Annons
Home 2017

Årlig arkivering 2017

Genteknik i fokus på jättekonferens

Sara Heyman
-
0
Genteknik i fokus på jättekonferens

Genteknik var ett av de hetaste ämnena under den stora, tvärvetenskapliga konferensen AAAS2017 som avslutades i veckan. I alla fall om man frågar Jeremy Berg. Som chefredaktör för Science, en av de största och mest prestigefyllda internationella vetenskapliga tidskrifterna, har han inte bara koll på konferensens program, utan över hela forskningsfältet som bevakas i Science.

Det är ”gensaxen” Crispr-Cas9, metoden som har revolutionerat gentekniken, som gör ämnet aktuellare än någonsin.

– De tidigare metoderna hade redan visat potentialen för gentekniken, säger Jeremy Berg.

Han berättar att man till exempel hos patienter med lymfom kunnat ta ut celler ur blodet, redigera dem och ge tillbaka dem till patienten. Försök har också lyckats med att göra patienter resistenta mot hiv.

– Men Crispr-teknologin är så mycket mer effektiv, så jag skulle tro att den tekniken kommer ligga bakom några av de tillämpningar vi kommer se först, säger Jeremy Berg. Det är en väldigt spännande tid just nu när det gäller genteknik, med patentstriden och rapporten från National Academy of Sciences.

För bara några dagar sen avgjorde den amerikanska domstolen för patent och varumärken, US Patent and Trademark Office, i en uppmärksammad juridisk tvist mellan universitetet i Kalifornien och Broad Institute i Cambride om rättigheterna för Crispr-Cas9, till Broad Institutes fördel. Men de juridiska turerna väntas fortsätta.

Den nationella vetenskapsakademin i USA, National Academy of Sciences, kom också nyss med en rapport om vetenskap och etik när det gäller genmanipulering av mänskligt genom.

Med Crispr-Cas9 har stora möjligheter öppnats för gentekniken, inom ett brett område som inte bara handlar om medicin. En rad programpunkter handlade också om genteknik. Bland annat talade Emmanuelle Charpentier, en av de två kvinnorna bakom Crispr-Cas9, och som även är gästprofessor vid Umeå universitet.

Flera andra forskare berättade om sitt arbete där genteknik ingår, bland annat i analyser av tumörcellers genom, som kan göra det möjligt att förutse vilken behandling som bör ges vid olika typer av cancerformer.

När tror du att vi ser gentekniken tillämpad kliniskt för större patientgrupper?
– Jag vill inte spekulera, säger Jeremy Berg. Men potentialen är stor, även om det är mycket kvar att göra i utvecklingen av teknologin. Jag skulle vara förvånad om genteknik inte hade en större roll inom sjukvården inom fem eller tio år. Det kan gå snabbare, men det kan också dyka upp hinder på vägen.

Ett annat ämne som togs upp vid flera sessioner var de nya möjligheterna och utmaningarna med big data, stora datamängder. När en majoritet av den vuxna befolkningen i en stor del av världen går omkring med en smartphone i fickan, är det en ny värld av information som forskare kan få tillgång till, med rätt instrument och metoder.

Orla Smith är redaktör för Science Translational Medicine, en av publikationerna inom Science tidskriftsfamilj.

– Det har varit en väldigt intressant konferens, säger hon. Ett av de viktigaste ämnena för mig har varit hur man kan hantera big data och integrera olika typer av data för att möjliggöra analyser.

Mobiltelefonen finns med i en stor del av den forskning som presenterades under konferensen, både som verktyg för datainsamling men även med andra funktioner.

Forskare vid Icahn School of Medicine i New York berättade bland annat om hur man med hjälp av en astma-app har kunnat samla ny värdefull information om astmatiker i USA.

Med hjälp av innovativa metoder kan data samlas in och samköras, vilket ger stora möjligheter att nå ny kunskap om både enskilda sjukdomars beteende och genetiska utseende, men även över epidemier och sjukdomars utbredning och förlopp.

Vad tror du kommer att vara nästa stora medicinska genombrott?
– Det är väldigt svårt att förutse, säger Orla Smith. Vem hade kunnat förutse Crispr och genteknikrevolutionen? Den kom från ingenstans, och är redan på väg in i sjukvården. Så det går inte att säga.

Andra ämnen som togs upp på konferensen var bland annat tarmflorans betydelse för viktuppgång och blodsockerreglering, nya röntgenmetoder och den senaste forskningen kring Zikaviruset.

Ny myndighet ska hantera forskningsfusk

Ingrid Helander
-
0
Ny myndighet ska hantera forskningsfusk

I dag onsdag lämnade Margaretha Fahlgren, som lett utredningen om hantering av misstänkt forskningsfusk, över sina förslag till regeringen.

Bland annat föreslår utredningen att det inrättas en ny nationell myndighet som på ett oberoende sätt ska utreda alla misstankar om forskningsfusk. Myndigheten ska vara en självständig nämndmyndighet med förslaget namn Oredlighetsnämnden, och ligga under Vetenskapsrådet.

– Vi menar att ett fristående organ bäst kan garantera att utredningar om oredligheter görs på ett tillförlitligt sätt, sade Margaretha Fahlgren, i samband med att utredningen presenterades.

I dag hanteras misstänkt forskningsfusk av forskningsutförarna själva och det saknas en tydlig definition av vad som menas med oredlighet i forskning. En oberoende myndighet som granskar och utreder skulle lösa delar av problemet, men utredningen vill också att en tydlig definition av oredlighet tas fram och lagfästs.

– Definitionen omfattar alla led i forskningsprocessen och vi har medvetet valt en snäv definition. Det är viktigt att nämndens arbete präglas av tydlighet, rättssäkerhet och förutsägbarhet, sade Margaretha Fahlgren.

Frågor som inte omfattas av definitionen som till exempel personalkonflikter och forskningsproblem i arbetsmiljön ska inte utredas av den nya myndigheten utan av forskningsutförarna själva.

Däremot är det inte bara forskning som utförs vid statliga högskolor och universitet som omfattas av utredningens förslag utan även annan forskning som utförs av till exempel myndigheter, utbildningsanordnare och stiftelser ska granskas på samma sätt. Likaså  forskning av någon av dessa aktörer som bedrivs utomlands.

Den nya oredlighetsnämnden föreslås ska ledas av en ordförande och bestå av tio ledamöter med vetenskaplig kompetens och dokumenterad erfarenhet av arbete med god forskningssed. Nämnden ska utreda alla misstankar om oredlighet och det ska finnas en skyldighet från forskningsutövarna att anmäla misstänkt forskningsfusk. Dessutom ska enskilda personer kunna gå direkt till nämnden med sina misstankar och nämnden själv ska kunna inleda en utredning om skäl finns för det.

Margaretha Fahlgren poängterade att nämnden inte bara ska utreda utan också fatta beslut om forskningsfusk förekommit eller inte och kommentera eventuella brister.

– Om det föreligger oredlighet ska forskningsfinansiärerna informeras liksom andra aktörer som berörs, till exempel vetenskapliga tidskrifter. Forskningsutförarna ska sedan återrapportera till nämnden vilka åtgärder man har vidtagit.

Utredningen fokuserar också på vikten att förebygga forskningsfusk och menar att arbetet med god forskningssed behöver stärkas. För att göra det menar man att det ska finnas ett lagfäst krav på enskilda forskare och forskningsutföraren i stort att forskningen genomförs enligt god forskningssed.

– Vi vill också samla det svenska forskningssamhället kring en gemensam uppförandekod för god forskningssed – ett slags symboliskt dokument som man undertecknar, sade Margaretha Fahlgren.

Om mängden forskningsfusk ökar eller inte är svårt att svara på. I dag finns ingen samlad dokumentation inom området. Även här vill utredningen se en förändring och vill att mer medel avsätts till forskning om oredlighet i forskning. Hur mycket anges dock inte i utredningen.

Utredningen lämnades över till utbildnings- och forskningsminister Helene Hellmark Knutsson som menade att förslagen rimmar väl med uppdraget.

– Det känns som ett välarbetat förslag och i linje med regeringens uppdrag. Det ska nu skickas på remiss, men min bedömning är att det utgör en god grund för hantering av misstänkt forskningsfusk, sade Helene Hellmark Knutsson.

Inrättandet av den nya oredlighetsmyndigheten och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Utredningen föreslår också att de reformer som införs ska följas upp och utvärderas efter fem år.

Så går arbetet med att försöka få EMA till Sverige

Ingrid Helander
-
0
Så går arbetet med att försöka få EMA till Sverige

 

Caroline Törnemo, kansliråd på finansdepartementet, är den sista att ansluta sig till det formella sekretariat som ska organisera och leda arbetet med att få den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, till Sverige.

Sekretariatet består av tre personer och leds av ambassadör Christer Asp medan kommunikationsarbetet sköts av Peter Nygren. Även life science-samordnaren Anders Lönnberg är knuten till arbetet.

– Men det är inte bara vi på sekretariatet som arbetar med detta utan det pågår även arbete på folkhälsoavdelningen på socialdepartementet och på internationella avdelningen på finansdepartementet, säger Christer Asp.

Han påpekar också att det sker ett arbete mellan departementet, i Bryssel och på ambassaderna runt om i Europa. På hemmaplan har länsstyrelserna i Stockholm och Uppsala fått i uppdrag att ta fram olika alternativ för lokaliseringen av EMA.

Hur ser arbetet ut mer konkret?
– Vi arbetar efter två spår. Dels internt i Sverige ihop med alla berörda aktörer för att ta fram ett landspaket som svarar upp mot de kriterier vi tror att medlemsländerna tycker är viktiga. Den andra biten handlar om extern påverkan. Just nu kartlägger vi hur konkurrensen ser ut i de olika medlemsländerna och från vilka länder vi kan tänkas få stöd, säger Christer Asp.

Hittills har en handfull länder förutom Sverige officiellt meddelat att man kandiderar för att få EMA, men enligt Christer Asp kommer konkurrensen att bli betydligt hårdare än så.

– Så gott som alla medlemsländer är mer eller mindre intresserade och bland de som redan anmält sin kandidatur finns många starka alternativ.

I samband med att Storbritannien lämnar in sin utträdesansökan kommer EU att presentera en officiell lista med kriterier som man vill att det nya värdlandet ska uppfylla. Men även om listan inte är känd ännu går mycket att gissa sig till redan nu, enligt Christer Asp.

– Det handlar bland annat om att visa att vi kan ta emot 900 anställda och deras familjer vad gäller till barnomsorg och skola. Man räknar med att cirka 650 barn i förskole- och skolåldern kommer med. Vi ska också kunna visa att vi kan ta emot 40 000 expertbesök varje år och ha tillräckligt med internationella flygförbindelser och lokal infrastruktur.

I samband med att regeringen anmälde sin kandidatur för EMA angav man att myndigheten ska ligga i Stockholm/Uppsala-regionen, men mer exakt än så har man inte preciserat lokaliseringen. Både länsstyrelsen i Uppsala och i Stockholm arbetar nu med att ta fram olika förslag på tänkbara platser och utformningar av byggnaden och hur regionen ska möta de krav ett tillskott av EMA skulle innebära.

– De olika förslagen kommer att presenteras internt och sekretariatet kommer att föra fram ett trovärdigt alternativ som Sveriges kandidat.

När är det klart var EMA kan tänkas placeras?
– Så fort Storbritannien undertecknat artikel 50, vilket väntas ske i mars, och kriterielistan gjorts officiell kommer diskussionen om EMA:s lokalisering på allvar börja diskuteras mellan medlemsländerna, och tills dess ska vi ha en tydlig kandidatur.

Det formella beslutet om EMA:s framtid sker sedan på högsta politiska nivå av EU-ländernas stats- och regeringschefer i Europeiska-rådet. De förhandlingarna kommer med säkerhet att handla om mer än lokaltrafik och skolor.

– Det blir sannolikt ett liknande förfarande med röstbyten och så vidare som när kandidaturen till FN:s säkerhetsråd avgjordes förra året, säger Christer Asp.

Vad har du för känsla för Sveriges chanser att få EMA?
– Vi har en stark kandidatur och en stark ställning när det gäller forskning och utveckling och life science, vilket innebär en bra miljö för EMA:s verksamhet. Dessutom har vi en öppen och transparent dialog mellan forskning, akademi och näringslivet, som inte alla länder har, och en stark nationell läkemedelsmyndighet i form av Läkemedelsverket som har mycket got renommé i EU.

På minussidan nämner Christer Asp Sveriges geografiska position och karga klimat, men konstaterar att det inte är något vi kan göra så mycket åt.

– Å andra sidan har vi god levnadsstandard, ren miljö och en unik tillgång till naturen som vi framhåller.

Allra närmast på agendan står att leverera ut en broschyr till EMA och de länder som konkurrerar om myndigheten som visar hur Sverige möter upp till ett antal av de förmodade kriterierna för EMA:s nya hemland.

 

Alla patienter rekryterade i svenska Bioarctics alzheimerstudie

Ingrid Helander
-
0
Alla patienter rekryterade i svenska Bioarctics alzheimerstudie

Tillsammans med det japanska läkemedelsbolaget Eisai utvecklar svenska Bioarctic immunoterapuetiska läkemedel i form av antikroppar mot Alzheimers sjukdom. Längst har man kommit med antikroppen BAN2401 som riktar sig mot de lösliga och toxiska förstadierna till beta-amyloidplack, så kallade beta-amyloid protofibrillerna.

– För vår del har det hela tiden varit viktigt att inte sikta in oss på monomererna av beta-amyloid. Protofibrillerna bildas troligtvis tidigt i sjukdomsförloppet och en viktig del när vi har designat våra kliniska studier har varit att få in personer så tidigt som möjligt i sjukdomsprocessen, säger Bioarctics vd Gunilla Osswald.

Hur har ni gjort för att hitta patienterna?
– Vi har använt amyloid PET som ger en avbildning av förekomsten av amyloida plack i hjärnan. Vi har också en adaptiv design på den kliniska studien vilket innebär att vi gör interimsanalyser efter var 50:e patient för att optimera doserna. Nu har vi rekryterat alla 800 som ska ingå i studien och vi hoppas kunna presentera resultat inom två år.

Du ska tala på mötet Jakten på en mot Alzheimer den 15 mars. Vad ska du prata om?
– Jag ska berätta mer om BAN2401, som är den läkemedelskandidat vi kommit längst med. Både mekanismen och studiedesignen är innovativa och gör att vi skiljer oss från andra inom alzheimerområdet. Jag kommer också att dela med mig av de lärdomar vi har gjort längs vägen och ser fram emot att ta del av andras erfarenheter.

Vad anser du krävs för att en potentiellt ny alzheimerbehandling ska ha så god effekt som möjligt?
– Vi behöver bygga ut minnesmottagningarna runt om i landet. För att en sjukdomsmodifierande behandling ska ha bra effekt måste man börja behandla tidigt. Då måste patienterna  komma till en minnesmottagning och träffa en specialist i ett tidigt skede av sjukdomen.

Missa inte Jakten på en bot mot Alzheimer den 15 mars! Läs mer och anmäl dig här.

Acetylsalicylsyra kan öka chansen att bli gravid

Ingrid Helander
-
0
Acetylsalicylsyra kan öka chansen att bli gravid

Amerikanska forskare har undersökt effekten av behandling med låg dos acitylsalicylsyra, ASA, på möjligheten att bli gravid och att behålla barnet hos kvinnor som tidigare haft missfall.

Resultaten visar att ASA ökar chansen att bli gravid och föda ett levande barn, hos de kvinnor i den aktuella gruppen som dessutom har en kronisk låggradig inflammation.

I studien, som är publicerad online i Journal of endocrinology and metabolism, ingick 1 228 kvinnor i åldern 18-40 år som tidigare haft ett eller två missfall. Deltagarna inkluderades i studien mellan åren 2007 och 2011 och följdes sedan upp till år 2012.

Kvinnorna randomiserades till två grupper där den ena gruppen fick 81 mg ASA och 400 mg folsyra och den andra gruppen fick placebo och 400 mg folsyra. Läkemedlen och placebo togs dagligen under sex menscykler med försök att bli gravida, eller till och med vecka 36 i de fall kvinnorna blev gravida.

Forskarna mätte även inflammationsgraden hos kvinnorna med hjälp av analys av C-reaktivt protein, CRP, i blodplasma, där ett värde på mindre än 0,73 mg/l klassificerades som lågt CRP, värden mellan 07,3 mg/l och 2,24 mg/l som medel och CRP över 2,24 mg/l klassades som högt.

Totalt sett blev 67 procent, 732 stycken, av kvinnorna i ASA-gruppen gravida jämfört med 55 procent, 597 stycken, i gruppen som fick placebo.

I grupperna med lågt respektive medelhögt CRP fann forskarna ingen effekt av ASA jämfört med placebo på vare sig antalet graviditeter eller levande födda barn.

I gruppen med högt CRP blev dock de kvinnor som fått ASA gravida i 71 procent av fallen, jämfört med 54 procent av kvinnorna i gruppen som fått placebo, vilket innebar en ökad chans för graviditet med 31 procent.

Även chansen för fullgången graviditet och levande fött barn ökade i gruppen med högt CRP som fått ASA jämfört med de som fått placebo. Här var skillnaden 54 procent jämfört med 44 procent, vilket innebar en 35 procents ökad chans. Gruppen med högt CRP och som fick placebo hade den lägsta andelen levande födda barn i samtliga grupper medan andelen i gruppen som fick ASA var i paritet med siffran i den totala gruppen, det vill säga 55 procent.

Forskarna menar att resultaten belyser två helt nya koncept för första gången: dels att systemisk, låggradig inflammation kan ha en allvarlig negativ påverkan på förmågan att bli gravid och dels att detta kan återställas genom behandling med antiinflammatorisk behandling i form av låg dos ASA.

Det primära effektmåttet i studien var kliniskt bekräftad och fullgången graviditet med födsel av ett levande barn. För studien som helhet innebar det att minst 19 kvinnor behöver behandlas för varje ytterligare levande fött barn, vilket inte var ett statistiskt signifikant resultat.

I gruppen  med högst CRP var motsvarande siffra sju behandlade kvinnor per ytterligare levande fött barn, vilket var statistiskt signifikant.

Forskarna konstaterar att antalet medverkande är en studiens styrkor. En svaghet som nämns är dock att studien var begränsad till sex menscykler, vilket gör att resultaten inte är applicerbara på långvariga svårigheter att bli gravid eller infertilitet. I studien ingick också enbart kvinnor med en historik av ett eller två missfall, men eftersom upp till 30 procent av alla graviditeter slutar i missfall, är resultaten relevanta för en stor del av kvinnor som försöker bli gravida, menar forskarna.

I nästa steg vill forskarna samla in ytterligare data för att undersöka om inflammation kan kopplas till både förmågan att bli gravid och att fullfölja graviditeten. Den typen av information skulle enligt forskarna vara värdefull som underlag för framtida diskussioner om utökad användning av ASA inom reproduktionsmedicin, liksom för möjligheterna till screening för låggradig inflammation med hjälp av CRP.

Rotavaccin tillräckligt bra för nationellt program

Ingrid Helander
-
0
Rotavaccin tillräckligt bra för nationellt program

Mag- och tarminfektion orsakad av rotavirus är mycket smittsam och drabbar i första hand barn. Viruset ger diarré och kräkningar, vilket kan leda till uttorkning och i allvarliga fall behov av sjukhusvård.

I dag erbjuds vaccin mot rotavirus i fyra landsting. En utredning som Folkhälsomyndigheten har gjort visar dock att vaccinet uppfyller de krav som ställs i smittskyddslagen för att kunna ingå i det nationella barnvaccinationsprogrammet.

– Vi har bedömt vaccinet utifrån hur effektiv det är gällande påverkan på sjukdomsbörda och cirkulering av virus, hur kostnadseffektivt det är och hur medicinetiskt försvarbart det är. Det handlar till exempel om risk/nytta-balansen och hur jämlik tillgången är till vaccinet, säger Ann Lindstrand, chef för enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten.

I de landsting vaccinet ges redan nu har man efter ett år med vaccinering sett en stor minskning av antalet sjukhusinläggningar av barn på grund av rotavirus.

– Siffrorna är i paritet med de i Finland där man vaccinerat mot rotavirus sedan 2009 och där man sett en minskning av antalet sjukhusinläggningar av barn på grund av viruset med 80 procent, säger Ann Lindstrand.

Vaccinet kan dock ge upphov till en liten men ökad risk för invagination vilket innebär att en del av tarmen trär upp sig på en annan del. Upp till 6 barn av 100 0000 vaccinerade löper risk att drabbas av biverkningen.

Invagination gör att det blir stopp i tarmen med smärta och ibland blodig avföring som följd och kan drabba även barn som inte vaccinerats – ofta efter en magsjuka eller luftvägsinfektion. Tillståndet är dock behandlingsbart på sjukhus med få komplikationer som följd.

Just på grund av den minimala riskökningen för invagination har det enligt Ann Lindstrand varit särskilt viktigt med den etiska bedömningen av risk/nytta-balansen.

– Där har Statens medicinsk-etiska råd, Smer, gjort en gedigen etisk genomgång och både de och andra remissinstanser ställer sig bakom vår bedömning att rotavirusvaccinet bör kunna införas i barnvaccinationsprogrammet, säger Ann Lindstrand.

Hon poängterar också vikten av att informera föräldrar och sjukvård om den ökade risken och att man ska vara uppmärksam på symtom som skrik och blod i avföringen som oftast uppkommer inom en vecka efter första vaccinationen.

– Information om detta är något vi kommer att arbeta mycket med om vaccinet tas in i barnvaccinationsprogrammet, säger Ann Lindstrand.

Resultatet av Folkhälsomyndighetens utredning har nu lämnats till regeringen som fattar beslut om vaccin mot rotavirus ska införas i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Om det gör det innebär det att alla barn i Sverige kommer att erbjudas vaccinet kostnadsfritt och att regeringen ersätter landstingen för kostnaden.

På Folkhälsomyndigheten utreder man också om vaccin mot humant papilomvirus, hpv, ska ges även till pojkar inom ramen för barnvaccinationsprogrammet. I dag erbjuds alla flickor i årskurs 5 och 6 vaccinet, men frågan är alltså om vaccinet uppfyller smittskyddslagstiftningens krav för att även omfatta nationell vaccinering av pojkar.

– Vi har goda erfarenheter av hpv-vaccinet till flickor där det visat mycket god effekt i kombination med en god biverkansprofil. Än så länge är det för tidigt att säga hur det ser ut för pojkar och den utredningen kommer att vara klar efter sommaren, säger Ann Lindstrand.

Ny teknik kan scanna hjärnans mitt

Sara Heyman
-
0
Ny teknik kan scanna hjärnans mitt

Det är en hjälmliknande sak som forskaren Julie Brefczynski-Lewis från universitetet i West Virginia glatt tar på sig gång på gång för att visa den intresserade publiken.

Den medtagna modellen visar sig vara just en vanlig hjälm, med tomma aluminiumburkar påsatta som en krans. Men den ser ut precis som den som visas på en kort film. På filmen är det en femårig flicka som har den riktiga hjälmen. Flickan har en medfödd skada på hjärnan som gör att hon inte kan kontrollera sina ben. Det är för patienter som hon, men även en rad andra stora patientgrupper, som människor som fått stroke eller traumatiska hjärnskador, som i framtiden kanske kan bli hjälpta med den nya pet-kameratekniken.

– Detektorernas placeringar runt om gör att vi kan avbilda mitten av hjärnan, vilket är svårt med dagens teknik, säger Julie Brefczynski-Lewis. Det blir till och med bäst signal i mitten. Vid till exempel traumaskador uppkommer ofta skador i hjärnans centrum, så det är mycket värdefullt.

Men den största nyheten med kamerahjälmen är dess bärbara funktion. För första gången kan hjärnan avbildas samtidigt som en person rör sig, går, talar och gestikulerar. Med vidare forskning på djur och människa hoppas Julie Brefczynski-Lewis, som själv är neurolog, att tekniken kan bidra till ökad kunskap om hur den mänskliga hjärnan fungerar.

– Kameran väger drygt 2,5 kilo, berättar Julie Brefczynski-Lewis. Men i dagsläget avbildas inte riktigt hela hjärnan. Den övre delen, som ligger ovanför kransen av detektorer, kommer inte med. Men det handlar bara om hur mycket finansiering forskarna har haft för att göra kameran fram tills nu, förklarar Julie Brefczynski-Lewis. En hjälm som kan avbilda hela hjärnan skulle väga ungefär 4,5 kg.

Pet-tekniken, som bygger på miniatyrversioner av dagens petkameror, går hand i hand med utvecklingen av skräddarsydda läkemedelsbehandlingar. Genom hjärnscanning skulle man kunna studera hur ett läkemedel verkar eller påverkar i hjärnan, för att kunna utvärdera och utforma en behandling med hjälp av den informationen, berättar Julie Brefczynski-Lewis.

– Nu ska vi låta andra forskare ”leka” med den här tekniken, för att ytterligare få fram vad som behöver utvecklas, säger hon.

Att ta fram en bärbar lösning för strömförsörjning ligger lite längre fram i tiden. Men redan inom några år tror Julie Brefczynski-Lewis ändå att den bärbara pet-kameran kan vara verklighet i sjukvården.

Pet står för positronemissionstomografi och är en avbildningsteknik som kan skapa tredimensionella bilder av inre organ genom att registrera isotopers strålning efter att ett radioaktivt spårämne injicerats i blodbanan.

Pet-kamera används bland annat vid tumörutredning och diagnosticering av Alzheimer. Pet-kamerorna som finns idag är så stora att patienten åker in i dem.

 

Många osäkra på den farmaceutiska rollen

Ingrid Helander
-
0
Många osäkra på den farmaceutiska rollen

I stiftelsen NEPI:s samverkansprojekt har syftet varit att lyfta fram diskussionen kring vilka hinder olika aktörer ser i läkemedelskedjan och vad som kan göras åt dem.

En av projektets viktigaste slutsatser från är att det saknas en gemensam och organisations- och yrkesöverskridande beskrivning av processen läkemedelsordination – beredning/expedition – administrering/egenadministrering.

Många i projektet upplevde också en stor osäkerhet kring den farmaceutiska rollen, både inom öppenvårds- och sjukhusfarmacin. Utan gemensam bild av verkligheten är det svårt att samverka.

Läs hela Mikael Hoffmanns blogg här.

Pilotstudie visar lovande resultat för diabetes typ 1

Sara Heyman
-
0
Pilotstudie visar lovande resultat för diabetes typ 1

Vid diabetes typ 1 är det kroppens eget immunförsvar som attackerar de insulinproducerande cellerna. Forskningen kring diabetes typ 1 kretsar därför kring att hitta fungerande antikroppar mot kroppens egna betaceller. Ett sådant protein är GAD65, som forskargrupper i Sverige under lång tid försökt utveckla till att bli ett fungerande läkemedel vid diabetes typ 1.

Men ingen har tidigare försökt behandla genom att spruta in ett antigen direkt i lymfsystemet. Tidigare administreringssätt har varit subkutant, det vill säga under huden. I den aktuella studien har GAD65 injicerats i en lymfknuta i ljumsken hos försökspersonerna.

– Det är första gången överhuvudtaget som ett autoantigen sprutats in i en lymfkörtel i behandling av en autoimmun sjukdom, och givetvis något helt nytt vid diabetes typ 1, säger Johnny Ludvigsson, professor vid Linköpings universitet och huvudledare av studien.

I pilotstudien, som publiceras i New England Journal of Medicine, har sex patienter mellan 20 och 22 år som alla nyligen fått diagnosen diabetes typ 1, ingått. Vid tre tillfällen fick de injektionerna. Under hela studietiden fick de också vitamin D, som kan fungera inflammationshämmande mot immunsystemet.

Studiens resultat visar att långtidsblodsockret (HbA1c) sjönk hos de sex patienterna. Även behovet av att injicera extra insulin minskade.

– Det är ett mycket lovande resultat, säger Johnny Ludvigsson. Vid diabetes typ 1 förlorar man gradvis förmågan att producera insulin. Patienterna i studien har behållit sina nivåer.

Patienterna, som i studien följts under minst sex månader och i fyra fall över 15 månader, ska nu följas under en längre tid. Fler patienter ska också inkluderas i större studier.

– Vi ökar antalet patienter och tar även in yngre, ner till 12 års ålder, säger Johnny Ludvigsson.

Redan är tio nya patienter inkluderade, varav två är 12 och 13 år gamla.

Den aktuella studien var oblindad, och innefattade ingen kontrollgrupp. Jämförelser har i stället gjorts med patienter i andra studier.

Hur går ni vidare nu med forskningen?
– Nu siktar vi mot att göra en mer omfattande, dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad fas II-studie, säger Johnny Ludvigsson.

Proteinet GAD65 har som sagt testats i kliniska studier tidigare. År 2011 presenterade det svenska läkemedelsföretaget Diamyd Medical negativa resultat från en fas III-studie där GAD65 testades som ett vaccin mot diabetes typ 1, men inte visade någon bevarande effekt på betacellerna.

Johnny Ludvigsson var kliniskt ansvarig läkare vid Diamyd-studien och har trots de då negativa resultaten fortsatt att studera GAD65.

–GAD65 föreföll ha viss effekt, men inte tillräckligt god, och därför prövar jag nya regimer, säger Johnny Ludvigsson.

Nytt bakslag för läkemedel mot Alzheimer

Ingrid Helander
-
0
Nytt bakslag för läkemedel mot Alzheimer

Ännu en substans som utvecklas för att påverka själva sjukdomsförloppet i Alzheimers sjukdom har gått på pumpen.

Läkemedelsbolaget Merck, utanför USA och Kanada under namnet MSD, meddelar att man stoppar sin kliniska fas II/III-prövning med substansen verubecestat efter en interimsanalys där det konstaterades att det ”praktiskt taget inte finns någon chans att hitta en klinisk effekt”. Det meddelar bolaget på sin hemsida.

Verebecustat är en småmolekyl med syfte att hämma enzymet Bace1, som klyver amyloid prekursor-proteinet APP till beta amyloid, vilket sedan bildar plack.

I den randomiserade, placebokontrollerade och dubbelblinda studien studerades effekt och säkerhet med två olika doser verebecustat, 12 mg och 40 mg, hos patienter med mild till medelsvår Alzheimer. Doserna gavs oralt en gång om dagen och jämfördes med patienter som fick placebo.

Det primära effektmåttet, som alltså inte nåddes, var positiva förändringar på en skala som mäter kognition och aktivitetsförbättringar i det dagliga livet.

Parallellt med den nu avslutade studien genomför läkemedelsbolaget en fas III-studie med samma substans men med patienter i ett förstadium till Alzheimers sjukdom. Resultat från den studien väntas i februari 2019.

Förra året meddelade läkemedelsbolaget Eli Lilly negativa resultat i sin fas III-studie med antikroppen solanezumab mot beta-amyloida plack. Bolaget har dock fler substanser i klinisk utveckling, däribland Bace-hämmaren AZD3293, som utvecklats vid Astra Zeneca i Södertälje och som nu utvärderas kliniskt av Eli Lilly.

Hör Eli Lilly berätta mer om sin forskning inom Alzheimerområdet och vilka lärdomar man har dragit av solanezumab under mötet Jakten på en bot mot Alzheimer. Läs mer och anmäl dig här.

Sjöbergpriset för nya cancerbehandlingar

Ingrid Helander
-
0
Sjöbergpriset för nya cancerbehandlingar

Amerikanerna Tony Hunter och Jamas Allison blir de första mottagarna av Sjöbergpriset på totalt en miljon dollar, motsvarande nästan nio miljoner kronor. Priset instiftades så sent som förra året i samband med att affärsmannen Bengt Sjöberg donerade två miljarder kronor till en nystartad stiftelse, Sjöbergstiftelsen, med syfte att stimulera den framtida cancerforskningen. Bengt Sjöberg gick bort tidigare i år i lungcancer.

De båda pristagarna får priset för sin forskning där de kommit fram till olika sätt att angripa cancerceller, vilket gett upphov till nya typer av läkemedel.

James Allison, verksam vid The University of Texas, har ägnat sig åt att förstå hur T-cellerna aktiveras och hur dessa kan fås att angripa cancerceller på ett effektivt sätt. Genom att studera T-cellsaktiveringen i detalj har han kunnat klarlägga att det inte bara krävs att antigen på cancercellen binder till T-cellsreceptorn och hjälpreceptorn på T-celler, utan att även en tredje receptor är inblandad i aktiveringen. Receptorn, med namnet CTL-4, fungerar som en broms för T-cellsaktiveringen vilket gör att när den binder till strukturer på cancercellen bromsas T-cellsaktiveringen upp med resultat att cancercellerna undkommer immunsystemet.

James Allison insåg att T-cellerna kunde aktiveras igen genom att blockera CTL-4. Denna upptäckt kallas checkpoint-blockad och har lett fram till flera cancerläkemedel bestående av monoklonala antikroppar som blockerar CTL-4. Den första av dessa var ipilimumab, med läkemedelsnamnet Yervoy, och godkändes i USA och Europa år 2011 för behandling av spritt melanom.

Tony Hunter å sin sida har fokuserat på händelser inuti cellen som leder till att den omvandlas till en cancercell. Det var redan känt att så kallade onkovirus tillverkar vissa protein, T-antigen, som kan omvandla vanliga celler till tumörceller. Men man visste inte exakt vad det var T-antigenet gjorde.

Efter en rad experiment kunde Tony Hunter, som är verksam vid Salk Institute i Kalifornien, visa att T-antigenet satte på en fosfatmolekyl på aminosyran tyrosin. I och med denna fosforylering ändras formen och funktionen på det protein aminosyran ingår i, vilket leder till omvandlingen till cancerceller. Genom att blockera enzymet tyrosinkinas stoppas omvandlingen av normala celler till cancerceller. Denna upptäckt gav upphov till en ny klass cancerläkemedel med namnet tyrosinkinashämmare. En av de tyrosinkinaskhämmare Tony Hunter upptäckte utvecklades sedan till läkemedlet imatinib, med läkemedelsnamnet Glivec.

Tony Hunter var dock inte ensam i sin forskning, utan även årets Scheelepristagare, Charles Sawyers, har haft stor betydelse för förståelsen av tyrosinkinashämning och utvecklandet av imitinib. Scheelepriset delas ut av Apotekarsocieteten.

Liksom ipilimumab har imatinib inneburit en helt ny och mer effektiv behandling av cancer. För imatinibs del har betydelsen varit störst vid behandling av kronisk myeloisk leukemi men även vid gastrointestinal stromacelltumör och vid spridd icke småcellig lungcancer.

Sjöbergpriset finansieras av Sjöbergstiftelsen och delas ut av Kungl. Vetenskapsakademin. Prissumman på totalt 1 miljon dollar delas lika mellan James Allison och Tony Hunter, där 100 000 dollar ett personligt pris medan resten, 900 000 dollar, utgörs av anslag för framtida forskning.

Utdelningen av Sjöbergpriset sker den 31 mars och Scheelepriset delas ut den 16 november.

Behandling med antibiotika bör individanpassas

Sara Heyman
-
0
Behandling med antibiotika bör individanpassas

I en klinisk studie bland intensivvårdspatienter i Kalmar, Linköping, Växjö och Jönköping har forskaren Hanna Woksepp funnit att närmare hälften, 45 procent, av de studerade patienterna haft otillräckliga halter av antibiotika i blodet.

Det innebär inte bara sämre förutsättningar för tillfrisknande, även riskerna för resistensutveckling ökar om doseringen av antibiotika inte är tillräcklig. Att man behöver följa upp och anpassa doseringen av antibiotika är därför en slutsats i Hanna Woksepps avhandling.

– Det viktigaste resultatet i min studie är att vi ser att man bör individanpassa antibiotikabehandlingen för svårt sjuka patienter, säger Hanna Woksepp.

Individanpassningen bör ske efterhand medan antibiotikabehandlingen pågår. När en ordinerande läkare anpassar doseringen i dag tas hänsyn till bland annat kroppsvikt och njurfunktion.

Men hos intensivvårdspatienter som får antibiotika bör man under hand analysera halten av antibiotika i blodet för att se att doseringen ligger rätt, genom att ta blodprover precis före nästa dos, då nivån i blodet är som lägst.

I sin avhandling presenterar Hanna Woksepp även två nya mätmetoder för att mäta just antibiotikan i blodet. I den aktuella forskningen handlar det om betalaktamantibiotika, ett vanligt bredspektrumantibiotika där bland andra cefotaxim, meropenem och piperacillin ingår.

I en enklare, mikrobiologisk metod som kan göras på alla sjukhuslaboratorier, tar man ett blodprov på patienten som blandas med en känd bakteriestam på laboratoriet. I den utsträckning bakterierna som blandats med patientens blod dör, visar hur antibiotikanivån ligger.

I den andra, mer avancerade metoden separeras blodet efter molekylstorlek och analyseras. Då är det inte hur antibiotikan verkar, som i det enklare provet, som mäts, utan hur mycket antibiotika som finns i blodet. Men den metoden finns i nuläget bara på Karolinska sjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset, men är på gång på universitetssjukhuset i Linköping.

Svåra bakteriella infektioner och antibiotikaresistens är två allvarliga utmaningar för hälso- och sjukvården. Att behandling med bredspektrumantibiotika sker i optimal regi är därför av stor vikt.

”Det är ingen dammlucka som öppnas”

Sara Heyman
-
0
”Det är ingen dammlucka som öppnas”

I helgen rapporterade SVT Nyheter att Läkemedelsverket beslutat att ge licens till två enskilda patienter som båda lider av svåra nervsmärtor relaterade till ryggmärgsskador.

– Att vi godkänner licenser är ingenting nytt, förklarar Karl Mikael Kälkner, klinisk utredare på Läkemedelsverket. Men det är första gången som en produkt som inte är ett läkemedel får licens.

Det som nu två läkare får tillåtelse att skriva ut, är helt enkelt torkad cannabis förpackad i små kapslar. Den medicinska cannabisen går under produktnamnet Bediol.

Läkemedelsverket har tidigare godkänt produkter, Sativex och Marinol, som är cannabisbaserade. Där är den aktiva substansen en syntetisering av cannabis. De kan skrivas ut på licens för att lindra kramper och nervsmärta hos patienter med ms, respektive illamående hos cancer- och aidspatienter.

Karl Mikael Kälkner betonar att det aktuella beslutet inte öppnar för någon generell förändring vad gäller cannabis.

– Det är ingen dammlucka vi har öppnat, säger han. Får vi in flera enskilda fall kommer vi att ta ställning till dem precis som förut.

Räknar ni med att ni får in fler fall nu?
– Ja, det förmodar vi att vi får, säger Karl Mikael Kälkner.

På frågan om Sveriges återhållna linje jämfört med andra länder vad gäller medicinska cannabisprodukter, svarar Karl Mikael Kälkner att det handlar om lagstiftningen kring läkemedel. Läkemedelsverket har bara att förhålla sig till den.

Om ett läkemedel ska godkännas krävs för det första att ett företag ansöker. I en ansökan krävs exakt information om dosering av verksam substans, och redovisade studier som kan påvisa substansens effekt.

Med cannabis är det bland annat ett bekymmer att veta de exakta doserna av aktiv substans, eftersom det är en naturlig och inte kemisk produkt.

Utfallsmått, i de här fallen ofta resultat av smärtlindring, måste mätas och redovisas enligt vedertagna vetenskapliga principer.

– Det finns många studier publicerade som handlar om cannabis, säger Karl Mikael Kälkner. Men tittar man på vilka som håller de vetenskapliga måtten är det plötsligt få kvar.

Det finns många läkemedel som är narkotikaklassade, och som har hög missbruksrisk, konstaterar Karl Mikael Kälkner. Det i sig är ingenting som hindrar ett läkemedel från att godkännas.

Den medicinska cannabisen som nu tillåts till två patienter ska intas oralt.

Skulle man kunna röka den ändå, om man skulle vilja använda den fel?
– Javisst, svarar Karl Mikael Kälkner. Men då är det en olaglig drog.

Gatespengar till svenskt institut för global hälsa

Ingrid Helander
-
0
Gatespengar till svenskt institut för global hälsa

Det nya institutet går under namnet Swedish institute for global health, Sight, och ska främja svensk tvärvetenskaplig forskning och utbildning inom området global hälsa. Institutet, som kommer att vara inhyst i Kungl. Vetenskapsakademins lokaler i Stockholm, ska också arbeta med att ta fram vetenskapliga underlag för policyarbete inom området.

Det nya institutet har fått ett anslag från Bill och Melina Gates välgörenhetsstiftelse på drygt tio miljoner kronor.

De globala hälsoutmaningarna är stora med bland annat antibiotikaresistens, hiv, mödra- och barndödlighet, infektionssjukdomar, diabetes, hjärtkärl-sjukdomar och cancer.

Institutets mål är att bidra till utveckling och förändring inom global hälsa genom att stödja utvecklingen av tvärvetenskapliga samarbeten mellan olika aktörer inom området.

– Vi vill underlätta att få fram evidensbaserad tvärvetenskapliga forskningsresultat inom området global hälsa. Det här är också ett sätt att stimulera och tillvarata intresset hos svenska forskare och studenter och hjälpa dem att ta plats internationellt, säger Peter Friberg, professor och överläkare vid Göteborgs universitet och en av initiativtagarna till Sight, i ett pressmeddelande.

Förutom att främja samverkan mellan olika aktörer ska institutet sammanställa evidensbaserad forskning inom området och sprida slutsatser och rekommendationer till beslutsfattare och allmänheten.

Ökad risk för tåamputation med diabetesläkemedel

Sara Heyman
-
0
Ökad risk för tåamputation med diabetesläkemedel

Läkemedelsverket har gått ut med information om att den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s säkerhetskommitté PRAC varnar för att det blodsockersänkande läkemedlet kanagliflozin, med produktnamnet Invokana, har visat sig ha samband med höga risker för tåamputationer hos patienter med med typ-2 diabetes och hög risk för hjärt-kärlsjukdom.

Resultatet kommer från två pågående kliniska studier där patienter fått kanagliflozin och som jämförts med patienter som fått placebo.

Verkningsmekanismen bakom de förhöjda riskerna för amputation är inte känd. Motsvarande riskökning har inte observerats för andra läkemedel av samma typ, men dataunderlaget är otillräckligt. Säkerhetskommitténs varning omfattar därför även läkemedlen dapagliflozin och empagliflozin. Studier som förväntas ge mer information om riskerna pågår för alla tre läkemedlen.

Rekommendationen från säkerhetskommittén PRAC skickas nu till EMA:s expertkommitté, CHMP, för beslut.

Patienter med diabetes, särskilt de med dåligt kontrollerade blodsockernivåer, löper en ökad risk för svårläkta fotsår som kan leda till att man måste amputera.

Tarmbakterier kan påverka utveckling av Alzheimer

Sara Heyman
-
0
Tarmbakterier kan påverka utveckling av Alzheimer

Trots kliniska bevis på att bakteriefloran i tarmen spelar en roll för flera sjukdomar i hjärnan, har dess betydelse för Alzheimers sjukdom hittills varit okänd. Det var med den ingången forskningen, som är ett samarbete mellan Centrum för preventiv livsmedelsforskning vid Lunds universitet och École Polytechnique Fédérale de Lausanne i Schweiz, inleddes. Den publicerade studien är på möss, men en liten studie har redan påbörjats på människor.

– Det är nytt att studera tarmbakterier i samband med demens, berättar docent Frida Fåk Hållenius, som tillsammans med doktorand Nittaya Marungruang är de två lundaforskarna bakom studien.

– Man har sett att tarmfloran har betydelse vid andra neurologiska sjukdomar. Vid till exempel multipel scleros är sambandet klarlagt. Men det är bara några få forskare i världen som studerar det här när det gäller alzheimer, berättar Frida Fåk Hållenius.

I studien, som publiceras i den vetenskapliga Nature-tidskriften Scientific Reports, har forskarna jämfört friska och sjuka möss och studerat avföringsprover ner på DNA- och RNA-nivå.  Man fann då att de möss som hade en stor mängd beta-amyloidplack i hjärnan, vilket bildas vid Alzheimers sjukdom, hade en annan bakteriesammanssättning i tarmen jämfört med de friska mössen.

Forskarna studerade även sterila möss, uppfödda helt utan bakterier. Dessa visade sig också ha en signifikant mindre mängd beta-amyloidplack i hjärnan.

För att studera sambandet ytterligare gjorde forskarna en intervention. De förde över tarmbakterier från sjuka respektive friska möss till mössen utan bakterier. Resultatet visade att de möss som fått bakterier från sjuka möss, fick mer beta-amyloidplack i hjärnan.

Betyder det att det handlar om dåliga bakterier, som gör att mössen utvecklar Alzheimer?
– Det kan lika gärna betyda avsaknaden av bra bakterier, säger Frida Fåk Hållenius. Hos de sjuka mössen har vi sett en obalans i tarmfloran. När vissa bakterier växer till sig kan andra bli hämmade.

Och det är just för att försöka identifiera specifika, betydelsefulla tarmbakterier som Frida Fåk Hållenius och hennes forskarkollegor nu går vidare med sin forskning.

– Nu undersöker vi enskilda bakterier genom att ge dem en i taget till de bakteriefria mössen, berättar Frida Fåk Hållenius.

Samtidigt pågår experiment med förändrad kost till mössen, eftersom kosten påverkar tarmfloran i hög grad. En liten studie har redan gjorts på tarmbakterier från Alzheimersjuka människor, men den är inte färdiganalyserad. En studie på fler människor ska genomföras.

– Studien om hur tarmfloran ser ut hos Alzheimerpatienter kommer förhoppningsvis att bli klar under året, säger Frida Fåk Hållenius.

Alzheimer är den vanligaste formen av demens i västvärlden, och en av vår tids största utmaningar.

Läkemedelsvärlden.se skrev nyligen om forskningsläget när det gäller läkemedel för Alzheimer.

Den 15 mars arrangerar Läkemedelsvärlden.se mötet Jakten på en bot mot Alzheimer. Under dagen ges exempel på den senaste forskningen inom läkemedelsutveckling och diagnostik. Mötet tar också upp samhällets beredskap för ett eventuellt nytt läkemedel och hur vi kan förbereda oss så väl som möjligt. Mer information om mötet och om hur du anmäler dig hittar du här.

1...262728...30Sida 27 av 30