AAAS2017
Genteknik i fokus på jättekonferens
Jeremy Berg, chefredaktör Science

Genteknik i fokus på jättekonferens

Möjligheterna och utmaningarna med genteknik, big data och precisionsmedicin var några av ämnena under den vetenskapliga konferensen AAAS i Boston.

22 feb 2017, kl 12:16
0

Orla Smith, redaktör Science Translational Medicine

Genteknik var ett av de hetaste ämnena under den stora, tvärvetenskapliga konferensen AAAS2017 som avslutades i veckan. I alla fall om man frågar Jeremy Berg. Som chefredaktör för Science, en av de största och mest prestigefyllda internationella vetenskapliga tidskrifterna, har han inte bara koll på konferensens program, utan över hela forskningsfältet som bevakas i Science.

Det är ”gensaxen” Crispr-Cas9, metoden som har revolutionerat gentekniken, som gör ämnet aktuellare än någonsin.

– De tidigare metoderna hade redan visat potentialen för gentekniken, säger Jeremy Berg.

Han berättar att man till exempel hos patienter med lymfom kunnat ta ut celler ur blodet, redigera dem och ge tillbaka dem till patienten. Försök har också lyckats med att göra patienter resistenta mot hiv.

– Men Crispr-teknologin är så mycket mer effektiv, så jag skulle tro att den tekniken kommer ligga bakom några av de tillämpningar vi kommer se först, säger Jeremy Berg. Det är en väldigt spännande tid just nu när det gäller genteknik, med patentstriden och rapporten från National Academy of Sciences.

För bara några dagar sen avgjorde den amerikanska domstolen för patent och varumärken, US Patent and Trademark Office, i en uppmärksammad juridisk tvist mellan universitetet i Kalifornien och Broad Institute i Cambride om rättigheterna för Crispr-Cas9, till Broad Institutes fördel. Men de juridiska turerna väntas fortsätta.

Den nationella vetenskapsakademin i USA, National Academy of Sciences, kom också nyss med en rapport om vetenskap och etik när det gäller genmanipulering av mänskligt genom.

Med Crispr-Cas9 har stora möjligheter öppnats för gentekniken, inom ett brett område som inte bara handlar om medicin. En rad programpunkter handlade också om genteknik. Bland annat talade Emmanuelle Charpentier, en av de två kvinnorna bakom Crispr-Cas9, och som även är gästprofessor vid Umeå universitet.

Flera andra forskare berättade om sitt arbete där genteknik ingår, bland annat i analyser av tumörcellers genom, som kan göra det möjligt att förutse vilken behandling som bör ges vid olika typer av cancerformer.

När tror du att vi ser gentekniken tillämpad kliniskt för större patientgrupper?
– Jag vill inte spekulera, säger Jeremy Berg. Men potentialen är stor, även om det är mycket kvar att göra i utvecklingen av teknologin. Jag skulle vara förvånad om genteknik inte hade en större roll inom sjukvården inom fem eller tio år. Det kan gå snabbare, men det kan också dyka upp hinder på vägen.

Ett annat ämne som togs upp vid flera sessioner var de nya möjligheterna och utmaningarna med big data, stora datamängder. När en majoritet av den vuxna befolkningen i en stor del av världen går omkring med en smartphone i fickan, är det en ny värld av information som forskare kan få tillgång till, med rätt instrument och metoder.

Orla Smith är redaktör för Science Translational Medicine, en av publikationerna inom Science tidskriftsfamilj.

– Det har varit en väldigt intressant konferens, säger hon. Ett av de viktigaste ämnena för mig har varit hur man kan hantera big data och integrera olika typer av data för att möjliggöra analyser.

Mobiltelefonen finns med i en stor del av den forskning som presenterades under konferensen, både som verktyg för datainsamling men även med andra funktioner.

Forskare vid Icahn School of Medicine i New York berättade bland annat om hur man med hjälp av en astma-app har kunnat samla ny värdefull information om astmatiker i USA.

Med hjälp av innovativa metoder kan data samlas in och samköras, vilket ger stora möjligheter att nå ny kunskap om både enskilda sjukdomars beteende och genetiska utseende, men även över epidemier och sjukdomars utbredning och förlopp.

Vad tror du kommer att vara nästa stora medicinska genombrott?
– Det är väldigt svårt att förutse, säger Orla Smith. Vem hade kunnat förutse Crispr och genteknikrevolutionen? Den kom från ingenstans, och är redan på väg in i sjukvården. Så det går inte att säga.

Andra ämnen som togs upp på konferensen var bland annat tarmflorans betydelse för viktuppgång och blodsockerreglering, nya röntgenmetoder och den senaste forskningen kring Zikaviruset.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng