den andra dosen av MPR-vaccinet. För första vaccindosen var täckningsgraden 95 procent, vilket är den högsta siffran sedan 2013.

Men siffrorna beskriver vaccinationsgraden på nationsnivå. Inom länderna finns regioner där vaccinationstäckningen är betydligt lägre och där sjukdomen kan bryta ut.

– Bilden för 2018 gör det klart att nuvarande tempo i framsteg när det gäller att höja immuniseringsgraden kommer att vara otillräckligt för att stoppa cirkulationen av mässling, säger Zsuzsanna Jakab, chef för WHO:s Europaavdelning i Köpenhamn, i ett uttalande. Även om data indikerar exceptionellt hög immuniseringstäckning på regional nivå, speglar de också att rekordmånga drabbats och dödats av sjukdomen.

Hon konstaterar att WHO:s vision om en hälsosammare befolkning globalt de kommande fem åren inte kommer att nås om inte större insatser sätts in för att öka vaccinationstäckningen lokalt där den är låg.

– Vi måste göra mer och göra det bättre för att skydda varje person mot sjukdomar som lätt kan undvikas, säger Zsuzsanna Jakab.

WHO fortsätter därför sitt arbete på lokal nivå med att bland annat se till att alla befolkningsgrupper har tillgång till vaccin på ett smidigt sätt och att de som tidigare inte fått vaccin identifieras och erbjuds vaccin.

En del i arbetet är också att öka förtroendet för vaccin och för hälsomyndigheter, liksom, att lyssna in och svara på människors oro kring vaccin och vaccinsäkerhet.

“När vi scannar 2D-koden händer absolut ingenting”

Ingrid Helander
-
0
“När vi scannar 2D-koden händer absolut ingenting”

”Samtidigt som Storbritannien verkar lämna EU får vi på svenska apotek en påminnelse om att Sverige är med. Alla läkemedelsföretag, apotek och distributörer i EU kraftsamlar och genomför en koordinerad och tekniskt avancerad satsning för att förhindra att förfalskade läkemedel tar sig in i våra distributionskanaler.

Den nya e-verifikationen är ett fint exempel på hur olika företag och länder kan samarbeta för att öka patientsäkerheten.”

Läs hela Christina Ljungbergs blogg här.

123Sida 2 av 3