Man hjärna
I en studie fick patienter med hög risk för alzheimer antingen låg dos antiinflammatoriska läkemedel, NSAID:s, eller placebo dagligen under två år. Syftet var att undersöka om NSAID kunde fördröja insjuknande i Alzheimers sjukdom.

Större risk än nytta med NSAID vid alzheimer

Förebyggande behandling med antiinflammatoriska läkemedel hjälpte inte vid tidig Alzheimers sjukdom.

8 Apr 2019, kl 15:03
0

På grund av de inflammatoriska komponenterna i Alzheimers sjukdom har forskare länge varit intresserade av om antiinflammatoriska läkemedel kan stoppa eller åtminstone bromsa utvecklingen av sjukdomen.

En studie från 2001 tydde på att långtidsanvändning av NSAID-läkemedel (icke steroida antiinflammatoriska läkemedel) kunde skydda mot alzheimer. Andra studier har dock inte kunnat upprepa dessa resultat och bland annat publicerades en studie 2009 som tvärtom visade att läkemedlen tycktes öka alzheimerrisken hos äldre patienter, något som Läkemedelsvärlden skrev om då.

Det har dock funnits en teori om att NSAID kan ha en skyddande effekt hos yngre patienter där sjukdomen ännu inte brutit ut.

Nu har kanadensiska forskare undersökt just detta i en randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad studie som är publicerad i Neurology. Slutsatsen är att NSAID, i detta fall i form av naproxen, inte påverkade utvecklingen av alzheimer hos dessa patienter.

I studien ingick 195 patienter med minst en nära släkting (en förälder eller två syskon) med Alzheimers sjukdom. Studiedeltagarna, som var i genomsnitt 63 år gamla, hade själva inga kognitiva symtom vid studiestarten och åt heller inga antiinflammatoriska läkemedel.

Deltagarna randomiserades till att få antingen 220 mg naproxen två gånger dagligen i två år eller placebo i liknande omfattning. Innan studiestart samt vid 3, 12 och 24 månader gjordes hjärnavbildningar med magnetresonanskamera. Dessutom gjordes neurosensoriska och kognitiva mätningar. Hos ungefär hälften av patienterna mättes biomarkörer i form av beta-amyloid, t-tau och fosforylerat tau i cerebrospinalvätskan.

Det primära effektmåttet var årlig förändring av APS (Alzheimer progression score) som är ett sammanvägt mått på de olika mätningarna som gjordes under studiens gång (se ovan). En ökning av APS innebär en ökad svårighetsgrad vad gäller sjukdom.

Ingångsvärdena för de båda patientgrupperna skilde sig inte nämnvärt åt. I både grupperna ökade dock APS under den två år långa studien, men skillnaden mellan grupperna var obetydlig.

Vad gäller biverkningar var de vanligare i gruppen som fått naproxen där gastrointestinala biverkningar var de vanligaste. Även andnöd (dyspné), högt blodtryck och petekier (små röda utslag) rapporterades.

Forskarna slår därför fast att förebyggande behandling med NSAID inte minskar risken att få alzheimer, men att dagligt intag av NSAID däremot ökar risken för negativa hälsoeffekter hos annars friska individer.

– Vi tror att detta vägs ände för användning av NSAID för behandling eller förebyggande av Alzheimers sjukdom, och det tyder också på att vi behöver vara försiktiga med att använda andra antiinflammatoriska läkemedel för detta ändamål, sade John Breitner, en av forskarna bakom studien, i ett uttalande i samband med att studien publicerades.