Tarmbakterier kan påverka utveckling av Alzheimer

Tarmbakterier kan påverka utveckling av Alzheimer

Forskning vid bland annat Lunds universitet öppnar för nya sätt att förebygga sjukdomen.

10 feb 2017, kl 11:15
0

Trots kliniska bevis på att bakteriefloran i tarmen spelar en roll för flera sjukdomar i hjärnan, har dess betydelse för Alzheimers sjukdom hittills varit okänd. Det var med den ingången forskningen, som är ett samarbete mellan Centrum för preventiv livsmedelsforskning vid Lunds universitet och École Polytechnique Fédérale de Lausanne i Schweiz, inleddes. Den publicerade studien är på möss, men en liten studie har redan påbörjats på människor.

– Det är nytt att studera tarmbakterier i samband med demens, berättar docent Frida Fåk Hållenius, som tillsammans med doktorand Nittaya Marungruang är de två lundaforskarna bakom studien.

– Man har sett att tarmfloran har betydelse vid andra neurologiska sjukdomar. Vid till exempel multipel scleros är sambandet klarlagt. Men det är bara några få forskare i världen som studerar det här när det gäller alzheimer, berättar Frida Fåk Hållenius.

I studien, som publiceras i den vetenskapliga Nature-tidskriften Scientific Reports, har forskarna jämfört friska och sjuka möss och studerat avföringsprover ner på DNA- och RNA-nivå.  Man fann då att de möss som hade en stor mängd beta-amyloidplack i hjärnan, vilket bildas vid Alzheimers sjukdom, hade en annan bakteriesammanssättning i tarmen jämfört med de friska mössen.

Forskarna studerade även sterila möss, uppfödda helt utan bakterier. Dessa visade sig också ha en signifikant mindre mängd beta-amyloidplack i hjärnan.

För att studera sambandet ytterligare gjorde forskarna en intervention. De förde över tarmbakterier från sjuka respektive friska möss till mössen utan bakterier. Resultatet visade att de möss som fått bakterier från sjuka möss, fick mer beta-amyloidplack i hjärnan.

Betyder det att det handlar om dåliga bakterier, som gör att mössen utvecklar Alzheimer?
– Det kan lika gärna betyda avsaknaden av bra bakterier, säger Frida Fåk Hållenius. Hos de sjuka mössen har vi sett en obalans i tarmfloran. När vissa bakterier växer till sig kan andra bli hämmade.

Och det är just för att försöka identifiera specifika, betydelsefulla tarmbakterier som Frida Fåk Hållenius och hennes forskarkollegor nu går vidare med sin forskning.

– Nu undersöker vi enskilda bakterier genom att ge dem en i taget till de bakteriefria mössen, berättar Frida Fåk Hållenius.

Samtidigt pågår experiment med förändrad kost till mössen, eftersom kosten påverkar tarmfloran i hög grad. En liten studie har redan gjorts på tarmbakterier från Alzheimersjuka människor, men den är inte färdiganalyserad. En studie på fler människor ska genomföras.

– Studien om hur tarmfloran ser ut hos Alzheimerpatienter kommer förhoppningsvis att bli klar under året, säger Frida Fåk Hållenius.

Alzheimer är den vanligaste formen av demens i västvärlden, och en av vår tids största utmaningar.

Läkemedelsvärlden.se skrev nyligen om forskningsläget när det gäller läkemedel för Alzheimer.

Den 15 mars arrangerar Läkemedelsvärlden.se mötet Jakten på en bot mot Alzheimer. Under dagen ges exempel på den senaste forskningen inom läkemedelsutveckling och diagnostik. Mötet tar också upp samhällets beredskap för ett eventuellt nytt läkemedel och hur vi kan förbereda oss så väl som möjligt. Mer information om mötet och om hur du anmäler dig hittar du här.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng