Annons
Home 2017

Årlig arkivering 2017

Positiva resultat för studie med zikavaccin

Sara Heyman
-
0
Positiva resultat för studie med zikavaccin

Företagen som utvecklar vaccinet är amerikanska Inovio Pharmaceuticals och det koreanska laboratorieteknikföretaget Gene one life science. Samtliga av de 40 personer som ingick i studien utvecklade antikroppar mot zikavirus efter tre doser av vaccinet, rapporterade forskarna enligt nyhetssajten Pharmatimes.

Som Läkemedelsvärlden.se tidigare skrivit om, är vaccinkandidaten ett DNA-baserat vaccin. Det innebär att det till skillnad från vanliga vaccin, som antingen innehåller avaktiverade eller döda versioner av virus, enbart innehåller en plasmid med DNA som kodar för specifika zikavirusprotein.

Eftersom DNA-partiklar är relativt stora ges vaccinet med en speciell teknik, så kallad elektroporering. I samband med att vaccinet injiceras genom huden ges också korta elektriska pulser som skapar tillfälliga hål i cellmembranet så att DNA-vaccinet kan tas upp av cellen. Väl inne får DNA-vaccinet cellen att producera immuntriggande proteiner.

Andra bolag är i arbete med att utveckla traditionella, virusbaserade zikavaccin. Sanofi avslutade utvecklingen av sin kandidat i förra månaden. Takeda är fortfarande i utvecklingsfas av sin kandidat, rapporterar Pharmatimes.

Nytt om vad läkemedel utanför förmånen kostar

Ingrid Helander
-
0
Nytt om vad läkemedel utanför förmånen kostar

Agneta Karlsson inledde det pågående heldagsmötet med namnet Vård i världsklass, som arrangeras av Apotekarsocietetens sektion för sjukvårdsfarmaci, med att hon inte skulle tala specifikt om sjukhusfarmaci.

I stället berättade hon om på vad regeringen har gjort och gör inom hälso- och sjukvårdsområdet, med fokus på läkemedelsfrågorna. Under mandatperioden har regeringen tillsatt en rad utredningar inom läkemedelsområdet där förslagen i Nya apoteksmarknadsutredningen som kom i våras har störst bäring på apoteksmarknaden.

– Några av förslagen i utredningen är att förtydliga vad apotekens grunduppdrag är, vilka kompetenskrav som ska ställas i olika delar av receptkedjan och hur tillsynen av apotek kan förbättras. Nu arbetar vi med de inkomna remissvaren och tanken är att lägga en proposition i vår, sade Agneta Karlsson, som är statssekreterare till socialminister Annika Strandhäll (S).

I det tilläggsdirektiv som gavs till den ursprungliga utredningen ingår bland annat att se över handelsmarginalen för läkemedel utanför förmånen. Den utökade utredningen ska presenteras i sin helhet senast den 15 juni 2018, men en del om kostnaderna för läkemedel utanför förmånen kommer betydligt tidigare.

– I början på nästa vecka kommer vi att presentera en del som beskriver kostnaden för  läkemedel utanför förmånen, sade Agneta Karlsson.

Hon konstaterade vidare att en av de stora utmaningarna framöver är läkemedelshanteringen och att det finns ett stort behov av att se över den.

– Vi ser en ökad kostnad för läkemedel och en utveckling med många bra läkemedel för små patientgrupper. Där är Toivo Heinsoos utredning om prissättning av läkemedel väldigt viktigt.

Agneta Karlsson återkom flera gånger till den uppluckrade gränsen mellan öppen- och slutenvård. I takt med att allt fler får avancerad vård i hemmet ställs nya krav på hälso- och sjukvården.

– Vi talar om hur primärvården ska komma närmare patienten. Där måste vi bli bättre på att utnyttja fler professioner än i dag och tidigare i vårdförloppet.

Innan statssekreteraren testade sin säljpitch för den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA på åhörarna, konstaterade hon att läkemedels- och hälso- och sjukvårdsområdet styrs av komplexa system och komplexa frågeställningar där apotek har en viktig roll.

Temat för heldagsmötet var hur sjukhusfarmacin kan bidra till en ”vård i världsklass”. På europeisk nivå drivs frågan av organisationen EAHP, European association of hospital pharmacists, i vilken Sverige representeras av sektionen för sjukvårdsfarmaci vid APS.

Agneta Karlsson sade att utvecklingen med att landstingen i allt högre grad anställer egna farmaceuter och integrerar dem i hälso- och sjukvården är något positivt.

– Det är en spännande utveckling som jag tror är mycket bra för patienterna, sade hon.

Notering: Vid seminariet sa Agneta Karlsson att ett förslag om apotekens handelsmarginal för läkemedel utanför förmånen skulle komma inom kort. Efter publicering av vår artikel kontaktades redaktionen av departementet, som meddelade att det beskedet var felaktigt och att det istället var kostnaderna för läkemedel utanför förmånen som ska presenteras i nästa vecka. Artikeln är därför uppdaterad och ändrad. 

Information om läkemedel kan göras bättre

Ingrid Helander
-
0
Information om läkemedel kan göras bättre

Information om varför och hur läkemedel ska användas, liksom medicinens egenskaper, är viktiga för både patienter, förskrivare och andra som hanterar läkemedel.

Men dagens bipacksedlar och produktinformation är inte alltid enkla att ta till sig. Här finns det stora möjligheter för alla aktörer som hanterar läkemedel att bidra i förbättringsarbetet.

Läs hela Lars Dagerholts blogginlägg här.

Svenska cancerforskare visar nytt behandlingssätt

Ingrid Helander
-
0
Svenska cancerforskare visar nytt behandlingssätt

Forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg har identifierat en ny möjlig måltavla i behandling av cancer. I sina studier har forskarna utgått från odlade tumörceller och patientprover från körtelcancer av typen adenoidcystisk cancer, och där riktat in sig på den gen som driver tumörtillväxten. Genen kodar för en transkriptionsfaktor som styr aktiviteten hos ett stort antal andra gener. Studien är publicerad i tidskriften Journal of the national cancer institute.

– Att målinrikta behandlingen mot en transkriptionsfaktor på det här sättet har vad vi vet inte gjorts tidigare, säger Mattias Andersson, forskare vid Sahlgrenska cancer center, som tillsammans med professor Göran Stenman har lett studien.

Adenoidcystisk cancer är en långsamt växande cancerform som kan uppstå i olika körtlar i kroppen. Vanligast är det med tumörer i huvud- och halsregionen men tumörer kan också uppstå i bröst, prostata, hud och i lungorna.

Dagens behandling består av kirurgi, men tumörerna är ofta svåra att avlägsna helt vilket gör att många patienter drabbas av återfall utan möjliga behandlingsalternativ. Det är även vanligt att patienterna får metastaser. Dödligheten är därför mycket hög.

Göteborgsforskarna har tidigare identifierat den gen, betecknad MYB-NFIB, som driver utvecklingen av körtelcancern och nu alltså tagit fram en potentiell behandling. Genen är en så kallad fusionsonkogen som har uppstått när genetiskt material från kromosom 6 har kopplats ihop med material från kromosom 9.

Det nya behandlingskonceptet går ut på att med hjälp av en kombination av tre befintliga läkemedelssubstanser: linsitinib, crizotinib och gefitinib, stänga av genen och två andra viktiga signaleringsvägar.

I musmodeller, med möss som transplanterats med human tumörvävnad, minskade tumörtillväxten upp till fyra gånger i de fall där mössen fick kombinationsbehandlingen, jämfört med kontroller som inte fick behandling.

Behandlingen krympte dock inte den ursprungliga tumörstorleken, men Mattias Andersson säger att det kliniska värdet ändå är stort.

– I dag finns ingen fungerande behandling för den här cancerformen och dödligheten är hög. Eftersom sjukdomen drabbar både yngre och äldre individer och tumörerna växer långsamt lever de flesta patienterna upp till tio år efter diagnos. Att kunna förlänga den tiden med ytterligare ett antal år är mycket värt för dessa patienter, säger han.

De substanser som forskarna använde i studien finns redan på marknaden godkända för andra indikationer eller är under klinisk utveckling. Men om just dessa substanser kan komma att utgöra en framtida kombinationsbehandling av adenoidcystisk cancer återstår att se.

– Vi är en akademisk forskargrupp som bedriver translationell cancerforskning och kan inte påverka vilka beslut företagen tar om utvecklingen av sina substanser. Men jag tror och hoppas att det kommer att starta kliniska prövningar med substanser, inte nödvändigtvis dessa, som slår på de signaleringsvägar vi har identifierat, säger Mattias Andersson.

Konceptet att rikta in sig på aktiviteten hos fusionsonkogener som driver tumörtillväxt kan även komma till nytta i behandling av andra cancerformer, tror Mattias Andersson.

– En stor andel av bland annat leukemier, prostatacancer och sarkom, har liknande typer av fusionsgener som i adenoidcystisk cancer. Sedan gäller det att hitta vilka signaleringsvägar som styr generna. Men att rikta in sig på denna typ av fusionsgener tror vi är ett nytt effektivt sätt att behandla dessa cancerformer, säger Mattias Andersson.

Nu ska forskarna i Göteborg arbeta vidare med att ytterligare förbättra den beskrivna behandlingen. Därefter är planen att inleda diskussioner med andra universitet och onkologiska centra runt om i världen för att ta konceptet vidare till kliniska studier.

– Det är svårt att sia om när en behandling kan vara tillgänglig för patienter men i och med att vi använt oss av befintliga läkemedel tror vi att detta kan gå mycket snabbare än annars, säger Mattias Andersson.

Nobelpriset i kemi för ”cool bildmetod”

Ingrid Helander
-
0
Nobelpriset i kemi för ”cool bildmetod”

De tre forskarna får priset för utvecklingen av kryoelektronmikroskopi, en metod som möjliggör avbildningen av biomolekyler. Med kryoelektronmikroskopin kan biomolekyler frysas mitt i en rörelse. Därmed kan förlopp som tidigare inte kunnat ses visualiseras, vilket är avgörande såväl för den grundläggande förståelsen av livets kemi som för läkemedelsutveckling, skriver Kungliga Vetenskapsakademin i ett pressmeddelande.

Som exempel nämns bland annat bilder på proteiner som är inblandade i antibiotikaresistens eller molekylkomplex som styr dygnsrytmen. Upptäckten av mekanismerna bakom det senare belönades tidigare i veckan med Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Inom läkemedelsutvecklingen har kryoelektronmikroskopi inneburit att man kan avbilda membranbundna protein, som ofta fungerar som mål för läkemedel.

Jacques Dubochet är verksam vid Université de Lausanne i Schweiz. Joachim Frank är från Tyskland men nu verksam vid Columbia University i New York. Richard Henderson är från Skottland och nu verksam vid MRC Laboratory of Molecular Biology i Cambridge, Storbritannien.

Prissumman på nio miljoner svenska kronor delas lika mellan pristagarna.

Texten är uppdaterad. 

Böter för ordval i marknadsföring av Botox

Sara Heyman
-
0
Böter för ordval i marknadsföring av Botox

I en folder har Allergan marknadsfört sitt läkemedel botulinumtoxin typ A, som säljs under produktnamnet Botox, med formuleringar om att läkemedlet är unikt och innovativt.

Enligt branschens egen etiska domstol Informationsgranskningsnämnden, IGN, ska alla formuleringar i marknadsföring ha förankring i läkemedlets produktresumé. Särskilt ord som unik och innovativ måste förklaras och preciseras. Botox är en av flera botulinumtoxiner, och även om det finns skäl till att ett läkemedel inte anses utbytbart betyder inte det att läkemedlet är unikt, anser IGN. Nämnden bedömer också att det saknas grund för att beskriva Botox som ett särskilt innovativt läkemedel.

IGN dömer Allergan att böta 90 000 kronor för att ha handlat i strid med god branschsed.

Botox är bland annat indicerat för att behandla vissa neurologiska störningar och störningar i urinblåsan.

Cancerläkemedlet Tagrisso in i högkostnadsskyddet

Sara Heyman
-
0
Cancerläkemedlet Tagrisso in i högkostnadsskyddet

Proteinkinashämmaren osimertinib, Astrazenecas substans som säljs under namnet Tagrisso, är en ny behandling för patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer som har en mutation kallad T790M. Beslutet meddelades av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.

– Tagrisso är en ny typ av lungcancerläkemedel så det är mycket glädjande att patienter i hela landet nu kan få tillgång till läkemedlet, säger Jonathan Lind Martinsson, enhetschef på TLV, i ett pressmeddelande.

Beslutet kom efter att TLV träffat en sidoöverenskommelse med Astrazeneca och landstingen. Sidoöverenskommelsen innehåller en riskdelning när det gäller läkemedlets behandlingseffekt.

Tillbakadragning av Alvedon 665 omprövas

Ingrid Helander
-
0
Tillbakadragning av Alvedon 665 omprövas

Den 1 september meddelade den europeiska läkemedelsmyndighetens, EMA, säkerhetskommitté PRAC att man rekommenderade att paracetamol med modifierad frisättning drogs tillbaka från marknaden, vilket Läkemedelsvärlden.se rapporterade om.

Nu meddelar PRAC att man kommer att ompröva rekommendationen efter att fått in begäran om en sådan från innehavare av marknadsgodkännande för produkten. PRAC skriver på sin hemsida att ”på grund av de mottagna motiveringarna” kommer de att starta en omprövning. Resultatet av den väntas presenteras på kommitténs möte i slutet av november.

PRAC inledde en granskning av Alvedon 665, som är det enda paracetamol med modifierad frisättning på den svenska marknaden, på begäran av Läkemedelsverket. Anledningen var att man uppmärksammat svårigheter att behandla överdoseringar av Alvedon 665.

I den tidigarelämnade rekommendationen konstaterade PRAC att i rätt dos överväger nyttan riskerna med Alvedon 665, men att risken vid överdosering överväger fördelen med beredningen.

Hormonfri substans mot klimakteriet i klinisk studie

Ingrid Helander
-
0
Hormonfri substans mot klimakteriet i klinisk studie

Åttio kvinnor i åldern 45 till 65 års ålder med dokumenterade klimakteriebesvär har ingått i en nyligen avslutad fas IIa-studie med substansen NT-814. Studien skedde vid tre kliniker i USA.

NT-814 är en så kallad neurokinin (NK)-1,3-receptorantagonist. Substansen verkar genom att rikta in sig på neurokininreceptorer på speciella neuron i hypotalamus, som är involverade i kroppens värmeregleringssystem och mer specifikt värmeavledning. Substansen påverkar även neuron som kontrollerar signaleringsvägen för gonadotropinfrisättande hormon, vilket reglerar frisättningen av könshormoner.

I den avslutade fas IIa-studien undersöktes doseskalering och säkerhet. Nästa steg är en internationell fas IIb-studie, meddelar det brittiska bolaget bakom substansen, Kandy Therapeutics.

Klimakteriebesvär uppstår på grund av att mängden östrogen minskar i kroppen och infaller vanligen från något år innan sista mensen till ett par år därefter.

Vanliga klimakteriebesvär är bland annat värmevallningar, svettningar, humörsvängningar och torra och sköra slemhinnor. Svåra besvär kan behandlas med läkemedel i form av östrogen med eller utan kombination av gestagen.

Behandling med östrogen i mer än fem år ökar dock risken för bröstcancer. Östrogen kan också öka risken för blodpropp och stroke och behandlingens nytta måste alltid vägas mot dess risker.

Så bedöms Stockholm som ny värdstad för EMA

Ingrid Helander
-
0
Så bedöms Stockholm som ny värdstad för EMA

EU-kommissionen publicerade nyligen sin utvärdering av de 19 kandidatstäderna för att ta över den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Utvärderingen är gjord utifrån sex kriterier, bland annat att verksamheten kan fortsätta utan avbrott i samband med flytten, att myndigheten kan behålla nuvarande personal och rekrytera ny, samt tillgänglighet till EU-medlemsländernas huvudstäder.

I bedömning graderar EU-kommissionen inte de olika ansökningarna utan konstaterar att ansökningarna innehåller olika mycket information. Det i sin tur gör att möjligheten att bedöma om de möter de uppställda kriterierna skiljer sig åt.

I bedömningen av Sveriges ansökan konstaterar kommissionen att de tilltänkta byggnaderna i Stockholm möter de uppställda kriterierna för EMA:s nya hemvist. Byggnaderna som erbjuds är i första hand ”Life City” på 28 000 kvadratmeter med ett möjligt tillägg av ytterligare 600 kvadratmeter i form av ”Genen”, belägna i Hagastaden i mellan Solna och Stockholm. Båda dessa byggnader är under uppbyggnad och beräknas vara inflyttningsklara tredje kvartalet 2020. Även ytterligare alternativ anges i Stockholms ansökan.

Kommissionen har dock inte kunnat göra någon mer detaljerad bedömning av de tilltänkta lokalerna eftersom någon sådan information inte lämnats. Bland annat rör det sig om antal mötesrum av diverse storlekar och auditorium.

Vidare konstaterar kommissionen att medföljande makar och barn har full tillgång till hälso- och sjukvård i Sverige, vilket var ett av kriterierna. Däremot saknar Sveriges ansökan uppgift om tillgången till socialförsäkring, vilket också ingick i kriteriet.

Till det kanske viktigaste kriteriet, att myndighetens arbete flyter på smidigt under och efter flytten, skriver kommissionen att Sveriges erbjudande innehåller en generell plan för omlokaliseringen, där detaljerna ska utarbetas ihop med EMA om så blir fallet.

I kriteriet lyfts betydelsen av att byggnader och lämpliga lokaler är på plats vid flytten, samt att logistik, datalagring och it-säkerhet håller hög standard. I utvärderingen framgår att den svenska ansökan saknar detaljerad information om bland annat lagringslösningar och teknisk utrustning. Däremot lämnar kommissionen inga kommentarer om it-säkerheten.

Utvärderingen tar också upp beskrivningen om möjligheten för EMA att rekrytera experter från den svenska arbetsmarknaden. Däremot konstaterar kommissionen att den svenska ansökan inte innehåller någon information för hur EMA:s nuvarande medarbetare ska lockas att följa med vid en eventuell flytt.

Samtliga kandidatstäders utvärderingar finns att läsa på på EU-kommissionens hemsida.

Närmast ska utvärderingarna diskuteras på Allmänna rådet och vid Europeiska rådets möte i oktober. Beslut om myndighetens nya lokalisering fattas efter omröstning vid Allmänna rådet den 20 november.

Nobelpris till mekanism för dygnsrytm

Ingrid Helander
-
0
Nobelpris till mekanism för dygnsrytm

UPPDATERAD. Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin delas lika mellan amerikanerna Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young för upptäckten av de molekylära mekanismer som styr dygnsrytmen.

Alla levande organismer har en biologisk klocka som anpassar biologin till dygnets förändringar. De tre pristagarna har genom sin forskning kunnat utröna hur denna ”inre klocka” fungerar.

De grundläggande studierna är gjorda i bananfluga och en gen som krävs för bananflugans normala dygnsrytm. Nobelpristagarna visade att genen kodar för ett protein som anrikas under natten men bryts ned under dagen. Därefter hittade de flera proteiner som ingår i ett självreglerade urverk hos i stort sett alla flercelliga organismer, inklusive människan.

Den här inre klockan styr vår fysiologi under dygnets olika faser vad gäller till exempel sömn, kroppstemperatur, hormonnivåer och metabolism.

Jeffery C. Hall är 72 år gammal och född i New York. Han doktorerade i genetik vid University of Washington 1971 och har sedan dess varit verksam vid en rad olika amerikanska universitet. Sedan 2002 har han varit knuten till University of Maine.

Michael Rosbash är 73 år och från Kansas City. Han doktorerade 1970 vid Massachusetts Institute of Technology och är sedan 1974 verksam vid Brandels university i Waltham i USA.

Michael W. Young är 68 år och född i Miami. År 1975 doktorerade han vid University of Texas och har sedan 1978 varit verksam vid Rockefeller University i New York.

De tre pristagarna delar lika på prissumman som i år höjts från åtta miljoner kronor till nio miljoner.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin utses av Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Texten är uppdaterad.

Barn fick för lite narkos under operation

Sara Heyman
-
0
Barn fick för lite narkos under operation

Operationen ägde rum vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i början av sommaren 2016. Under operationen då patienten skulle vara sövd noterade personalen tecken på att patienten var stressad. Man upptäckte då att en trevägskran där narkosmedlet skulle infunderas av misstag var avstängd och att patienten inte hade fått den tillförsel av narkosmedel som var tänkt.

Patienten fick då mera narkosmedel och operationen kunde avslutas utan problem. Patienten led inga fysiska men av det inträffade, skriver sjukhuset i sin lex Maria-anmälan.

Men patienten uppgav efter operationen att han hade varit medveten under delar av operationen, och att han hade upplevt detta som mycket obehagligt.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har beslutat att avsluta ärendet och inte vidta några ytterligare åtgärder. Vårdgivaren har vidtagit tillräckliga åtgärder för att något liknande inte ska inträffa igen, bedömer IVO.

Ingen rekommendation för användning av Translarna

Ingrid Helander
-
0
Ingen rekommendation för användning av Translarna

Läkemedlet Translarna, ataluren, som är godkänt för behandling av den ovanliga sjukdomen Duchennes muskeldystrofi bör inte användas i nystartade behandlingar. Det är NT-rådets rekommendation till landstingen.

De patienter som har medverkat i de kliniska studier med läkemedlet som utförts ska dock få fortsatt behandling. Rekommendationen är dock att behandlingen avbryts om patienten har förlorat all gångförmåga eller om patienten har svårt att fullfölja behandlingen på föreskrivet vis.

Bolaget som marknadsför Translarna har i dagsläget inte lämnat in någon förmånsansökan till Tandvårds- och läkemedelsverket, TLV. Myndigheten har därmed inte kunnat göra någon hälsoekonomisk värdering av läkemedlet och i väntan på en sådan anser alltså NT-rådet att det inte bör ske någon nyinsättning av läkemedlet.

Samma bedömning gjordes 2015 i samband med att Translarna kom ut på marknaden. Läkemedlet godkändes i EU i juli 2014.

I sin rekommendation skriver NT-rådet också att effekterna med Translarna är osäkra och rekommenderar därför landstingen att noga följa upp de patienter som fortsättningsvis får behandlingen.

Barn ordinerades toxisk dos paracetamol

Sara Heyman
-
0
Barn ordinerades toxisk dos paracetamol

Misstaget skedde vid en vårdcentral i Uppsala i april. Föräldrarna till barnet, som är fött 2015, sökte vård på en barnspecialistmottagning då barnet hade hög feber. Läkaren skrev då ut Alvedon i suppositorier med ett grams styrka för att tas fyra gånger om dygnet.

Inte heller på apoteket där läkemedlet expedierades noterade apotekspersonalen den alltför höga dosen paracetamol. Vid sjukdomstillfället gavs aldrig Alvedonet eftersom barnet tillfrisknade kort därefter. Men när barnet fick en ny infektion i slutet av augusti, gav föräldrarna Alvedonet enligt ordinationen.

När barnet hade fått fem doser sökte familjen akuten på grund av barnets feber. Då uppmärksammades feldoseringen och blod- och leverprover togs. Barnet hade då en lätt leverpåverkan och fick stanna över natten med acetylcysteindropp, som är en leverskyddande antidot till paracetamolförgiftning.

Vid en återkontroll i början av september var värdena normaliserade och barnet mådde bra. Händelsen är lex Maria-anmäld.

Därför blev zikaviruset extra farligt

Ingrid Helander
-
0
Därför blev zikaviruset extra farligt

En aminosyra på fel plats är sannolikt orsaken till att zikaviruset plötsligt började ge allvarliga neurologiska skador. Det visar kinesiska forskare som undersökt olika stammar av zikavirus.

Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Science. Genom in vivo- och in vitro-försök på möss och cellkulturer kunde forskarna identifiera att ett utbyte av aminosyran serin mot aminosyran asparagin gjorde zikaviruset betydligt mer virulent. Mutationen bedöms ha skett någon gång mellan november 2012 och oktober 2013, det vill säga innan det stora zikavirusutbrottet 2016.

Aminosyrautbytet hade skett på den 139:e positionen i ett protein benämnt som prM som finns i virusets skyddande hölje.

Forskarna började med att undersöka och jämföra neurovirulsensen, det vill säga hur stora neuronala skador viruset orsakade, hos tre zikavirusstammar isolerade 2015 och 2016 och en stam isolerad 2010.

Virusen injicerades i hjärnan på en dag gamla musfoster, vilket är jämförbart med ett mänskligt foster i den första trimestern. Inget av de musfoster som smittades med de tre nyaste virusstammarna överlevde och alla embryon hade neuronala skador. Den äldre virusstammen orsakade död i knappt 17 procent av fallen.

Forskarna undersökte vidare om de virulenta virusen även orsakade mikrocefali, den neuronala skada som innebar att barn vars mödrar infekterats med zikavirus föddes med för små huvuden.

Här infekterades musembryon som var 13,5 dagar gamla, vilket motsvarar foster i den andra trimestern hos människa. Det visade sig att en av de virulenta stammarna orsakade en signifikant ökning av mikrocefali. Den äldre, mindre virulenta stammen, orsakade mindre allvarliga symtom.

I artikeln i Science beskriver forskarna bland annat hur virusstammen inducerade mer apoptos, programmerad celldöd, i olika delar av hjärnan.

Därefter analyserade forskarna virusstammen på genetisk nivå, med den mindre virulenta varianten som referens. De fann ett antal aminosyrautbyten och kunde efter kloning och test på möss konstatera att mutationen som innebar att serin bytts ut mot asparagin gav det mest neurovirulenta viruset. Forskarna visade också att när man bytte tillbaka asparagin mot serin minskade dödligheten hos de infekterade mössen.

Slutligen testade forskarna viruset i en mikrocefalimodell med humana embryonala stamceller och där de såg att det muterade viruset gav en allvarligare mikrocefali-fenotyp, det vill säga mikrocefaliliknande egenskaper, än viruset utan mutation.

Forskarna menar därför att mutationen av serin till asparagin, S139N, sannolikt är en starkt bidragande orsak till att zikaviruset blev mer virulent och orsakade större neuronala skador, än tidigare stammar av zikaviruset. Mer forskning behövs dock i mer komplexa för att förstå virusets funktion.

Vinnovas generaldirektör lämnar myndigheten

Ingrid Helander
-
0
Vinnovas generaldirektör lämnar myndigheten

Innovationsmyndigheten Vinnova tappar sin nuvarande generaldirektör Charlotte Brogren. Det meddelar regeringen via näringsdepartementet i ett pressmeddelande.

Efter drygt åtta år som chef för myndigheten går nu Charlotte Brogren till industrikoncernen Alimak group, där hon blir utvecklingschef. Alimak group utvecklar och levererar vertikala transportlösningar för bygg- och industrisektorn.

I ett uttalande på Vinnovas hemsida beskriver Charlotte Brogren arbetsbytet som ett sätt att leva som hon lär.

– Jag tycker att det behövs mer rörlighet mellan offentlig och privat verksamhet och jag vill leva som jag lär, säger Charlotte Brogren.

Den 9 oktober är Charlotte Brogrens sista dag på Vinnova. Därefter tar Leif Callenholm över som tillförordnad generaldirektör tills en ny generaldirektör utsetts av regeringen. Leif Callenholm är sedan 2009 anställd som förvaltningsdirektör och ställföreträdande generaldirektör för interna frågor på Vinnova.

1...8910...30Sida 9 av 30