Kan etappbelöningar ge fler nya antibiotika?

Folkhälsomyndigheten har undersökt incitamentsmodeller – och föreslår en utredning.

15 Jan 2019, kl 12:01
0

I oktober 2017 fick Folkhälsomyndigheten regeringens uppdrag att utreda vad svenska aktörer skulle kunna göra för att öka läkemedelsföretagens vilja att ta fram nya antibiotika. Uppdraget handlade om att utreda incitamentsmodeller som kan ersätta de vanliga marknadsekonomiska drivkrafterna just när det gäller nya antibiotika. Eftersom sådana läkemedel ska användas restriktivt för att förhindra ökad resistensutveckling, kan företagen inte sikta på att tjäna in FoU-kostnaderna på den framtida försäljningen.

Nu har Folkhälsomyndigheten återrapporterat sitt arbete med uppdraget till regeringen. Rapporten utmynnar i ett förslag om att tillsätta en statlig utredning som ska arbeta vidare med frågan. Utredningen bör, enligt Folkhälsomyndighetens förslag, bredda perspektivet så att det inte enbart omfattar incitament för utveckling av nya antibiotika.

”Sett ur ett folkhälsoperspektiv är det mer strategiskt att satsa på förebyggande åtgärder, t.ex. att utveckla nya vacciner som ett viktigt komplement till antibiotika”, skriver myndigheten.

Därför bör de incitamentsmodeller som tas fram enligt förslaget omfatta såväl nya antibiotika som vacciner och andra alternativa behandlingar av bakterieinfektioner.

I regeringsuppdraget låg fokus på så kallade pull-incitament, olika typer av åtgärder som kan ”dra” nya antibiotika in på marknaden genom att stimulera företag att ta kandidatsubstanser hela vägen fram till godkännande. Folkhälsomyndigheten har dock valt att undersöka både sådana modeller och sådana som kallas push-incitament, exempelvis forskningsanslag i tidigare forskningsfaser för att ”puffa” utvecklingen framåt.

Folkhälsomyndigheten har dels kartlagt det internationella forskningsläget om incitamentsmodeller för att främja nya antibiotika och dels låtit forskare vid Uppsala universitet utreda vilka ekonomiska incitamentsmodeller som kan vara aktuella för Sveriges del.

Rapporten till regeringen speglar ett internationellt kunskapsläge där det fortfarande råder stor osäkerhet och mycket diskussion pågår om vilka modeller som kan fungera och som ger goda folkhälsopolitiska effekter.

En typ av incitament som har diskuterats mycket är så kallade marknadsinträdesbelöningar, där företag får ett visst belopp i samband med att ett nytt läkemedel godkänns. I sådana modeller kan belöningen helt eller delvis kopplas loss från försäljningsintäkterna så att en ökad försäljning inte kommer företaget till del. Folkhälsomyndigheten anser inte att införande av sådana modeller är en framkomlig väg, bland annat eftersom det ännu är mycket oklart hur de är tänkta att fungera i praktiken. Detta behöver, anser myndigheten, undersökas vidare av en global aktör och inte på svensk nivå.

Den svenska statliga utredningen bör, anser Folkhälsomyndigheten, i stället fokusera på tre typer av åtgärder för att främja utveckling av nya antibiotika och andra behandlingar som motverkar antibiotikaresistens. För det första anser Folkhälsomyndigheten att utredningen bör undersöka hur forskningsanslag kan användas på bästa sätt för att förstärka pipelinen.

En annan idé som enligt förslaget bör utredas är att införa etappbelöningar som ska kunna delas ut under olika faser i forsknings- och utvecklingsprocessen.

Den tredje åtgärden som Folkhälsomyndigheten anser att en utredning bör titta på är att satsa på en så kallad pipelinekoordinator. Med detta menas en myndighet eller annan organisation som kan samordna och stödja olika FoU-projekt på området.

Folkhälsomyndighetens rapport kommer nu att bearbetas inom socialdepartementet.